Plats och tid Port Anders gata 3, ing T 3, kl 14.30-16.40. Fredrik Brevenäs (S)

1 (14) Sammanträde med Miljö- och konsumentnämnden Sammanträdesdatum 27 januari 2009 Plats och tid Port Anders gata 3, ing T 3, kl 14.30-16.40 Närvarande ledamöter Frånvarande ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande ersättare Övriga närvarande Magnus Ekblad (C, Yngve Wernersson (S), Magnus Edman (M), Mariann Eriksson (FP) och Sjunne Johansson (S) Andreas Porswald (MP) och Annelie Lahti (S) Monica Ovesjö och Anders Persson Ingrid Bolin (M), Agnes Andersson (S) och Fredrik Brevenäs (S) Jonas Boman och Tommy Hultman Vid protokollet Agneta Geijer Justeras Magnus Ekblad Magnus Edman Västerås stad ANSLAGSBEVIS Protokoll från Miljö- och konsumentnämnden Sammanträdesdatum 2009-01-27 Justeringsdatum 2009-02-02 Anslagsdatum 2009-02-04 Datum för nedtagande 2009-02-28 Förvaringsplats Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Underskrift

2 (14) MoKN 1 Protokollsjustering Att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll utsågs Magnus Edman (M). MoKN 2 Närvarande vid preliminär genomgång Närvarande vid preliminär genomgång den 20 januari 2009 kl 08.30-09.30 var Magnus Ekblad (C), Yngve Wernersson (S), Monica Ovesjö (MP) och Fredrik Brevenäs (S) samt berörda tjänstemän. MoKN 3 Fastställande av föredragningslista/beslut om offentliga ärenden Miljö- och konsumentnämnden beslutade godkänna dagordningen och att 123-129 är offentliga vid dagens sammanträde. MoKN 4 Information Rapport från Västerås stads revision angående brukarundersökningar Ändring av mall för yttranden till nämnden med anledning av införande av VÄHS Bokslut 2008 Information om SKL:s förslag om riskbaserad taxa Konsumentinformation MoKN 5 Inkomna handlingar Lades till handlingarna förteckning från 6 december 2008-20 januari 2009 över inkomna handlingar. MoKN 6 Planärenden Lades till handlingarna förteckning från den 6 december 2008-20 januari 2009 över planärenden. MoKN 7 Delegationsärenden Lades till handlingarna förteckning över delegationsärenden från 6 december 2008-20 januari 2009.

3 (14) BESLUTSÄRENDEN MoKN 8 Dnr 08:0063-Mhf88 Yttrande till miljödomstolen över Mälarenergi AB:s ansökan om tillstånd till förgasningsanläggning (Miljödomstolens mål nr 2833-08) Beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget med tillägget att nämnden önskar att Mälarenergi AB till huvudförhandlingen och den slutliga prövningen om möjligt belyser följande frågeställningar: Hur kommer föreslagna tekniska lösningar beträffande reningstekniken att påverka framtida hantering av askor etc? Vilka erfarenheter finns från andra kommuner med avfallsförbränning, om hur verksamheten har påverkat förutsättningarna för källsortering inom berörda kommuner? Nämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Ärendebeskrivning Mälarenergi AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för en förgasningsanläggning för avfallsbränslen. Mängden bränslen som ska förbrännas är 500 000 ton per år brännbart avfall och 40 000 ton per år brännbart farligt avfall. Anläggningen ska vara integrerad med befintligt anläggning inom kraftverksområdet. Gasen som erhålls i förgasningsanläggningen ska förbrännas i panna 4. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har i september 2008 yttrat sig över behovet av kompletteringar av ansökan. Även länsstyrelsen och Naturvårdsverket har yttrat sig. Mälarenergi AB har kompletterat ansökan och Miljödomstolen har förelagt miljöoch konsumentnämnden att yttra sig i målet. Parallellt med denna ansökan ansöker Mälarenergi AB hos Miljödomstolen även om tillstånd för hela den befintliga verksamheten med den ändring att olika typer av avfallsbränslen ska förbrännas i panna 5. Mälarenergi AB har föreslagit 20 villkor för den totala verksamheten inklusive förgasningsanläggning. En förgasningsanläggning inom kraftverksområdet kommer att innebära att mindre kol och torv, d v s fossila bränslen, förbränns inom kraftverksområdet, vilket är positivt. Mälarenergi AB redovisar att utsläppen till luft kommer att öka. Det beror i första hand på att panna 4 kommer att vara i drift mer än panna 5, vilken i dagsläget är förstahandalternativet. Man skriver dock att utsläppen för flera parametrar kan bli lägre än vad som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljö- och hälso-

