06-12-28 B TR 10-01 Svenska Kraftnät Kompletterande elsäkerhetsanvisning
Förord Arbetsmiljölagen anger att arbetsgivare ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Lagen anger även att betryggande skyddsåtgärder vidtas mot skada som orsakas av elektrisk ström. Arbetsmiljölagen hänvisar själv till ellagstiftningen för att klara ut detaljfrågor. I Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elsäkerhet vid arbete finns regler för hur arbete på anläggningar ska utföras. Föreskrifterna innehåller även regler om hur en elanläggning ska skötas, samt hur innehavaren ska utföra tillsyn. Då Elsäkerhetsverkets föreskrifter finner det lämpligt hänvisar de till Svensk Standard. Innehavaren ska fastställa anvisningar för att förebygga skada orsakad av el, om anläggningens beskaffenhet eller skötsel så kräver det. Innehavaren ska utfärda anvisningar i de fall då svensk standard inte följs, inte kan tillämpas eller då den måste kompletteras med hänsyn till arbetes karaktär. Elsäkerhetsanvisningarna (ESA), är ett exempel på sådana anvisningar som avses i föreskrifterna. ESA är kraftindustrins gemensamma anvisningar som täcker sådana anläggningar som är vanliga inom branschen. För att komplettera ESA för sådana anläggningar som är specifika för Affärsverket svenska kraftnät har Svenska Kraftnäts kompletterande elsäkerhetsanvisningar tagits fram. Dessa anvisningar specificerar även de moment där Svenska Kraftnät anser att ESA behöver förtydligas, eller då åtgärder och rutiner skiljer sig från ESA. Här beskrivs också hur ESA krav på elsäkerhetsorganisation anpassas till Svenska Kraftnäts linjeorganisation. Dessa anvisningar är utgivna som Svenska Kraftnäts. December 2006 Svenska Kraftnät
3 (21) Innehåll 1 ESA grund 5 1.1.1 Innehavare... 5 1.1.2 Elinstallatör... 5 1.2 ESA-funktioner... 5 1.2.1 Utbildning och kompetens... 5 1.2.2 Organisation... 6 1.2.3 Eldriftansvarig... 7 1.2.4 Kopplingsansvarig... 7 1.2.5 Kopplingsbiträde... 8 1.3 Planering av arbete... 8 1.3.1 Riskbedömning... 8 1.3.2 Arbetsbegäran-el... 8 1.3.3 Driftorder-el... 8 1.3.4 Kopplingssedel-el... 9 1.3.5 Driftmeddelande-el... 9 1.3.6 Kopplingsbekräftelse-el...10 1.3.7 Arbetsbevis-el...10 1.3.8 Driftbevis-el...10 1.3.9 Arbetstillstånd-el...10 1.4 Överföring av meddelande...10 1.5 Normala skötselåtgärder...10 1.5.1 Koppling...10 1.5.2 Felsökning...11 1.5.3 Provning/idrifttagning/rivning...12 2 Arbete utan spänning 12 2.1 Frånkoppling...12 2.2 Blockering...12 2.3 Spänningslöshetskontroll...13 2.4 Arbetsjordning...13 2.4.1 Shuntkondensatorbatteri över 1000 V...13 2.4.2 Seriekondensatorbatteri över 1000 V...13 3 Arbete med spänning 14 3.1 Allmänt...14 4 Arbete nära spänning 14 4.1 Allmänt...14 4.2 Kompletterande säkerhetsåtgärder...14 4.2.1 Åtgärder vid Arbete nära spänning...14 5 Arbete på parallellgående ledningar 15 5.1 Allmänt...15 5.2 Skyddsåtgärder vid arbete på parallella ledningar...15
4 (21) 6 Röjning i ledningsgata 15 6.1 Allmänt...15 6.2 Arbete...15 6.2.1 Arbete utan spänning...15 6.2.2 Arbete nära spänning...15 6.3 Underhållsröjning av ledningsgator...16 7 Avsteg från ESA 17 7.1 Likströmslänkar...17 7.2 GIS-ställverk...17 7.3 Frånskiljande brytare i Ajaure, Untra samt reaktorbrytare i Odensala...17 7.4 Synkronkompensatorer i Hallsberg och Kolbotten...17 7.5 Helikopterbesiktning...17 8 Speciella tillämpningar för Svenska Kraftnät 18 8.1 Elsäkerhetsmässiga gränser...18 8.1.1 Grannlandsförbindelser...18 8.2 Kvalitetssäkring/Kvalitetskontroll...18 8.3 Driftorder...18 8.4 Arbetsbevis...19 8.5 Blockering av frånskiljande brytare...19 8.6 Spänningslöshetskontroll vid frånskiljande brytare...19 8.7 Kraftledningsstolpar som telemaster...19 8.8 Sprängning...19 8.9 Spolning av ställverk...20
5 (21) 1 ESA grund 1.1.1 Innehavare Inom Svenska Kraftnät har Generaldirektören delegerat Innehavaransvaret för; Stamnät, Reservkontrollrum samt Teknikbodar till chefen för avdelning Nätteknik (N). Reservkraftsystem Råcksta till chefen för avdelning Informationssystem (I). Generaldirektören har utsett en speciell Elsäkerhetssamordnare med ansvar att samordna elsäkerhetsverksamheten på koncernnivå. 1.1.2 Elinstallatör Inom Svenska Kraftnät utses elinstallatör(er) under vars överinseende elinstallationsarbeten ska utföras. 