Räddningstjänst i siffror 1997

Räddningstjänst i siffror 1997 9% 9% 36% 13% 13% 20% 1997 Kommunala räddningsinsatser Övrig räddning Trafikolycka Förmodad/falsklarm brand Automatlarm ej brand Brand ej i byggnad Brand i byggnad

Räddningstjänst i siffror 1998 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Risk- och miljöavdelningen, Räddningstjänstavdelningen Kontaktpersoner Colin McIntyre, riskenheten, 054-10 41 94 Johan Munthe, riskenheten, 054-10 42 55 Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB Utgivningsår 1998 års utgåva Beställningsnummer I99-064/98 ISBN 91-88891-46-1 3

4

Innehållsförteckning Inledning... 7 Statistik inom räddningstjänstsektorn... 7 Kommunal räddningstjänst... 8 Program för statistikförsörjning... 8 Administrativ statistik... 8 Produktionssystem... 8 Räddningstjänstplanen... 9 Redovisning från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet... 9 Kvalitet... 9 Anläggningar enligt 43 RäL... 9 Övrig tillsyn... 10 Insatsstatistik... 10 Insatsrapport -96... 10 Statistikproduktion... 10 Statistiksekretess... 11 Kvaliteten på inrapporteringen 1997... 11 Vad fångar insatsstatistiken?... 12 Problem med att avläsa trender... 12 Systematiska förändringar... 13 Slumpmässiga förändringar... 13 Förändringar beroende på mätfel... 15 Administrativa data om kommunal räddningstjänst... 16 Omfattning... 16 Samverkan... 16 Beredskap... 17 Brandstationer och räddningsstyrkor... 17 Räddningsstyrkor... 17 Insatstider... 18 Kompetens... 18 Kompetens för räddningschef... 18 Befälsberedskap... 19 Förebyggande insatser, brandsyn och övrig tillsyn... 19 Förebyggande arbete... 19 Brandsyn kontroll av brandskyddet... 20 Övrig tillsyn enligt 41 RäL... 22 Tillsyn av anläggningar som avses i 43 RäL... 22 Den kommunala räddningstjänstens insatser... 23 Inledning... 23 Skadeomfattning... 29 Första hjälpen... 30 Brand i byggnad... 31 Var och varför uppstår bränder?... 32 Brändernas omfattning... 33 Brand i bostad... 34 5

Brand i allmän byggnad... 38 Brand i industri... 39 Skadeomfattning... 40 Personskador... 40 Egendomsskador... 42 Räddningstjänstens åtgärder... 46 Automatlarm... 47 Larm till räddningstjänsten... 48 Automatiskt brandlarm larmorsaker... 49 Projekt onödiga larm... 49 Brand ej i byggnad... 50 Var och varför uppstår bränder?... 50 Bränder i skog och mark... 50 Övriga bränder... 56 Räddningstjänstens åtgärder... 56 Trafikolyckor... 57 Var och när kallas räddningstjänsten?... 57 Skadeomfattning... 57 Räddningstjänstens åtgärder... 58 Drunkning... 60 Var inträffar olyckor?... 60 Skadeomfattning... 62 Räddningstjänstens åtgärder... 64 Utsläpp av farligt ämne... 65 Olika typer av utsläpp... 65 Räddningstjänstens åtgärder... 67 Statlig räddningstjänst... 68 Flygräddning... 68 Fjällräddning... 69 Sjöräddning... 70 Efterforskning av försvunna personer i andra fall... 71 Miljöräddning till sjöss... 71 Räddningstjänst respektive sanering i samband med oljeskydd... 72 Bilagor Tabellbilagan kommunal räddningstjänst... 73 6

Inledning Statistik inom räddningstjänstsektorn Detta är den andra rapporten från Räddningsverkets statistikförsörjningsprogram för räddningstjänstsektorn. Programmet är fortfarande under uppbyggnad. Tack vare ett starkt frivilligt engagemang hos de medverkande kommunala räddningskårerna har insatsstatistikens kvalitet höjts avsevärt jämfört med 1996. Den statistik som redovisas i den här rapporten är beskrivande till sin karaktär. För att ge en bättre bakgrund och sätta in den den operativa verksamheten i ett sammanhang har insatsstatistiken kompletterats med administrativ statistik om den kommunala räddningstjänsten. För första gången kan vi nu presentera ett material med statistik om till exempel brandsyne- och tillsynsverksamheten. Uppgifterna har samlats in med hjälp av länsstyrelserna. Med ett tvåårigt material är möjligheterna att göra jämförande studier av olika kommuner och utvecklingen inom olika områden fortfarande starkt begränsade. Först när vi har ett mångårigt material finns möjligheter att skapa nyckeltal som medger statistiskt säkra jämförelser mellan till exempel kommuner. I begränsad omfattning presenterar vi även statistik från Försäkringsförbundet över skadebelopp och ekonomiska förluster i samband med bränder. En utbyggd sådan statistik är en förutsättning för att olika åtgärders kostnad och nytta ska kunna analyseras. Kostnads-nyttoanalyser används inom inom flera olika samhällssektorer, bland annat inom trafiksäkerhetsområdet, och måste på sikt också bli en del av räddningstjänstens vardag. Räddningsverkets arbete med förebyggande åtgärder mot brand har samlats i ett program med en nollvision för antalet skadade och omkomna i bränder. Programmet är flerårigt och innehåller såväl forsknings- och utvecklingsåtgärder som praktiska försök och projekt. Ett sådant är det så kallade FOTH-projektet (Från Ord Till Handling) där metoder prövas för att inifrån reformera de medverkande räddningskårernas inställning till förebyggande verksamhet. Statistik utgör här ett mycket viktigt underlag för att i dialog med politiker, fastighetsägare och andra berörda diskutera och utforma nya förhållningssätt till det förebyggande arbetet. Ett annat prioriterat område där statistik är av avgörande betydelse för utformningen av strategier och aktiviteter är den enskilda människans vardagssäkerhet. Även här har verket samlat sina åtgärder i ett handlingsprogram som de närmaste åren ska utvecklas i samarbete med den kommunala räddningstjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer. 7

