Naturvärden Dragningslistan, stadsdelen Hägersten-Liljeholmen

Naturvärden Dragningslistan, stadsdelen Hägersten-Liljeholmen 2017-05-22

1 (13) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Metod... 3 3 Vegetation och andra observationer... 3 4 Rapporterade växter och djur... 5 5 Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden och habitatnätverk... 6 6 Naturvärden... 8 7 Planens påverkan... 9 7.1 Generellt vid bostadsbebyggelse i naturmark... 9 7.2 Lokal påverkan... 10 7.3 Åtgärder utanför utredningsområdet... 11 8 Referenslista... 11

2 (13) Sammanfattning har fått i uppdrag att undersöka hur naturvärdena påverkas av en exploatering i Hägersten intill Sparbanksvägen. Ett fältbesök har gjorts 4 maj 2017 och litteratur och andra källor kontrollerats. Området är en normal hällmarkstallskog med de arter som är typiska för den typen av natur. Inga ovanliga eller sällsynta arter har hittats och inget finns rapporterat. Då det gäller habitatnätverket ligger området en bit från viktiga kärnområden förutom för groddjurshabitat där en potentiell leklokal markerats i området. Detta är dock knappast aktuellt idag. Området är litet och har inte starka samband med omgivningarna. Några av tallarna i området är dock relativt gamla och ger karaktär åt området. Vi har av ovanstående skäl klassat området till naturvärdesklass 4. Området har också betydelse för de ekosystemtjänster naturmarken tillhandahåller som rening av vatten och luft m.m. Totalt har åtta karaktärsträd markerats i området. Flera av dem kommer att tas ned. Förslag på skadebegränsande åtgärder föreslås i rapporten.

3 (13) 1 Bakgrund Ett start-pm är framtaget för att bygga på en liten tomt på Hägerstensåsen, kvarteret Dragningslistan intill Sparbanksvägen, se figur 1. På denna tomt planerar Fastighetsförädlarna i Mälardalen AB (FFAB) att bygga ett hus. har av FFAB fått i uppdrag att bedöma naturvärdet och påverkan av bygget. Figur 1. Översiktskarta. Planområdet ligger på Hägerstensåsen längs Sparbanksvägen och är markerad med en blå cirkel. Källa Stockholms stad. 2 Metod En naturvärdesbedömning har gjorts enligt SIS standard ftss 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Inventeringen har genomförts på medelnivå och inventering av värdeelement har genomförts. Naturvärdesklass 4 har också identifierats. Inventeringen genomfördes 4 maj 2017. En sökning har gjorts i Artportalen (2017) under maj månad. Habitatkartor från Stockholms miljöförvaltning har studerats och habitatnätverket har bedömts i fält. 3 Vegetation och andra observationer Området består av gles hällmarkstallskog, alltså tallskog som står på hällmark eller i grund moränjord i skrevorna. Det finns ett rätt stort inslag av lövträd i sluttningen. Höjdskillnaden på tomten är som mest ca sju meter med lägsta punkt vid Sparbanksvägen.

4 (13) Tallarna är ganska gamla, men smala, då boniteten är låg i området. Tallarna är dock inte plattbarkiga. Inga talltickor eller andra rödlistade arter knutna till t.ex. tallar hittades. En del av tallarna är karaktärsträd i området, se figur 2. Andra träd- och buskarter som finns i området är rönn, björk, fågelbär, asp, ek, lönn, körsbärsplommon, hagtorn, oxbär och nypon. På marken dominerar ljung, blåbär, lingon och kruståtel. Andra arter som hittades är ärenpris, kärleksört, rölleka, nejlikrot, stinknäva, smultron, nejlikrot, stormåra, gårdsskräppa, lundgröe, bergröe, hundäxing, piprör och vårfryle. Ett antal hällar finns i området och endast på skyddade ytor hittas lavar och mossor. Mossarter som identifierades var raggmossa, väggmossa, bergklomossa och kvastmossa (ej artbestämd). Ett litet exemplar av bägarlav (ej artbestämd) hittades men inga renlavar finns på hällarna, området är för välanvänt för det. Några exemplar av stenlav växte på den lodräta sidan av stenar. Vid besöket sågs och hördes talgoxe och koltrast. En hackspettssmedja finns i tall nr 1 figur 2. Figur 2. Karaktärsträd i området är utmärkt med vit siffra på en satellitbild från http://hitta.se, se avsnitt 7. En bedömning av ekologiska naturvärden har gjorts och redovisas i avsnitt 6. Naturvärden.

5 (13) Figur 3. Några foton från området. Högst upp t.v., från söder mot Sparbanksvägen, högst upp t.h. gångvägen mot väster. Mitten t.v. hällarna går i dagen på många ställen, mitten t.h. gångvägen mot öster (Sparbanksvägen). Nederst området mot Sparbanksvägen. 4 Rapporterade växter och djur En sökning i Artportalen har gjorts i maj 2017. I Artportalen kan naturintresserade rapportera in vilka växter och djur de observerat i ett område. Det är alltså lite slumpmässigt vad som finns rapporterat för alla områden som inte inventerats, men det kan ibland ge intressant information. Vanligast är att fåglar och ovanliga växter rapporteras, medan det är ovanligare att t.ex. insekter blir rapporterade. Vissa arter som t.ex. berguv är dessutom skyddade av sekretess, men någon förekomst av sekretesskyddade arter i området är dock inte troligt.

6 (13) Hägerstensåsen är en relativt god skådarlokal där man kan se många förbiflygande fågelarter som t.ex. pilgrimsfalk. De arter som däremot har rapporterats från Hägerstensåsen med möjlig säkerställd häckning är ringduva, ärtsångare, trädgårdssångare, svarthätta, lövsångare, rödstjärt och svartvit flugsnappare. Alla dessa fågelarter är tämligen vanliga i skogsområden eller trädgårdar. Rödstjärten är ofta knuten till hällmarkstallskog i större skogsområden. Ett fynd av råttsvingel har gjorts vid Arvodesvägen som ligger en bit från den aktuella platsen. Arten är ett ettårigt gräs som bl.a. finns i urbana miljöer. Ett stort antal insekter eller andra ryggradslösa djur (83 arter) har också rapporterats från Hägerstensåsen i allmänhet. En av dessa arter är rödlistad, almsnabbvinge (NT), nära hotad. Alla fynden, utom ett, har gjorts av en person vid Förskottsvägen som ligger en bit från den aktuella platsen. Även det återstående fyndet är rapporterat en bit från planområdet, vid Arvodesvägen. Ingen av fynden visar att planområdet har några kända naturvärden. 5 Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden och habitatnätverk Utredningsområdet ligger inte inom ett ekologiskt särskilt betydelsefullt område (ESBO), se figur 4. Hägerstensåsens västra sida är livsmiljö för skyddsvärda arter. Avståndet till detta område är ca 250 m. ESBO-kartan togs fram som ett tillägg till översiktsplanen som en strategi för att bevara särskilt viktiga naturområden. ESBO-områdena i sin tur bygger på habitatnätverk för eklevande arter, groddjur och barrskogsarter. Figur 4. Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden. Underlag från Miljöförvaltningen. Planområdet är ungefärligt inringat.

7 (13) Det är framförallt habitatnätverket för eklevande insekter som har gjort att Hägerstensåsens västra del har klassats som ett ESBO-område, se figur 5. Som synes i figuren ligger själva planområdet utanför habitatnätverket och planområdet utgörs dessutom av hällmarkstallskog. Figur 5. Habitatnätverkskartor för eklevande insekter. Underlag från Miljöförvaltningen. Planområdet är ungefärligt inringat med blått. Figur 6. Groddjurshabitat. Underlag från Miljöförvaltningen. Planområdet är ungefärligt inringat med blått.

8 (13) Då det gäller habitatnätverket för groddjur har planområdet markerats som ett område där spridning är högst trolig, se figur 6. En potentiell leklokal har markerats mitt i planområdet. Någon möjlig reproduktionslokal i planområdet finns dock inte idag. Då det gäller habitatnäverket för barrskogsarter ligger planområdet långt från alla kärnområden eller spridningskorridorer, se figur 7. Figur 7. Habitatnätverkskarta för barrskogsarter. Underlag från Miljöförvaltningen. Planområdet är ungefärligt inringat med blått. 6 Naturvärden Området är ett normalt hällmarksområde med tall med de arter som är typiska för den typen av natur. Inga ovanliga eller sällsynta arter har hittats och inget sådant finns heller rapporterat. Då det gäller habitatnätverket ligger området en bit från viktiga sådana förutom för groddjurshabitat där en potentiell leklokal markerats i området. Detta är dock inte aktuellt. Området är litet och har inga starka samband med omgivningarna. Några av tallarna i området är dock relativt gamla och ger karaktär åt området. Vi har ovanstående skäl klassat området till naturvärdesklass 4, visst naturvärde, med viss betydelse för biologiska mångfalden. Varje enskilt område av denna naturtyp eller naturvärdesklass har inte betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Området har också betydelse för de ekosystemtjänster naturmarken tillhandahåller som rening av vatten och luft samt för närrekreation.

