ROSENDAL ETAPP III GRÖNYTEFAKTOR FÖR KVARTERSMARK

ROSENDAL ETAPP III GRÖNYTEFAKTOR FÖR KVARTERSMARK 2016-12-16

Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Uppsala kommun Sara Ryttar, Landskapsarkitekt Uppsala kommun Konsult WSP: Marie Åslund, Landskapsarkitekt, WSP Helena Jeppsson, Landskapsarkitekt, WSP Felix Brännlund, Landskapsarkitekt, WSP Illustrationer och fotografier: WSP

Innehåll 1. Inledning 4 Syfte 4 Ekosystemtjänster 4 Bakgrund 4 Granskning av grönytefaktorn 5 2. Tillämpning av grönytefaktorn GYF 6 Grönytefaktorns uppbyggnad 6 Balansering 7 Princip för beräkning 8 3. Beräkning av GYF 9 Delfaktorer för grönska 9 Delfaktorer för vatten 14 3

ROSENDAL ETAPP III - GRÖNYTEFAKTOR FÖR KVARTERSMARK 1. Inledning Grönytefaktorn GYF är ett planeringsverktyg för att medvetet arbeta med grönska, dagvatten och ekosystemtjänster i plan- och byggprocessen. Med hjälp av grönytefaktorn kan mängden ekologiskt effektiv grönska inom ett område beräknas. Grönytefaktorn för Rosendal Etapp III avser kvartersmark. Syfte Kvartersmark och allmän platsmark bildar tillsammans Rosendals blågröna infrastruktur där grönska och dagvatten används för att skapa trivsamma och hållbara utemiljöer. Syftet med grönytefaktorn är att garantera att kvartersmark anläggs i enlighet med de krav på klimatanpassning, hållbarhet och trivsel som ska gälla för hela Rosendal. Grönytefaktorn är utformad för att stödja lokala ekosystem. I området finns flera hotade insektsarter. I Rosendal Etapp III är det särskilt värdefullt arbeta med sandmiljöer, ängsmark och kulturlandskapetets växtlighet. Även nya vattenmiljöer som fuktstråk och smådammar blir värdefulla tillskott. För mer information kring sandmiljöer och hotade insektsarter hänvisas till särskilda Åtgärdsprogram. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystemen som på något sätt gynnar människan och upprätthåller och förbättrar livsvillkor och välmående. Luft att andas, mat, mediciner, bränslen, pollinering, men också immateriella 4 och känslomässiga värden som bidrar till livskvalitet och hälsa. Ekosystemtjänsterna skapas ofta i samspelet mellan människor och natur. Stadens grönytor och ekosystem, allt från ädellövskogar och våtmarker till gröna gårdar och gröna tak, bidrar med många olika ekosystemtjänster. De fångar upp, fördröjer och renar dagvatten, förbättrar stadsluften, stöder pollinering av fruktträd och bärbuskar och dämpar kraftiga temperaturhöjningar. m.m. För att staden ska få en tålig grönstruktur som Matproduktion Luftrening Dagvattenreglering Ökad biologisk mångfald Exempel på ekosystemtjänster Ekosystemtjänsters värde ska bli en naturlig del i samhällsplanering och näringslivsutveckling. se även Naturvårdsverkets hemsida: http://www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster Rekreation/stadsodling Koldioxidbindning Temperaturreglering Bullerdämpning Vattenrening Minskad värmestress kan utföra en mångfald av ekosystemtjänster är det viktigt att vidareutveckla en tät mosaik av parker, natur och kvartersmark. Biologisk mångfald är viktigt. En grönstruktur med stor artrikedom tål förändringar och störningar bättre, har större anpassningsförmåga och är intressantare för stadens invånare. Ekosystemtjänster brukar indelas i stödjande, försörjande, reglerande och kulturella tjänster.

