STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNINGEN I ASTRONOMI OCH ASTROFYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK GÖTEBORGS UNIVERSITET 1. Ämnesbeskrivning och mål för utbildningen Den astrofysikaliska forskningen undersöker och försöker förstå de fysikaliska processerna bakom fenomen som observeras i universum. Forskarutbildningen har som mål att ge en bred kunskap om den astrofysikaliska forskningen, en förståelse av de grundläggande fysikaliska processerna samt en fördjupad kännedom i observationell och teoretisk astrofysik. Forskarutbildningens mål är dessutom att ge färdighet i forskningsmetodik och vetenskaplig kommunikation, både skriftlig och muntlig. Forskningen omfattar teoretiska och numeriska studier av allmän relativitetsteori, speciellt svarta hål, insamlingsskivor, plasmaastrofysik och galaxdynamik, ofta med direkta kopplingar till modellering av observationella resultat. Forskargruppen har ett stort internationellt kontaktnät och möjligheterna till forskningssamarbete med andra institutioner är goda. Det finns ett nära samarbete med Onsala rymdobservatorium bland annat vad gäller kurser. 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav 2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har den som gått igenom grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller som i någon annan ordning inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl, får institutionens prefekt för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet (Högskoleförordningen 9:4). 2.2 Särskild behörighet För tillträde till forskarutbildningen fordras a. filosofie magisterexamen i huvudämnet fysik, eller b. filosofie kandidatexamen med minst 80 poäng inom huvudämnet fysik, minst 30 poäng i matematik och ett 20 poängs projektarbete (som kan ingå i de 80 poängen i fysik), eller c. civilingenjörsexamen inom utbildningslinjen för teknisk fysik, eller
d. civilingenjörsexamen inom annan utbildningslinje, kompletterad med obligatoriska kurser som ges inom utbildningslinjen för teknisk fysik, eller e. annan likvärdig utbildning efter särskild prövning. För student med utländsk grundexamen krävs Master of Science, Master of Engineering eller motsvarande avancerad grundexamen med fysik som huvudämne. Sådan sökande skall ha avlagt godkänt språktest i engelska, om detta inte är modersmålet. (Som riktmärke gäller minst 550 poäng på TOEFL-test.) Den studerande skall ha sådan förmåga i övrigt som bedöms vara nödvändig för att kunna genomgå utbildningen. 3. Urval Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt Högskoleförordningen kap. 9, 2 och 3, skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. 4. Antagningsförfarande 4.1 Antagning Antagning av doktorander är delegerat till prefekten vid Institutionen för fysik. Antagning till licentiatutbildning görs av fakultetsnämnden. Vid antagningen skall finnas en finansieringsplan för hela forskarutbildningen. 4.2 Utseende av examinator och handledare Institutionsstyrelsen utser av fakultetsnämnden utnämnd examinator i samband med antagning till forskarutbildning. Examinator ansvarar för examination och godkännande av de prov som ingår i litteraturkurser och forskarutbildningskurser. I samband med antagning till forskarutbildning utser prefekten även en eller flera handledare. Utses flera handledare skall en utses som huvudhandledare och övriga utses som biträdande handledare. 4.3 Individuell studieplan För varje doktorand skall upprättas en individuell studieplan. Ansvarig för detta är handledarna i samråd med doktoranden. Studieplanen fastställs i enlighet med fakultetens delegationsordning. Planen skall innehålla en beskrivning av forskningsuppgiften, en tidsplan samt en beskrivning av de åtaganden doktoranden och institutionen har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Studieplanen ska ses som ett kontrakt mellan doktoranden och institutionen där rättigheter och skyldigheter regleras, och den skall undertecknas av doktoranden, handledaren, examinatorn och prefekten.