Kommunal räddningstjänst Program för statistikförsörjning 1993 gav Räddningsverket Statistiska centralbyrån, SCB, i uppdrag att arbeta fram ett statistikförsörjningsprogram för räddningstjänsten. Arbetet leddes av en projektgrupp bestående av representanter för Svenska kommunförbundet, Svenska brandförsvarsföreningen, Svenska brandbefälets riksförbund, länsstyrelserna, Räddningsverket och SCB. I programmet, som presenterades i maj 1994, föreslogs uppbyggnad av ett produktionssystem som omfattade: - Insatsdata från den kommunala räddningstjänsten - Insatssammanställning från statlig räddningstjänst - Administrativa uppgifter om den kommunala räddningstjänsten - Skadebelopp från försäkringsbolagen - Statistik- och registeruppgifter från SCB - Statistik från andra myndigheter - Uppgifter från enkäter till allmänhet och företag Administrativ statistik Produktionssystem Alla kommuner är skyldiga att förse Räddningsverket med den för kommunen aktuella räddningstjänstplanen. Uppgifter från dessa planer lagras i en databas för räddningstjänstplaner - DART. Från och med 1996 sker en årlig uppföljning av kommunernas tillämpning av vissa bestämmelser i räddningstjänstlagstiftningen. Länsstyrelserna inhämtar aktuella uppgifter från kommunerna som en del av sin tillsynsverksamhet. Uppgiftsinhämtningen sker enligt ett för riket enhetligt rapporteringsformulär. Data från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet och de kommunala räddningstjänstplanerna sammanfattas i kapitlet Administrativa data om kommunal räddningstjänst. Mer detaljerade uppgifter redovisas i rapporten Kommunal räddningstjänst en lägesredovisning, 1997-12-31, som är en årlig nationell sammanställning av den kommunala räddningstjänstens planering, organisation och verksamhet samt erfarenheter från den statliga tillsynen. 8

Räddningstjänstplanen Alla kommuner ska ha en räddningstjänstplan som är antagen av kommunfullmäktige. Planen innehåller uppgifter om räddningskårens organisation och beredskap liksom en rad fakta av teknisk karaktär. För mer detaljerad information om innehållet i räddningstjänstplaner hänvisas till 21 räddningstjänstlagen (1986:1102) (RäL). Redovisning från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet Redovisningen från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet innehåller uppgifter om kommunernas verksamheter, inom följande områden: - Brandsyn - Sotning med tillhörande kontroll av brandskyddet - Övrig tillsyn enligt 54 RäL - Tillsyn av anläggningar enligt 43 RäL - Andra förebyggande insatser - Totalt arbete för brandsyn, övrig tillsyn, tillsyn av 43 anl. och andra förebyggande insatser - Kommunal riskanalys/-inventering - Målsättning - Planering - Insatstider - Information till kommuninvånarna enligt 22 RäL Kvalitet Länsstyrelsernas material omfattar samtliga 256 räddningstjänstkommuner. Anläggningar enligt 43 RäL Räddningstjänstlagens 43 föreskriver att vid en anläggning, där verksamheten innebär fara för att en olyckshändelse ska orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön, är anläggningens ägare eller innehavare skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal eller egendom och i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Detsamma ska gälla för flygplatser som har godkänts enligt 6 kap. 9 första stycket luftfartslagen (1957:297). Ägaren eller innehavaren av anläggningen är utan särskilt beslut av en myndighet skyldig att i skälig omfattning hålla beredskap med personal och utrustning. Vid tillsyn kontrolleras att erforderliga skyddsåtgärder har vidtagits. Kommunens räddningstjänstplan ska innehålla uppgifter om anläggningar som avses i 43 RäL. 9

Övrig tillsyn Här behandlas tillsyn av tillämpningen av 41 i räddningstjänstlagen. Paragrafen ålägger ägare eller innehavare av byggnader och andra anläggningar att hålla utrustning för både brandsläckning och livräddning vid brand eller andra olyckshändelser i anläggningarna. Ägaren ska även på andra sätt förebygga brand och hindra eller begränsa skador till följd av brand. Huvuddelen av tillsynerna under denna rubrik har utförts på badplatser och andra fritidsanläggningar. Insatsstatistik Insatsrapport -96 I den grupp som drev arbetet med att ta fram ett statistikförsörjningsprogram framkom på ett tidigt stadium behovet av en ny insatsrapportblankett. Hösten 1994 påbörjades provdrift med en ny blankett. Provdriften pågick under hela 1995 och utmynnade i en ny insatsrapportblankett Insatsrapport -96. Efter en landsomfattande utbildning för större delen av landets brandbefäl började den nya blanketten att användas i januari 1996. Insatsrapport -96 innehåller nio sidor med en huvuddel på tre sidor och tilläggsdelar som ska användas vid följande olyckstyper: - Automatlarm, ej brand - Brand i byggnad - Brand ej i byggnad - Trafikolycka - Drunkning/drunkningstillbud - Utsläpp av farligt ämne Huvuddelen, som alltid ska fyllas i, efterfrågar grundläggande uppgifter om händelsen, som till exempel skadeplats, tidpunkt, insatta styrkor, eventuella personskador och insatsbeskrivning i ord. Tilläggsdelarna innefattar mer detaljerade uppgifter om vad som brunnit eller skadats samt om räddningstjänstens åtgärder. Statistikproduktion Direkt efter varje insats skriver räddningsledaren en insatsrapport. Alla landets kommunala räddningstjänster har under 1997 använt Insatsrapport -96 för registrering av sina insatser. Ett femtiotal räddningstjänster fyller i pappersblanketter, medan de övriga använder ett av de fem förekommande datorstöden för kommunal räddningstjänst. Datorstödens logiska kontroller vid inmatning av uppgifter är ett viktigt led i kvalitetssäkring av insatsdata. I början av varje månad skickar kårens statistiksamordnare underlaget från föregående månad till SCB för bearbetning. Det inskickade materialet utsätts för logiska kontroller hos SCB innan det läggs in i en databas. Dessutom genomför Räddningsverket en sakgranskning, bland annat med hjälp av 10