4 (14) skyddsförvaltningen anser att målet bör vara att utsläppen inte ska öka i enlighet med Västerås miljöprogram; Miljö- och hälsoskadliga ämnen i luft, mark och vatten ska minska. Mälarenergi AB yrkar att Naturvårdsverkets gränsvärden i föreskrifterna om förbränning och avfallsförbränning ska gälla tillsammans med föreslagna villkor för luft. Dessa villkor är riktvärden. Miljödomstolen bör i tillståndet klarlägga vilka typer av förbränningsanläggningar som förekommer inom kraftverksområdet med anledning av EG-domstolens avgörande beträffande Lahti Energia Oy, så att det är tydligt hur föreskrifterna gäller. När det gäller bränslen har Mälarenergi AB upprättat listor (domsbilaga X) över vilka avfallsslag, som ska få förbrännas i förgasningsanläggningen respektive panna 5. Förvaltningen har önskat att avfallstyperna ska belysas bland annat utifrån EU:s avfallshierarki då föreslagna typer är mycket varierande. Det är inte gjort. Förvaltningen anser att biologiskt nedbrytbart avfall inte ska förbrännas för energiutvinning utan i stället materialåtervinnas. Det innebär att avfallstyper som fett- och oljeblandningar ( fettavskiljaravfall ), ätlig olja och fett, biologiskt nedbrytbart köks- och restaurangavfall etc ska tas bort från ovanstående listor. Likaså bör kommunalt blandat avfall inte ingå då det innebär att osorterat hushållsavfall skulle kunna förbrännas. Man vill också förbränna diverse askor, avfall från termiska processer. Förvaltningen ifrågasätter om det är lämpligt. Borde inte dessa hanteras såsom Mälarenergi AB beskriver sin hantering av uppkomna askor? Vidare har man för avsikt att ta emot olika typer av slamavfall för förbränning. Denna typ av avfall torde ha ett lågt värmevärde och vara föremål för luktstörningar, varför förvaltningen ifrågasätter om dessa avfallstyper ska hanteras på anläggningen. Likaså bör avfallskoder som slutar på 99, annat avfall, strykas för att i stället kunna godkännas av tillsynsmyndigheten i enlighet med villkor 19. Det farliga avfall som avses förbrännas i förgasningsanläggningen är diverse spilloljor och kreosotbehandlat träavfall. Dessa avfallsslag kan typiskt ge upphov till lukt vid lagring och annan hantering. För att undvika olägenheter både i det korta och det långa perspektivet, ställer hanteringen av bränslen och även hanteringen av uppkomna askor krav på omfattande egenkontroll. Det gäller även sådant bränsle som inkommer till anläggningen men som inte bedöms acceptabelt för förbränning. Förvaltningen poängterar att det i tillståndet bör ges tillsynsmyndigheten en möjlighet att föreskriva villkor för damning och lukt, vilket framförts i ett tidigare yttrande. Tillsynsmyndigheten bör även kunna föreskriva villkor om nedskräpning. Villkor 21 för hantering av avfallsbränslen bör skrivas om så att det framgår att det berör inkommande avfallsbränslen. Förslag på villkor för lagring av kemikalier och farligt avfall, villkor 12, bör som tidigare framförts preciseras. Det bör även preciseras att villkoret gäller för uppkommet farligt avfall. När det gäller buller yrkar Mälarenergi AB på villkor i likhet med riktvärden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för externt industribuller vid nyetablering och allmänna råd för byggbuller, i samband med anläggande av förgasnings-anläggningen, avseende bostäder med några smärre justeringar. Man vill dock göra ett