5. Studietid Utbildningen omfattar studier på heltid under fyra terminer för licentiatexamen och åtta terminer för doktorsexamen. En doktorand får dock i begränsad omfattning (maximalt 20% av full arbetstid) arbeta med annat än sin egen forskarutbildning. Studietiden förlängs då i motsvarande grad. Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander skall efter ansökan anställas på doktorandtjänst, senast när det återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen. 6. Uppföljning av individuell studieplan Den individuella studieplanen skall gemensamt följas upp en gång om året av doktorand och handledare för godkännande enligt fakultetsnämndens delegationsordning.. 7. Utbildningens innehåll Utbildningen för licentiat- och doktorsexamen motsvarar normalt två respektive fyra års heltidsstudier. Ungefär en fjärdedel av tiden ägnas åt breddning och fördjupning av kunskaper inom astrofysiken, fysiken och i förekommande fall inom andra områden av vitalt intresse för doktorandens inriktning (den s.k. kursdelen). Undervisningen sker huvudsakligen i form av föreläsningar och seminarier. Resterande tid ägnas åt avhandlingsarbetet och litteraturstudier inom specialområdet. 7.1 Avhandlingen 7.1.1 Licentiatuppsats Det vetenskapliga arbetet för licentiatexamen skall utmynna i en licentiatuppsats, svarande mot 60p. Uppsatsen kan utformas antingen som en monografi eller som en sammanfattning av uppsatser. Kraven vad gäller omfattning och självständighet är lägre än för doktorsexamen. 7.1.2 Doktorsavhandling Det vetenskapliga arbetet för doktorsexamen skall utmynna i en doktorsavhandling, svarande mot 120p. Denna kan utformas antingen som en monografi eller som en sammanfattning av uppsatser. Om avhandlingen baseras på lagarbete skall doktorandens egen insats kunna särskiljas och vara av samma kvalitet och omfattning som vid ett enskilt arbete. Avhandlingen skall vara av sådan kvalitet att den bedöms uppfylla krav för publicering i internationella tidskrifter av god standard.
7.2 Forskarutbildningskurser Fysikcentrum i Göteborg, bestående av institutionerna för Fysik (Göteborgs universitet), Teknisk Fysik (Chalmers) och Fundamental Fysik (Chalmers), anordnar varje år ett antal gemensamma kurser för doktorandutbildningarna vid respektive institution. Forskargruppen i astronomi och astrofysik anordnar också varje år ett antal ämnesspecifika kurser på Masters/doktorandnivå. Fyra av dessa kärnkurser utgör en obligatorisk del av forskarutbildningen i astronomi och astrofysik. Dessutom ges ett antal kurser vartannat år. Ett flertal av dessa utgör en halvobligatorisk del, där doktoranden förväntas läsa minst två av dessa. Naturvetenskapliga fakulteten anordnar också två fakultetsgemensamma kurser vilka är obligatoriska i forskarutbildningen. A. OBLIGATORISKA KURSER A1 Introduktionskurs för doktorander (1p) A2 Stjärnornas fysik (5p) A3 Galaxer (5p) A4 Det interstellära mediet (5p) A5 Modern kosmologi (5p) A6 Naturvetenskapligt orienterad högskolepedagogik (2p) B. FORTSÄTTNINGSKURSER B1 Strålningsprocesser (5p) B2 Astrofysikalisk dynamik (5p) B3 Radioastronomisk teknik (5p) B4 Astropartikelfysik (5p) B5 Svarta hål (5p) B6 Gravitation och Kosmologi (5p) B7 Statistisk fysik (5p) C. ÖVRIGA KURSER Aktuell information om övriga kurser finns tillgänglig på hemsidan för Fysikcentrum i Göteborg. 7.2.1 Kurskrav för licentiatexamen A-kurser: Kurserna A1, A6 samt minst två av kurserna A2-A5. B-kurser: Minst en kurs. C-kurser: Kurser väljs i samråd med handledare så att minst 20p uppnås totalt.
7.2.3 Kurskrav för doktorsexamen A-kurser: Kurserna A1 A6. B-kurser: Minst två kurser. C-kurser: Kurser väljs i samråd med handledare så att minst 40p uppnås totalt. Kurser från sommarskolor och liknande kan tillgodoräknas, om examinator så tillstyrker. 7.2.4 Kursfordringar För såväl licentiat- som doktorsexamen krävs godkänt resultat på samtliga kurser vilka ingår i den individuella studieplanen. 8. Examination 8.1 Licentiatexamen Licentiatuppsatsen ventileras vid ett offentligt seminarium, varvid den granskas av en särskild granskare som utsetts av examinator. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som seminariediskussionen. Uppsatsen bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd. 8.2 Doktorsexamen Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputation och betygsätts av en av fakulteten utsedd betygsnämnd. Fakultetsopponent utses av fakulteten på förslag av examinator. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd.