Halvtidsutvärdering av Östersunds kommuns tillväxtplan Mer [*] Östersund en plan för hållbar tillväxt i ett attraktivt Östersund 2014-2020 Område tillväxt, Östersunds kommun Hannele Lanner Johansson, Jessica Stenbäck, Tobias Lundberg och Per Johansson
Mer [*] Östersund är Östersunds kommuns tillväxtplan mellan åren 2014-2020. Tillväxtplanen är vägledande för all kommunal planering. Alla kommunens verksamheter bidrar tillsammans med företag, föreningar och alla Östersundare till att skapa ett Mer hållbart och attraktivt Östersund. Nu har vi kommit halvvägs och behöver kolla läget. Hur går det egentligen för oss?
Men vad är det då vi behöver Mer av?
TILLVÄXTMÅL Vi behöver Mer människor, Mer bostäder och Mer jobb. För att vår tillväxt ska vara hållbar är det viktigt att dessa mål växer i takt med varandra för att det inte ska bli obalans. Om befolkningen växer utan att antal bostäder och jobb blir fler så kan det leda till ökad arbetslöshet och bostadsbrist.
TILLVÄXTFAKTORER För att vi ska nå våra tillväxtmål behöver vi skapa Mer av det som gör Östersund till en ännu bättre plats att bo, leva, verka och växa i. Dessa sju tillväxtfaktorer identifierades av östersundarna som de allra viktigaste värdena som vi behöver Mer av. Förutom tillväxtfaktorerna är det viktigt att stjärnan [*] fylls med det som var och en som bor här brinner för.
Men, hur går det då?
+915 i snitt under åren 1973-1975 MÅL: +450/år +661 i snitt under åren 2014-2017 Östersunds befolkning ökar stadigt. I snitt ökar befolkningen med 661 personer per år mellan 2014-2017. Vi får resa tillbaka till 1970-talet för att hitta en större befolkningsökning än idag. Under 2017 har Östersunds befolkning ökat med 856 personer och i slutet av december 2017 bor det 62 601 personer i Östersunds kommun. Källa: KID - Register för fastigheter och befolkning
MER [landsbygd] Tätorter på landsbygden från år 2014 till juni 2017 Brunflo, Lit, Tandsbyn, Orrviken, Fåker, Häggenås + 39 människor Övrig landsbygd från år 2014 till juni 2017 Torråsen, Vagle, Stocke, Genvalla, Slandsrom, Rasten, Sunne, Hara, Näs, Lockne Marieby, Brunflo glesbygd, Ope, Grytan, Kyrkås, Lits gledbygd, Söre, Häggenås glesbygd, Norderön + 73 människor
Befolkningsökning = Flyttnetto + födelsenetto Inflyttning - utflyttning Födda - döda
FLYTTNETTO INFLYTTNING - UTFLYTTNING Under åren 2014-2017 var Östersunds flyttnetto i snitt +526 personer Östersund drabbades hårt av finanskrisen och lågkonjunkturen under 90-talet och när södra Sverige återhämtade sig snabbare flyttade många från Östersund för att jobba på andra orter. Källa: KID - Register för fastigheter och befolkning
Östersund har ett positivt födelsenetto. Det vill säga att det föds fler barn i Östersund än antalet människor som dör. Tittar vi bakåt i tiden till år 1991 så var födelsenettot på +275 personer och 1974 var födelsenettot + 313 personer. Östersund har också haft negativa födelsenetton. Mellan 1997 och 2002 hade vi negativa födelsenetton sex år i rad. Jämför vi med andra kommuner i Norrland så ligger Östersund något högre än Sundsvall, Skellefteå och Luleå. Umeå har ett högre födelsenetto än Östersund. Källa: KID - Register för fastigheter och befolkning samt SCB
Bilden visar befolkningsökningen mellan 2014-2017 fördelat på ålder. Den allra största ökningen sker inom åldersspannet 19-35 år, vilket beror på att förutsättningarna för att röra på sig då är som störst. Upp till 19-års ålder går de flesta i skolan på sin hemort och efter 35 har många människor stadgat sig med bostad, jobb och familj. Källa: KID - Register för fastigheter och befolkning
Vart kom storhopen ifrån? = Vart kommer alla ifrån?
