Sammanställning av energideklaration ÖVERSJÄLA 1:14
Allmänna data: Fastighetsbeteckning: Översjäla 1:14 Adress: Verksamhet: Byggnadstyp: Översjälavägen 25, 894 30 Själevad Bostadshus Friliggande byggnad Byggår: 1949 *A (temp) : 240m 2 *I A (temp) inkluderas all golvarea innanför klimatskärmens insida, som har en temperatur överstigande +10 C. Beskrivning: Byggnaden är uppförd 1949 och består av 1 1 / 2 -plan med källare. Byggnadens klimatskal består av trävägg med fasad av plåt. Fönster i byggnaden är 2-glas fönster. Uppvärmning av byggnaden sker med vattenburen el. Reglerautomatik finns. Ventilationen är av typen S ventilation, självdragsventilation.
Nuvarande energianvändning Vid besiktningen angavs att följande mängd energi tillfördes Er byggnad under den tidsperiod som energideklarationen är baserad på: Energianvändning, total el:(av er angiven) baserat på elförbrukning 37 301 kwh/år Vid en energideklaration bestäms byggnadens energiprestanda då byggnaden deklareras hos Boverket. Byggnadens energiprestanda baseras på energianvändningen, det vill säga den (oftast köpta) energi som levereras till en byggnad. Energianvändningen som resulterar i byggnadens energiprestanda är energi till uppvärmning, varmvattenberedning, fastighetsel samt eventuell komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energiprestanda. Nedan visas energi som resulterar i energiprestanda för er byggnad. Energianvändning Uppvärmning och varmvattenberedning : 33 001 kwh/år Tappkallvatten förbrukning: 47m 3 Varav varmvattenberedning: 1 120 kwh/år Byggnaden använder dessutom energi för: Hushållsel, verksamhetsel: 4 300 kwh/år
Besiktning Med utgångspunkt av förbrukningsstatistik, genomgång av underlag och besiktning på plats, bedöms rekommenderade åtgärder och generella förslag på förbättringar och allmänna sparåtgärder. Besiktningsdatum: - Väderförhållanden: Klart, 18 C Tekniska Installationer Uppvärmning sker med vattenburen el i en NIBE City kombipanna ca 2008. Distributionen av värmen sker via ett vattenburet system och radiatorer samt vattenburet golvsystem i dusch, entréplan. Tvättstuga och pannrum i källarplan. Temperaturer Om hela eller delar av byggnaden har onödigt hög inomhustemperatur bör den sänkas. För varje grad temperaturen minskar i genomsnitt för byggnaden minskar värmekostnaderna med ca 5 %. Vilket resultat som uppnås beror mest av vilken temperatur som accepteras av de boende. Normal inomhustemperatur under uppvärmningssäsong är mellan 20 och 21 o C Beräkningsmodeller och referensvärden. LCC E metoden: När bedömning av lönsamhetsåtgärd, används en variant av nuvärdesmetoden sk LCC E -metoden. Det innebär att hänsyn tas till alla framtida in- och utbetalningar och räknas om till ett nuläge. Beräkning innebär att lönsamheten i ett övervägt besparingsalternativ jämförs med ett nollalternativ, dvs inget utförs, med ett eller fler alternativ. Erfarenhetsvärden tagna från energimyndigheten och Boverket. Energipriser som används - Elpris: 1,30 kr/kwh - Kalkylränta: 7 % - Årlig prishöjning el 4 % Rapportering till Boverket Energideklarationen är registrerad på Boverket och de uppgifter som registrerade på Boverket bifogas denna rapport. I och med att energideklarationen är registrerad behöver ni inte meddela detta till någon myndighet. Som fastighetsägare är man skyldig att tillhandahålla energideklarationen till eventuell köpare av fastigheten. Energideklaration är daterade 2013-06-27 och giltig i tio år
Rekommendationer för energibesparing: Det är ofta lönande att justera in värmesystemet så att en förbättrad värmefaktor erhålls. Man kan överväga att komplettera värmestyrningen med någon form av central rumsgivare, för att ytterligare ta till vara på exempelvis värmen från den interna elenergin som kommer från hushållsel, belysning och solljus mm. För varje grad man sänker temperaturen gör man en besparing med ca fem procent på energianvändningen för uppvärmning. Den mest lönsamma åtgärden är normalt att tilläggsisolera vinden. Förutsatt att vinden är åtkomlig. Fasadisolering är en lönsam åtgärd för att minska energiåtgången om den genomförs i samband med att fasaden ändå behöver renoveras. Tilläggsisolering av äldre hus medför ofta att inomhusventilationen behöver åtgärdas. Allmänna åtgärdsförslag för att minska energiförbrukning Fönsterbyte alt renovering: 2-glas fönster ( 16,6 m 2 ) bedöms ha ett U-värde på 2,9W/m 2 K, Dessa kan jämföras med nya fönster med U- värde på 0,9 1,3 W/m 2 K. Uppgradering av 2-glas fönster till nytt U-värde = 1,3W/m 2 K Visar det sig att det är ekonomiskt (dock med liten marginal) att byta eller uppgradera befintliga fönster till en isolerruta med 1 låg-emissionsskikt och argongas. Huset får bättre inomhusklimat eftersom ljud, kallras och strålningen reduceras med ett lägre U-värde. Beräkning nedan bygger på inmontering av tilläggsruta som bildar tillsammans med det befintliga innerglaset en isolerruta, sedan mellanrummet fyllts med luft blir det gamla 2- glasfönstret ett 3-glasfönster. Hela fönstret kan också bytas ut, vi rekommenderar effektiva 3-glasfönster. Detta alternativ ger en något större energibesparing än ovanstående alternativ. Energibesparing Återbetalningstid (pay-off) 5 100 kwh/år svårdefinierad Åtgärda otätheter kring fönster och dörrar. Vid kontroll av fönster och balkongdörrar var tätningslisterna i dåligt skick och behöver bytas. Det är viktigt att tätningslisterna runt dörrar och fönster är i gott skick, man räknar med att livslängden är ca 10-15 år. Besparingen är upp till cirka 10 % av energin för uppvärmning. I beräkningen har besparingen satts till 4 %. Energibesparing Återbetalningstid (pay-off) 1 270 kwh/år ca 1,5 år
Installation av pelletsbrännare För att byta till pellets räcker det i de flesta fall med att byta brännare på pannan. Pelletsbrännaren monteras på samma sätt som oljebrännaren. Fördelen med detta är att man kan minska på investeringen. Detta förutsätter dock att pannan är något sånär modern panna, det vill säga inte äldre än ca 12 år. Är pannan äldre brukar den ha så pass dålig verkningsgrad att det är bättre att satsa på en ny panna inklusive brännare. Nackdelen med att sätta in en pelletsbrännare i en oljeeldstad är att det saknas askutrymme och att man därför behöver aska ur pannan rätt ofta. En modern pelletspanna har en brännare som är anpassad till pannan så att bränslet utnyttjas optimalt. Verkningsgraden i en sådan panna är avsevärd högre än pannor där man har ersatt oljebrännare med pelletsbrännare.en pelletspanna som dimensioneras efter husets effektbehov under årets kallare månader får en sämre verkningsgrad under sommarhalvåret. Då är värmelasten minimal och det är endast tappvarmvatten som pelletspannan ska värma. Genom att komplettera pelletspannan med en solfångare som kan värma vatten på sommaren kan du få en riktigt optimal anläggning. Alternativt kan man komplettera pelletspannan med en ackumulatortank, så att brännaren kan arbeta mot denna med hög effekt under längre tid och varmvatten tas ur lagret under tiden brännaren står still. Beräkningar bygger på befintlig panna. Besparing i kr: Investering: (installation, brännare, skruv mm) 15 400 kr/år 35 000 kr inkl. moms ca 2,3 år Byte av befintligt uppvärmningssätt till markvärmepump. Markvärmepump En bergvärmepump dimensioneras normalt för ca 90 procents energitäckning eller ca 50-75 procent av effektbehovet. Resten, den s.k. "spetseffekten", produceras normalt med en elkassett, elpatron, elpanna eller med pellets. Detta innebär att värmekostnaden reduceras med ca 60-70%. Mark/berg/sjövärmepumpar används i första hand i hus med vattenburet värmesystem. En bergvärmepump tar värme från ett eller flera ca 80-200 m djupt borrade hål i berggrunden. Den värme som kan utvinnas är ca 145 kwh per meter borrhål och år. För att bergvärmepumpen ska leverera så mycket värme som möjligt är det viktigt att borrhålet är tillräckligt djupt och att husets värmesystem är injusterat så att inomhustemperaturen inte blir högre än nödvändigt. I vissa hus kan det vara nödvändigt att installera fler radiatorer eller att byta till större radiatorer för att kompensera för att värmepumpen använder lägre temperaturnivåer än en el- eller oljepanna. Köpt energi för värme (netto) Energibesparing : 31 047 kwh/år 22 443 kwh/år Investering: 170 000 kr inkl. moms ca 6,8 år
Byte av befintligt uppvärmningssätt till fjärrvärme Allmänt om fjärrvärme: Fjärrvärme är ett enkelt, tryggt och bekvämt sätt att värma upp bostäder med. Fjärrvärme är dessutom bra för inomhusmiljön. Den varken luktar eller låter och behöver sällan någon tillsyn eftersom tekniken är enkel och driftsäkerheten hög. Fjärrvärme innebär även obegränsat med varmvatten. Inte ens på morgonen eller vid middagstid, när åtgången normalt är som störst tar varmvattnet slut. Fjärrvärme är en klimatanpassad uppvärmningsform som tar vara på den energi som annars skulle gå förlorad. Exempelvis spillvärme från industrin, energi från avfall och rester från grenar och toppar vid skogsavverkning. Idag används cirka 90 procent förnyelsebara och miljöanpassade energikällor, som biobränsle och spillvärme. Fjärrvärme är resurssnålt, ger låga förluster och är bättre för klimatet än när var och en eldar i en egen panna. Genom att använda fjärrvärme som uppvärmningssätt minimeras utsläppen av koldioxid, kväveoxider och sot. Teknisk och försäkringsmässig livslängd för en fjärrvärmeundercentral bedöms till cirka 20-25 år. Köpt energi för värme Investering: inkl ROT-avdrag 31 047 kwh/år 45 000 kr inkl. moms ca 3, 6 år Komplettering av befintlig uppvärmning med braskamin i öppenspis Kaminen är en bra kompletterande värmekälla i småhus och kan ersätta upp till 50-80% av uppvärmningsbehovet. Det finns möjlighet att förbättra utnyttjandet av kamineldning med transport av koncentrerad överskottsvärme. Ett sk. system för värmeflyttning för transport av luft från rum till rum. En kamin kräver ofta mer tilluft. I samband med eller efter ett kamininköp kan det därför vara lämpligt att även se över rummets tilluftsbehov. Beroende på husets planlösning kan det räcka med att installera en eller ett par ventiler för att tillgodose hela behovet av tilluft. Injustering av central rumsgivare, för att ytterligare ta vara på den interna elenergin som kommer från kamin, hushållsel, belysning mm. Energibesparing: (En spisinsatts ger en effekt mellan 4 15 kw). Investering: 10 000 kr och uppåt mycket kort/ beroende på brukare Allmänt om ved: Ved är en ren naturprodukt och ett mycket bra miljöval. Att elda med ved ger inget tillskott av Koldioxid till atmosfären eftersom den mängd biobränsle som eldas upp sägs återföras till kretsloppet. Detta gör att ved anses vara ett hållbart energislag som inte ger någon global negativ påverkan på växthuseffekten. För att få maximalt utbyte av vedeldning krävs att veden hanteras på bästa sätt, ju torrare ved desto bättre. Ved är ett skattebefriat bränsle, vilket gör det till en billig uppvärmningsform. Nackdelen med ved är att den är arbetskrävande, både vid sågning och vid klyvning, men även vid själva eldningen.
Komplettera befintlig uppvärmning med Luft/luftvärmepump Luft/luftvärmepump är ett bra alternativ för hushåll som vill ha ett komplement till befintligt uppvärmningssystem. En luft/luftvärmepump passar också bäst för hus med öppen planlösning eftersom tanken är att värmen kan flytta sig till olika delar av huset genom luften. Vanligtvis minskar den totala elanvändningen i ett elvärmt hus med ca 20-25% efter installation av luft/luft värmepump(vilket motsvarar ca 30-40% av den el som används för uppvärmning exkl. tappvarmvatten). Beräkning till nedanstående bygger på 50% täckningsgrad Besparing i kwh: Investering: 4 500 kwh/år 21 000 kr inkl. moms ca 3,6 år Det finns möjlighet att förbättra utnyttjandet av luft/luftvärmepump med transport av koncentrerad överskottsvärme. Ett sk. system för värmeflyttning för transport av luft från rum till rum eller genom ett golv till nästa våningsplan. El handdukstork Direktverkande eluppvärmd handdukstork. Komplettera handdukstorken med timer-styrning. Elvärmd handdukstork har bra förutsättningar för att energisnålt torka handdukar året om. Av de elvärmda typerna är en med temperaturreglering och timerstyrning mest effektiv, näst bäst är den som bara har timerstyrning med en timer och sämst är de som endast har manuell styrning. En timerstyrd elhanddukstork har en genomsnittlig drifttid på cirka 700 timmar per år. En handdukstork med manuell styrning har en genomsnittlig drifttid på cirka 5000-7000 timmar per år. En timerstyrning kan innebära en besparing på cirka 400 600 kwh per handdukstork. Under period med värmebehov anses 75 procent av elenergin för elhanddukstork tillföras byggnaden som nyttiggjord värme. Drifttid antas dock vara jämnt fördelat över hela året. Kostnad: Materialkostnaden är mellan 500-2 000 kronor per tidströmställare. Återbetalningstid (pay-off) Svårbedömd Tappvarmvatten Rekommenderat tappvattentemperatur vid tappstället är 50 55 o C. För hög tappvarmvattentemperatur orsakar onödigt hög energianvändning genom högre avkylning från stillastående varmvatten i ledningar efter spolningen. Dessutom finns risk för skållning och personskada med för hög tappvarmvattentemperatur. Vid för låg tappvarmvattentemperatur finns risk för tillväxt av skadliga ämnen. För att minimera energianvändningen för uppvärmning av tappvarmvatten är det viktigt att säkerställa en korrekt tappvarmvattentemperatur.
Energieffektiva kranar. Genom att installera energieffektiva kranar för kök tvättställ och dusch som är anpassade efter det verkliga behovet kan man sänka energibehovet rejält. Byter man ut tre av hushållets kranar mot resurssnåla kan man sänka energianvändningen av varmvatten med nästan 40 %. (källa energimyndigheten) Vattensnåla armaturer ger ett lågt grundflöde. En engreppstermostatblandare medger lätt inställbar temperatur med hög precision. En populär teknik kallas lågflödesstrålsamlare. Luft blandas in i vattenstrålen vilket reducerar vattenåtgången samtidigt som vattenstrålens storlek och tryck bibehålls. Beräkning bygger på installation av sparlatorer i kök och badrum samt snålspolande duschhandtag. Energi- och vattenbesparing: 20-45 % vattenbesparing och 10-30 % värmeenergibesparing. Besparing i kwh: 150 kwh/år Investering: 800 kr ca 2,0 år *energibesparingen/återbetalningstid inkluderar även besparing av minskad vattenanvändning. Radon Radonmätning har ej genomförts i byggnaden. För att uppfylla krav och rekommendationer för människors hälsa i bostäder är gränsvärden för radongas 200 Bq/m 3. Ventilation Denna punkt medför ingen energibesparing: Denna byggnad bör kompletteras med friskluftsventiler så att bättre luftväxling kan ske i byggnaden. När man planerar sin ventilation måste man ta hänsyn till skillnaden mellan till- och frånluft. All luft som ska ut måste ersättas av ny luft på rätt ställe för att ventilationen ska fungera bra. Luften som man vill bli av med är frånluft i t ex badrum, WC-utrymme, tvättstuga. Den nya luften som ersätter den gamla är tilluft något som bör tillföras i utrymmen som sovrum, allrum, vardagsrum eller matrum. Komplettering av tilluft medför bättre funktion på ventilationen och därigenom minskar risken för fuktrelaterade skador. I normalfallet nedför denna åtgärd en ökad energianvändning om inte ventilationen kompletteras med en frånluftsfläkt med värmeåtervinningsfunktion. Med en väl avvägd kombination av till- och frånluftventilation med ventiler kan hela huset förses med dragfri luft. En viktig faktor för komforten är att motverka känslan av drag genom en genomtänkt placering av ventilerna. Det är också viktigt att ha tillräckligt många ventiler, så att det inte blir för stora luftflöden genom varje ventil. Rekommenderat mått för god ventilation är 0,35 l/s per m 2 boendeyta. Ø 100 mm räcker till ca 20 25 m 2
Eftersom byggnaden har självdrag rekommenderar vi att man kompletterar byggnadens våtrum med våtrumsfläktar. Energideklaration upprättas med syfte att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader i enlighet med SFS 2006: 985 Lag om energideklaration för byggnader Slutsats åtgärder: Investering för energiåtgärder kan minskas om det finns möjlighet till bidrag. Information om bidrag går att finna på www.energimyndigheten.se, www.boverket.se eller kontakta Boverket på telefon 0455-35 30 00 BYGGNADENS ENERGIPRESTANDA Byggnadens energiprestanda är 149 kwh/m² och år. Energiprestanda för Boverkets jämförbara referensobjekt är 164 200 kwh/m² och år. Total angiven elenergianvändning för 2012 är 37 301 kwh med en boende i byggnaden. Brukarbeteendet har stor inverkan på energianvändningen och energiförbrukningen kan därför skilja sig beroende på bland annat antal boende, inomhustemperatur, konsumtion av varmvatten och hushållsel. Vid ev. utförande av åtgärder bör beaktas att dessa utförs på ett fackmannamässigt sätt och föregås av en utredning. Med vänlig hälsning PerOla Nordquist Besiktningsman och oberoende energiexpert