5 (14) avsteg vad gäller nattvärden för externt industribuller. Man önskar tidigarelägga dagvärden till kl 06:00 i stället för 07:00, vilket innebär att man accepterar högre ljudnivåer tidigare på dygnet. Enligt beräkningar innebär det att man måste och kommer att åtgärda 20 fasta bullerkällor för att minska bulleremissionerna. Dock vill man inte åtgärda fyra fordonstyper; dumprar och lastmaskiner, vilka börjar användas när dagskiftet startar kl 06:00, därav denna förskjutning. Mälarenergi AB redovisar att det inte förekommer klagomål på buller. Förvaltningen anser att denna förskjutning är acceptabel. Länsstyrelsen har begärt komplettering med avseende på externt industribuller och områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Komplettering har skett men förslag till villkor 16 avseende externt industribuller har inte kompletterats med riktvärden för områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Villkoret bör alltså uppdateras. Förvaltningen uppmärksammar Miljödomstolen på att det förefaller vara en felskrivning vad gäller riktvärden för byggbuller kvällstid. Förvaltningen har i kompletteringsskedet önskat en beskrivning av om koppling av tåg från huvudspåret till industrispåret innebär ökat buller. Mälarenergi AB har svarat att man utesluter det i miljökonsekvensbeskrivningen då bolaget inte kan påverka den verksamheten. Avsikten är att öka antalet bränsletransporter med tåg. Förvaltningens önskemål kvarstår. Protokollsutdrag till: Nacka Tingsrätt, Miljödomstolen, Box 1104, 131 26 Nacka Strand Akten MoKN 9 Dnr 08:0506-Mhf88 Yttrande till miljödomstolen över ansökan om tillstånd samt miljökonsekvensbeskrivning för Westinghouse Electric SwedenAB, Tegnérområdet Mål nr: M 3047-08, enhet 4 Beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande som sitt eget och förklarar paragrafen omedelbart justerad. Miljö- och konsumentnämnden har fått ansökan samt miljökonsekvensbeskrivning för yttrande från miljödomstolen som prövar verksamheten. Westinghouse Electric Sweden AB (WSE) har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken till befintlig verksamhet vid Tegnérområdet. Verksamheten har tidigare varit klassad som anmälningspliktig verksamhet men har efter ändring i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) blivit tillståndspliktig som kod 23.50 (A), anläggning för behandling eller lagring av obestrålat kärnbränsle.

6 (14) Årendebeskrivning Westinghouse Electric Sweden AB s (WSE) verksamhet på Tegnérområdet har innan 1 januari 2008 varit anmälningspliktig verksamhet och miljö- och konsumentnämnden har varit tillsynsmyndighet. Då bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet förändrades tillkom koden 23.50. Tidigare var anläggningen anmäld som 34.70 (C), anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är mer än 1 kubikmeter. Verksamheten består bland annat i service, utveckling, provning och utbildning och man servar både andra kärnkraftverk och WSE s egen verksamhet vid Bränsleporten. Den planeras att fortsätta med oförändrad inriktning även i framtiden. Miljödomstolen har tidigare översänt kopia på ansökningshandlingarna till miljöoch hälsoskyddsförvaltningen och anhållit om besked huruvida ansökningshandlingarna och MKB behöver kompletteras av sökanden i något avseende. Miljöoch hälsoskyddsförvaltningen har granskat tidigare inkomna ansökningshandlingar och begärt kompletteringar. WSE s huvudsakliga miljöpåverkan är den stora resursförbrukningen där elenergiförbrukning är stor, 1,5 GWh/år. De förbrukar också en stor mängd kylvatten och släppte 2007 ut 47 500 m 3 till dagvattennätet. Enligt WSE s kompletteringar finns möjlighet att utsläpp kan ske till dagvatten. Dagvattenutsläpp kan påverka Mälaren som också är vår drickvattentäkt. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att Mälarens vatten är skyddsvärt av flera aspekter och förvaltningen anser att risken bör värderas vid WSE s riskbedömning av verksamheten. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att det är viktigt att förhindra att avfall uppstår. Speciellt viktigt är det att förhindra att kontaminerat avfall uppstår, eftersom det omfattar lagring och ett särskilt omfattande regelverk kring detta. WSE s metallbearbetningen med hanteringen och förbrukning av skärvätskor och oljor låg just på anmälningspliktig nivå, och är en relativt liten miljöaspekt i deras verksamhet. Kemikaliehantering och lagring är viktig och förvaltningen förutsätter att hanteringen även fortsättningsvis sker säkert och utan risk för läckage till mark eller vatten. WSE s verksamhet på Tegnérområdet planeras inte att utökas men ligger mycket nära bland annat fritidsområde med fotbollsområdet Ringvallen och Emaus skola/förskola. Det är endast mellan 50 och100 meter till fotbollsplaner och skolgård. Vid eventuella förändringar är det väldigt viktigt att WSE inte påverkar omgivningen negativt. Protokollsutdrag till: Miljödomstolen, Nacka tingsrätt, Box 1104, 131 26 Nacka Strand Stadsledningskontoret, Miljö- och Samhällsbyggnadsenheten