INFLYTTNING TILL ÖSTERSUND 2014-2017 87% 13% FLYTTAR TILL ÖSTERSUND FRÅN ANDRA KOMMUNER I SVERIGE FLYTTAR TILL ÖSTERSUND FRÅN ETT ANNAT LAND Källa: KID - Register för fastigheter och befolkning sifforna avser folkbokförda
INFLYTTNING TILL ÖSTERSUND 2014-2017 Norrbotten & Västerbotten 1002 personer 13% Annat land 1989 personer 35% Andra kommuner i Jämtland 5045 personer Dalarna, Västmanland & Gävleborg 903 personer Västernorrland 851 personer Värmland, Örebro län Södermanland, Östergötland 724 personer Uppsala län 564 personer Stockholms län 1655 personer 11% Västra Götaland 796 personer Skåne & Blekinge 492 personer Jönköping, Kronoberg, Södermanland, Halland Kalmars län & Gotland 437 personer Källa: KID - Register för fastigheter och befolkning
UTFLYTTNING FRÅN ÖSTERSUND 2014-2017 Norrbotten & Västerbotten 924 personer 5% Annat land 611 personer 31% Andra kommuner i Jämtland 3817 personer Dalarna, Västmanland & Gävleborg 910 personer Västernorrland 805 personer Värmland, Örebro län Södermanland, Östergötland 747 personer Uppsala län 648 personer Stockholms län 1865 personer 15% Västra Götaland 786 personer Skåne & Blekinge 676 personer Jönköping, Kronoberg, Södermanland, Halland Kalmars län & Gotland 552 personer Källa: KID - Register för fastigheter och befolkning
Flyttnetto Inflyttning - utflyttning 2014 Norrbotten Västerbotten +30 Inom Jämtland +297 Annat land +389 Dalarna, Västmanland & Gävleborg -31 Värmland, Örebro län Södermanland, Östergötland -21 Västra Götaland -15 Skåne & Blekinge -92 Västernorrland +13 Uppsala län -29 Stockholms län -60 Bilden visar Östersunds flyttnetto för år 2014. Det är tydligt att Östersund ökar från kommunerna i Jämtland, från andra regioner i Norrland och från andra länder. Däremot tappar vi befolkning mot hela södra Sverige. Jönköping, Kronoberg, Södermanland, Halland, Kalmars län & Gotland -30 Källa: KID - Register för fastigheter och befolkning
Flyttnetto Inflyttning - utflyttning 2015 Norrbotten Västerbotten +43 Inom Jämtland +381 Annat land +207 Dalarna, Västmanland & Gävleborg -5 Värmland, Örebro län Södermanland, Östergötland -18 Västra Götaland -10 Skåne & Blekinge -46 Västernorrland +42 Uppsala län 0 Stockholms län -106 Bilden visar Östersunds flyttnetto för år 2015. Det som skiljer från 2014 är att lika många flyttar till Östersund från Uppsala län och vice versa. Jönköping, Kronoberg, Södermanland, Halland, Kalmars län & Gotland -2 Källa: KID - Register för fastigheter och befolkning
Flyttnetto Inflyttning - utflyttning 2016 Norrbotten Västerbotten +15 Inom Jämtland +299 Annat land +361 Dalarna, Västmanland & Gävleborg -1 Värmland, Örebro län Södermanland, Östergötland -6 Västra Götaland +1 Skåne & Blekinge -33 Västernorrland -25 Uppsala län -26 Stockholms län -9 Bilden visar Östersunds flyttnetto för år 2016. Några av regionerna är jämnare för 2016 än tidigare, det vill säga att ungefär lika många personer flyttar till Östersund som från Östersund till den regionen. Jönköping, Kronoberg, Södermanland, Halland, Kalmars län & Gotland -56 Källa: KID - Register för fastigheter och befolkning
Flyttnetto Inflyttning - utflyttning 2017 Norrbotten Västerbotten +33 Inom Jämtland +251 Annat land +421 Dalarna, Västmanland & Gävleborg 25 Värmland, Örebro län Södermanland, Östergötland +4 Västra Götaland +24 Skåne & Blekinge -59 Västernorrland +58 Uppsala län -29 Stockholms län -35 Bilden visar Östersunds flyttnetto för 2017. Det händer något under 2017 och Östersund visar positiva flyttnetto från fler av regionerna i södra Sverige. Jönköping, Kronoberg, Södermanland, Halland, Kalmars län & Gotland -2 Källa: KID - Register för fastigheter och befolkning
INVANDRING 2014-2016 Norden utom Sverige 85 personer EU utom Norden 129 personer Europa utom EU och Norden 52 personer Nordamerika 20 personer 20 85 129 52 592 377 Asien 592 personer varav 377 från Syrien 339 118 16 Sydamerika 16 personer Ca 13% av de som flyttat till Östersund kommer från ett annat land. Så här ser fördelningen ut när det gäller vilka världsdelar människorna kommer ifrån. Afrika 339 personer varav 118 från Eritrea Källa: SCB
Varför behöver vi bli fler? Räcker det inte med oss som redan bor här?
ÅLDERSFÖRDELNING JÄMTLANDS LÄN ÅR 2016 55% av befolkningen är mellan 20-64 år 45% av befolkningen är mellan 0-19 år/ +65 år Vår demografi är i förändring och i framtiden kommer en mindre andel människor att behöva försörja fler. Denna bild och nästkommande två bilder beskriver fördelningen av människor i arbetsför (20-64 år) respektive utanför arbetsför ålder (0-19 år samt 65+ år). Givetvis finns det undantag där människor jobbar innan de är 20 år och efter de fyllt 65 år. Åldersfördelningen för Östersund skiljer sig något jämför med länet på så sätt att det är något yngre befolkning i Östersund. Källa: www.regionfakta.com samt rapporten Försörjningskvoten i olika delar av Sverige framtagen av Framtidskommissionen - Regeringskansliet 2012
ÅLDERSFÖRDELNING JÄMTLANDS LÄN ÅR 2020 52% av befolkningen är mellan 20-64 år 48% av befolkningen är mellan 0-19 år/ +65 år Enligt prognosen från Framtidskommissionen har andelen människor i arbetsför ålder minskat från 55% år 2016 till 52% år 2020. Det innebär att andelen människor utanför arbetsför ålder ökar vilket också ökar efterfrågan på välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg. Åldersfördelningen för Östersund skiljer sig något jämför med länet på så sätt att det är något yngre befolkning i Östersund. Källa: www.regionfakta.com samt rapporten Försörjningskvoten i olika delar av Sverige framtagen av Framtidskommissionen - Regeringskansliet 2012
ÅLDERSFÖRDELNING JÄMTLANDS LÄN ÅR 2050 50% av befolkningen är mellan 20-64 år 50% av befolkningen är mellan 0-19 år/ +65 år Enligt prognosen från Framtidskommissionen är fördelningen mellan människor i arbetsför ålder (20-64år) och människor utanför arbetsför ålder (0-19år samt 65+år) helt utjämnad. För att klara av att hålla en god nivå på vår välfärd behöver vi bli fler i arbetsför ålder. Därför är det positivt att den största åldersgruppen som står för befolkningstillväxten i Östersund är mellan 20-35år. Källa: www.regionfakta.com samt rapporten Försörjningskvoten i olika delar av Sverige framtagen av Framtidskommissionen - Regeringskansliet 2012
28% av Östersunds kommuns tillsvidareanställda fyller 65 år mellan 2017-2026. Detta innebär att kommunen kommer att ha ett ökande behov av att rekrytera personal. Redan idag är det svårt att rekrytera till exempel lärare och undersköterskor. Därför behöver vi bli Mer människor. Källa: Östersunds kommun, Område HR
En plats som inte utvecklas avvecklas!
