Teknisk specifikation SIS-TS 637010:2014 Publicerad/Published: 2014-12-18 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 07.040; 35.020; 91.020; 91.040.01 Geografisk information Kommuners dataleveranser efter beslut enligt plan- och bygglagen Geographic information Data deliveries by Swedish municipalities after decisions according to Planning and Building Act
Standarder får världen att fungera SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Vi är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet. Delta och påverka Som medlem i SIS har du möjlighet att påverka framtida standarder inom ditt område på nationell, europeisk och global nivå. Du får samtidigt tillgång till tidig information om utvecklingen inom din bransch. Ta del av det färdiga arbetet Vi erbjuder våra kunder allt som rör standarder och deras tillämpning. Hos oss kan du köpa alla publikationer du behöver allt från enskilda standarder, tekniska rapporter och standardpaket till handböcker och onlinetjänster. Genom vår webbtjänst e-nav får du tillgång till ett lättnavigerat bibliotek där alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga. Standarder och handböcker är källor till kunskap. Vi säljer dem. Utveckla din kompetens och lyckas bättre i ditt arbete Hos SIS kan du gå öppna eller företagsinterna utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder. Genom vår närhet till den internationella utvecklingen och ISO får du rätt kunskap i rätt tid, direkt från källan. Med vår kunskap om standarders möjligheter hjälper vi våra kunder att skapa verklig nytta och lönsamhet i sina verksamheter. Vill du veta mer om SIS eller hur standarder kan effektivisera din verksamhet är du välkommen in på www.sis.se eller ta kontakt med oss på tel 08-555 523 00. Standards make the world go round SIS (Swedish Standards Institute) is an independent non-profit organisation with members from both the private and public sectors. We are part of the European and global network that draws up international standards. Standards consist of documented knowledge developed by prominent actors within the industry, business world and society. They promote cross-border trade, they help to make processes and products safer and they streamline your organisation. Take part and have influence As a member of SIS you will have the possibility to participate in standardization activities on national, European and global level. The membership in SIS will give you the opportunity to influence future standards and gain access to early stage information about developments within your field. Get to know the finished work We offer our customers everything in connection with standards and their application. You can purchase all the publications you need from us - everything from individual standards, technical reports and standard packages through to manuals and online services. Our web service e-nav gives you access to an easy-to-navigate library where all standards that are relevant to your company are available. Standards and manuals are sources of knowledge. We sell them. Increase understanding and improve perception With SIS you can undergo either shared or in-house training in the content and application of standards. Thanks to our proximity to international development and ISO you receive the right knowledge at the right time, direct from the source. With our knowledge about the potential of standards, we assist our customers in creating tangible benefit and profitability in their organisations. If you want to know more about SIS, or how standards can streamline your organisation, please visit www.sis.se or contact us on phone +46 (0)8-555 523 00
Denna tekniska specifikation är inte en svensk standard. This Technical Specification is not a Swedish Standard. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i detta dokument lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om nationell och internationell standard. Information about the content of this document is available from the SIS, Swedish Standards Institute, telephone +46 8 555 520 00. Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about national and international standards. Dokumentet är framtaget av kommittén för Byggnadsinformation, SIS/TK 533. Har du synpunkter på innehållet i det här dokumentet, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram standarder inom området? Gå in på www.sis.se - där hittar du mer information.