Bakgrund Grönytefaktorn som planeringsverktyg kommer ursprungligen från Tyskland och introducerades i Sverige i samband med bomässan Bo 01 i Malmö där krav ställdes på att nybebyggelse skulle uppnå en viss grönytefaktor. Arbetet med grönytefaktorn har sedan dess vidareutvecklats, dels i Malmö men även i Stockholm. Grönytefaktorn för Rosendal bygger på Stockholms grönytefaktor och Uppsalas grönytefaktor för Rosendal Etapp II. Granskning av grönytefaktorn Grönytefaktorn kommer att granskas i samband med bygglovsgranskningen. En redovisning i plan, sektion, fasad (vid eventuell delfaktor för grönska på väggar) och i text med beräkningar skall bifogas ansökan. Exempel på handlingar som behöver lämnas in: Markplaneringsplan Växtplan och växtlista Sektioner Relevanta detaljer (t.ex. regnbäddar) Fasadritningar Takplaner Fasadritningar behöver redovisa läge för klätterväxter 5

2. Tillämpning av grönytefaktorn, GYF Grönytefaktorns uppbyggnad GYF mäts som en poängkvot mellan mängden ekoeffektiv yta och kvarterets totalyta. Med ekoeffektiv yta avses alla gröna och blå ytor som har positiv betydelse för platsens ekosystem, temperaturreglering och dagvattenhantering samt har sociala värden kopplade till grönska och/eller vatten. I GYF för Rosendal mäts arean på s.k. delfaktorer (olika växtbäddar- och vegetationsytor). Till dessa ytor kopplas olika tilläggsfaktorer. Både delfaktorer och tillläggsfaktorer mäts i kvm. Punktobjekt har tilldelats en schablonyta, som till exempel för träd är 25 m 2. Tilllämpning av delfaktorer och tilläggsfaktorer förklaras på sid. 9 och framåt. Uträkningen sker genom att arean för olika delfaktorer och tilläggsfaktorer multipliceras med sina respektive viktningsfaktorer. Dessa faktorytor summeras därefter och delas med kvarterets totala yta. Kvoten X är grönytefaktorn GYF för hela kvarteret. För Rosendal har GYF satts till 0,6. Grönytefaktorn tillämpas på kvartersnivå och mäts som ett genomsnittligt värde för hela kvarterets yta. Flera exploatörer kan förekomma i ett kvarter och behöver då samverka för att gemensamt uppnå grönytefaktorn. GYF = ekoeffektiv yta = 0,6 hela kvarterets yta BH 1 gata trottoar BH 2 BH 3 Schematiskt exempel. Tre byggherrar (BH1, BH2 och BH3) med separata gårdar. Hela kvarterets yta räknas (BH1+BH2+BH3). 6

Balansering Den grönytefaktor som uppnås ska vara balanserad mellan de olika funktionerna som eftersträvas: biologisk mångfald, sociala/rekreativa värden och klimatanpassning. Det ska inte vara möjligt att enbart satsa på t.ex. biodiversitet. Även sociala funktioner måste finnas med och grönskan och vattnets möjlighet att bidra till klimatanpassning med avseende på värme och torka ska ha tillvaratagits. Balanseringen innebär att grönytefaktorn ska innehålla minst 60 procent av det möjliga antalet faktorer inom varje funktion. Varje delfaktor och tilläggsfaktor har tilldelats en bokstavsbeteckning som motsvarar de tre olika funktionerna eller ekosystemtjänsterna som främst gynnas: biologisk mångfald (B), sociala värden (S) och klimatanpassning (K). Bokstavsbeteckningarna för delfaktorer och tillläggsfaktorer framgår av beräkningsmallen. Krav för godkänd GYF är att minst 60 % av möjliga faktorer inom respektive funktion ska ha använts. Möjliga faktorer: 34 29 20 B S K Minst 60 % av möjliga faktorer inom biologisk mångfald (B), sociala värden (S) och klimatanpassning (K) ska uppnås för att balanseringen ska bli godkänd. 7

Princip för beräkning Till hjälp för beräkning av GYF för Rosendal finns en beräkningsmall (bifogas separat) där area och antal av olika specificerade grönytor, objekt och funktioner fylls i. När tabellen är ifylld sker beräkningarna automatiskt. Grönytefaktorn utgår ifrån hela kvarte- 1 2 rets area. Nästa steg är att räkna delfaktorerna för grönska och vatten Grönt tak växtbädd>300mm Vattenytor i dammar, bäckar och diken Grönska på väggar Växtbädd >800 mm Till delfaktorytorna adderas tilläggsfaktorer som ger extra poäng. Dessa 4 3 Vissa objekt såsom träd, saknar en 5 Grönt tak krävs för att uppnå den kravställda poängen. Vattenspeglar klart definierad yta och tillskrivs därför en schablonarea. B S K Balanseringen kontrolleras. B S K Träd placerade så att de ger lövskugga Diversitet i fältskikt = 25 m 2 K B 8