En plats som inte utvecklas avvecklas. Vi behöver hela tiden arbeta för att Östersund ska vara en så bra plats som möjligt för oss som bor här, arbetar här och för dem som besöker oss. Då ökar vår attraktionskraft och Mer människor kommer att vilja bo kvar, flytta hit och besöka oss. Östersund behöver vara en så attraktiv plats som möjligt för våra företag och organisationer att bedriva sin verksamhet på. Desto bättre företagsklimat vi har i Östersund, desto bättre kan vi bygga vårt samhälle och vår gemensamma välfärd.
Ok, kul att de är många som vill bo här, men vad ska alla göra? = Finns det jobb till alla?
Antal jobb har ökat i takt med befolkningsökningen vilket är viktigt. Många befintliga företag växer och skapar nya jobb samtidigt som fler företag väljer att etablera sin verksamhet i Östersund. Det har också tillkommit en hel del jobb inom statliga myndigheter. Källa: SCB
Antalet nya företag som startas har ökat sedan 2013. Dock så sjönk antalet från 464 stycken år 2015 till 437 stycken år 2016. Att det finns goda förutsättningar för att starta nya företag i Östersund är viktigt. Därför behövs många aktörer som på olika sätt stöttar nyföretagare och tar till vara idéer. Källa: Tillväxtanalys
Sedan år 2012 har den totala arbetslösheten i Östersund sjunkit från 7,9% till 4,8% år 2017. Ungdomsarbetslösheten har sjunkit från 12% år 2012 till 4,8% år 2017. Att vi befinner oss mitt inne i en högkonjunktur är tydligt och det är glädjande att Östersunds ungdomar har lättare att ta sig in på arbetsmarknaden och på så sätt bygga en bra grund för framtiden, både för sig själva och för Östersund. Källa: Kommun- och Landstingsdatabasen Kolada - www.kolada.se
Antal gästnätter ökar stadigt för varje år, vilket är ett tecken på att Östersund blir en ännu mer attraktiv destination. Antalet bäddar har ökat under åren, bland annat tack vare etableringen av Hotell Frösö Park. Besöksnäringen är en viktigt näring för Östersund och Jämtland. Källa: Jämtland Härjedalen Turism
Bilden beskriver var våra gäster kommer ifrån. Besökare från Sverige är självfallet vanligast och att våra norska gäster kommer därefter är inte heller någon överraskning. En annan marknad som visat sig vara viktig för oss mellan 2014-2016 är Tyskland. Källa: Jämtland Härjedalen Turism
Vart ska alla bo när det redan nu är bostadsbrist?
Mål: +330/år Resultat:+273/år Källa: Östersunds kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Vilka ska ha råd att bo i alla de dyra lägenheterna som ska byggas?
Bostadsform 2011-2016 Lägenheter Radhus villor Det är av stor vikt att de bostäder som byggs motsvarar den efterfrågan av bostäder som finns på marknaden. Denna bild visar fördelningen av vilka bostadstyper som byggts mellan åren 2011 och 2016. Källa: Östersunds kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen
*En flyttkedja uppstår när man bygger nya bostäder och de som flyttar in i denna lämnar en annan bostad efter sig, där någon annan kan flytta in. Till exempel: ett äldre par väljer att flytta från sitt hus till en nybyggd lägenhet. En barnfamilj köper det äldre parets hus och lämnar efter sig sin lägenhet med tre rum och kök som blivit för trång. Den lägenheten passar i sin tur perfekt för två kompisar som vill flytta ihop. Kompisarna bodde tidigare i varsina ettor som nu blir lediga.
Överblicksbild över bostadsplaner som pågår och utbyggnadsmöjligheter. I några bilder framöver visar vi några visionsbilder från några av de mest spännande bostadsprojekten som är på gång i Östersund. Källa: Östersunds kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Visionsbild: Storsjö Strand
Visionsbild: Frösö Park
Visionsbild: Gustaf den III:s torg
Visionsbild: Gustaf den III:s torg
Resan mot 2020 går vidare. Nu skapar vi ÄNNU Nyfiken på att lära dig mer om Östersunds tillväxtarbete? Besök www.ostersund.se/tillväxt
TACK FÖR DITT ENGAGEMANG!