Arbetsordning för stadsfullmäktige i Pargas stad Justerad 11.12.2012 Tillämpas från 1.1.2013 1
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Fullmäktiges konstituering 2 Fullmäktigegrupper Kallelse till fullmäktiges första sammanträde under mandattiden utfärdas av stadsstyrelsens ordförande. Sammanträdet öppnas av den till åren äldsta närvarande fullmäktigeledamoten och denna för ordet tills ordförande och vice ordförande har valts för fullmäktige. I fullmäktige finns tre vice ordförande. Fullmäktiges ordföranden väljs samtidigt för en två års period. Fullmäktiges ordförande leder beredningen av ärenden som gäller fullmäktigearbetets interna organisering, om inte fullmäktige beslutar något annat. Som protokollförare vid fullmäktiges sammanträden fungerar stadsjuristen, om fullmäktige inte beslutar annorlunda. Stadsjuristen har även hand om de övriga sekreteraruppgifterna. Fullmäktigeledamöterna kan bilda fullmäktigegrupper för arbetet i fullmäktige. En skriftlig anmälan ska lämnas till fullmäktige när en fullmäktigegrupp bildats. Vidare ska meddelas vad gruppen heter och vem som är ordförande och sekreterare. Denna anmälan ska vara undertecknad av samtliga fullmäktigeledamöter i gruppen. Anmälan lämnas in till fullmäktiges ordförande. Även en enda fullmäktigeledamot betraktas som en fullmäktigegrupp, om han eller hon lämnat en anmälan i enlighet med 2 momentet. 3 Anslutning till en fullmäktigegrupp samt utträde eller uteslutning ur gruppen 4 Placering En fullmäktigeledamot ska skriftligt meddela fullmäktige om han eller hon ansluter sig till eller träder ut ur en fullmäktigegrupp. I en anmälan om anslutning ska ett skriftligt godkännande av gruppen bifogas. Om en fullmäktigeledamot har uteslutits från en fullmäktigegrupp, ska fullmäktigegruppen skriftligt anmäla detta till fullmäktige. Vid sammanträdena sitter fullmäktigeledamöterna fullmäktigegruppvis enligt den placering som ordföranden har godkänt. Rättsligt sett betraktas fullmäktigegrupperna inte som kommunala organ. 5 Tillfälliga utskott och temagrupper Fullmäktige ska bland sina ledamöter tillsätta ett utskott för att bereda i KomL 21 och 25 nämnda ärenden. Utskott kan också tillsättas för avgivande av utlåtanden och för granskning av förvaltningen. Fullmäktige kan bland sina ledamöter även tillsätta temagrupper. Justerad 11.12.2012 Tillämpas från 1.1.2013 2
KAPITEL 2 FULLMÄKTIGELEDAMÖTERNAS INITIATIVRÄTT 6 Motioner 7 Frågor till stadsstyrelsen 8 Frågestunder Efter behandlingen av de ärenden som finns på föredragningslistan har fullmäktigegrupperna och fullmäktigeledamöterna rätt att väcka motioner som gäller stadens verksamhet och förvaltning. De ska lämnas skriftligen till ordföranden. Fullmäktige tar inte genast upp en motion till behandling utan hänskjuter den till stadsstyrelsen för beredning. Fullmäktige kan dock besluta om att ha en separat remissdebatt om beredningen. Före utgången av mars månad varje år ska stadsstyrelsen för fullmäktige lägga fram en förteckning över de motioner som väckts av fullmäktigeledamöterna och som tillställts stadsstyrelsen, men som fullmäktige inte har behandlat slutgiltigt före utgången av föregående år. Samtidigt ska stadsstyrelsen meddela vad som gjorts med anledning av motionerna. Fullmäktige konstaterar vilka av motionerna som är slutbehandlade. En skriftlig fråga kan ställas stadsstyrelsen om stadens verksamhet och förvaltning om minst elva fullmäktigeledamöter undertecknar frågan. Stadsstyrelsen ska besvara frågan vid följande sammanträde eller meddela undertecknarna av frågan varför den inte kan besvaras. Om det under behandlingen av frågan framställs ett förslag