Innehåll Orientering... 4 1 Omfattning... 6 2 Termer och definitioner... 7 3 Dataleveranser, ärenden, händelser och aktörer... 10 3.1 Dataleveranser... 10 3.2 Ärenden... 10 3.3 Aktörer... 11 3.4 Händelser... 11 4 Datatyper... 13 4.1 Allmänt... 13 4.2 Grundläggande datatyper... 13 4.3 Sammansatta datatyper... 13 4.3.1 Allmänt... 13 4.3.2 Datatypen Adress... 14 4.3.3 Datatypen Postadress... 14 4.3.4 Datatypen Person... 14 4.3.5 Datatypen Organisation... 15 4.3.6 Datatypen Kontakt... 15 4.3.7 Datatypen Bostadshus... 15 4.3.8 Datatypen Fritidshus... 16 4.3.9 Datatypen Lokalhus... 16 4.3.10 Datatypen Anlaggning... 17 4.3.11 Datatypen Lagenhet... 17 5 Värdeförråd... 17 5.1 Allmänt... 17 5.2 Typ av ärende KodArende... 18 5.3 Kommunkod och länskod... 18 5.4 Upplåtelseform KodUpplatelse... 18 5.5 Kökstyp KodKokstyp... 19 5.6 Orsak till rivning KodRivning... 19 5.7 Typ av ombyggnad KodOmbyggnad... 20 5.8 Ägarkategori KodAgare... 20 5.9 Byggnadstyper KodByggnadstyp, KodBostadshus, KodLokalhus, KodAnläggning... 21 5.10 Typ av lägenhet KodLagenhet... 22 6 Dataleveranser... 23 6.1 Allmänt... 23 6.2 Dataleveranser till Skatteverket... 23 6.2.1 Gemensamma uppgifter i alla dataleveranser till Skatteverket... 23 6.2.2 Till Skatteverket vid beslut om startbesked för ny- eller tillbyggnad... 24 6.2.3 Till Skatteverket vid beslut om startbesked för ombyggnad eller ändrad användning... 24 6.2.4 Till Skatteverket vid beslut om beviljat rivningslov... 24 6.2.5 Till Skatteverket vid startbesked om rivning... 25 6.3 Dataleveranser till SCB... 25 6.3.1 Villkor för dataleveranser... 25 6.3.2 Ändring i tidigare beviljat lov... 25 6.3.3 Gemensamma uppgifter för alla dataleveranser till SCB... 26 6.3.4 Till SCB vid beslut om beviljat bygglov för ny- eller tillbyggnad... 26 6.3.5 Till SCB vid beslut om startbesked för ny- eller tillbyggnad... 27 6.3.6 Till SCB vid beslut om interimistiskt slutbesked för ny- eller tillbyggnad... 27 6.3.7 Till SCB vid beslut om slutbesked för ny- eller tillbyggnad... 28 2 Sida
6.3.8 Till SCB vid anmälan om eller vid beslut om beviljat bygglov för ombyggnad eller ändrad användning... 28 6.3.9 Till SCB vid startbesked om ombyggnad eller ändrad användning... 29 6.3.10 Till SCB vid beslut om interimistiskt slutbesked om ombyggnad eller ändrad användning... 29 6.3.11 Till SCB vid slutbesked om ombyggnad eller ändrad användning... 29 6.3.12 Till SCB vid registrering av nytt rivningsärende... 30 6.3.13 Till SCB vid beslut om beviljat rivningslov... 30 6.3.14 Till SCB vid beslut om startbesked vid rivning... 31 7 Datakodning... 31 7.1 Allmänt... 31 7.2 Kodning av datatyper... 31 7.3 Kodning av dataleveranser... 32 7.4 Kodning av enskilda uppgifter... 32 7.5 Överordnat XML-schema... 33 Bilaga A (informativ) Begreppsschema... 34 Bilaga B (informativ) Datakodningsexempel... 35 B.1 Exempel 1... 35 B.2 Exempel 2... 37 Bilaga C (informativ) Kungörelse... 39 Bilaga D (informativ) Registrering av byggnadsuppgifter... 41 D.1 Uppgiftslämnande till Lantmäteriet... 41 D.2 Till Lantmäteriet vid beslut om startbesked för nybyggnad... 41 D.3 Till Lantmäteriet vid beslut om slutbesked för ny- eller tillbyggnad... 42 D.4 Till Lantmäteriet vid beslut om slutbesked för ombyggnad eller ändrad användning... 42 D.5 Till Lantmäteriet vid beslut om slutbesked i rivningslovsärende... 43 Bilaga E (informativ) Tillgång till XML-schema och exempelfiler... 44 Litteraturförteckning... 45 3
Orientering En kommun hanterar många typer av ärenden där kommunikation med statliga myndigheter är nödvändig. Ärenden om bygglov, rivningslov och marklov är sådana ärenden. Kommunernas skyldigheter är reglerade på olika sätt: Fastighetstaxeringslagens (1979:1152) [4] 18 kap. 11 föreskriver att kommunerna till Skatteverket ska lämna uppgift om arten och omfattningen av den byggnadsverksamhet som avses med bygglov, rivningslov, marklov, anmälan eller tillstånd enligt förhandsbesked enligt plan- och bygglagen. Statistiska centralbyrån föreskriver genom SCB-FS 2011:23 [5] att kommuner har skyldighet att lämna uppgifter till statistik om ny-, till- och ombyggnad av bostäder och ny- och tillbyggnad av lokaler samt rivning av flerbostadshus. Plan- och bygglag (2010:900) [6] föreskriver i 9 kap. 41 a att beslut om lov eller förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post och Inrikes Tidningar. Lagen om lägenhetsregister (2006:378) [7] föreskriver bland annat om skyldigheten att rapportera om bostadslägenheters storlek. Förordningen om fastighetsregister (2000:308) [10] föreskriver att kommunerna till Lantmäteriet ska lämna uppgifter om byggnader och adresser, om kommunen har åtagit sig att redovisa uppgifter i fastighetsregistrets adress- och/eller byggnadsdel. Mycket informationsutbyte sker idag ofta via formulär som fylls i för hand, skickas till mottagaren som matar in informationen i sitt system. Ibland används e-tjänster så att det ifyllda formuläret kan tas emot automatiskt. Den stora rationaliseringen uppnår man dock om ingen människa behöver delta, om systemen kan utbyta informationen automatiskt. Med