FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING 3/2009 ANSGAR BOTVID. ... jag hälsar Sankt Ansgars församling... Foto: Teresa de Pina Lopes

Relevanta dokument
ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

ANSGAR BOTVID 1/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

S:t Eskils Katolska församling

ANSGAR BOTVID 2/2010 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

Herre, Ge oss större tro!

ANSGAR BOTVID 4/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

S:t Botvids Katolska Församling i Fittja Nr 1 [ 11 ] 2017

S:t Botvids Katolska Församling i Fittja Nr 1 [ 09 ] 2016

ANSGAR BOTVID 1/2010 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

2 Kära församlingsmedlemmar! Jag hälsar alla hjärtligt med den traditionella Kristushälsningen: Lovad vare Jesus Kristus!

S:t Botvids Katolska Församling i Fittja Nr 2 [ 12 ] 2017

ANSGAR BOTVID 4/2009 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Er kyrkoherde P. Zdzislaw Lepper SDB

Ordning för dopgudstjänst

Sjunde Påsksöndagen - år A

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga.

Sankt ANSGAR 2/2012 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

Fjärde Påsksöndagen - år B

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

Församlingsblad Julen 2008

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

Dopgudstjänst SAMLING

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop!

C. En kyrkas invigningsdag

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Sankt ANSGAR 1/2012 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

2 söndagen 'under året' - år C. Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

2 KYRKOHERDENS INLEDNINGSORD Biskop Anders gratulerar vår yngsta församling i stiftet

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Dop i församlingens gudstjänst

Välkomnande av nya medlemmar

Ordning för dopgudstjänst

14 söndagen 'under året' - år C

ANSGAR BOTVID 1/2009 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

4 söndagen 'under året' - år A

PRÄST OCH ORDENSKALLELSER EN GÅVA TILL KYRKAN

14 söndagen 'under året' - år B

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Första söndagen i advent år B Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag

Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19)

S:t Botvids Katolska Kyrka firar sitt 10-års jubileum

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till

Församlingsbrev. Hösten 2009

Sankt Mikaels Katolska Församling Växjö

S:t Botvids Katolska Församling i Fittja Nr 2 [ 08 ] 2015

Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt

14 söndagen 'under året' - år A

Sjätte Påsksöndagen - år B

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

22 söndagen under året år A

29 söndagen 'under året' - år C

Nu gör jag något nytt

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

6 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 31:3-4) Vänd ditt öra till mig, rädda mig snart, var mig en fast klippa, en borg för min frälsning.

Fjärde söndagen i advent - år C

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Fjärde Påsksöndagen - år A

Bön för vår kyrka och vår värld

Första söndagen i advent - år C Ingångsantifon (Ps 25:1-3)

FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING ANSGAR BOTVID 2/2009

Bikt och bot Anvisningar

Jesu Hjärtas Dag - år B Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19) Hans hjärtas tankar består från släkte till släkte, han vill rädda vår själ från döden och

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

Kristi Kropps och Blods högtid - år C

30 söndagen 'under året' är A

16 söndagen under året år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Maria, Guds Moders högtid 1 januari år A

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

Andra Påsksöndagen - år B Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Sankt Franciskus katolska församling

KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL

4 söndagen 'under året' - år B

8 söndagen 'under året' - år C

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

6 söndagen 'under året' år B

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

SANKT FRANSISCUS NYTT

24 söndagen 'under året' - år A

Tredje Påsksöndagen - år B

Femte Påsksöndagen - år C

Heliga Trefaldighets dag - år B

Fjärde Påsksöndagen - år C

Transkript:

FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING ANSGAR BOTVID 3/2009... jag hälsar Sankt Ansgars församling... Foto: Teresa de Pina Lopes

2 KÄRA FÖRSAMLING Rom sägs vara den eviga staden. Det finns också ett talesätt som påstår: alla vägar bär till Rom. Om alla vägar bär till Rom måste det ju också utgå vägar från Rom. Vid just en av Roms kända vägar, med flertusenårig tradition, via Appia, fick en grupp nykonfirmerade ungdomar, några föräldrar, kateketer och fader Björn bo några dagar i juni. Till vår glädje mötte vi där också pater Udo Ostrop och pater Walter Schmidt. Att det blev ett kärt återseende från båda håll var uppenbart. På vägen till konfirmationen 21 maj 2009 följde Teresa De Pina Lopes med som kateket. Hon har också gjort ett fantastiskt arbete, både före och under resan till Rom. TACK! Att vägen vidare som nykonfirmerad i kyrkan får innebära en förnyad gemenskap med världskyrkan blir särskilt tydligt i Rom. Människor från jordens alla hörn samlas där för att dela en gemensam tro. Faktiskt händer samma sak i en vanlig högmässa i Sverige! Ändå kan det vara inspirerande, särskilt som nykonfirmerad, att i den eviga staden erfara att budskapet om Kristus ständigt är aktuellt och aldrig blir omodernt och visst kan märkas och levas ut mitt i en pulserande storstad. Vi bodde alltså vid en av Roms kända antika vägar, i närheten av en katakomb. I underjorden i katakomben fick vi en kompetent rundvisning som avslutades med att pater Udo firade mässan i ett nära två tusen år gammalt kapell. Mässans tidlösa dimension blev särskilt påtaglig i en miljö där omgivningen bestod av minnen från tidiga århundraden efter Jesu födelse och vi omgavs av gravar från kristna som före oss gått in i evigheten. Uppe på ytan igen erbjöd Rom intryck både från det antika och det toppmoderna. Att i grupp upptäcka en miljö är stimulerande. Att som kristen reflektera över vad vi möter Kyrkoherde Björn Göransson sker egentligen alltid i grupp, antingen vi är ensamma eller tillsammans med andra. Som kristna är vi inneslutna i en världsvid gemenskap som hjälper oss att bemöta intryck. Vi får ta emot det goda och undvika att påverkas negativt av annat. Konfirmationens sakrament får hjälpa oss att upptäcka och välja det som bygger upp. Till resans fysiska höjdpunkter kan utsikten från utsidan av Peterskyrkans kupol räknas. Till resans andliga höjdpunkter hör absolut en audiens med påven Benedikt XVI på Petersplatsen. Det visade sig att våra i god tid beställda biljetter räckte ända fram inte bara till trapporna framför Peterskyrkan, utan också upp för dem. Vi fick alltså sitta nära påven. Från våra platser kunde vi också blicka ut över ett folkhav där flaggor i olika färger vittnade om att människor från olika håll kommit för att se och lyssna till påven. När påven Benedikt XVI hälsade gruppen från Sankt Ansgars församling kunde han inte undvika att upptäcka en jublande och vinkande skara nära honom. Han såg mot oss och log. Även om påven inte är Gud och en av hans titlar Kristi ställföreträdare på jorden får tolkas rätt, kan hans blick och leende inspirera oss. Att påven blickat mot några som representerade Sankt Ansgars församling får vara ett tecken på vår plats inom den världsvida katolska gemenskapen, med över 1100 miljoner medlemmar. Att påven log åt medlemmar från vår församling får påminna om att Gud ser till var och en med mildhet och glädje. se fotoreportage sid.6-7

3 SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING på INTERNET Välkommen till: www.st-ansgar.se - S:t Ansgar - S:t Botvid - - Johanneskyrkan - Veckoprogram Kungörelser Församlingsblad (även arkiv) Bildreportage Gudstjänsttider Trosundervisningsinfo kontakter m.m... Armeniska katolska kyrkan Fader Krikor Chahinian Syriska katolska kyrkan Fader Amar Antanus S:t Botvids katolska kyrka (Fittja) P. Mariusz Chamarczuk SDB kyrkorektor TACK OCH VÄLKOMMEN! Ett varmt tack till Mariasystrarna Aniela som i augusti lämnat Södertälje för att tjänstgöra i ett av Mariasystrarnas kloster i Rom. Vi hälsar syster Zofia, som närmast kommer från systrarnas kloster i Oskarström, Halland, välkommen till Södertälje! KÖRSÅNG i S:t Ansgar och S:t Botvid Alla sångintresserade är välkomna att sjunga i kör. Repertoaren utgår från både klassisk kyrkomusik och moderna tongångar. Lars-Gunnar Ohlsson, kyrkomusiker P. Włodzimierz Kruczkowski SDB P. Paweł Drążyk SDB

4 SÖDERTÄLJE SVERIGES NYA JERUSALEM Under några få decennier har Södertälje genomgått en omfattande demografisk, religiös och kulturell förändring som gör den världsunik. Södertälje har blivit en fristad för mångtusental kristna från Syrien, Turkiet, Irak, Iran, Libanon och från de palestinska områdena i Israel. Katolske kyrkoherden i Södertälje, Björn Göransson, är nyligen hemkommen från en resa i Israel där han träffade kristna i regionen. Han har jämfört uppgifter om antalet etniska kristna i sin hemstad och Jerusalem och gör en synnerligen spännande upptäckt. - Enligt uppgifter som presenterats för mig bor det ungefär lika många orientaliska kristna i Södertälje som i Jerusalem, säger han. Katolske biskopen i Sverige, Anders Arborelius, kallar Södertälje för Europas och Sveriges nya Jerusalem. - Allmänt brukar man säga att Jönköping är Sveriges Jerusalem men man kan nog hävda att det nya Jerusalem heter Södertälje. Här har vi en stor koncentration av kristna från Mellanöstern som under lång tid har utvecklat och skapat en kristen miljö som är unik i sitt slag i det här landet och i världen, säger Anders Arborelius. (ur Dagen 24 juli). Men hur blev Södertälje detta världsunika samhälle? Det är svårt att ge en heltäckande tillbakablick men några saker har spelat en särskild viktig roll. De första kristna drogs till Södertälje som arbetskraftsinvandrare på 1960-talet för att bland annat arbeta på Scania och Astra. När konflikterna på 1970-talet Sveriges största kristna dagstidning, Dagen, publicerade i juli och augusti 2009 en serie med fem reportage om Södertälje under rubriken: Södertälje Sveriges nya Jerusalem. Här följer utdrag ur några av artiklarna blossade upp mellan Turkiet och den cypriotiske ortodoxe biskopen Makarios hamnade den inhemska kristna befolkningen i kläm; förföljda ortodoxa kristna i Turkiet flydde då till Sverige och Södertälje. Den enskilt största kristna gruppen från den här tiden kom emellertid från Beirut. Libanonkriget. Men den mest uppmärksammade inflyttningen av kristna till Södertälje kom i kölvattnet av Irakinvasionen år 2003. Sedan dess har inte mindre än 7000 irakier kommit till Södertälje. (ur Dagen 4 aug.) I Södertälje har tusentals kristna funnit ett nytt hemland och en gemensam framtid. Men risken är att de klusterliknande områdena isoleras från övriga samhället. Utmaningen att bryta segregationen sysselsätter inte bara politikerna i Södertälje utan är också en angelägenhet för invandrarkyrkorna, enligt Mazin Noel, som är engagerad i den kaldeisk-katolska församlingen där han bland annat arbetar med ungdomar och ungdomsfrågor. - På våra ungdomssamlingar brukar vi till exempel hålla föreläsningar om bland annat samhällskunskap, tro och vetenskap. Men även om ungdomar är en prioriterad grupp anser Mazin Noel att gruppen 40 plus har det betydligt svårare att ta för sig i det nya landet. - Därför menar vi att våra kyrkor och församlingar inte enbart skall vara en plats för att fira mässa utan också vara ett forum där de får lära sig hur det svenska samhället fungerar och hur de kan bli en del av det, säger han. (ur Dagen 7 aug.)