3. Beräkning av GYF Delfaktorer för grönska BEVARAD NATURMARK 4,0 EJ UNDERBYGGD MARK- GRÖNSKA GRÖNSKA PÅ BJÄLKLAG växtbädd 800 mm Naturmark med naturligt fältskikt och bevarade träd. Träd ska ges förutsättningar att överleva på sikt. Naturmark som bevaras ska skyddas under byggtiden. 1,2 Grönskan ska ha fullgoda förutsättningar för växtbäddens och terrassens dränering, rotpenetrerbarhet etc. Terrassen ska vara anpassad till biotopen. Den får ej skära av eller försvåra kontakten mellan växtbädden och underliggande jord på ett sätt som gör att växtlighetens eller biotopens långsiktiga utveckling äventyras. En nyanlagd växtbädd ska vara minst 800 mm djup. Växtbädden och terrassen ska ge förutsättningar för en naturlig infiltration och perkolation till grundvattnet. Om växtbäddar och terrass inte utformas på ett acceptabelt sätt, ska ytan räknas lika som grönska på bjälklag. 1,1 Gäller för gröna ytor på tak till garage och parkeringshus, terrasser på hus som har en gårdsfunktion. Till växtbäddsdjupet räknas endast det som är möjligt för växternas rötter att tränga in i och som är biologiskt aktivt. Överbyggnader under rotspärr av t.ex. gummiduk får således inte räknas in i växtbäddstjockleken. Ej heller isoleringsmaterial typ frigolit som inte är möjligt för rötterna att växa in i. Däremot dräneringsskikt av t.ex. lecakulor eller grus kan ingå i växtbädden om det inte avgränsas av rotspärr. Grönt tak växtbädd>300mm Grönska på väggar Vattenytor i dammar, bäckar och diken Växtbädd >800 mm GRÖNSKA PÅ BJÄLKLAG växtbädd 300 till 800 mm GRÖNA TAK växtbädd 300 mm GRÖNA TAK växtbädd 110 till 300 mm Gäller för gröna ytor på tak till garage och parkeringshus, terrasser på hus som har en gårdsfunktion. Till växtbäddsdjupet räknas endast det som är möjligt för växternas rötter att tränga in i och som är biologiskt aktivt. Överbyggnader under rotspärr av t.ex. gummiduk får således inte räknas in i växtbädds-tjockleken. Ej heller isoleringsmaterial typ frigolit som inte är möjligt för rötterna att växa in i. Däremot dräneringsskikt av t.ex. lecakulor, pimpsten eller grus kan ingå i växtbädden om det inte avgränsas av rotspärr. Tunna växtbäddar med torktålig växtlighet som används som ytskikt på tak istället för, eller som komplement till, andra ytskikt. Taken räknas med verkligt antal kvadratmeter takgrönska och inte med yta enligt takens projektion på marken. 0,1 Tunna växtbäddar med torktålig växtlighet som används som ytskikt på tak istället för, eller som komplement till, andra ytskikt. Taken räknas med verkligt antal kvadratmeter takgrönska och inte med yta enligt takens projektion på marken. När samma typ av växtlighet (sedummattor) används på marken räknas den som vilken annan växtlighet som helst och delfaktorn beräknas enligt förutsättningarna för växtbädden. GRÖNA TAK växtbädd 50-110 mm 0,05 Tunna växtbäddar med torktålig växtlighet som används som ytskikt på tak istället för, eller som komplement till, andra ytskikt. Taken räknas med verkligt antal kvadratmeter takgrönska och inte med yta enligt takens projektion på marken. 9