brandförmän i Örebro, för att kontrollera misstänkta felaktigheter och felplacerade textuppgifter. När allvarliga brister upptäcks vid SCBs eller Räddningsverkets granskning meddelas den berörda räddningstjänsten om detta i den månatliga återkopplingen avseende kvaliteten på de inlämnade insatsrapporterna. Kårens får då möjlighet att korrigera felaktigheter i underlaget. Information om vanliga fel som uppmärksammats samt kompletterande tips om hur kårerna kan och bör fylla i rapporten lämnas kvartalsvis i informationsbladet Aktuellt från Räddningsverket - Insatsstatistik. När räddningskårerna har fått möjlighet att korrigera och komplettera inlämnade uppgifter låses databasen för produktion av årets insatsstatistik. En mängd statistiktabeller produceras på riks-, läns-, kommun- och stationsnivå. De flesta tabeller redovisas på riksnivå i tabellbilagan till denna årsbok. Dessa, tillsammans med tabellerna på mer detaljerade nivåer förmedlas i CD- ROM-form genom Räddningsverkets informationsbank. Statistiksekretess Insatsrapporter är i regel allmänna handlingar hos den kommunala räddningstjänsten. När räddningstjänster lämnar in uppgifter ur sina insatsrapporter för den centrala bearbetningen omfattas dock materialet av den så kallade statistiksekretessen. Räddningsverket och SCB är skyldig att se till att enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden inte kan härledas ur de statistikuppgifter som publiceras. Räddningsverket lämnar därför inte ut uppgifter som kan knytas till enskilda personer eller företag. Kravet på skydd för den enskilde är oftast lätt att upprätthålla när det gäller publicering av statistiktabeller, till exempel de som redovisas i tabellbilagan. Verket får ofta förfrågningar angående statistik på en mycket detaljerad nivå. Vid sådana tillfällen gör SCB en sekretessprövning. Ofta är utlämnande omöjligt av hänsyn till den enskilde. Forskare behöver dock ofta uppgifter på individnivå och det går att göra undantag från statistiksekretess om forskningen är knuten till en akademisk institution. Efter sekretessprövningen och ett skriftligt övertagande av sekretessansvaret kan forskaren få tillgång till identifierbara uppgifter. Kvaliteten på inrapporteringen 1997 Kvaliteten på insatsstatistiken under 1997 har förbättrats väsentligt jämfört med 1996. Förbättringarna märks främst i följande avseenden: - Betydligt färre insatser faller nu under kategorin Ej angiven än tidigare och har istället placerats under sin riktiga kategori. - Fler insatser har placerats vid de kryssalternativ som finns tillgängliga i rapporten, istället för under alternativet Annat ange. - Färre insatsrapporter är behäftade med logiska felaktigheter, som till exempel att en Brand i byggnad haft objektstypen I det fria. 11

Dessa förbättringar har kommit till främst tack vare en bättre kunskap hos de kommunala räddningstjänsterna om hur insatsrapporten bör fyllas i vid olika händelser. Verket har kontinuerligt granskat de insatsrapporter som kommit in i databasen. De kvalitetsbrister som upptäckts har sedan förmedlats till de kommunala räddningstjänsterna, som därmed givits möjligheten att själva kontrollera och korrigera felaktigheterna. En direkt följd av att insatser i större utsträckning har kodats under sina riktiga kategorier är att antal insatser för dessa kategorier nästan uteslutande har ökat under 1997 (jämför gärna med avsnittet Problem med att avläsa trender). På grund av detta redovisas i denna rapport oftast inte jämförelser med uppgifter från 1996 i diagram och tabeller. I de tabeller och diagram där uppgifter från både 1996 och 1997 redovisas, har verket ansett att datakvaliteten var tillräckligt hög redan under 1996. Trots de kvalitetsförbättringar som skett under 1997 kvarstår vissa kvalitetsbrister i datamängden: - Tidsangivelser, ofta saknas en eller flera av de tidsangivelser, som behövs för beräkning av bland annat anspännings- och insatstider. - Detaljerade platsbeskrivningar och framförallt koordinater redovisas sällan, vilket medför att det är omöjligt att presentera geografisk information noggrannare än per kommun. Som en följd av ovanstående brister redovisas ingen statistik över räddningstjänstens anspänningstider och insatstider. Vad fångar insatsstatistiken? Det är viktigt att komma ihåg att den statistik som här presenteras bygger på uppgifter från räddningstjänstens insatsrapporter. Helhetsbild över ett olycksområde kan inte fås om det endast betraktas från ett räddningstjänstperspektiv. Som exempel kan nämnas de många bränder som inte ger upphov till en räddningsinsats och som inte fångas i en statistik, som baseras enbart på räddningstjänstens insatsrapporter. Därför måste insatsstatistiken kompletteras med andra informationskällor, framförallt enkätundersökningar och försäkringsbolagens skadestatistik. Räddningsverket har låtit genomföra en enkätundersökning för att få en uppfattning om hur stor andel av totala antalet brand i bostad som täcks av räddningstjänstens insatser. Av resultaten framgår att minst var fjärde bostadsbrand inte leder till en insats av räddningstjänsten. Brand definierades i undersökningen som eld som man inte har kontroll över och som medför skada. Hur stor andel av totala antalet olyckor som täcks av räddningstjänstens insatser varierar från olyckstyp till olyckstyp. Täckningen varierar dessutom över landet och olika kommuner har olika riktlinjer för utlarmning vid till exempel vägtrafikolyckor. 12

Problem med att avläsa trender När Räddningsverket nu presenterar statistik i denna rapport, baserad på uppgifter från 1996 och 1997, är det säkert frestande för läsaren att dra slutsatser av typen: - Totala antalet räddningsinsatser har ökat under 1997 jämfört med 1996. - Antal bränder i byggnader har däremot minskat under 1997 jämfört med 1996. - Bränderna i vår kommun har minskat kraftigt, medan de har ökat i grannkommunerna. Vad kan sådana här förändringar bero på? Antal räddningsinsatser vid bränder, trafikolyckor eller andra typer av olyckor, är sällan konstant över tiden. Det kan finnas flera tänkbara förklaringar till att antalet räddningsinsatser har förändrats: - systematiska förändringar - slumpmässiga förändringar - förändringar beroende på mätfel Systematiska förändringar Antal olyckor som inträffar inom en kommun, län eller i hela landet påverkas i regel av ett antal olika faktorer. Till exempel inträffar det i regel fler olyckor i en kommun med många invånare, men antalet kan naturligtvis också påverkas av hur tätbefolkad kommunen är, ålders- och inkomstfördelning, eventuell kriminalitet med mera. En förändring av antal olyckor kan därför i stor grad påverkas av att en eller flera av ovanstående faktorer har förändrats. Kommunen kan till exempel ha satsat på olycksförebyggande information till kommunens invånare. Slumpmässiga förändringar En förändring kan vara helt och hållet slumpmässig och inom ramen för naturlig variation. Antal bränder inom en kommun kan öka från 1000 till 1100 eller minska till 900, utan att några egentliga förändringar har skett av kommunens struktur. Med hjälp av simulering kan studeras hur antal olyckor kan variera i en kommun under en tioårsperiod. I detta fall har vi valt två exempel, dels en kommun (benämns kommun X) som normalt haft ungefär 100 bränder årligen (inträffar normalt i en svensk kommun med 80-90 000 invånare) och dels hela riket avseende antal bränder i villor, som låg på ungefär 3 200 under 1996. För båda exemplen används 1996 som startår och olycksförloppet är simulerat tio år framåt 1. Om strukturen förblir den samma i kommunen de kommande tio åren skulle utfallet av antal bränder kunna bli enligt nedan och fortfarande falla inom ramen för en naturlig variation. 1 Simuleringen är utförd i statistikprogrammet Statistica och bygger på att den årliga brandfrekvensen är i genomsnitt 100 respektive 3 200 och kan anses Poissonfördelad. 13