e-förvaltning brukar man mena verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informationsoch kommunikationsteknik. Automatisering av informationsutbytet mellan statliga myndigheter och kommuner är en viktig del i den verksamhetsutvecklingen. Ett exempel på lyckad automatisering är Lantmäteriets tjänstebaserade uppdatering av byggnadsinformation som allt fler kommuner börjar använda. Kommunernas stödsystem måste uppdateras för att klara av att utnyttja Lantmäteriets nya bastjänst. Automatisering i e-förvaltningen kräver samarbete mellan systemleverantörer, statliga myndigheter och kommuner. En standard för vilken information som ska utbytas vid vilka tillfällen och hur detta ska gå till blir en viktig komponent. Den här tekniska specifikationen har ambitionen att vara en sådan komponent i kommunernas uppgiftslämnande till två myndigheter i den kommunala bygglovsprocessen. Det uppgiftslämnande som specificeras är till Skatteverket och SCB. Utöver detta berörs även uppgiftslämnande till Bolagsverket i form av kungörelser i Post och Inrikes Tidningar samt lämnande av byggnadsuppgifter till Lantmäteriet. Även lägenhetsregisterlagstiftningen är intressant. Till lägenhetsregistret ska bland annat rapporteras om bostadsarea och antal rum. Flera av de datauppgifter som förekommer i lägenhetsregistret beskrivs även i denna tekniska specifikation, även om den inte omfattar några dataleveranser till Lantmäteriet. Sådana dataleveranser har nämligen Lantmäteriet sedan tidigare specificerat. Däremot har en målsättning varit att om möjligt använda samma begrepp, kategoriseringar och indelningar som används i lägenhetsregistret. En automatisering kommer att kunna effektivisera såväl kommunernas uppgiftslämnande till myndigheterna som myndigheternas insamlande. En standardiserad lösning ger kommunerna möjlighet att ställa krav på att stödsystem för bygglovshandläggningen kan generera rapporterna, samtidigt som systemleverantörerna kan vara trygga med vad de satsar på. 4
Denna tekniska specifikation beskriver inte de IT-baserade tjänster som utför dataleveranserna. Det innebär att en del beslut måste fattas kring detta för att kunna implementera standarden. Dessa beslut kommer troligtvis att bygga på teknik för att utforma bastjänster som respektive mottagande myndighet väljer eller som gemensamt väljs i den svenska e-förvaltningen. 5
1 Omfattning Denna tekniska specifikation omfattar ett antal typer av dataleveranser som en kommun gör till statliga myndigheter. Följande typer av dataleveranser tas upp: Till Skatteverket vid beslut om startbesked om ny- eller tillbyggnad Till Skatteverket vid beslut om startbesked om inredning av ytterligare bostad eller lokal eller om ändrad användning Till Skatteverket vid beslut om beviljat rivningslov Till Skatteverket vid startbesked om rivning Till SCB vid beslut om beviljat bygglov för ny- eller tillbyggnad Till SCB vid beslut om startbesked för ny- eller tillbyggnad Till SCB vid beslut om slutbesked och interimistiskt slutbesked för ny- eller tillbyggnad Till SCB vid anmälan om eller vid beslut om beviljat bygglov om inredning av ytterligare bostad eller lokal eller om ändrad användning Till SCB vid beslut om startbesked om inredning av ytterligare bostad eller lokal eller om ändrad användning Till SCB vid beslut om slutbesked om inredning av ytterligare bostad eller lokal eller om ändrad användning Till SCB vid beslut om beviljat rivningslov Till SCB vid beslut om startbesked vid rivning Denna tekniska specifikation specificerar informationens innebörd. Denna tekniska specifikation specificerar informationens XML-kodning. Denna tekniska specifikation omfattar inte tidsbegränsat bygglov ärendeinformation utöver vad som krävs för dataleveranserna krav på när dataleveranser ska göras krav på metod som ska användas för dataleveranser krav på hantering av ärendedata dataleveranser till Lantmäteriet dataleveranser till Bolagsverket. 6
2 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller de termer, uttryck och definitioner som följer nedan. ANM. Bilaga A innehåller ett begreppsschema för anmälnings- eller lovpliktiga aktiviteter. 