Delfaktorer för grönska GRÖNSKA PÅ VÄGGAR 0,4 Kläng- och klätterväxter med eller utan stöd av spaljéer, linor etc. Ytan räknas för den del av väggen, upp till högst 10 meters höjd, som inom loppet av 7 år kan förväntas bli övervuxen. Det innebär att artvalet påverkar vilken yta som kan tillgodoräknas. En klängande växt som kräver stöd kan bara täcka den yta där det finns stöd monterat. En självklättrande växt beräknas täcka alla ytor inom den bredd som de planterade plantorna kan förväntas täcka (detta är artberoende), exklusive fönsterytor. (Skall redovisas med skiss av fasaden och förväntad täckning efter 7 år). Tilläggsfaktorer grönska och biologisk mångfald DIVERSITET I FÄLTSKIK- TET/ ÄNGAR 0,05 Diversifierad fältflora som fuktäng, torräng, sedummatta eller liknande. Planteringar med ett stort antal olika växtarter är en habitatsstärkande åtgärd och gynnar den biologiska mångfalden. En markyta med ett stort antal olika växtarter har högre naturvärden än en med få. Det betyder att en blomsteräng som I Rosendal är det positivt att arbeta med tak, ängar och naturliga arter slås med upptag av höet är att föredra framför en vanlig klippt gräsmatta. Poäng ges för ängsytor oavsett storlek. Ängen ska innehålla minst 15-20 arter och en stor andel blommande arter. NATURLIGT ARTURVAL 0,4 Ytor med stort inslag av växtarter som ingår i det lokala, historiska natur- och kulturlandskapet. För att ge poäng ska ytan överstiga 10 m 2. Naturligt förekommande arter gynnar det lokala växt- och djurlivet bättre än exotiska. BIOTOPTAK 0,4 Den biologiska mångfalden på ett tak är direkt kopplad till växtbäddens tjocklek och kvalité. Gröna tak kan gestaltas med varierande jord/sanddjup, stenar i olika storlekar ovanpå jordytan och döda grenar för att skapa en mosaik av mikrobiotoper som passar många olika växt-och djurarter. Växtligheten kan kompletteras med lokalt förekommande arter, helst med lokal proveniens. Man kan även ta hö från en skördad befintlig äng och låta ligga på området tills det torkar och släpper ifrån sig frön. Detta för en inspridning av naturligt förekommande arter. För att ge poäng ska ytan överstiga 30m 2 och jord/sanddjupet variera. FJÄRILSRABATT 1,0 Planteringar med örter/perenner som drar till sig fjärilar. Avser rabatter. Det kan vara till exempel kryddväxter med nektarrika blommor. Med fördel används lokalt förekommande arter helst med lokal proveniens. Poäng ges för planteringsytor som är större än 5 m 2. 10 Fjärilsrabatter kan komponeras på många sätt

Tilläggsfaktorer grönska och biologisk mångfald BUSKAR GENERELLT 0,2 Buskar bidrar till att skapa olika skikt i höjdled i vegetationen, vilket är viktigt både för biologisk mångfald, svalka och upptag av koldioxid. Använd gärna en stor variation av lokalt förekommande buskar. Poäng ges för planteringsyta buskar. BÄRANDE BUSKAR 0,4 Buskar som ger bär gynnar olika djurarter, inte minst fåglar. Med fördel används lokalt förekommande arter, helst med lokal proveniens. Bären får inte vara giftiga. Poäng ges för planteringsyta bärande buskar. KARAKTÄRSTRÄD 1,4 Karaktärsträd för Rosendal är tall, ädellövträd, fågelbär, hagtorn, viden och pil. Får endast räknas för nya träd. Poäng ges för trädets faktiska planteringsyta, minst 6 m 2 och högst 25 m 2 planteringsyta/träd. NYA STORA TRÄD stamomfång >30 cm NYA MELLANSTORA TRÄD stamomfång >20 cm BEFINTLIGA TRÄD 2,4 Avser befintliga träd med diameter >20 cm (stamomfång > 60 cm) som inte ingår i naturmark. Tillläggsfaktorn gäller för alla trädarter. Gamla tallar, ek och andra ädellövträd är särskilt värdefulla att bevara. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 50 m 2. Förutsatt att trädet ges goda förutsättning att överleva på sikt. 0,9 Tilläggsfaktorn gäller för alla trädarter; dock är ädellövträd och bärande träd att föredra från biologisk synpunkt. Träd ger en tilläggsfaktor för planteringsytor såväl på mark, tak och bjälklag. För bjälklag gäller dock att växtbäddens tjocklek och uppbyggnad ska ha förutsättningar för att långsiktigt bära träden och ge dem god utveckling. Jorddjupet måste därför vara minst 0,8 m på bjälklag. Pimpstensbaserad jord, innehållande minst 40% pimpsten bör användas. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. 0,7 Träd ger en tilläggsfaktor för planteringsytor såväl på mark, tak och bjälklag. För bjälklag gäller dock att växtbäddens tjocklek och uppbyggnad ska ha förutsättningar för att långsiktigt bära träden och ge dem god utveckling. Jorddjupet måste därför vara minst 0,8 m på bjälklag. Pimpstensbaserad jord, innehållande minst 40% pimpsten bör användas. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. Tall är karaktärsväxt i Rosendal NYA SMÅ TRÄD stamomfång 16-20 cm Träd ger en tilläggsfaktor för planteringsytor såväl på mark, tak och bjälklag. För bjälklag gäller dock att växtbäddens tjocklek och uppbyggnad ska ha förutsättningar för att långsiktigt bära träden och ge dem god utveckling, Jorddjupet måste därför vara minst 0,8 m på bjälklag. Pimpstensbaserad jord, innehållande minst 40% pimpsten bör användas. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. Rönn är ett exempel på bärande träd 11

Tilläggsfaktorer grönska och biologisk mångfald BÄRANDE TRÄD 0,4 Ätliga bär- och fruktträd uppskattas av fåglar och bidrar till den biologiska mångfalden. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. BOPLATSER FÖR DJUR 2,0 Ett sätt att stärka den biologiska mångfalden kan vara att skapa boplatser åt djur. Bon för specifika arter kan exempelvis vara; död ved, fågelholk, svalbräden på husfasaderna, bikupor och andra boplatser för vildbin och andra insekter. Varje enskilt element räknas som motsvarande en yta av 5 m 2. Max 10 element per gård KOMPOST 2,0 En kompost för biologiskt nedbrytbart trädgårdsavfall förstärker de ekologiska kvaliteterna på platsen. En kompost räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. Tilläggsfaktorer grönska och rekreativa/sociala värden YTOR FÖR BOLLSPEL/LEK/LEKUT- RUSTNING 0,9 Gräsytor utformade så att de kan användas för bollspel och/ eller lek ger poäng. Möjlighet för barns lek på gårdarna bidrar till social interaktion både mellan barn och föräldrar. Lekutrustning på gården ger poäng. ODLINGSYTOR PÅ GÅRDEN 0,5 Poäng ges för ytor avsedda för odling i marknivå. Odling har stora sociala och ekologiska värden. Plantera gärna nektargivande växter i anslutning till de olika grödorna. TAK/BALKONGER/TERRASSER / ORANGERI ELLER VÄXTHUS FÖR ODLING 0,5 Poäng ges för balkonger och terrasser eller väggar med integrerade odlingsytor. Odling i närheten av bostaden är en viktig social kvalitet. Odling har stora sociala och ekologiska värden. Ett orangeri eller växthus ger utökad möjlighet till odling och de bidrar till odlarglädjen. Poäng ges för växthus och/ eller orangeri. GEMENSAMMA TAKTERRASSER 0,2 Gemensamma takterrasser ger poäng förutsatt att den innehåller och/eller ansluter till gröna miljöer. Möjligheten att komma upp på taken och njuta av utsikt och kvällssol har stora kvaliteter. Att tillgängliggöra taken för gemensam vistelse för alla boende i huset har stora kvaliteter. SYNLIGA GRÖNA TAK 0,05 Poäng ges för gröna tak placerade så att de syns från omgivningen. Det kan vara bostadslägenheter på samma gård eller andra byggnader på samma gård där människor vistas. De gröna taken bidrar då till en grön utsikt. BLOMSTERPRAKT 0,2 En gård med blommande perenner och andra örter uppskattas av många. Blommande växter ger skönhetsvärden och trädgårdskaraktär åt gården. Poäng ges för plantering med perenner, örter och lökväxter oavsett deras värde för biodiversitet. Lek och odling är viktiga funktioner inom kvartersmark 12

Tilläggsfaktorer grönska och rekreativa/sociala värden BUSKAR, UPPLEVELSEVÄRDEN 0,1 Poäng ges för plantering av buskar och häckar. Buskar och häckar bidrar till rumslighet och upplevelse av årstidsväxlingar. Poäng ges för planteringsyta buskar. TRÄD UPPLEVELSEVÄRDEN 0,2 Träd har mycket stor betydelse för gårdens karaktär. Träd bidrar på många sätt till att öka gårdarnas vistelsevärden och skönhetsvärden. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. BUSKAR MED ÄTLIGA BÄR OCH FRUKTER 0,2 Bärbuskar ger skönhetsvärden när de blommar och bären drar till sig fåglar som ger variation i upplevelsevärdena. Ätliga bär uppskattas mycket, inte minst av barnen. Poäng ges för planteringsyta buskar med ätliga bär. FRUKTTRÄD 0,2 Fruktträd uppskattas av både människor och fåglar och bidrar till den biologiska mångfalden. Poäng ges för fruktträd. PERGOLOR/SPALJÉER/BERSÅER/ O.DYL GRÖNSKANDE FÖRGÅRDSMARK MOT GATA BOPLATSER FÖR DJUR, UPPLEVELSEVÄRDEN Pergolor, spaljéer och bersåer ger rumslighet på gårdar och har därmed ett socialt värde. De avskärmar även gården mot omgivande fönster. Poäng ges för m 2 pergola, spaljé och berså. Förgårdsmarken ger huset en grön ram och platsen framför husen en grön utsikt från fönstren. Det blir också en privat sfär mellan fönster och gata och har därmed ett socialt värde. Poäng ges för planterad förgårdsmark ut mot gata. 0,2 Ett rikt djurliv berikar gårdsmiljön. Möjligheten att på nära håll kunna visa barn djurliv har naturpedagogiska värden. Varje boplats räknas som motsvarande en yta av 5 m 2. Pergolor ger poäng både för socialt värde såsom avskärmning och för klimatanpassning då de ger svalka och skugga Tilläggsfaktorer grönska och klimatanpassning TRÄD PLACERADE SÅ ATT DE GER LÖVSKUGGA PERGOLOR, LÖVGÅNGAR SOM GER LÖVSKUGGA 0,4 Behov av svalka och skugga ökar med fler och längre värmeböljor. Lövverk ger en behaglig skuggeffekt. Poäng ges för träd placerade så att de ger lövskugga över 40-60% av lekplats och gemensam uteplats. Varje träd räknas som motsvarande en yta av 25 m 2. 0,5 Behov av svalka och skugga ökar med fler och längre värmeböljor. Lövverk ger en behaglig skuggeffekt. Poäng ges för m 2 pergolor och lövgångar som ger lövskugga. GRÖNA TAK, FLERSKIKTAD MARKGRÖNSKA 0,05 En flerskiktad markgrönska och gröna tak bidrar till att minska riskerna för lokala värmeöar. Avdunstning och skuggning från blad bidrar till svalka och fukt (jämnar ut temperaturen). Ju fler skikt desto mer bladyta får man. Om taket bevattnas kan det i vissa fall även minska behovet av kylanläggningar inomhus. Poäng ges för gröna tak med flerskiktad markgrönska. 13

Delfaktorer för vatten VATTENYTOR I DAM- MAR, BÄCKAR, DIKEN 1,0 Avser vattenytor som håller vatten minst 6 månader av året. HALVÖPPNA TILL ÖPPNA HÅRDGJOR- DA YTOR HÅRDGJORDA YTOR MED FOGAR 0,1 Gräsarmerad betong- eller natursten, öppen asfalt, grus, singel, sand och andra ytor med hög genomsläpplighet för dagvatten. Grus, singel och andra svårframkomliga ytor får inte användas så att de minskar tillgängligheten för rörelsehindrade. Kommunens tillgänglighetsrådgivare kommer att granska denna aspekt vid bygglovprövningen och grönytefaktor får inte räknas för yta som blir hindrande för tillgängligheten. Traditionellt lagda platt- och stenytor,som betongplattor, gatsten och klinker, med normala fogar fogade med sand som ger en viss genomsläpplighet för dagvattnet. TÄTA YTOR 0,0 Takytor, asfalt och betong som inte har någon form av växtbädd eller annan möjlighet att utveckla biotoper för växtlighet och som inte släpper igenom något dagvatten. Tilläggsfaktorer vatten och biodiversitet BIOLOGISKT TILLGÄNG- LIGA PERMANENTA VATTENYTOR FUKTSTRÅK, REGNTRÄD- GÅRDAR MED TILLFÄL- LIGT KVARDRÖJANDE VATTEN AVVATTNING AV TÄTA YTOR TILL OMGIVANDE GRÖNSKA PÅ MARKEN, REGNBÄDDAR MM AVVATTNING AV DAGVATTEN FRÅN HÅRDGJORDA YTOR TILL UNDERJORDISKA MAGASIN 4,0 Avser permanenta vattenytor, d.v.s. dammar, bäckar och diken m.m. som håller vatten under vår och sommar, totalt minst 6 månader om året. 2,0 Dagvatten från täta ytor och hårdgjorda ytor med fogar som samlas upp i damm eller andra magasin där vattnet kan hämtas för användning på gården eller i husen, ger tilläggsfaktor för den avvattnade ytan under förutsättning att magasinet rymmer minst 20 l/m 2 avvattnad yta. 0,2 Täta ytor och hårdgjorda ytor med fogar som höjdsätts så att de avvattnas till intilliggande ytor med grönska på marken eller grönska på bjälklag, ger en tilläggsfaktor. Faktorn beräknas för den yta som avvattnas, dock högst det antal m 2 som vegetationsytan omfattar. här räknas även ytor som avvattnas till regnbäddar och skelettjord. 0,1 Dagvatten från täta ytor och hårdgjorda ytor med fogar som samlas upp i underjordiska magasin ger tilläggsfaktor för den avvattnade ytan. Magasinet har främst betydelse för vattnets lokala kretslopp, men kan där efter fördröjning ledas till dammar, diken och fuktstråk där det kan gynna det lokala växt- och djurlivet. Vatten är en stor tillgång i miljön. Vattenytor i dammar får räknas om här står vatten under minst 6 mån 14