Diagram 1 Simulerat antal bränder i kommun X, 1996 2005 Antal bränder 140 120 100 80 60 40 20 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År Diagram 2 Simulerat antal bränder i villor, riket, 1996 2005 Antal bränder 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Av diagrammen framgår att variationen mätt i antal händelser blir något högre för riket än för kommun X. Däremot är den procentuella variationen betydligt mindre för hela riket än för kommun X. År 14

Förändringar beroende på mätfel Med mätfel avses i detta fall någon felaktighet i kedjan från det att en räddningsledare fyller i en insatsrapport till det att en statistiktabell publiceras i denna årsrapport. Statistiken om räddningsinsatser bygger på uppgifter från cirka 90 000 insatsrapporter årligen. Med så stora mängder kan naturligtvis fel inträffa i såväl inrapportering, överföring av data som sammanställningar. Räddningsverket har dock under 1997 kontrollerat och försökt korrigera de felaktigheter som upptäckts (se mera i avsnittet om Kvalitet på inrapportering). För dem som fattar beslut med anknytning till räddningstjänstsektorn är det viktigt att kunna särskilja olika typer av förändringar. Antal bränder kan ha ökat med tio procent helt och hållet på grund av slumpmässiga förändringar, men det kan också bero på till exempel att antalet anlagda bränder har ökat, antal bränder i vitvaror har ökat eller på något mätfel som dubbelregistrering av vissa rapporter. Hur ska beslutsfattaren veta vad förändringen egentligen beror på? Ett bra sätt att eliminera slumpmässiga förändringar är att studera så kallade trender, det vill säga antal olyckor under en följd av år, gärna minst fem. En förändring som är bestående år från år är knappast varken slumpmässig eller påverkad av felaktig rapportering. Då finns det i stället skäl att anta att någon systematisk förändring har skett. För att få ytterligare bekräftelse på detta kan olyckor detaljstuderas. I stället för att bara studera antal per olyckstyp går det att studera orsaker, objekt, omfattning av olyckan med mera. 15

Administrativa data om kommunal räddningstjänst Omfattning Vid årsskiftet 1997/98 ingick 45 av landets 288 kommuner i 13 olika kommunalförbund. Dessutom finns ett förbund, Attunda brandkår, organiserat för att tillhandahålla resurser för räddningstjänst till de fyra medlemskommunerna. Totalt finns 256 räddningstjänstkommuner. Varje räddningstjänstkommun omfattar alltså antingen en enskild kommun eller ett kommunalförbund. I tabellbilagans tabell 31a framgår vilka kommunalförbund som finns samt vilka kommuner som ingår. Förutom kommunalförbunden har ett antal kommuner slutit civilrättsliga avtal om samverkan i räddningstjänstfrågor. Ett flertal av dessa organisationer sköter också sin insatsrapportering gemensamt. Tabellbilagans tabell 31b innehåller information om dessa organisationer med ingående kommuner samt de förbund som har gemensam hantering av insatsrapporter. (Inom vissa förbund har kommunerna valt att sköta insatsrapportering på egen hand.) Detta medför att tabeller som redovisas på kommunnivå (tabell 27-30, 32-35) skiljer sig avseende de räddningstjänster, som redovisas i tabellen. Vilka räddningstjänster, som redovisas i respektive tabell, beror på om tabellerna bygger på insatsrapporten, räddningstjänstplanerna eller redovisningen av länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Samverkan Enligt räddningstjänstlagen ska kommunerna ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänsten och för den förebyggande verksamheten. Det grundläggande syftet med samverkan är att minska olikheter inom räddningstjänsten och att höja effektiviteten. Exempel på samverkan är de avtal om så kallad gränslös samverkan som finns upprättade. Med gränslös samverkan avses att insatsen utförs av den räddningsstyrka som snabbast kan nå den skadedrabbade oavsett kommungräns. Av rikets 256 räddningstjänstkommuner har 229 avtal om gränslös samverkan, varav 137 med samtliga grannkommuner. Av de 27 kommuner som helt saknar avtal om gränslös samverkan anger tio som skäl att det inte ger någon avgörande tidsvinst. 16

Beredskap Brandstationer och räddningsstyrkor Vid utgången av 1997 fanns det i Sverige 752 brandstationer. Räddningsstyrkor är de resurser som hela tiden har som sin primära uppgift att svara på larm. Alltså befäl och övrig personal, redovisade i räddningstjänstplanen, som ständigt ska finnas för första utryckning med en angiven anspänningstid. Följande tabell ger en bild av hur räddningskårerna är organiserade i Sverige. Tabell 1 Antal räddningsstyrkor, fördelat på anspänningstid och storlek, 1997 Antal man Anspänningstid i minuter i styrkan 1 1,5 4 5 6 7 8 9 10 12 16 Total Andel (%) 1 1 2 10 2 1 1 1 1 19 2 2 1 1 15 6 2 3 1 29 3 3 3 80 11 9 9 1 5 118 14 4 6 1 46 10 2 9 2 76 9 5 1 53 8 234 68 7 9 6 1 387 46 6 27 2 58 9 1 3 100 12 7 13 2 35 4 54 6 8 1 16 6 23 3 9 13 1 14 2 10 4 1 5 1 11 1 1 0 12 4 4 0 13 3 3 0 19 1 1 0 Totalt 3 147 15 485 110 22 34 1 15 1 1 834 100 Andel (%) 0 18 2 58 13 3 4 0 2 0 0 100 Källa: DART 1996-12-31 respektive 1997-12-31 För att kunna sammanställa en tabell av detta slag har det varit nödvändigt att definiera vad en räddningsstyrka är. I denna tabell utgörs en räddningsstyrka av de personer, oavsett utbildningskategori, vilka tjänstgör på samma station och har samma anspänningstid. Detta innebär att den sammanhållande faktorn som avgör styrkans storlek är att alla som ingår i styrkan kan förväntas rycka ut samtidigt och från samma station. Av tabellbilagans tabell 32 framgår hur storleken på räddningsstykorna fördelar sig mellan de olika räddningstjänstkommunerna. 17