1.2 ESA-funktioner Svenska Kraftnät har som särskilda anvisningar antagit ESA. För att på ett säkert sätt kunna utföra ett arbete eller en skötselåtgärd på de speciella anläggningar som Svenska Kraftnät innehar har dessa anvisningar tagits fram. 1.2.1 Utbildning och kompetens Alla medarbetare inom Svenska Kraftnät som utför arbetsuppgifter som berör elsäkerhet ska ha goda kunskaper om de för arbetsuppgiften generella och speciella krav som redovisas i elektriska föreskrifter och anvisningar. I de fall då personal innehar arbetsuppgifter med elsäkerhet skall personalansvarig chef ska avgöra vilken utbildningsnivå personalen ska hålla, samt ajourhålla en förteckning över dessa personer. Eventuella behov av utbildning ska löpande tas upp med den anställde, exempelvis vid utvecklingssamtal. Personalansvarig chef har ansvaret för att personerna blir utbildade. Varje person som finns på ovan nämnda förteckning ska vart 3:e år genomgå utbildning angående föreskrifter och anvisningar. Utbildningen ska i huvudsak utformas efter personens arbetsuppgifter, enligt de i Tabell 1 angivna utbildningpaketen. Nyanställda medarbetare som i sin tidigare anställning under de senaste tre åren genomgått ESA utbildning behöver endast komplettera med SvK:s kompletterande elsäkerhetsanvisning. Är utbildningen äldre än tre år ska fullständig utbildning genomföras senast 6 månader efter anställning. Personal som innehar viktiga funktioner inom elsäkerhetsområdet ska genomgå utbildning innan ansvar delegeras till denne.
6 (21) Tabell 1 Utbildningspaket 1 Utbildningspaket 2 Utbildningspaket 3 Lagstiftning, föreskrifter och standarder ESA Grund ESA Entreprenör SvK Kompletterande Elsäkerhetsanvisning ESA Arbete utan spänning ESA Arbete med spänning ESA Arbete nära spänning ESA Arbete på parallella ledningar ESA Röjning Vid nya eller väsentliga omarbetningar av föreskrifter och anvisningar ska förnyad utbildning genomföras. Utbildning av personal med funktioner som är viktiga för elsäkerheten ska alltid avslutas med kunskapsprov. Det ska i förväg framgå vilka krav som ställs för att uppnå godkänt resultat. Resultatet från prov ska redovisas till personalansvarig chef och till Eldriftansvarig Drift eller Eldriftansvarig Underhåll. Är det många som samtidigt ska utbildas är det lämpligt att detta samordnas inom företaget. För detta ansvarar Svenska Kraftnäts elsäkerhetssamordnare. 1.2.2 Organisation Inom Svenska Kraftnät organiseras elsäkerhetsarbetet av Elsäkerhetsrådet. Rådets uppgift är att leda elsäkerhetsarbetet inom hela Svenska Kraftnät-koncernen och att fatta övergripande beslut i dessa frågor. Rådets medlemmar består av representanter för Innehavare (i både moderbolag och dotterbolag), samt Eldriftansvariga och Kopplingsansvariga i moderbolaget. Svenska Kraftnäts elsäkerhetsorganisation. GD Elsäk.samordnare Innehavare Reservkraftsystem Råcksta Innehavare Stamnät, Reservkontrollrum Teknikbodar Eldriftansvarig Eldriftansvarig Drift Eldriftansvarig Underhåll Kopplingsansvarig Område Råcksta och Sollefteå
7 (21) Arbetsgivare Innehavare Arbets begäran Delegering Utses Eldriftansvarig Delegering Elarbetsansvarig Bevis Kopplingsansvarig Bekräftels Arbetare Kopplingsbiträde 1.2.3 Eldriftansvarig På grund av Svenska Kraftnät organisatoriska uppdelning har Innehavaren (Stamnät, Reservkontrollrum, samt Teknikbodar) beslutat att dela upp Eldriftansvaret i Eldriftansvarig Underhåll och Eldriftansvarig Drift. Ansvaret att ge direktiv om hur frånkoppling av felaktiga anläggningsdelar (rörande Stamnät, Reservkontrollrum samt Teknikbodar) skall ske, åvilar innehavaren av dessa vid Svenska Kraftnät. På grund av arbetes art och omfattning är vissa arbetsuppgifter för den Eldriftansvarige Underhåll delegerat till underhållsingenjörerna för respektive område. Innehavaren för Reservkraft Råcksta har beslutat att delegera Eldriftansvar för dessa system. 1.2.4 Kopplingsansvarig Inom Svenska Kraftnät har Eldriftansvarig Drift delegerat Kopplingsansvar till de tjänstgörande driftcentraloperatörerna vid de bägge driftcentralerna. Inom Svenska Kraftnät tillämpas en princip att kopplingsansvar inte kan vidaredelegeras till anläggningspersonal. Undantag från denna regel sker vid kopplingsåtgärder i samband med arbeten på Svenska Kraftnäts 0,4 kv lokalkraftanläggningar. I dessa fall delegeras alltid kopplingsansvar skriftligen till den för arbetet utsedde elarbetsansvarige. Detta innebär att elarbetsansvarig självständigt får utföra planering, utföra lämpliga frånkopplingar, samt utföra arbetet. Om behov finns ska frånkoppling utföras efter skriftlig förebild som elarbetsansvarig/kopplingsansvarig själv upprättar. Vilket kopplingsområde som kan vidaredelegeras anges i lokal driftinstruktion D705 för respektive anläggning. Efter avslutat arbete och tillkopplingsåtgärder återlämnas kopplingsansvaret åter till Svenska Kraftnäts driftcentral.
8 (21) 1.2.5 Kopplingsbiträde Funktionen kopplingsbiträde avser i första hand en person på en anläggning som på order av kopplingsansvarig utför kopplingar. Utöver detta kan kopplingsbiträdet i vissa fall även utgöras av en eller flera driftcentraler. I de fall då dessa driftcentraler tillsammans utför kopplingar, är endast en av dem utsedd som kopplingsansvarig. De övriga driftcentralerna har en underordnad roll under kopplingarna och betraktas därför som kopplingsbiträden, även om dessa är kopplingsansvariga inom sina respektive områden och i sin tur har personal i form av kopplingsbiträden på sina anläggningar. Kopplingsbiträden på en station arbetar endast på order av sin ansvariga driftcentral även om denna driftcentral i dessa sammanhang är att betrakta som ett kopplingsbiträde. 1.3 Planering av arbete I samband med projektering och upphandling av projekt är det viktigt att ta hänsyn även till arbeten som görs i anslutning till huvudprojektet. Exempelvis ska samordningsansvar inte avgränsas för snävt, hänsyn tas till transporter till och från anläggningen/projektet, arbeten utanför men i anslutning till arbetsområdet och som är knutna till projektet, etc. 1.3.1 Riskbedömning Vid riskbedömning skall särskild hänsyn tas om arbetet måste bedrivas utan samtliga reläskyddsfunktioner i drift. Arbete skall normalt inte bedrivas i anläggning där skydd eller skyddssamverkan är ur funktion. Vid riskbedömning ska hänsyn tas till åska i närheten av arbetsplatsen. Elarbetsansvarig ska då åska syns eller hörs från arbetsplatsen självständigt fatta beslut om och när arbetet ska avbrytas. Då många av Svenska Kraftnäts ledningar är mycket långa kommer det att vara omöjligt för elarbetsansvarig att överblicka eventuell inverkan av åska utanför syn eller hörhåll. Elarbetsansvarig kan då ta kontakt med kopplingsansvarig för att begära information om inkommande åskfronter som kan påverka arbetet. Utifrån denna information får elarbetsansvarig själv fatta beslut om fortsatt arbete. 1.3.2 Arbetsbegäran-el Arbetsbegäran ska normalt vara Svenska Kraftnäts Avbrottsplanering tillhanda senast 10 arbetsdagar före arbetets start. Vid eventuellt ofullständiga eller på andra sett tveksamma arbetsbegäran, skall förtydligande begäras skriftligt. 1.3.3 Driftorder-el Inom Svenska Kraftnät upprättas driftorder vid alla planerade kopplingar i samband med elektriska arbeten, men även i möjligaste mån vid störningar som fordrar elektriskt arbete.
9 (21) Driftorder upprättas huvudsakligen för att vidmakthålla personsäkerhet. Driftordrar kan också upprättas för att upprätthålla driftsäkerhet. Komplicerade driftomläggningar, primärprov och driftsättningar är exempel då driftorder upprättas för driftsäkerhet. Övrig driftsäkerhetsrelaterad information hanteras under rubriken Allmänt eller som bilagor. Driftorder inom Svenska Kraftnät ska efter upprättandet kontrolleras av två personer. Endast i undantagsfall får kontrollen utföras av endast en person.. Driftorder och kopplingssedel inom Svenska Kraftnät ska jämte övriga åtgärder även innehålla numrerad åtgärd för spänningslöshetskontroll. I driftorder eller kopplingssedel inom Svenska Kraftnät används beteckningen AJ som förkortning för arbetsjordning. Driftorder skall normal vara berörd personal tillhanda senast tre arbetsdagar före kopplingarnas början. Mottagare av driftorder skall för sin del se till att ha sådana interna postrutiner att ankommen driftorder inte försenas. 1.3.4 Kopplingssedel-el Kopplingsansvarig gör bedömningen om en oplanerad situation kan hanteras med kopplingssedel eller om en driftorder måste upprättas. Kopplingsansvarig bedömer också om en kopplingssedel som är upprättad vid störning ska kompletteras/ersättas av driftorder vid återgången. Kopplingssedel ska alltid kontrolleras av en annan person än upprättaren. Svenska Kraftnät strävar efter att i första hand reglera kopplingar för elektriskt arbete med driftorder. 1.3.5 Driftmeddelande-el Driftmeddelande ska utfärdas då förändringar görs av driftläggning som inte har personsäkerhetsanknytning och då kopplingarna utförs enligt kopplingssedel eller skrivna rutiner, ex instruktioner. Driftmeddelande kan även utfärdas vid arbeten som kräver skriftligt arbetstillstånd, vid sprängning i närhet till stamnätsanläggning, vid förändringar av principer för driftövervakning, eller vid förändringar av funktioner för systemvärn eller reläskydd. Personer som fått driftmeddelande för åtgärd ska: Kontrollera dessa i tillämpliga delar Begära förklaring eller skriftligt ändringsbesked om något uppfattas som oklart eller felaktigt Bekräfta att driftmeddelandet mottagits. Ett driftmeddelande ska innehålla uppgifter om: Vem som utfärdat driftmeddelande Vilka som ska delges driftmeddelandet Meddelandets syfte och omfattning Meddelandets giltighetstid (max 1 år)
10 (21) 1.3.6 Kopplingsbekräftelse-el Såväl kopplingsbekräftelser som övriga bevis är inom Svenska Kraftnät förtryckta i driftordern. Om dessa bekräftelser eller bevis av någon anledning ej är överensstämmande eller om de av någon annan anledning måste förändras görs detta på vanlig telefemblankett (denna blankett används även vid kopplingssedlar). Skriftlig kopplingsbekräftelse upphävs genom order om ny koppling, förutom i de fall då kopplingsbiträdet är en annan driftcentral. I dessa senare fall skall kopplingsbekräftelse upphävas genom skriftligt meddelande. Kopplingsbekräftelser med annat land Kopplingsbekräftelserna eller upphävande av kopplingsbekräftelse mot anslutna grannländer är för att minimera förväxlingsrisk översatta till de två inblandade språken samt utformade som förenklade standardblanketter. Blanketterna utväxlas via fax. 1.3.7 Arbetsbevis-el I de fall då arbete måste avslutas innan anläggningsdel är klar för drift ska arbetsbeviset återlämnas. I beviset ska eventuella ändringar anges. 1.3.8 Driftbevis-el Driftbevis kan endast lämnas för driftklar anläggningsdel. Om anläggningen inte kan betraktas som driftklar återlämnas i stället arbetsbeviset. 1.3.9 Arbetstillstånd-el Arbetstillstånd är ett skriftligt godkännande för att ett icke elektriskt arbete kan påbörjas på anläggningsdel som kan påverka person- eller driftsäkerhet på primärsystemet, t.ex. en brytares manöverdon, en reläskyddskrets e.d. Arbetstillståndet innebär att åtgärderna kommer att kvarstå tills dess tillståndet återlämnas. Arbetstillståndet utlämnas av kopplingsansvarig. 1.4 Överföring av meddelande Under den tid då arbetsbevis är utlämnat fram till den tid då driftbevis lämnats ska elarbetsansvarig se till att kommunikation alltid kan upprätthållas med kopplingsansvarig. Detta gäller oavsett arbetets art, dvs. det gäller även vid bullriga arbeten exempelvis skogsröjning eller liknande. Vid arbete på platser där man på goda grunder kan misstänka bristande täckning i mobilnät ska satellitkommunikation användas. 1.5 Normala skötselåtgärder 1.5.1 Koppling Order om koppling Koppling med frånskiljare Sedan manöver utförts med frånskiljare skall manövern visuellt kontrolleras, antingen via personal på plats eller via kamera.
11 (21) Direktmanöver med frånskiljare ska endast i undantagsfall utföras och först efter tillstånd från kopplingsansvarig. Upphävande av frånskiljarförregling får endast ske undantagsvis och först efter tillstånd från kopplingsansvarig. 1.5.2 Felsökning Reparationsarbete Reparationsarbete kan utföras i följande steg: Felsökning Felavhjälpning och/eller utbyte av komponenter Drifttagning av den reparerade anläggningsdelen Vid felsökning är det viktigt att tänka på de särskilda risker som det innebär att anläggningen kan vara spänningsförande, exempelvis med provspänning. Vid felsökning och felavhjälpning ska tillämpliga delar av reglerna för normala skötselåtgärder och arbetsmetoder tillämpas. Sedan arbetet är avslutat ska lämpliga funktionsprov, kontroller och nödvändiga inställningar genomföras för att säkerställa att de anläggningsdelar som reparerats åter kan tas i drift. Felavhjälpning / Utbyten Byte av säkringar Normalt bör säkringar bytas i spänningslöst tillstånd om inte utbyte under spänning kan ske på ett säkert sett. I lågspänningsanläggningar får diazedsäkring (proppsäkring) bytas under spänning. Vidare kan även knivsäkringar bytas under spänning om det är säkerställt att kretsen är strömlös vid bytet. För att ge betryggande beröringsskydd ska ett lämpligt patronmanöverdon användas vid utbyte av knivsäkring. Utbytet ska ske av elsäkerhetsmässigt utbildad personal. Vid högspänning ska utbyte ske enligt lämplig arbetsmetod och utföras av elsäkerhetsmässigt utbildad personal. Byte av lampor och tillbehör i lokalkraftanläggningar När så är nödvändigt ska byte av lampor och utdragbara tillbehör (ex. startkopplare) utföras utan spänning. Utbyte av icke utdragbara tillbehör samt vid utbyte av tillbehör för högspänning ska arbetet utföras enligt lämplig arbetsmetod. Tillfälliga avbrott i underhållsarbetet Vid tillfälliga avbrott i underhållsarbetet ska den elarbetsansvarige vidta alla åtgärder som behövs för att förhindra att oisolerade spänningsförande delar oavsiktligt kan beröras och att obehörig manöver görs i den elektriska anläggningen. Den kopplingsansvarige ska informeras om sådana avbrott i arbetet.
12 (21) 1.5.3 Provning/idrifttagning/rivning Ny anläggning (anläggningsdel) får tas i bruk först efter att anläggningen färdigställts, besiktigats och provats att den uppfyller de krav som föreskrivs med stöd av ellagstiftningen. Under byggperioden kan behörig installatör hos byggande entreprenör ha behov av att spänningssätta hela eller delar av anläggningen för att kunna utföra prov och tester, men detta sker alltid på installatörens ansvar. Därefter ska anläggningen skriftligen överlämnas från byggande entreprenör till innehavaren inom Svenska Kraftnät (byggherren) för ibruktagande. Först sedan anläggningen överlämnats kan innehavaren besluta om att ta anläggningen i drift, vilket också innebär att innehavaren övertar det elsäkerhetsmässiga ansvaret för anläggningen. Då innehavaren fattat beslut om att ta anläggningen i drift ska innehavaren skriftligen delegera eldriftansvar (drift ) och eldriftansvar (underhåll) för anläggningen. Därefter delegerar eldriftansvarig (drift) kopplingsansvar till därför utsedda instanser. Ovan nämnda överlämningshandlingar samt åtgärder för i drifttagning ska dokumenteras i speciell driftorder för driftsättning. Vid anläggningsprojekt förekommer ofta att del eller delar av anläggningen redan är i drift samtidigt som ytterligare anläggningsdelar etappvis tas i drift. Detta kräver att särskild hänsyn måste tas vid planering och riskbedömning. Vid rivning av anläggning ska eldriftansvarig tillse att slutgiltiga bortkopplingsåtgärder utförs. Därefter ska anläggningen skriftligen återlämnas från eldriftansvariga till innehavaren. Innehavaren (byggherren) ansvarar sedan för att anläggningen demonteras på ett säkert sätt. Det bör särskilt påpekas att anläggningen fortfarande kan vara påverkad av induktion/influens samt att den kan vara i farlig närhet av andra i drift varande anläggningsdelar. 2 Arbete utan spänning 2.1 Frånkoppling Vissa av Svenska Kraftnäts anläggningar med frånskiljande brytare är utformade så att kopplingsåtgärder inför Arbete utan spänning ska kunna utföras via fjärrkontroll och utan biträdande personal i anläggningen. En frånskiljande brytare eller frånskiljare i GIS-ställverk som av någon anledning felfunktionerat eller har lågt gastryck ska inte ses som ett fullgott brytställe. Eventuella elektriska arbeten på den "spänningslösa" sidan får inte påbörjas förrän brytaren blivit allsidigt frånkopplad. 2.2 Blockering Angående blockering vid kopplingsåtgärder på frånskiljande brytare se under Speciella tillämpningar för Svenska Kraftnät, avsnitt 8.3.
13 (21) 2.3 Spänningslöshetskontroll Angående spänningslöshetskontroll vid kopplingsåtgärder på frånskiljande brytare se under Speciella tillämpningar för Svenska Kraftnät, avsnitt 8.4 2.4 Arbetsjordning Elarbetsansvarig ansvarar för anbringande av kompletterande arbetsjordning då arbetets genomförande gör att tidigare anbringad arbetsjordning (ändpunktsjordning) inte längre uppfyller sin funktion, exempelvis vid åtgärder på bärfrekvensspärr eller strömtransformator, borttagande av slackar, etc. 2.4.1 Shuntkondensatorbatteri över 1000 V ESA Arbete utan spänning (sid 13) kompletteras med följande figur ang. Shuntkondensatorbatteri över 1000 V. Figur 2-1 Arbetsjordning vid arbete på kopplingsapparat ansluten till shuntkondensator. 2.4.2 Seriekondensatorbatteri över 1000 V ESA Arbete utan spänning (sid 13, längst ned) kompletteras med följande figur ang. Seriekondensatorbatteri över 1000V. Figur 2-2 Arbetsjordning vid arbete på frånkopplad seriekondensator med ledning i drift. (Observera att jordningen är ritad i en fas medan jordning i verkligheten skall utföras i alla tre faserna.)
14 (21) 3 Arbete med spänning 3.1 Allmänt Vid arbete på anläggningsdel ska tillkopplings-/återinkopplingsautomatiker för den aktuella anläggningsdelen tas ur drift under den tid som arbetet pågår. Aktuella brytare ska alltid manöverblockeras för att förhindra att personal gör en oavsiktlig tillkoppling. Manöverblockeringen av brytaren sker därifrån brytaren normalt manövreras. För Svenska Kraftnäts del innebär normal manöverväg att brytaren manövreras via fjärrkontroll från driftcentral. Brytaren manöverblockeras därför i driftcentralens övervakningssystem. Kopplingsansvarig ska under arbetets gång övervaka att: driftformsomkopplaren inte läggs över i läge när. reläskyddskommunikationen för ledningen är intakt. Vid fel på kommunikationen ansvarar kopplingsansvarig för att arbetet omedelbart avbryts. driftövervakningssystemet och driftdatanätet är intakt. Vid fel ansvarar kopplingsansvarig för att arbetet omedelbart avbryts. Skälet till ovan angivna rutin är att ge kopplingsansvarig alla möjlighet att kunna övervaka att driftformomkopplaren inte läggs om till läge när och att någon person (lokal personal eller DC-operatör)oavsiktligt kan koppla till utlöst brytare. 4 Arbete nära spänning 4.1 Allmänt Kopplingsansvarig avgör alltid om skriftlig förebild (driftorder eller kopplingssedel) behöver upprättas vid Arbete nära spänning. 4.2 Kompletterande säkerhetsåtgärder 4.2.1 Åtgärder vid Arbete nära spänning Vid arbete nära spänning ska tillkopplings-/återinkopplingsautomatiker för den aktuella anläggningsdelen tas ur drift under den tid som arbetet pågår. Aktuella brytare ska alltid manöverblockeras för att förhindra att personal gör en oavsiktlig tillkoppling av utlöst brytare. Manöverblockeringen av brytaren sker därifrån brytaren normalt manövreras. För Svenska Kraftnäts del innebär normal manöverväg att brytaren manövreras via fjärrkontroll från driftcentral. Brytaren manöverblockeras därför i driftcentralens övervakningssystem. Kopplingsansvarig ska även under arbetets gång övervaka att: reläskyddskommunikationen för ledningen är intakt. Vid fel på kommunikationen ansvarar kopplingsansvarig för att arbetet omedelbart avbryts. Skälet till ovan angivna rutin är att förhindra att kopplingsansvarig oavsiktligt tillkopplar utlöst brytare.
15 (21) 5 Arbete på parallellgående ledningar 5.1 Allmänt Vid arbete på anläggningsdel som är utsatt för påverkan från annan anläggning ska särskilda skyddsåtgärder vidtagas. För Svenska Kraftnäts del bör samtliga ledningar pga. dessas längd alltid betraktas som påverkade av annan anläggning. 5.2 Skyddsåtgärder vid arbete på parallella ledningar Skyddsåtgärder kan bestå av arbetsjordning med lämpliga mellanrum och potentialutjämning vid arbetsplatserna. Spänningens storlek beror på avståndet mellan ledningarna, på parallellsträckans längd, och strömmen i påverkande ledning. Innan arbetet startas ska elarbetsansvarig mäta kvarvarande spänning i de stolpar som arbete ska bedrivas. Om kvarvarande spänning på arbetsplatsen överstiger 50 volt ska ledningen förses med ytterligare jordtag. Denna mätning ska utföras dagligen. 6 Röjning i ledningsgata 6.1 Allmänt Vid arbete med underhållsröjning och besiktningar ska gällande starkströmsföreskrifter, elsäkerhetsanvisningar (ESA-Röjning 2006), beställarens riktlinjer i Handbok för drift och underhåll samt Svenska Kraftnäts Kompletterande Elsäkerhetsanvisningar följas. Skogliga underhållsåtgärder på 220 kv och 400 kv ledningar kan utföras som ickeelektriskt arbete under förutsättning att erforderligt säkerhetsavstånd upprätthålls. Säkerhetsavstånd i sidled uppgår till minst 6 m, och i höjdled minst 4,5 m. Om angivna säkerhetsavstånd inte kan upprätthållas ska arbetet utföras som ett elektriskt arbete enligt ESA:s arbetsmetoder. Se Svenska Kraftnäts förtydligande enligt Tabell 6-1. 6.2 Arbete 6.2.1 Arbete utan spänning Ett arbete ska utföras som Arbete utan spänning när träd, vegetation eller maskindel riskerar att komma innanför riskområdet. 6.2.2 Arbete nära spänning Ett arbete ska utföras som Arbete nära spänning när kroppsdel, verktyg eller vegetation riskerar att komma in i närområdet utan att nå riskområdet.. Varje person som utför arbete nära spänning skall vara fackkunnig eller särskilt instruerad. Exempel på sådant arbete är toppning av höga träd under faslinorna. Där skall arbetet bedrivas så att avstånd mellan vegetation och strömförande faslina fastställs genom mätning före toppningstillfället. På grund av arbetsmetodens art ska toppning med helikopter bedrivas som ett Arbete nära spänning.
16 (21) 6.3 Underhållsröjning av ledningsgator Underhåll av trädsäker ledning Trädsäker ledning betecknar en kraftledning, vars ledningsgata utformats och underhålls så att växande träd under ledningen inte kan nå närmare fasledare än det vegetationsfria avståndet och att inga fallande träd från sidan kan komma närmare fasledare än 1 m vid maximal nedhängning hos fasledare, se tabell 6-1.. Sambyggda DC-ledningar med huvud- och nolledare i gemensamma stolpar är byggda med trädsäker ledningsgata. Här gäller samma regler vid röjning och avverkning som vid AC-ledningar. DC-ledning med nolledare är som regel inte byggd med trädsäker ledningsgata. Vid fällning av träd som fallit över ledningen gäller följande. Efter besiktning av ledningsgatan där träd upptäckts vara i kontakt med ledningen kontaktar besiktningsmannen kopplingsansvarig och informerar om trädet (träden). Trädet (träden) tas bort med stor försiktighet från ledningen. Maskinell röjning Maskinell röjning ska bedrivas som icke elektriskt arbete, eller om arbetet bedöms vara ett elektriskt arbete som Arbete nära spänning eller Arbete utan spänning. Viktigt vid denna typ av arbete är att stag och stolpplatser röjs fram och rensas upp till en diameter av tre meter innan området i övrigt röjs av maskinen. Avstånd De avstånd som ska tillämpas vid arbete beskrivet i detta kapitel framgår av följande tabell. Tabell 6-1 Tabell över Svenska Kraftnäts ESA avstånd Benämning Avstånd till faslina (m) 220 kv 400 kv Riskområde 1,6 2,5 Närområde 3,0 4,0 Vegetationssäker ledning 2,5 3,5 Trädsäker ledning vid fall av sidoträd 1 1
17 (21) 7 Avsteg från ESA I ESA Arbete utan spänning anges att Anläggningen får inte arbetsjordas innan man utfört frånskiljning, blockering och spänningslöshetskontroll... För vissa av Svenska Kraftnäts anläggningar är det inte möjligt att följa ESA:s krav på arbetsföljd vad avser arbetsjordning. Anläggningar/anläggningsdelar som fordrar avsteg är: Likströmslänkar GIS-ställverk Frånskiljande brytare Synkronkompensatorer Helikopterbesiktning 7.1 Likströmslänkar Gemensamt för Fenno-Skan, Konti-Skan och SwePol Link är castellåssystemen. De är till för att säkerställa att ventilhallarna alltid är allsidigt arbetsjordade innan tillträde är möjligt. För att uppfylla den förbestämda kopplingssekvensen i låssystemet fordras att vissa arbetsjordningar anbringas innan frånskiljare öppnas. SwePol Link är utrustad med två nolledare som är funktionsjordade i Stärnö. Dessa måste alltid ha förbindelse med jord och ska därför arbetsjordas innan de skiljs från nollpunkten i Stärnö. 7.2 GIS-ställverk 400 kv-ställverket i Lindbacka är av GIS modell och utrustade med en förreglingskedja som inte tillåter att man blockerar innan arbetsjordning sker. 7.3 Frånskiljande brytare i Ajaure, Untra samt reaktorbrytare i Odensala De frånskiljande brytarna i dessa stationer är utformade så att det endast sker en elektrisk blockering innan arbetsjordning. Arbetsjordning och mekanisk blockering sker sedan i en och samma manöver. 7.4 Synkronkompensatorer i Hallsberg och Kolbotten De principer för arbetsjordning som enligt ESA gäller för generatorer är direkt tillämpningsbara för synkronkompensatorerna G12 i Hallsberg och G1 i Kolbotten. 7.5 Helikopterbesiktning Svenska Kraftnät accepterar helikopterbesiktning av kraftledningar under förutsättning att de utförs på ett flygsäkerhetsmässigt korrekt sett. Om dessa förutsättningar är uppfyllda skall besiktningen betraktas som en normal skötselåtgärd samt utföras utan att återinkopplingsautomatiken tas ur drift.
18 (21) 8 Speciella tillämpningar för Svenska Kraftnät 8.1 Elsäkerhetsmässiga gränser Inom Svenska Kraftnät används följande principer för fastställande av eldriftgräns och kopplingsgräns: Eldriftgränsen sammanfaller i normala fall med ägogränsen, men kan i undantagsfall förläggas till annan lämplig plats i anläggningen. Kopplingsgräns ska fastställas och placeras på ett sådant ställe att det passar de båda angränsande Eldriftansvarigas operativa drift. Kravet på en kopplingsgräns är att den skall vara tydlig. Vid val av gräns skall företrädesvis väljas en kopplingsapparat i närhet av eldriftgränsen, vilket i praktiken ofta innebär frånskiljaren mot samlingsskenan. Avvikelser kan dock förekomma med hänsyn till utformning av anläggning eller av organisatoriska skäl. Huvudregeln är att ägarens kopplingsansvarige också är den ende som har rätt att manövrera gränsapparat. Eventuella avvikelser mot denna regel kan i enstaka fall finnas och ska överenskommas mellan parterna. Beordring av manöver av gränsapparat, liksom av de till facket tillhörande brytarna, kan ske efter samråd mellan de båda gränsande Eldriftansvariga. 8.1.1 Grannlandsförbindelser Vid arbete på sjökabel mellan grannländer tillämpas principer enligt följande. Inom svensk territorialvattengräns gäller svensk ellagstiftning. På motsvarande sätt gäller annat lands ellagstiftning på det andra landets territorialvattenområde. I de fall kabeln går på internationellt område gäller mittprincipen om inget annat anges, dvs. svenska regler gäller från svenska sidan till en definierad mittpunkt på kabeln. Vid kraftledningar gäller en bestämd kraftledningsstolpe vid riksgränsen som delning vad gäller tillämpning av ellagstiftning. För ytterligare detaljinformation angående gränsdragningsfrågor hänvisas till gällande Svenska Kraftnät driftinstruktion D135. 8.2 Kvalitetssäkring/Kvalitetskontroll På Svenska Kraftnät sker löpande ett kvalitetssäkringsarbete för Svenska Kraftnäts driftordrar. Arbetet sker i form av: felrapportering analys med återkoppling sammanställande och redovisning av statistik Rapportering ska också ske vid tillbud och olycksfall förorsakade av elektricitet. Utformning av rapport/er samt rapporteringsvägar anges i särskild instruktion 8.3 Driftorder Ändring i driftorder som berör datum, klockslag och namn på elarbetsansvarig kan göras muntligt. För övrig ändringar gäller ändringsmeddelande eller att ny driftorder upprättas.