om att ett tillfälligt utskott ska tillsättas för att granska det ämne som frågan gäller, ska fullmäktige fatta ett beslut om detta förslag. Andra beslut får inte fattas med anledning av frågan. En fullmäktigeledamot har rätt att ställa korta, högst två minuter långa frågor att besvaras av stadsstyrelsens ordförande, stadsdirektören eller av representanter för någon ansvarig myndighet under en frågestund. Varje fråga ska röra endast ett ämne och handla om skötseln av stadens verksamhet, förvaltning eller ekonomi. Frågestunder ordnas före fullmäktigesammanträden eller vid behov vid andra tidpunkter när fullmäktiges ordförande finner orsak till det. En fråga ska tillställas stadsjuristen skriftligt senast sju dagar före fullmäktiges sammanträde. Senare inlämnade frågor och frågor som inte hinner besvaras under frågestunden skjuts fram till följande frågestund. Frågorna tas upp i den ordning de kommit in. Ordföranden har dock rätt att följa en annan ordningsföljd. Frågeställaren har rätt att ställa två korta extra frågor som rör ämnet sedan han fått svar på sin fråga. Några diskussioner får inte förekomma. Fullmäktiges ordförande tjänstgör även vid frågestunderna som ordförande. Frågestunderna är offentliga. Justerad 11.12.2012 Tillämpas från 1.1.2013 3
KAPITEL 3 FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDEN 9 Kallelse till sammanträden 10 Föredragningslistan Kallelsen till fullmäktiges sammanträden ska sändas minst fem dagar före sammanträdet till varje fullmäktigeledamot separat och till de personer som har rätt att närvara och yttra sig vid sammanträdet. Inom samma tid ska sammanträdet kungöras på anslagstavlan för offentliga kungörelser. I kallelsen ska anges tidpunkten och platsen för sammanträdet och vilka ärenden som ska behandlas samt när det justerade protokollet är framlagt till påseende. Föredragningslistan ska innehålla en redogörelse för de ärenden som ska behandlas och förslag till fullmäktigebeslut och den ska sändas i samband med kallelsen till sammanträdet, om det inte föreligger några särskilda skäl som hinder. Fullmäktiges föredragningslista ska föreligga både på svenska och på finska. Bilagorna ska som regel föreligga på båda språken. 11 Kungörelse av sammanträden 12 Inkallande av ersättare Tidpunkten och platsen för ett fullmäktigesammanträde kungörs före sammanträdet i de massmedier där fullmäktige har beslutat att kungöra sina sammanträden. En fullmäktigeledamot som är förhindrad att sköta fullmäktigeuppdraget eller som är jävig att behandla något ärende, ska snarast anmäla detta till fullmäktiges ordförande och till stadsjuristen. Ordföranden ska, sedan han/hon av en fullmäktigeledamot själv eller på något annat tillförlitligt sätt fått veta att förhinder eller jäv föreligger, kalla den ersättare som avses i 11 1 momentet KomL att delta i stället för fullmäktigeledamoten. Ordföranden ska vid behov överlåta till fullmäktige att avgöra frågan om jäv för en fullmäktigeledamot eller någon annan person med närvaro- och yttranderätt. 13 Stadsstyrelsens representanter vid fullmäktiges sammanträden Stadsstyrelsens ordförande och stadsdirektören ska närvara vid fullmäktiges sammanträden. Om de är frånvarande utgör detta dock inget hinder för behandling av ärendena. De ovan nämnda personerna har rätt att ta del i diskussionen. 14 Ordförandeskap och tillfällig ordförande Det är ordförandens uppgift att leda behandlingen av ärendena och svara för ordningen på fullmäktigesammanträdena. Ordföranden får, efter att ha gett en varning, bestämma att personer som uppträder olämpligt ska avlägsnas. Om det uppstår oordning ska ordföranden avbryta eller upplösa sammanträdet. Vid behov kan ordföranden med fullmäktiges samtycke överlämna ordförandeskapet vid ett sammanträde till en vice ordförande och under den tiden ta del i sammanträdet i egenskap av ledamot. Justerad 11.12.2012 Tillämpas från 1.1.2013 4