Räddningsvärn Som komplement till räddningsstyrkorna i kommunen kan räddningsvärn organiseras. Uttagning sker med tjänsteplikt enligt 44 räddningstjänstlagen. Personer ingående i räddningsvärn svarar på larm efter förmåga, det vill säga att de personer som är tillgängliga då larmet går svarar. Personer ingående i ett räddningsvärn har ingen beredskap och är därför inte medräknade i beredskapsstyrkan. Utifrån räddningstjänstplanerna fanns det i Sverige totalt 262 räddningsvärn, fördelade på 107 kommuner. Insatstider Räddningstjänstlagen anger att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kommunens riskbild och ambition för säkerhetsnivån utgör grund för hur räddningstjänsten utformas. Dimensioneringsregler eller absoluta mätmetoder för att beskriva kommunens beredskap saknas. Ett sätt att mäta servicegraden ur ett medborgarperspektiv är att ange hur stor del av befolkningen i bostadsbebyggelse som normalt nås av räddningsinsats inom viss tid. Enligt redovisningen från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet nås 76 procent av befolkningen med en första räddningsinsats inom tio minuter, 95 procent nås inom 20 minuter och 99 procent inom 30 minuter. Motsvarande siffror för en rökdykarinsats är; 74 procent inom tio minuter, 93 procent inom 20 minuter och 99 procent inom 30 minuter. Med rökdykarinsats avses en insats där en eller flera räddningsstyrkor tillsammans består av minst fem man. 1995 tog Försvarets Forskningsanstalt fram rapporten Insatstider för livräddningsinsats vid brand i bostad 2. Rapporten bygger på simuleringar av de körtider, som respektive räddningstjänst borde ha till olika delar av kommunen. Enligt dessa simuleringar kunde 75 procent av befolkningen nås med en livräddningsinsats inom 10 minuter, 98 procent inom 20 minuter och 99 procent inom 30 minuter. Räddningsverket har inte utfört någon särskild kvalitetsgranskning av de insatstider som presenterats i redovisningen från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Inte heller via insatsrapporteringen fås någon säker bild då över 50 procent av insatstiderna är felaktigt eller ej ifyllda. Kompetens Kompetens för räddningschef I räddningstjänstförordningen fastslås att räddningschefen i kommunen ska ha avlagt brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) och genomgått Räddningsverkets påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer. 2 Insatstider för livräddningsinsats vid brand i bostad, FOA Dick Sträng, P21-105/95. 18

I de fall förhållandena i kommunen tillåter det, är det tillräckligt att räddningschefen avlagt brandmästarexamen, och har genomgått Räddningsverkets utbildning i förvaltningskunskap och förebyggande åtgärder mot brand för brandmästare. I kommunernas räddningstjänstplaner uppges i 122 kommuner att räddningschefen ska ha brandingenjörkompetens, och i 134 att räddningschefen ska ha lägst brandmästarkompetens. 30 av de 256 räddningstjänstkommunerna har avtalat med en annan kommun att dess räddningschef skall upprätthållaa tjänsten som räddningschef. Befälsberedskap I räddningstjänstplanerna uppger samtliga kommuner att de har någon form av högre befäl i beredskap. Denna typ av befälsberedskap upprätthålls ofta av räddningschefen och hans ställföreträdare tillsammans med andra brandbefäl inom organisationen i ett rullande schema. Det är också vanligt att flera kommuner går ihop och avtalar med varandra om en gemensam befälsberedskap. I de fall befälsberedskapen innehåller olika utbildningskompetenser registreras i DART den lägsta utbildningskompetensen som ingår, eftersom det är lägst den kompetensen kommunen alltid garanterat har tillgång till. Av räddningstjänstplanerna framgår att 92 kommuner har tillgång till brandingenjörskompetens, varav 33 via avtal. 189 kommuner har tillgång till brandmästarkompetens inom befälsberedskapen, varav 25 genom avtal. Enligt redovisningen från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet har 194 räddningstjänstkommuner vid behov tillgång till brandingenjör för den operativa verksamheten. 106 räddningstjänstkommuner erhåller denna kompetensen via avtal. Förebyggande insatser, brandsyn och övrig tillsyn Förebyggande arbete Varje kommun ska svara för att åtgärder vidtas inom kommunen så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen ska också främja annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet i kommunen. Enligt redovisningen från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet uppskattas det totala arbetet för brandsyn, övrig tillsyn, tillsyn anläggningar enligt 43 RäL och andra förebyggande insatser uppgå till 510 manår, en ökning med 40 manår jämfört med 1996. Under andra förebyggande insatser ingår extern utbildning och information med 130 manår samt annat med 26 manår. I tabell 2 framgår hur det förebyggande arbetet fördelar sig mellan landets län och i tabellbilagans tabell 35, kan utläsas hur detta arbete fördelar sig mellan de olika räddningstjänstkommunerna. 19

Tabell 2 Förebyggande arbete i räddningstjänstens regi, per län, 1997 Län Förebyggande arbete, antal manår Extern utbildning Totalt och information Brandsyn Stockholms län 80,7 13 58,1 Uppsala län 17,4 3 10,1 Södermanlands län 18,5 5 7,6 Östergötlands län 29,5 13 15,6 Jönköpings län 36,8 6 26,5 Kronobergs län 10,3 3 6 Kalmar län 15,6 5 9,5 Gotlands län 3,0 0 2,5 Blekinge län 5,6 1 4,2 Skåne län 60,1 20 31,7 Hallands län 15,7 2 8 Göteborgs & Bohus län 38,3 13 26 Älvsborgs län 24,3 7 13,6 Skaraborgs län 18,7 4 12,1 Värmlands län 20,1 4 9,4 Örebro län 15,1 2 10,1 Västmanlands län 8,6 2 6 Dalarnas län 21,4 11 10 Gävleborgs län 14,9 2 8,7 Västernorrlands län 17,0 6 8,5 Jämtlands län 8,2 2 5,3 Västerbottens län 12,2 3 7,9 Norrbottens län 18,2 4 10,6 Totalt riket 510 130 308 Källa: Årsredovisning -97, Länsstyrelserna och Räddningsverket Av 256 räddningstjänstkommuner uppger 196 att de har tillgång till brandingenjör för den förebyggande verksamheten, varav 115 har egen brandingenjör. Brandsyn kontroll av brandskyddet Den eller de nämnder inom kommunen som ska finnas för räddningstjänsten ska svara för att brandsyn och sotning utförs regelbundet. Brandsyn ska förrättas av särskilda brandsyneförrättare som utses av den kommunala nämnden, vanligen räddningsnämnden. Totala antalet utsedda brandsyneförrättare för hela landet är enligt redovisningen för länsstyrelsernas tillsynsverksamhet 1449. Den som utses till brandsyneförrättare ska lägst ha avlagt brandförmansexamen heltid samt ha genomgått Räddningsverks utbildning av brandförmän i förebyggande åtgärder mot brand. Under 1997 hade 27 procent av landets brandsyneförrättare brandingenjörskompetens, 43 procent hade brandmästarkompetens och 19 procent var brandförmän. För resterande 11 procent tillämpas övergångsbestämmelserna enligt räddningstjänstförordningen. 20

Den kommunala nämnden ska föra förteckning över de byggnader och anläggningar i kommunen där brandsyn ska förrättas. För varje byggnad eller anläggning ska antecknas hur ofta brandsyn ska ske, genomförda brandsyner och de förelägganden eller förbud som har meddelats. I räddningstjänstförordningen (1986:1107) anges i vilka byggnader och anläggningar som regelbunden brandsyn ska förrättas. Vidare meddelar Räddningsverket föreskrifter, SRVFS 1993:1, om hur ofta brandsyn ska förrättas. Kommunen får meddela föreskrifter om kortare frister. Antalet brandsyneobjekt i riket är enligt redovisningen av länsstyrelsernas tillsynsverksamhet 86 455, 1 165 färre än 1996. I diagram 3 kan utläsas hur dessa fördelar sig på olika frister. För 2 307 objekt har kommunerna meddelat föreskrifter om kortare frister än de som anges i Räddningsverkets föreskrifter. Diagram 3 Antal brandsyneobjekt, med avseende på frister, riket, 1997 Antal brandsyneobjekt 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Frist 1 år Frist 2 år Frist 4 år Frist 6 år Frist Kortare frister än SRVFS 1993:1 Källa: Årsredovisning -97, Länsstyrelserna och Räddningsverket Det planerades att utföras 34 329 brandsyner varav 30 691 utfördes, vilket medför att 89 procent av de planerade brandsynerna utfördes, jämfört med 88 procent 1996. Hur denna fördelning ser ut för de olika räddningstjänstkommunerna framgår av tabellbilagans tabell 33. Tre och en halv brandsyner per 1000 invånare genomfördes under året. Antalet objekt för vilka beslut om förelägganden eller förbud gavs var 927 eller tre procent, vilket är betydligt färre än för 1996 då 2109 förelägganden eller förbud gavs. I tio fall har förelägganden förenats med vite. 21

Andelen givna förelägganden och förbud varierar stort mellan länen och inom länen. Vid jämförelse på kommunnivå (se tabellbilagans tabell 33) konstateras att fem procent av kommunerna svarar för 80 procent av totala antalet. Övrig tillsyn enligt 41 RäL Tillsyn av tillämpningen av 41 räddningstjänstlagen har genomförts vid 1 702 tillfällen. I samband med denna tillsyn har 61 förelägganden givits. Huvuddelen av tillsynerna har utförts på badplatser och andra fritidsanläggningar. Antalet utförda tillsyner varierar stort mellan länen och inom länen. Vid jämförelse på kommunnivå konstateras att två procent av kommunerna svarar för 100 procent av totala antalet. Tillsyn av anläggningar som avses i 43 RäL Enligt redovisningen av länsstyrelsernas tillsynsverksamhet bedöms 537 anläggningar i riket ha sådan verksamhet som avses i 43 räddningstjänstlagen. Totalt har 258 tillsyner genomförts vid dessa anläggningar, varvid 21 förelägganden givits. Fördelningen på antal anläggningar och tillsyner mellan olika räddningstjänstkommuner redovisas i tabellbilagans tabell 34. 22

Den kommunala räddningstjänstens insatser Inledning För att beskriva räddningstjänstens operativa verksamhet är det intressant att använda andra storleksmått än, som tidigare, antalet larm. Med dagens statistiksystem får vi fram antalet olyckor räddningstjänsten kallas till eller antalet utryckningar som görs. Vid jämförelse mellan län eller kommuner kan information från insatsrapporteringen kompletteras med andra datakällor, exempelvis befolkningsstatistik från SCB. Jämförelser mellan kommuner kan göras med hänseende på till exempel invånarantal, antal lägenheter eller antal industrier. I denna rapport redovisa bland annat insatser per tusen invånare, se kartan på nästa sida. Kartan ger kommuner möjlighet att enkelt jämföra sig med grannkommunerna. Ofta kan det dock vara väl så intressant att göra sådana jämförelser med kommuner, som har liknande folkmängd. I tabell 3 redovisar vi hur fördelningen av räddningsinsatser per tusen invånare, skiljer sig åt mellan olika kommungrupper. Tabell 3 Antal räddningsinsatser per tusen invånare, och kommungrupp, 1996 1997 Kommungrupp Totalt invånar- Antal räddningsantal 1997 insatser per tusen invånare och år > 100 000 inv 3 511 013 10,2 50 100 000 inv 1 794 177 9,3 30 50 000 inv 1 103 339 10,1 20 30 000 inv 817 667 11,0 15 20 000 inv 427 528 9,8 10 15 000 inv 804 012 10,9 5 10 000 inv 353 702 10,7 < 5 000 inv 36 187 11,7 Totalt riket 8 847 625 10,1 Källa: Insatsstatistik 1996 1997, Räddningsverket Antal invånare från SCB:s register över totalbefolkningen 1996-12-31 respektive 1997-12-31 Utifrån tabellen ser vi att det inte finns någon tydlig skillnad mellan de olika kommungrupperna avseende antal insatser per tusen invånare. Denna gruppering hjälper inte särskilt mycket när det gäller att förklara skillnader i räddningstjänstens operativa verksamhet då det finns betydligt större spridning mellan olika kommuner inom en och samma grupp än mellan de olika grupperna. Antal räddningsinsatser per tusen invånare redovisas för samtliga räddningstjänsterna i tabellbilagans tabell 27. De stora skillnaderna inom de olika grupperna väcker frågan Varför avviker en del kommuner så kraftigt från övriga jämförbara kommuner? 23

24 Insatser per tusen invånare är ett så kallat nyckeltal som kan användas för jämförelser mellan kommuner. Det är dock nödvändigt att betrakta fler faktorer än invånarantal för att få en mer komplett jämförelsebild, exempelvis industristruktur, vägar och samhällsstrukturen i övrigt.

Räddningsinsatser per tusen invånare, 1996 1997 Kartan visar hur totala antalet räddningsinsatser per tusen invånare under 1996 och 1997 varierar över landets kommuner. Källa: Insatsstatistik 1996 1997, Räddningsverket 25

Antalet räddningsinsatser visar hur många olyckor som kräver en insats av kommunal räddningstjänst. För olyckstyperna automatlarm, ej brand, förmodad/falsklarm brand och förmodad/falsklarm räddning har det i strikt bemärkelse inte skett någon egentlig räddningsinsats. Emellertid har i detta sammanhang räddningsinsats definierats så att den påbörjas om räddningsledaren beslutar att rycka ut och avslutas när det konstateras att insatsen är onödig. En räddningsinsats kan föranleda utryckningar från flera stationer inom samma räddningstjänst eller utryckningar från flera olika räddningstjänster. Under året utfördes 91 403 räddningsinsatser och 120 815 utryckningar. Diagram 4 och 5 visar hur dessa fördelar sig på olika olyckstyper. I begreppet övrig räddning ingår olyckstyperna vattenskada, stormskada, ras/skred, djurräddning, annan kommunal räddningstjänst samt statlig räddningstjänst som utförts av den kommunala räddningstjänsten. Diagram 4 Antal räddningsinsatser, riket, 1996 och 1997 Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Förmodad/ falsklarm brand Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne 1996 1997 Drunkning/ - tillbud Förmodad/ falsklarm räddning Övrig räddning Olyckstyp saknas 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 Totalt antal räddningsinsatser 1996 = 88 635, 1997 = 91 403 Källa: Insatsstatistik 1996 1997, Räddningsverket Antal insatser 26

Diagram 5 Antal utryckningar av räddningstjänsten, per olyckstyp, riket, 1997 Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Förmodad/ falsklarm brand Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/ - tillbud Förmodad/ falsklarm räddning Övrig räddning Olyckstyp saknas 0 10000 20000 30000 40000 50000 Antal utryckningar Totalt antal utryckningar av räddningstjänsten 1997 = 120 815 Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket 27

Antal insatser och utryckningar säger dock ingenting om hur mycket resurser, tid och personer, som åtgår vid olyckan. En uppfattning om resursåtgången kan fås genom att studera antal mantimmar. Ur diagram 6 framgår att såväl brand i byggnad och brand ej i byggnad är mer resurskrävande, med avseende på tidsåtgång, än automatlarm, ej brand, trots att den senare olyckstypen innebär fler räddningsinsatser och utryckningar. Diagram 6 Antal mantimmar per olyckstyp, vid räddningsinsatser, 1997, riket Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Förmodad/ falsklarm brand Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/ - tillbud Heltid Deltid Värn Förmodad/ falsklarm räddning Övrig räddning 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 Antal mantimmar Totalt antal mantimmar av räddningstjänsten 1997, heltid = 332 886, deltid = 298 377 Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket 28

Skadeomfattning Antal insatser och utryckningar säger ingenting om hur allvarliga olyckorna är. Detta kan studeras bland annat genom att se hur många som omkommer eller drabbas av någon form av skada, vid respektive olycka. Denna statistik redovisar endast de personskador som inträffat i samband med en räddningsinsats. En person redovisas i denna statistik som död, endast om räddningsledaren vet detta med säkerhet, vid ifyllande av rapporten. Sammantaget medför detta en underskattning av antal döda och skadade. I diagrammet nedan visas de tre olyckstyper som medfört flest dödsfall samt totala antalet dödsfall för övriga olyckstyper. I tabellbilagan finns en mer detaljerad tabell över hur många som omkommit i samband med andra kommunala räddningsinsatser. I avsnitten om brand i byggnad, trafikolycka och drunkning ges en mer noggrann presentation av var dödsfallen inträffat. Diagram 7 Antal döda per olyckstyp, olyckor som krävt räddningsinsatser, riket, 1996 och 1997 Antal döda 400 300 200 1996 1997 100 0 Trafikolycka Brand Drunkning/ - tillbud Övriga olyckor Olyckstyp Totalt antal döda vid olyckor som krävt räddningsinsatser 1996 = 580, 1997 = 628 Källa: Insatsstatistik 1996 1997, Räddningsverket I tabellen nedan ingår de människor som omkommit eller skadats i samband med de olyckor som föranleder räddningsinsatser. Tabell 4 Totalt antal döda och skadade per olyckstyp, olyckor som krävt räddningsinsatser, riket, 1997 Olyckstyp Döda Svårt skadade Lindrigt skadade Trafikolycka 374 1275 6858 Brand 104 104 851 Drunkning/ - tillbud 99 22 79 Övriga olyckor 51 70 257 Totalt 628 1471 8045 Källa: Insatsstatistik 1996 1997, Räddningsverket 29

Första hjälpen Vid vissa räddningsinsatser måste brandmän vidta åtgärder för att förebygga eller begränsa personskador. I diagrammet nedan redovisas enbart de åtgärder som vidtas av räddningstjänstpersonal vid räddningsinsatser och således inte åtgärder vid akuta sjukvårdslarm. Räddningstjänstens insatser vid personskador får endast omfatta första hjälpen, det vill säga de åtgärder som vilken medmänniska som helst får vidta. Av de redovisade åtgärderna faller syrgasbehandling utanför denna kategori. Syrgasbehandling är en medicinsk åtgärd som kräver särskild utbildning och tillstånd från läkare. Det är därmed en åtgärd som idag inte alla räddningstjänster kan utföra. Diagram 8 Räddningstjänstens vanligaste första-hjälpen-åtgärder mot akuta personskador, riket, 1997 Åtgärd Fixering nacke/ rygg Förebyggande skadechock Förebyggande psykisk chock Syrgas-behandling Stoppa blödning Fri luftväg 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Antal behandlade personer Totalt antal personer behandlade för akuta skador 1997 = 3 081 Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket 30

Brand i byggnad Antal räddningsinsatser vid brand i byggnad per tusen invånare, 1996 1997 Kartan visar hur totala antalet räddningsinsatser, vid brand i byggnad, per tusen invånare, under 1996 och 1997 varierar över landets kommuner. Källa: Insatsstatistik 1996 1997, Räddningsverket 31

Var och varför uppstår bränder? Räddningsverket har länge redovisat hur brand i byggnad fördelat sig på olika objektstyper. I kategorin allmän byggnad ingår objektstyper såsom handel, olika vårdanläggningar, restauranger, hotell, skolor, idrottsanläggningar samt förvaltningsbyggnader. Annan byggnad består av objektstyper som bensinstationer, lantbruksbyggnader, byggnadsplatser, rivningshus och tunnlar. Under 1997 kallades räddningstjänsten till 12 290 byggnadsbränder av vilka 7 046 var bostadsbränder. Detta innebär en minskning jämfört med 1996, då motsvarande siffror var 13266 respektive 7 359. Antal insatser till allmänna byggnader och industrier har dock ökat, delvis beroende på att antalet insatser där objektstypen redovisats som Ej angivet minskat kraftigt till 1997 jämfört med 1996. Diagram 9 Antal räddningsinsatser, brand i byggnad, per objektstyp, riket, 1997 Antal insatser 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Allmän byggnad Bostad Industri Annan byggnad Annat Ej angivet/ I det fria Objektstyp Totalt antal räddningsinsatser brand i byggnad, 1997 = 12 290 Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket För att få veta varför en brand har uppstått krävs ofta ett omfattande utredningsarbete. Idag finns ingen skyldighet för räddningstjänsten att utreda brandorsaker. Kunskap om orsakerna till bränder bedöms som mycket viktiga för det förebyggande arbetet. Genom att sammanställa de preliminära bedömningar som räddningsledaren kan göra direkt efter brandtillfället erhålls en grov bild över brandorsaker. I insatsrapporten ska räddningsledaren bland annat bedöma brandens startföremål samt preliminärt brandorsaken. Både startföremål och brandorsak varierar mycket mellan olika objektstyper, vilket motiverar separata redovisningar för bostad, allmänna byggnader samt industrier. 32

Andel insatser 50% Räddningsverket bedriver i samarbete med 14 kommuner ett projekt om brandutredningar där brandorsaker och förlopp specialgranskas. Brändernas omfattning Diagram 10 visar hur stor omfattning byggnadsbranden haft när räddningstjänsten kommit till skadeplatsen. Omfattningen varierar mellan de olika objektstyperna, se tabellbilagans tabell 17. Noterbart är att drygt 75 procent av byggnadsbränderna inte hade spridit sig utanför startföremålet när räddningstjänsten kom på plats. Diagram 10 Brandens omfattning vid räddningstjänstens ankomst, riket, 1997 40% 30% 20% 10% 0% Branden släckt/slocknad Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum Brand i flera brandceller Omfattning ej angiven Brandens omfattning Totalt antal räddningsinsatser brand i byggnad, 1997 = 12 290 Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket 33

Ett annat, kanske mer rättvisande, sätt att redovisa omfattningen av en brand är att se på hur mycket branden spridit sig innan den släcktes. Diagram 11 Var släcktes branden? Räddningsinsatser, brand i byggnad, riket, 1997 Andel insatser 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% I startföremålet I startrummet I Branden spred startbyggnaden sig till andra byggnader Ej angiven Släckningsplats Totalt antal räddningsinsatser brand i byggnad, 1997 = 12 290 Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket Värdena som redovisas i diagrammet stämmer väl överrens med de som redovisades för 1996. Den enda märkbara skillnaden är att kategorin Ej angivet minskat till 1997. Brand i bostad Bostadsbränder som föranleder räddningsinsatser inträffar ungefär lika ofta i flerbostadshus som småhus. I begreppet småhus ingår villor, fritidshus samt rad-/par-/kedjehus. Tabell 5 visar hur antalet insatser per tusen bostäder, vid brand varierar mellan flerbostadshus och småhus. Tabell 5 Antal räddningsinsatser, brand i bostad, per tusen bostäder, 1996 1997 Bostadstyp Antal räddningsinsatser per tusen bostäder Flerbostadshus 1,6 Småhus 2,0 Totalt 1,8 Källa: Insatsstatistik 1996 1997, Räddningsverket Antal bostäder från Folk- och Bostadsräkningen, SCB, 1990 34

Diagram 12 visar de vanligaste startföremålen vid brand i bostad. Med startföremål avses i detta sammanhang det föremål som räddningsledaren bedömer ha spelat den avgörande rollen för brandens uppkomst. Det är ofta svårt för räddningsledaren att veta vilket startföremålet varit eller att välja kategori. Vid knappt 12 procent av bränderna blir startföremålet därför okänt eller ej angivet. En brand kan ha flera startföremål vilket gör att summan blir något större än totala antalet bränder. Diagram 12 Antal räddningsinsatser, brand i bostad per startföremål, riket, 1997 Startförem ål Rökkanal Spis Lös inredning Eldstad Vitvaror Byggnadens utsida Skräp i container Uppvärmningsanordning Övrigt Okänd/ ej angiven 0 500 1000 1500 2000 2500 Totalt antal räddningsinsatser brand i bostad, 1997 = 7 046 Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket Antal insatser 35

Diagram 13 visar de, enligt räddningsledarens bedömning, vanligaste brandorsakerna vid brand i bostad. Med brandorsak avses här den handling eller kemisk/fysiska process som gjorde att branden uppstod. Räddningsledarens preliminära bedömning av orsaken innehåller ofta stor osäkerhet vilket gör att knappt 30 procent av bränderna får brandorsaker som okänt eller ej angivet. Bland de orsaker som anges vid bostadsbrand är soteld den mest frekventa, vilket gällde även under 1996. Detta kan troligen till viss del förklaras av att soteld hör till de orsaker som är lättast för en räddningsledare att konstatera vid brandtillfället. Orsaken anlagd med uppsåt kräver ofta en fullständig polisutredning innan den kan konstateras. Diagram 13 Antal räddningsinsatser, brand i bostad, per preliminär brandorsak, riket, 1997 Prelim inär brandorsak Soteld Glömd spis Tekniskt f el Anlagd med uppsåt Värmeöverföring Levande ljus Rökning Gnistor Blixtnedslag Barns lek med eld Övriga orsaker Okänd/ ej angiven 0 500 1000 1500 2000 2500 Antal insatser Totalt antal räddningsinsatser brand i bostad, 1997 = 7 046 Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket 36

Långt från alla bränder räddningstjänsten kallas till utvecklas till större bränder. Omfattningen skiljer sig också mellan olika brandorsaker. Vid till exempel soteld, som är den vanligaste brandorsaken vid brand i bostad, släcks branden innan den spridit sig från startföremålet i cirka 88 procent av fallen. Av de återstående fallen, så är det 2 procent där det inte angivits var branden släcktes. För de bränder som släcks utanför startföremålet är anlagd med uppsåt och värmeöverföring, de vanligaste brandorsakerna. Diagram 14 visar de vanligaste brandorsakerna då branden spridit sig utanför startföremålet. Diagram 14 Antal räddningsinsatser, brand i bostad, där branden släcktes utanför startföremålet, per brandorsak, riket, 1997 Prelim inär brandorsak Anlagd med uppsåt Värmeöverföring Tekniskt f el Soteld Glömd spis Levande ljus Gnistor Blixtnedslag Rökning Barns lek med eld Övriga orsaker Okänd/ ej angiven 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Antal insatser Totalt antal räddningsinsatser brand i bostad, som släcktes utanför startföremålet, 1997 = 2 324 Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket 37