2.1 bostadshus hus som till övervägande del innehåller bostäder [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer, 1994] 2.2 bostadslägenhet lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad [KÄLLA: Lägenhetsregisterlagen (2006:378)] 2.3 byggherre den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten [KÄLLA: Plan- och bygglag (2010:900), 1 kap. 4 ] 2.4 bygglov skriftligt tillstånd av byggnadsnämnd eller motsvarande att utföra byggåtgärd Anm. 1 till termpost: Formuleringen "byggnadsnämnd eller motsvarande" beror på att det sedan 1992 har funnits en fri nämndsorganisation även vad det gäller den tidigare obligatoriska kommunala byggnadsnämnden. I PBL, kapitel 8 anges vilka åtgärder som kräver bygglov. [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Byggekonomiska termer, 2000] 2.5 enbostadshus bostadshus med endast en bostadslägenhet [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer, 1994] 2.6 tvåbostadshus bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter Anm. 1 till termpost: Småhus kan vara dels enbostadshus, dels tvåbostadshus som är fristående eller sammanbyggda i tomtgräns. Övriga bostadshus kallas flerbostadshus. Vid fastighetstaxering betraktas således sammanbyggda tvåbostadshus (parhus eller radhus) på gemensam tomt som flerbostadshus. [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer 1994] 2.7 flerbostadshus byggnad inrättad till bostäder åt minst tre familjer och där boarean är större än eventuell lokalarea [KÄLLA: Boverket, Centrala definitioner, Ordlista 2005] 2.8 fritidshus småhus som inte är inrättat för helårsboende [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer, 1994] 7
2.9 komplementbyggnad fristående uthus, garage och andra små byggnader som tillhör en- och tvåbostadshus [KÄLLA: Plan- och bygglag (2010:900), 9 kap. 4 ] 2.10 lokalhus hus där mer än halva bruttoarean ovan mark används till annat än bostad Anm. 1 till termpost: Begreppet används inte i Plan- och bygglagen (2010:900). [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer 1994] 2.11 lägenhet ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende utgör en självständig enhet Anm. 1 till termpost: I allmänt språkbruk används lägenhet oftast som kortform för bostadslägenhet. [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Basord i våra fackspråk, 2012] 2.12 marklov skriftligt tillstånd av byggnadsnämnd eller motsvarande att utföra schaktning, fyllning, trädfällning eller skogsplantering [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Byggekonomiska termer, 2000] 2.13 mindre tillbyggnad tillbyggnad som har karaktär av komplement till den befintliga bebyggelsen på fastigheten Anm. 1 till termpost: Se Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap. 4, 5, 13. Anm. 2 till termpost: Tillskottet får inte vara så betydande att det kommer att dominera över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer, 1994] 2.14 nybyggnad uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats [KÄLLA: Plan- och bygglag (2010:900), 1 kap. 4 ] 2.15 ombyggnad ändring av en byggnad som innebär inredning av ytterligare bostad eller lokal eller att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt Anm. 1 till termpost: Termen används inte i PBL men definitionen motsvarar Plan- och bygglag (2010:900), 9 kap. 2 3b och 2 3c. 2.16 påbyggnad Anm. 1 till termpost: Enligt PBL innefattas påbyggnad i begreppet tillbyggnad. Termen bör inte användas. 8
2.17 rivning borttagande av ett byggnadsverk eller en del därav Anm. 1 till termpost: Med rivning avses i PBL totalt borttagande av en byggnadskropp, åtminstone ovan mark. Även fullständigt borttagande av en husdel, t.ex. en veranda eller gårdsflygel, hänförs till rivning. [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Byggekonomiska termer, 2000] 2.18 rivningslov skriftligt tillstånd av byggnadsnämnd eller motsvarande att riva byggnad eller del av byggnad [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Byggekonomiska termer, 2000] 2.19 slutbesked godkännande av att en eller flera åtgärder anses slutförda och att byggnadsverket får tas i bruk [KÄLLA: Plan- och bygglag (2010:900), 10 kap. 34 ] 2.20 startbesked besked som innebär att lovpliktig eller anmälningspliktig åtgärd får påbörjas [KÄLLA: Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 23 ] 2.21 interimistiskt slutbesked besked som föregår slutbesked och som anger vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk, trots att ytterligare kontroller eller åtgärder måste genomföras. [KÄLLA: Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap. 36 ] 2.22 småhus byggnad inrättad som bostad för en eller två familjer, där boarean är större än eventuell lokalarea [KÄLLA: Boverket, Centrala definitioner, ordlista 2005] 2.23 specialbostad bostad som är avsedd för temporärt boende och hyrs ut med reducerat besittningsskydd Anm. 1 till termpost: Bostäder avsedda för äldre eller funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder räknas som specialbostäder. Se även lägenhetsregistrets kategorisering av specialbostäder [9] 2.24 tillbyggnad ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym [KÄLLA: Plan- och bygglag (2010:900), 1 kap. 4 ] 2.25 ändring av byggnad en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde [KÄLLA: Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. 4 ] 9