Tilläggsfaktorer vatten och biodiversitet VÄXTLIGHET I DAMMAR 1,0 Dagvattendammar med växtlighet är värdefulla biotoper för många djur. Växtligheten utgör en viktig del av vattnets kretslopp. Vattnet sugs upp genom växternas rötter för att sedan avdunsta tillbaka till atmosfären. När en damm eller ett dike anläggs ger genomsläppliga material som grus eller sand bättre förutsättningar för en rik biologisk mångfald än vad exempelvis betong gör. Ett varierande vattendjup skapar förutsättningar för att många olika arter ska trivas. Helst ska dammarna utformas som oregelbundna, grunda och med svagt lutande stränder. Många olika, gärna lokalt förekommande, växtarter ökar den biologiska mångfalden. Poäng ges för dammar med växtlighet. Tilläggsfaktorer vatten och rekreativa/sociala värden VATTENSPEGLAR 1,0 Öppna vattenytor som reflekterar ljus och speglingar har stora estetiska värden och bidrar till att gården blir en trivsam plats. Poäng ges för alla öppna vattenytor. UPPLEVELSER OCH NATURPEDA- GOGIK AV BIOLOGISKT TILLGÄNG- LIGA VATTENYTOR I DAMMAR, BÄCKAR OCH DIKEN FONTÄNER, CIRKULATIONS- ANLÄGGNINGAR 1,0 Vattenmiljöer som kan hysa vattenlevande insekter som till exempel trollsländor och kanske även grodor är spännande miljöer inte minst för barn. Att i sin närmiljö kunna följa livet i en damm har stora naturpedagogiska värden. Poäng ges för dammar, bäckar och diken. Ljud av vatten på gården kan verka stämningshöjande och bidra till gårdens attraktivitet. Cirkulation av vattnet bidrar dessutom till syresättning och minskar risk för algbildning, vilket bidrar till att garantera andra upplevelsevärden. Poäng ges för fontäner eller annat vatten i rörelse. För varje anläggning räknas en schablonarea på 25 m 2. Vattenväxtlighet bidrar med upplevelserika miljöer. I dessa miljöer trivs trollsländor, dykare och andra småkryp Tilläggsfaktorer vatten och klimatanpassning DAMMAR OCH ÖPPNA VATTENYTOR SOM HÅLLER VATTEN UNDER SOMMARENS TORRPERIODER SAMLA REGNVATTEN I REGN- SKÖRDARTUNNOR FONTÄNER OCH DYLIKT KLIMATEFFEKT 0,5 Behov av svalka ökar med fler och längre värmeböljor. Vatten i olika former bidrar till svalka på gårdarna. Poäng ges för dammar och öppna vattenytor. 1,0 Tillgång till dagvatten på gårdarna är positivt för bevattning och lek. Poäng ges för regnskördartunnor. För varje regnvattentunna räknas en schablonarea på 5 m 2. Högre luftfuktighet och ljudet av vatten bidrar till både verklig och upplevd svalka under varma sommardagar. För varje anläggning räknas en schablonarea på 25 m 2. 15