Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i vattenvårdsarbetet - exempel från Skåne Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun
Jonas LU => Lst G => Konsult => VM NÖVD => Lst M => Höje å- och Kävlingeåns vattenråd (Lunds kmn)
Historien Organisationerna Projekten Nuläget Markägare Organisation Ekonomi Erfarenheter Innehåll Kommunerna Process Jonas Fakta Miljöproblem Naturvärden Hemsidor Konsult Ekologisk status God status Aspekter VSPU Översvämningar Roll Engagemang Framgångsfaktorer Slutsatser
Animation: Tette Alström, Ekologgruppen Vad har hänt sedan början av 1800-talet? Historien Skånska rekognosidag ceringskartan Våtmarker täcker ca 1812-1820: 1 % av marken Ca 90 % av våtmarkerna har försvunnit Våtmarker täcker 10-15 % av marken
Fakta Höje å 316 km 2 2-5 kbm / s Jordbruksmark (ca 62 %) Öppen mark, skog och tätort (13, 12 resp. 11 %)
Miljöproblem Övergödning Dagvatten Fysisk påverkan Miljögifter missbildade öringar
Ekologisk status
Naturvärden Öring Grönling Tjockskalig målarmussla
Intressanta aspekter Höje å - Jordbruksmark 10+ - Lagom stort - Högt exploateringstryck - Lagom många kmn - Lommas läge - Jaktintresset
Vattenråden Startade 2010 Vattendragsförbundet Vattenvårdsförbundet Kävlingeåprojektet Medlemmar
Verksamhet Kävlingeåns vattenråd Vattenvårdsprogram (Kävlingeåprojektet) Vattenförvaltning Recipientkontroll Höje å vattenråd Höjeåprojektet Vattenförvaltning Recipientkontroll Dagvattenarbete (på gång) Reparation & underhåll
Dagvatten - översvämningar Sommaren 2007 Dagvattengrupp Modelleringar Undersökningar Riskområden
Vattenförvaltning Remisser Samråd Information Projekt
VSPU Vattenstrategiskt planeringsunderlag http://www.hojea.se
Kävlingeåprojektet, sedan 1995 Höjeåprojektet, sedan1992 Målsättningar: Övergödning Biologisk mångfald Rekreation Projekteten
Kävlingeåprojektet Ett av de största, mest långsiktiga och lyckade vattenvårdsprojekten i Sverige Ca 130 Mkr Ca 370 ha våtmarker och dammar, återmeandring, vattendragsrestaurering Ökad biologisk mångfald Minskad övergödning Förbättrade möjligheter till rekreation Foto: Johan Hammar
Kävlingeåprojektet Ett av de största, mest långsiktiga och lyckade vattenvårdsprojekten i Sverige Ca 130 Mkr Ca 370 ha våtmarker och dammar, återmeandring, vattendragsrestaurering Ökad biologisk mångfald Minskad övergödning Förbättrade möjligheter till rekreation Foto: Johan Hammar Hur kunde det bli så lyckat?
Kommunernas engagemang Stabilt och långsiktigt Samarbetsavtal Fast organisation Kansli i Lund Finansiering Kommunernas driftsbudget
Organisation Tråkigt men viktigt Tydlig organisation Arbetsordning Delegationsordning Skapar förutsättningar för: Att söka stöd Långsiktigther Effektivitet Foto: Johan Hammar
Organisation Höje å vattenråd Adjungerade Forskare/experter Länsstyrelsen Jordbruksverket Kommunal planering Repr. för kustvattenråd Repr. för arbetsgr m fl Allmänheten Dialogmöten Information Hemsida Stämma Styrelse Arbetsutskott Kansli & Beredningsgrupp Arbetsgrupper Recipientkontroll Höjeåprojektet Övriga arbetsgrupper t. ex. dagvattengrupp
Höje å vattenråd - ekonomi Verksamhet Budget (tkr) Kommunala medel (tkr) Statliga medel (tkr) Vattenförvaltning 295 220 75 Recipientkontroll 431 431 0 Höjeåprojeket 5 000 2 265 2 735 Reparation & underhåll 475 100 375 Totalt 6 201 3 016 3 185
Frivillig markägarmedverkan Bas Grund Fundament Projektens rykte
Helt nödvändigt med engagerad, kompetent och flexibel konsult Konsult
Lyckat? När statusen fortfarande är dålig trots att man gjort mkt åtgärder Halterna fortfarande är för höga
JA! Vänt utvecklingen landskapet blir blötare Biologisk mångfald trivial men värdefull Näringsretention minskande halter Rekreation i det otillgängliga industrilandskapet
Projekten har visat att Över kommungränser inom aro Långsiktigt Systematiskt Effektivt Går komma långt med: - Tillgängliga medel - (Subventionerad) frivillighet från markägare Foto: Johan Hammar
Projekten har visat att Över kommungränser inom aro Långsiktigt Systematiskt Effektivt Går komma långt med: - tillgängliga medel - (Subventionerad) frivillighet från markägare Foto: Johan Hammar I vattendirektivets anda långt innan vattendirektivet!
Process Att börja samarbeta mellankommunalt Att få till löpande verksamhet Att acceptera att lägga pengar i en annan kommun Att mogna, se till bästa totalnyttan
God status nåt för ett vattenråd? Orimligt, inte trovärdig målsättning Ffa om: Det ska bygga på frivillighet Befintliga finansieringsstöd ska användastillräckligt Jmfr kostnader Tullstorpsån, hela Skåne, hela landet Finns finansiering, men inte
Vad är då nåt för ett vattenråd? Recipientkontroll Vattenförvaltning Vattenvårdsåtgärder Rimlig trovärdig målsättning Jobba med de stöd som finns
Vad är då nåt för ett vattenråd? Recipientkontroll Vattenförvaltning Vattenvårdsåtgärder Rimlig trovärdig målsättning Jobba med de stöd som finns Vattenråden kan ta en egen aktiv roll!!
Vattenrådets roll SITT INTE OCH VÄNTA PÅ ATT NÅGON SKA BERÄTTA FÖR ER VAD SOM FÖRVÄNTAS AV ER OCH VAD SOM SKA GÖRAS. FORMA ERT EGET VATTENVÅRDSARBETE!! BESTÄM SJÄLVA VILKEN ROLL NI SKA HA
Höje å - modellvattenrådet?? Omfattande verksamhet Väl fungerande Remissinstans MKN och ÅP som verktyg Driver egna projekt Modell för andra vr??!!
Erfarenheter Alla, konsulter, markägare, kommunala politiker och tjänstemän m fl har lärt sig längs vägen Det går att göra mycket Viktigt med bra samarbete konsult-kommun/vattenråd- Länsstyrelsen
Framgångsfaktorer Engagerade tjänstemän/politiker Stabilt kommunalt engagemang Kommunal finansiering Fast organisation Engagerad konsult Intresserade markägare Länsstyrelsen Gott rykte
Slutsatser Organisera sig väl minst lika viktigt som arbetet med spett och spade (grävmaskin och bandschaktare) Det går att göra mycket Det finns pengar till åtgärder (men inte tillräckligt) Organisationer som KVR och HVR borde finnas i de flesta aro eller daro
Hemsidor www.hojea.se www.kavlingeaprojektet.se www.kavlingean.se
Jonas.Johansson@lund.se Tack! Hobybäcken