19 (21) Ny driftorder bör upprättas i följande fall: Vid fler än två ändringsmeddelanden, Vid behov av nya kopplingar som t.ex. ändring av avgränsning Vid omfattande ändringar (t.ex. flera strykningar/tillägg av punkter). I övrigt gäller att: Ovanstående alltid ska sättas i sitt sammanhang och i varje fall bedömmas efter detta Ändringsmeddelande ska alltid kontrolleras och signeras av annan än upprättaren. 8.4 Arbetsbevis Arbetsbevis skall alltid innehålla information om arbetsbeviset avser arbetsmetoderna Arbete utan spänning, Arbetet nära spänning, eller Arbete med spänning. 8.5 Blockering av frånskiljande brytare Blockering av frånskiljande brytare sker via fjärrkontroll. Vid blockeringen spärras elkopplaren såväl mekaniskt som elektriskt. Dessa två spärrar kan i vissa fall ske i ett eller två steg, men utförs alltid innan arbetsbevis utlämnas. Skyltning ske både via tillförlitlig indikering på manöverdonet för blockeringen, samt via indikering i kontrollanläggningen. Lås anbringas inte på elkopplaren. 8.6 Spänningslöshetskontroll vid frånskiljande brytare Spänningslöshetskontroll i enlighet med ESA utförs normalt inte i kameraövervakade anläggningar med frånskiljande brytare. Innan fjärrmanöver av arbetsjordning sker ska kopplingsansvarig med hjälp av kamera förvissa sig om att ingen personal finns närvarande i ställverket. Om kameraövervakning inte kan utföras ska jordning ske lokalt i anläggningen med hjälp av kopplingsbiträde. 8.7 Kraftledningsstolpar som telemaster Telemastkonstruktioner kan förekomma i Svenska Kraftnäts kraftledningsstolpar. Anläggnings- och underhållsarbeten på dessa mastkonstruktioner ska ske med särskilt instruerad personal och arbetet ska bedrivas som Arbete nära spänning. Vid tveksamheter om val av arbetsmetod kan arbetet bedrivas i enlighet med det som anges i ESA Arbete nära spänning under rubriken Skrymmande redskap intill elanläggning samt Avstånd från elektrisk anläggningsdel utan att tillämpa någon arbetsmetod. 8.8 Sprängning Sprängning intill och under en av Svenska Kraftnäts anläggningar måste ske med stor försiktighet. Rätt utförd är sprängning inget stort problem. Däremot kan felaktigt utförd sprängning inte bara vara en fara för personer, utan även en fara för Svenska Kraftnäts utrustningar. När sprängning planeras intill en anläggning ägd av Svenska Kraftnät ska den sprängningsansvarige informera Svenska Kraftnät. Den sprängningsansvarige skall utföra en riskbedömning för att säkerställa att ingen skada kan ske på intilliggande elektriska anläggningar. Vid skada eller tillbud ska detta omedelbart rapporteras till Svenska Kraftnät.
20 (21) Då information om sprängning inkommit ska följande åtgärder utföras i god tid före sprängningen: Svenska Kraftnäts underhållsingenjör ska informeras och en riskbedömning genomförs Svenska Kraftnäts underhållsentreprenör informeras och eventuellt görs besök på plats Om man vid riskbedömningen fastställer att det finns risk för skada på intilliggande elektriska anläggningar ska planering ske för att ta anläggningen ur drift (observera att denna urdrifttagning måste anmälas minst tio dagar före sprängningen) Senast två dagar före sprängning ska sprängningsansvarig begära preliminärt tillstånd för sprängningsarbete hos Svenska Kraftnäts avbrottsplanering Svenska Kraftnäts avbrottsplanering informerar berörd kopplingsansvarig, underhållsingenjör, underhållsentreprenör, samt sprängningsansvarig via ett driftmeddelande om sprängningen. Informationen ska ange: o Vilken anläggning som avses o När sprängning är planerad o Var sprängning ska ske o Kontaktvägar, namn på sprängningsansvarig, kopplingsansvarig etc. Vid sprängningen ska tändsatsen vara av typ Nonel Följande rutiner ska alltid följas vid sprängningstillfället: Innan sprängningsansvarig utför laddning begär denne tillstånd för sprängning hos kopplingsansvarig Innan sprängning sker meddelas kopplingsansvarig All återinkopplingsautomatik ska vara ur drift under sprängningen Efter sprängning meddelas berörd kopplingsansvarig att sprängning skett och i förekommande fall om skador. 8.9 Spolning av ställverk Vid saltbeläggning som överstiger en viss förutbestämd mängd kan det bli nödvändigt att spola ställverk. Spolning kan ske med hjälp av fast spolutrustning eller manuellt. Spolning av ställverk skall ske som Arbete med spänning, Särskilda arbeten med fackkunnig person. Oavsett om arbetet utförs med fast spolutrustning eller manuell spolning skall de rutiner som anges i avsnitt 3, Arbete med spänning följas Vid spolning med fast spolutrustning ska återinkopplingsautomatiker ställas av, såväl i berört ställverk som i angränsande ställverk. Manuell spolning av ställverk ska alltid utföras genom att inkommande ledningar är bortkopplade i angränsande stationer. Däremot behöver inte gränsfrånskiljare vara blockerade eller arbetsjordningar anbringade.
21 (21)
23 (21) Box 526, 162 15 Vällingby. Tel växel 08-739 78 00. Fax: 08-37 84 05 Besök: Jämtlandsgatan 99. Org.nr: 202 100-4284. Webbplats: www.svk.se