VEM ÄR DEN GODMODIGE MANNEN PÅ BILDERNA? På andra och tredje våningen i S:t Ansgars kyrkobyggnad i Södertälje, särskilt i Mariasystrarnas kloster och i anslutning till förskolan, finns flera bilder på en skäggprydd man med godmodigt utseende. Bilderna föreställer den salige Edmund Bojanowski som i mitten av 1800-talet grundade Mariasystrarnas orden. På bilderna ger den salige Edmund ett tryggt, glatt och fridfullt intryck. Han ses ofta omgiven av barn. Vad som inte syns på bilderna är de brottningar med sjukdom som Edmund Bojanowski fick gå genom under sitt liv. Guds styrka, dels att hela, dels att verka också genom människor som saknar full fysisk kraft, lyser genom. Redan som fyraåring blev Edmund svårt sjuk. Tack vare Guds nåd, förmedlad genom moderns tro och bön, blev han mirakulöst botad. Edmunds hälsa förblev emellertid klen. Han hade fallenhet för studier men hindrades av kroppslig svaghet från att fullfölja en universitetsutbildning. Han lät sig inte hindras från att bidra till att andra berikades av studier och kunskap. Han verkade bl.a. för att ge människor möjlighet att studera. Under en koleraepidemi som härjade offrade han sin tid och sina krafter åt att vårda sjuka. I sin bostad förberedde han medicin för de allra fattigaste och levererade den själv till dem. Senare grundade han barnhem och sjukhus för de fattiga. 1850 medverkade han till att starta en förskola. Han författade även program för barnens uppfostran. Barnens tillsyn anförtrodde han åt de flickor han själv förberett för att arbeta med små barn. Detta var början till Mariasystrarnas orden. Sedan dess för Mariasystrarna vidare sin grundares karisma. 5 Mot slutet av sitt liv önskade Edmund att förverkliga sin gamla dröm om att bli präst. 1869 trädde han in i ett prästseminarium. Hans försämrade hälsa gjorde det omöjligt för honom att uppnå det eftersträvade målet. En ärkebiskop sade: Jag är övertygad om att Gud vill helga denne ädle man som en vanlig lekman. Beredd och nöjd med att göra Guds vilja tog Edmund dessa ord som Guds vägledning. Han avled 7 augusti 1871. Sedan 1984 ligger Mariasystrarnas generalhus nära ordensgrundarens grav, några få mil från Poznan i Polen.

6 S:T ANSGARS FÖRSAMLINGS RESA TILL ROM - 2009... När påven Benedikt XVI hälsade gruppen från Sankt Ansgars församling kunde han inte undvika att upptäcka en jublande och vinkande skara nära honom. Han såg mot oss och log.

7 Böneapostolatet Den Helige Faderns intentioner Daglig bön Gud vår Fader, jag anbefaller min dag till Dig. Jag anbefaller Dig mina böner, tankar, ord, handlingar, glädjeämnen och lidanden i gemenskap med Din Son Jesus Kristus, som ständigt ger sig själv för världens frälsning i Eukaristin. Må den Helige Ande, som ledde Jesus, vara min vägledare och min styrka denna dag så att jag kan vittna om Din kärlek. Med Maria, vår Herres och Kyrkans moder, ber jag särskilt för denna månads intentioner såsom den Helige Fadern föreslagit... Foto: Teresa de Pina Lopes September 2009 Allmänt: Att Guds ord blir alltmer känt, accepterat och efterföljt som källa till frihet och glädje. Missionen: Att de kristna i Laos, Kambodja och Myanmar (Burma), trots sina stora svårigheter, inte låter sig avskräckas från att predika evangeliet för sina bröder utan förlitar sig på den helige Andes kraft. Oktober 2009 Allmänt: Att söndagen får vara den dag, då de kristna samlas för att i nattvarden ta emot den uppståndne Kristus. Missionen: Att Guds folk följer Kristi uppmaning att predika evangelium för alla människor och målmedvetet tar ansvar för missionen, den största tjänst de kan erbjuda mänskligheten. November 2009 Allmänt: Att världens män och kvinnor, särskilt de som har ansvar för politik och ekonomi, aldrig upphör att med alla medel skydda skapelsen. Missionen: Att de troende från olika religioner med sina liv och genom äkta dialog med varandra vittnar om att Guds namn innebär fred.

8 Påven Benedikt XVI har utropat ett Prästernas år som inleddes på Jesu hjärtas dag, 19 juni. Här följer utdrag ur ett brev från påven med anledning av prästernas år till 150-årsminnet av kyrkoherden av Ars död. PRÄSTERNAS ÅR Det prästerliga ämbetet är Jesu hjärtas kärlek, brukade den fromme kyrkoherden av Ars ofta säga. Prästerna vet att Kristus kallat dem vid namn, utvalt dem och sänt ut dem i världen att vara hans sändebud. Den helige Jean-Marie Vianney undervisade sina församlingsbor framför allt genom det egna livets vittnesbörd. Det var genom hans exempel som de lärde sig att be, och att ofta stanna till framför tabernaklet för att avlägga ett besök hos Jesus i det heliga sakramentet. Man behöver inte säga mycket för att be väl brukade kyrkoherden av Ars säga till dem Vi vet att Jesus är där i tabernaklet: låt oss öppna våra hjärtan för honom, låt oss glädjas åt hans heliga närvaro. Det är den bästa bönen. Alla goda verk sammantagna går inte upp mot mässoffret brukade han säga eftersom de förstnämnda är mänskliga verk medan den heliga mässsan är Guds verk. Denna djupa personliga identifiering med Korsets offergåva ledde honom från altaret till bikstolen. Han sade: Det är inte syndaren som återvänder till Gud för att be om Guds förlåtelse utan Gud själv som springer efter syndaren och ber honom att återvända till honom. Under detta år som är vigt åt er präster skulle jag vilja uppmana er att välkomna den nya våren som Anden kommer att ge kyrkan, inte minst genom de kyrkliga rörelserna och de nya kommuniteterna. Anden ger sina gåvor på ett mångfaldigt sätt Den blåser vart den vill. Den gör det oväntat, på oväntade orter, och på sätt som vi aldrig tidigare hört talas om. På samma gång prövar prästerna andarna för att känna igen och med iver fostra de många och varierande karismatiska gåvorna som lekmännen äger. Dessa gåvor som i många människor väcker önskan om ett djupare andligt liv, kan vara till gagn inte endast för lekmännen utan även för prästerskapet.

9 RELIGIONSUNDERVISNING S:t Ansgar i Södertälje S:t Botvids kyrka Högtidlig Mässa då kyrkans 10-årsjubileum firas söndagen 22 november kl. 12.00 HÄLSNING FRÅN UNGDOMAR FRÅN ST. BOTVIDS KYRKA Under de senaste tio åren har St Botvids kyrka blivit som ett andra hem för oss. Varje söndag möter vi nya och gamla ansikten, vänner och bekanta som samlas för att fira en helig gudstjänst. Trots att prästerna är en aning blyga lyckas de att få alla att känna sig välkomna. Prästerna är snälla och duktiga och vi är lycklig lottade att ha dem. Predikan kan vara underhållande men samtidigt djup och lärofylld. Den härliga musiken bidrar till den ljuva stämningen och även om alla inte är alltid synkroniserade vet man att alla sjunger med hela hjärtat. Många i församlingen är engagerade i kyrkans verksamheter såsom städning, kyrkkaffe och trädgårdsskötsel. Alla samarbetar för att få en trevlig samvaro och stämningen är ljuv. Den mångkulturella församlingen får en att känna sig hemma. Av: Gissella Banting och Sherstin Banting Undervisning för årskurserna 2-3: andra och fjärde söndagen i månaden kl. 10.00-12.00. Söndagarna 13 sept, 27 sept, 11 okt, 25 okt, 8 nov, 22 nov, 13 dec Undervisning för årskurserna 4-9: Andra lördagen i månaden kl. 10.00-13.00. 12 sept, 10 okt, 14 nov, 12 dec Familjemässa: Söndagar kl. 10.00 fjärde söndagen i månaden 27 sept, 25 okt, 22 nov, 27 dec S:t Botvid i Fittja Undervisning för årskurserna 2-9 Fjärde lördagen i månaden kl. 10.00-13.00. 26 sept, 24 okt, 28 nov, 19 dec (Obs 19:e dec är 3:e lördagen i månaden) Det är i första hand föräldrarnas uppgift att förmedla trons gåva och ge den nödvändiga kunskapen om vår kyrka och tro. Vår församling erbjuder katolsk religionsundervisning för barn och ungdomar från 8 till 15 år som ett komplement till den kristna uppfostran föräldrarna ger sina barn. Vår undervisning vill fördjupa barnens troskunskaper och stärka deras katolska identitet. Samtidigt är undervisningen en förberedelse för första kommunionen, bikten och konfirmationen. Barn och ungdomar som anmäler sig till församlingens religionsundervisning förväntas regelbundet delta i undervisningen, en lördag varje månad från kl.10.00 till kl.13.00 och i Södertälje i familjemässan en söndag varje månad. Alla föräldrar är inbjudna till samtal i föräldragruppen medan deras barn och ungdomar undervisas i respektive grupp.

10 Mässtider S:t ANSGAR SÖDERTÄLJE Söndagar kl. 10.00 (på svenska) Normalt firas den heliga mässan på vardagar enligt nedan. Tider för vardagsmässor anges på söndagens veckoblad, på församlingens hemsida www.st-ansgar.se, samt på anslagstavlan i S:t Ansgars kyrka. Måndag... kl. 18.00 Tisdag... kl. 07.00 Onsdag... kl. 18.00 Torsdag... kl. 18.00 Fredag... kl. 18.00 Lördag... kl. 08.00 (det kan finnas undantag, se veckoblad och hemsida). Tillfälle till bikt fredagar kl. 17.30 kl. 17.50, samt efter överenskommelse. Ring gärna och avtala tid (tel. 08 550 600 85) enligt armenisk-katolsk rit varje söndag... kl. 11.45 enligt syrisk-katolsk rit varje söndag... kl. 18.00 S:t BOTVID FITTJA Söndagar kl. 12.00 Tidagar-onsdagar-torsdagar kl. 18:30. Församlingskvällar i Södertälje (Fredagarna) 25 sept. kl. 19.00: Karmel. Några församlingsbor berättar om karmelitordens spiritualitet och om några av dess helgon. 23 okt. kl. 19.00: Katolska kyrkans orientaliska riter. Pater Mattias Grahm OSB, biskopsvikarie för de orientaliska katolska kyrkorna, berättar. 20 nov. kl. 19.00: Ett år som svensk katolsk utbytesstudent i Japan. Gustav Ahlman, som tidigare skrivit från Japan till församlingsbladet, berättar. HJÄLP FÖR BARN OCH UNGDOMAR I MOLDAVIEN Salesianorden bedriver verksamhet för gatubarn i Moldavien. S:t Ansgars församling har redan samlat in betydande belopp som bidragit till att hjälpa svårt utsatta barn och ungdomar. Bidrag till projektet kan betalas in på plusgirokonto: 4 79 58-4 - som är ett nyöppnat konto enbart för projektet i Moldavien. Varmt tack för din gåva! Ledaren för salesianernas verksamhet bland Moldaviens gatubarn, pater Sergio, berättar: En dag frågade en kille som såg oss hålla på att bygga: Gör ni allt detta för vår skull? Det är klart att vi även i fortsättningen ska göra det för deras skull.

FOLK I FÖRSAMLINGEN Tony och Marie Bastiampillai En söndag strax efter högmässan i St Botvids kapell i Fittja försöker jag hitta en lugn plats för en intervju. Det är lättare sagt än gjort, men till slut kan jag slå mig ned med Tony och Marie Bastiampillai i ett rum fyllt med diverse leksaker. Alla andra lokaler sjuder av aktiviteter, och detta verkar vara det enda lugna hörnet i byggnaden. Att en liten flicka en gång under intervjun kommer in för att hämta en docka gör inte så mycket. Men vem är det då jag har framför mig? Tony och Marie, som jag brukar se i mässsan på söndagarna, berättar att de kommer från Sri Lanka. Tony kom till Sverige redan 1979, och Marie och deras barn kom efter tre år senare. De har alltså bott här länge, och deras barn som nu är vuxna har vuxit upp och själva bildat familj. När Tony först kom till Sverige bosatte han sig i Stockholm, och studerade svenska. Sedan bar det av till Umeå för att komplettera studierna i ekonomi vid universitetet där. Tidigare hade han läst vid University of London, och de sammanlagda studierna gav honom ett arbete i Sundsvall där familjen blev kvar under många år. Marie har under många år arbetat inom äldreomsorgen. Men nu bor de alltså i Stockholm, närmare bestämt i Alby, inte långt från kapellet i Fittja. Tony och Marie berättar om vad Kyrkan har betytt för dem, och nämner med värme i rösterna att påven Johannes Paulus II besök i Sverige var en stor höjdpunkt. De fick möjlighet att delta i mässan i Globen, vilket betydde mycket för dem. Med stor stolthet berättar de också att deras son var med och läste en förbön på sitt modersmål under påvens mässa i Vadstena. 11 Just att barnen fann vägen till SUK, Sveriges Unga Katoliker, är viktigt, menar de. Att barn och ungdomar ska få känna sig delaktiga och lära sig om tron är angeläget, och de kan ibland tänka att det vore bra med lite mer ungdomsarbete i Fittja. Ungdomarna kunde engageras mer i mässan, läsa och sjunga eller göra något annat. På frågan om det är någon skillnad mellan Kyrkan i deras forna hemland och hur det är i Sverige svarar de att visst är det likt, men ändå lite olikt. I Sri Lanka brukar man gå i mässan tidigt på morgonen, men här fungerar det ju bättre med kvällsmässor, säger de. Dessutom är deras hemland splittrat på flera språk och religioner, men här är det lättare att betona enheten. Kyrkan kan alltså verka som en hjälp i integrationsarbetet. Detta är väl värt att tänka på! text: Hedvig Larsson

Avs: S:T ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING BIBORGSGATAN 2 152 41 SÖDERTÄLJE TEL.08-550 600 85 Sankt Ansgars katolska församling Biborgsgatan 2, 152 41 Södertälje tel. 08 550 600 85 plusgiro: 68 93 93-7 e-post: sodertalje@katolskakyrkan.se Internet: www.st-ansgar.se Kyrkoherde Björn Göransson Armeniska katolska kyrkan fader Krikor Chahinian tel. 08-462 66 22 e-post: gregchahin70@hotmail.com Syriska katolska kyrkan fader Amar Antanus tel. 0737-042 739 e-post: abonamar@hotmail.com Den Helige Botvids katolska kyrka Postängsvägen 11, 145 52 Norsborg tel. 08-531 860 05 Kyrkorektor: P. Mariusz Chamarczuk SDB tel. 0704-89 91 20 e-post: mariusz.sdb@bostream.nu Subsidiar: P. Wlodzimierz Kruczkowski SDB Subsidiar: P. Pawel Drazyk SDB Församlingens plusgirokonto 68 93 93-7