9 (13) 7 Planens påverkan Ett hus kommer att byggas längs med Sparbanksvägen, se figur 8. Huset kommer att ha olika höjd i olika delar, en kombination av ett lamellhus i tre våningar och ett punkthus i 8 våningar. Huset kommer troligen att ha takterasser. Figur 8. Illustration över det planerade huset. Kod arkitekter (Stockholms stad 2017b). 7.1 Generellt vid bostadsbebyggelse i naturmark All hårdgöring av naturmark (hus och tillfartsvägar) innebär att naturvärden försvinner men en del åtgärder kan minska påverkan. Möjligheten att bevara träd intill vägar eller huskroppar är relativt goda, men ett skyddsavstånd krävs ändå. Åtgärder för att förbättra markförhållandena kan dock bli nödvändiga med t.ex. dränerande jordar eller åtgärder som förhindrar jordpackning längs gångvägar. Viss beskärning kan också behövas. Sådana åtgärder bör göras efter samråd med arborist. Tall är ett lämpligt träd att spara nära bebyggelse. Ibland kan det vara en fördel att behålla efterträdare istället för de äldre träden eftersom de lättare klarar förändringen. Men ur biologisk synvinkel är de äldre träden mest värdefulla. Träd som avverkas kan läggas i en så kallad faunadepå. Ett stort antal hotade arter är beroende av död ved av olika trädslag och i olika nedbrytningsfaser. Det är därför negativt för biologisk mångfald att städa bort fällda eller självdöda träd. I stället kan man skapa en faunadepå genom att lägga stockar och grenar av olika trädarter och grovlekar på marken, helst i ett ganska soligt läge. Då skapas mikromiljöer med varierande sol och fuktighet och olika nedbrytningsfaser i veden som gynnar olika svampar, mossor, lavar och småkryp, vilket i sin tur gynnar fågellivet. Andra viktiga åtgärder är lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD. Exempel på LOD för parkeringsytor är att använda genomsläpplig beläggning, rasterytor och/eller angränsande

10 (13) infiltrationsstråk. Vegetationsklädda hustak minskar avrinningen med i genomsnitt 50 %, jämfört med vanliga tak. Det finns möjligheter att utforma taken så att pollinerande insekter gynnas beroende på vilken flora man väljer. Avrinningen från taket kan sedan ledas ned i ett markvattenmagasin som kan användas för bevattning av eventuella träd i gatumiljön. 7.2 Lokal påverkan Totalt har åtta karaktärsträd markerats i området, inget av träden är inmätta varför läget i kartbilden kan vara osäkert, se figur 9. Träd 1, 2, 3, 4, 5 och 6 är tallar medan träd 7 är en ek och träd 8 en björk. Figur 9. Överlägg med värdefulla träd och förslag till situationsplan. Träd 6, 7 och 8 kommer definitivt att behöva tas ned. Träd 1 bör mätas in så att det eventuellt kan sparas vid omdragningen av gångvägen. Träd 2 och 5 bör inte beröras av bebyggelsen, men detta bör undersökas närmare. Om det är möjligt att spara några träd bör dessa skyddas genom t.ex. stängsling. Några av de större träd som måste tas ned kan också placeras i naturmarken, faunadepåer. Möjligheten att utforma takterasserna så att de dels kan ta hand om dagvatten och dels bidra till den biologiska mångfalden bör tas tillvara, se figur 10.

11 (13) Figur 10. Inspirationsbilder överst, berghällar kan lätt smälta in i en trädgård, nederst t.v. trädäck med sparad björk och nederst t.h. s.k. faunadepå i rabatt. 7.3 Åtgärder utanför utredningsområdet Förlusten av träd och naturmark är knappast möjlig att kompensera med trädplantering inom området, några andra möjliga platser har vi inte undersökt närmare. 8 Referenslista Artportalen. 2017. http://www.artportalen.se/ Sökning under maj 2017. Artdatabanken och Naturvårdsverket. FFAB, Kod arkitekter. 2017. Dragningslistan. Underlag start PM. Daterat 20170210. Kod arkitekter. 2013. KV DRAGNINGSLISTAN, HÄGERSTENSÅSEN. Daterat 20131202. Mörtberg, U., Zetterberg, A. och Gontier, M. 2006. Landskapsekologisk analys i Stockholms stad. Metodutveckling med groddjur som exempel. Miljöförvaltningen. Stockholms stad.

12 (13) Mörtberg, U., Zetterberg, A. och Gontier, M. 2007. Landskapsekologisk analys i Stockholms stad. Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter. Miljöförvaltningen. Stockholms stad. Stockholms stad. 2007. Stockholms unika ekmiljöer. Förekomst, bevarande och utveckling. Ekologigruppen AB. Stockholms stad. 2017a. Del av Hägerstensåsen 1:2 vid kv. Dragningslistan, Hägersten, Dnr 2016-01793 54. Beslut. Stockholms stad. 2017b. Startpromemoria för planläggning av del av Hägerstensåsen 1:2 vid kvarteret Dragningslistan i stadsdelen Hägersten (39 bostäder). Tjänsteutlåtande. SVT.se. 2017. Trädgårdstider. Säsong 3 Avsnitt1. https://www.svtplay.se/video/13512147/tradgardstider/tradgardstider-sasong-3-avsnitt- 1?info=visa&start=auto 33 min in i programmet diskuteras stumperi (faunadepåer).