Om såväl ordföranden som vice ordförandena är frånvarande eller jäviga vid behandlingen av något ärende, ska det väljas en tillfällig ordförande för sammanträdet. 15 Upprop Genom upprop som förrättas med röstningsapparat eller i bokstavsordning konstateras antalet fullmäktigeledamöter och ersättare som är närvarande. Efter uppropet ska ordföranden konstatera vilka ledamöter som anmält förhinder och vilka ersättare som är närvarande samt huruvida fullmäktige är lagligt sammankallat och beslutfört. 16 Närvarande fullmäktigeledamöter och ersättare Fullmäktigeledamöter och ersättare anses vara närvarande om de har infunnit sig till sammanträdet och om de inte har anmält att de avlägsnar sig därifrån eller om de inte på annat sätt konstateras vara frånvarande. Ordföranden kan förrätta ett nytt upprop under pågående sammanträde eller efter en paus i sammanträdet, om det är behövligt för att kunna konstatera vilka som är närvarande. 17 Ordning för handläggning av ärenden 18 Talarordning Ärendena föredras för fullmäktige i den ordning de kommer på föredragningslistan, om inte fullmäktige har beslutat något annat. Till grund för behandlingen ligger stadsstyrelsens förslag (utgångsförslag) eller, om ett tillfälligt utskott har berett ärendet, det tillfälliga utskottets förslag. Om stadsstyrelsen eller ett tillfälligt utskott har ändrat sitt förslag på föredragningslistan innan fullmäktige fattat sitt beslut, kommer det ändrade förslaget att utgöra utgångsförslag. Om förslaget har dragits tillbaka, ska ärendet strykas från föredragningslistan. Behandlingen av ärendena leds på såväl svenska som finska. Efter att ett ärende har föredragits ska tillfälle ges till diskussion. Den som vill yttra sig ska anhålla om ordet med röstningsapparat eller på annat tydligt sätt. Ordet ges i den ordning som deltagarna har bett om det. Om flera samtidigt ber om ordet eller om någon ber om ordet på annat sätt än med röstningsapparaten, bestämmer ordföranden i vilken ordning de ska få ordet. Har stadsstyrelsens ordförande eller stadsdirektören bett om ordet, ska han/hon få det före andra. Önskar en fullmäktigledamot svara på ett anförande och han/hon bett om detta, kan fullmäktigeordföranden berättiga honom/henne att omedelbart efter anförandet hålla ett högst en minut långt replikanförande före de talare som tidigare begärt ordet. I ett sådant replikanförande får inte framföras annat än förklaringar och rättelser med anledning av det andra anförandet eller bemötande av däri gjort påstående. Justerad 11.12.2012 Tillämpas från 1.1.2013 5
19 Anföranden Ordföranden kan göra avsteg från detta och ge ordet för 1. gruppanföranden i början av behandlingen av ett ärende till varje fullmäktigegrupps representant enligt gruppernas storleksordning; 2. inlägg av stadsstyrelsens ordförande, stadsdirektören och ordföranden för ett tillfälligt utskott samt revisionsnämndens ordförande, ifall ett ärende som beretts av berörda organ behandlas. Företräde ska dock ges anföranden som gäller arbetsordningen och som tar upp behandlingsordningen för ett ärende. Längre anföranden och förslag framförs från den i sessionssalen för ändamålet uppställda talarstolen. Den som fått ordet får dock tala sittande från sin plats om det är fråga om replikanförande eller understöd. Den talande ska hålla sig till det ärende som behandlas. Om han/hon avviker från ämnet, ska ordföranden uppmana honom/henne att återgå till saken. Om talaren inte låter sig rättas efter tillsägelsen, ska ordföranden ta ordet från honom/henne. 20 Förslag om bordläggning och remiss 21 Förslag 22 Omröstningssätt Om det under diskussionen framställts ett understött förslag om bordläggning eller remiss av det behandlade ärendet ska de följande talarna på ordförandens uppmaning begränsa sina inlägg till detta förslag. Ett beslut om detta ska ha fattats, innan vidare diskussion om själva ärendet får fortsätta. Om förslaget godkänns avbryter ordföranden behandlingen av ärendet; om förslaget förkastas fortsätter behandlingen. Ett ärende som första gången föredras för fullmäktige bordläggs till följande sammanträde om ärendet inte funnits upptaget på föredragningslistan som har sänts tillsammans med kallelsen och minst en fjärdedel av de närvarande fullmäktigeledamöterna yrkar på bordläggning. I övriga fall fattas beslut om bordläggning av ett ärende genom majoritetsbeslut. Förslag som gjorts under diskussionen ska avfattas skriftligt om ordföranden så kräver. När alla anföranden har hållits, förklarar ordföranden diskussionen avslutad. Därefter ska han/hon redovisa eventuella förslag som framställts under diskussionen för godkännande av fullmäktige. Förslag som inte fått understöd eller som framförts alternativt eller går utöver det ärende som är under behandling, tas inte upp till omröstning. Om det inte finns andra förslag än utgångsförslaget att ta upp till omröstning, ska ordföranden förklara utgångsförslaget som fullmäktiges beslut. En omröstning ska förrättas öppet. Omröstning ska förrättas med röstningsapparat eller genom namnupprop. Justerad 11.12.2012 Tillämpas från 1.1.2013 6
23 Omröstningsförfarande 24 Klämmar Om man måste rösta om förslagen, gör ordföranden ett förslag om omröstningssättet och, om flera omröstningar ska förrättas, om omröstningsförfarandet. Förslaget ska godkännas av fullmäktige. Då förslaget uppgörs ska följande beaktas: 1. Först ska de två förslag som avviker mest från utgångsförslaget uppställas för omröstning. Det segrande förslaget ställs upp mot nästa förslag som skiljer sig mest från utgångsförslaget, och på så sätt fortsätter man tills det finns ett slutligt motförslag till utgångsförslaget. Om det emellertid finns ett förkastande förslag att ta upp till omröstning, lämnas detta till den sista omröstningen mot det förslag som segrat över de övriga. 2. Om ärendet gäller budgetanslag ställs det motförslag som innefattar det största beloppet mot det motförslag som innefattar det näststörsta beloppet. Det segrande förslaget ställs mot det motförslag som innefattar det tredje största beloppet, och på så sätt fortsätter man tills det finns ett slutligt motförslag till utgångsförslaget. 3. Om ett förslag är sådant att det kan godkännas eller förkastas oberoende av andra förslag, ska fullmäktige rösta separat om godkännande eller förkastande av detta förslag. Fullmäktige kan efter beslut i ett ärende godkänna en till styrelsen riktad kläm, som ska ha anknytning till det ärende som behandlats och som inte får stå i strid med fullmäktiges beslut eller ändra eller utvidga beslutet. KAPITEL 4 VAL 25 Allmänna bestämmelser Om någon av fullmäktiges ledamöter så kräver, förrättas val med slutna sedlar. Om val förrättas med slutna sedlar, ska röstsedeln vara vikt så att innehållet inte syns. Röstsedeln får inte innehålla ovidkommande anteckningar. Röstsedlarna ges till fullmäktigeordföranden i uppropsordning. Röster kan också ges till andra valbara personer än dem som föreslagits och fått understöd. 26 Medhjälpare vid valförrättning 27 Fullmäktiges valnämnd När majoritetsval förrättas med slutna sedlar tjänstgör de personer som utsetts till protokolljusterare vid sammanträdet även som rösträknare och hjälper även i övrigt till vid valförrättningen, om fullmäktige inte beslutar något annat. För förrättande av proportionella val utser fullmäktige en valnämnd för sin mandattid. Nämnden består av fem medlemmar och en personlig ersättare för varje medlem. Fullmäktige väljer en av medlemmarna till ordförande och en till vice ordförande. Justerad 11.12.2012 Tillämpas från 1.1.2013 7
Som nämndens sekreterare fungerar fullmäktiges protokollförare, om inte fullmäktige beslutar något annat. 28 Inlämning av kandidatlistor, namnupprop vid valförrättning Fullmäktige bestämmer den tidpunkt när kandidatlistorna senast ska inlämnas till fullmäktiges ordförande och när namnuppropet vid valförrättningen börjar. 29 Upprättande av kandidatlistor På kandidatlistan får förekomma namn på högst så många ledamöter och ersättare som får väljas vid valet. Av kandidatlistans rubrik ska framgå för vilket val listan är avsedd. Kandidatlistan ska undertecknas av minst två fullmäktigeledamöter. Den första undertecknaren fungerar som ombud för listan och det är han/hon som inlämnar den till fullmäktiges ordförande och som har rätt att företa de rättelser i listan som avses i 30. 30 Granskning och rättelse av kandidatlistor När tiden för att lämna in kandidatlistorna har löpt ut, överlämnar fullmäktiges ordförande listorna till valnämnden, som granskar huruvida dessa är rätt uppgjorda. Om det förekommer fel i någon lista, bereds ombudet tillfälle att rätta felet inom den tidsfrist valnämnden utsatt. Om samma person efter rättelse i den kandidatlista som ombudsmannen inlämnat fortfarande förekommer på två eller flera listor, ska valnämnden om möjligt fråga kandidaten på vilken lista hans namn ska stå kvar. 31 Sammanställning av kandidatlistor 32 Valförrättning När den reserverade tid för rättelser som nämns i 30 gått ut, gör valnämnden en sammanställning av de godkända kandidatlistorna. På varje kandidatlista som ingår i sammanställningen antecknas ett ordningsnummer. Sammanställningen av kandidatlistorna ska uppsättas till påseende i fullmäktiges sessionssal innan namnuppropet för valförrättningen börjar, och ska läsas upp för fullmäktige. Varje fullmäktigeledamot ska anteckna numret på den kandidatlista han/hon röstar på och ge sin röstsedel till fullmäktiges ordförande i ordningsföljd enligt namnuppropet. 33 Fastställelse av valresultat och förvaring av röstsedlar När namnuppropet är förrättat överlämnar fullmäktiges ordförande röstsedlarna till valnämnden, som granskar sedlarnas giltighet samt räknar ut och konstaterar valresultatet genom att i tillämpliga delar iaktta vad som stadgas om kommunalval. Valnämnden ger ett skriftligt meddelande om valresultatet till fullmäktiges ordförande, som sedan delger fullmäktige resultatet. De röstsedlar som avgetts vid ett val ska sparas tills beslutet vid det val där de använts har vunnit laga kraft. Detsamma gäller även lottsedlar som använts vid lottning. Om valet har förrättats med slutna sedlar, ska de förvaras i slutet kuvert. Justerad 11.12.2012 Tillämpas från 1.1.2013 8
KAPITEL 5 PROTOKOLL 34 Protokoll 35 Justering av protokoll När det gäller fullmäktiges protokoll ska fullmäktige i tillämpliga delar iaktta föreskrifterna om protokoll i förvaltningsstadgan. Stadsfullmäktiges protokoll ska skrivas på svenska och finska. Fullmäktiges protokoll ska justeras av två fullmäktigeledamöter som valts för detta uppdrag, om inte fullmäktige beslutat annorlunda i något ärende. Justerad 11.12.2012 Tillämpas från 1.1.2013 9