7 (14) MoKN 10 Dnr 07:0678-Mhf88 Yttrande till länsstyrelsen i Västmanlands län över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för OK-Q8 AB, Västerås 2:80, 2:85 och 2:23 Länsstyrelsens dnr: 551-2103-08 Beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att anta miljö- och hälsoskyddsförvaltningens yttrande som sitt eget samt förklarar paragrafen omedelbart justerad. Ärendebeskrivning OK-Q8 AB har till länsstyrelsen i Västmanlands län inkommit med en ansökan om utökad bränslehantering vid bolagets depå i Västerås. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har den 3 april 2008 yttrat sig angående huruvida ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behövde kompletteras. Kompletteringarna har inkommit till länsstyrelsen. Länsstyrelsen har nu begärt in yttrande över tillståndsansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning från miljö- och konsumentnämnden. OK-Q8 AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för att utöka befintlig lagrings- och hanteringsmängd på oljedepån i Västerås hamn (Västerås 2:80, 2:85 och 2:23). Ansökan gäller tillstånd för hantering och lagring av 900 000 ton oljeprodukter och förnyelsebara bränslen per år. Idag har OK-Q8 AB tillstånd från den 13 november 2001 för hantering av maximalt 550 000 ton oljeprodukter och tillsatser per år. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har tagit del av de kompletteringar som bolaget inkommit med till länsstyrelsen. Verksamheten vid depån påbörjades 1960 och drevs då av Gulf Petroleum AB. Därefter har POL Transport AB och Kuwait Petroleum AB haft driften av anläggningen. OK-Q8 AB tog över driften av depån den 1 januari 1999. Produkterna kommer till depån med tankbåt och pumpas till anläggningen via rörsystem. Additiverna kommer i container, med tankbil eller tankbåt till depån, för att sedan pumpas in i speciella lagringscisterner. Drifttiden för anläggningen är året runt, hela dygnet. OK-Q8 AB har i ansökan angivit att vid de ökade hanterade mängderna kommer lastbilstransporterna öka från 35 stycken per dygn till cirka 60 stycken per dygn. Fartygsanlöpen kommer att öka från nuvarande 80 båtanlöp till 150 anlöp per år vid maximalt utnyttjande av sökt hanteringsmängd. Bolaget ansöker om att få släppa ut 24 ton VOC per år till luft, beräknat enligt Concawe 3/07. Vid utlastning till lastbil används en gasåtervinningsanläggning från 2004 av kolfiltertyp för att minska utsläppen av VOC.

8 (14) Cisternerna för lagring av bensin har flytande tak. De flytande taken är försedda med enkel tätning. Bolaget har i inkommen komplettering angett kostnaden för att installera dubbel tätning vilket skulle medföra minskade VOC-utsläpp med cirka 700 kg per cistern. De cisterner som skulle vara aktuella för att installera dubbel tätning är sex stycken. Bolaget har uppskattat kostnaden för att byta ut den enkla tätningen till en dubbeltätning till cirka 0,5 miljoner kronor per cistern. Vid uträkning innebär detta att kostnaden för att minska utsläppet av 1 kg VOC blir cirka 700 kronor. I en dom från Miljööverdomstolen meddelad den 5 april 2000 i mål M 8010-99 DM 17 anges att 50-100 kronor per kg reducerad VOC kan vara skäligt vid en tillståndsprövning. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen håller med om att skäligheten att kräva att bolaget bör installera dubbel tätning är begränsat. Dock anser miljö- och hälsoskyddsförvaltningen att bolaget fortlöpande bör arbeta med att reducera VOCutsläppen så långt det är möjligt. Enligt bolaget har EU-kommissionen förtydligat att BREF dokumentet Emissions from Storage anger att BAT (bästa tillgängliga teknik) för nybyggnation av cisterner där risk finns för förorening av mark eller vattenområde innebär att en fullständig barriär ska uppföras runt dem för att förhindra utsläpp. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen delar bedömningen och anser att bolaget vid en nybyggnation ska invalla även andra cisterner än klass-1-cisterner. Dock anser miljö- och hälsoskyddsförvaltningen att bolaget under en prövotid bör utreda samt ge förslag på skyddsåtgärder för att förhindra och begränsa eventuellt läckage från befintliga andra cisterner än klass-1-cisterner. Utredningen bör lämpligen innefatta den totala kostnaden för invallning av befintliga cisterner samt kostnaden för s k 15-minutersinvallning samt invallning som rymmer 10 % av den totala volymen av cisternerna inom varje invallning. Utredningen bör vidare innefatta miljöriskerna och konsekvenserna vid läckage eller haveri om cisternerna inte vallas in samt för de tre invallningsalternativen. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen vill vidare påtala att BREF dokumenten är ett ställningstagande vilket uppfyller BAT (bästa tillgängliga teknik). I miljöbalkens 2 kap finns begreppet BMT (bästa möjliga teknik) vilket är en striktare och längre gående tillämpning av kraven. Stöd för skäligheten att kräva att bolaget bör utreda kostnaderna för invallning samt effekterna av ett utsläpp utgörs av att Mälaren är dricksvattentäkt för en stor mängd människor vilket medför att ett större utsläpp kan medföra stora konsekvenser både hälsomässigt och ekonomiskt. Bolaget har i komplettering till ansökan angivit att bolaget avser att genomföra en utredning om släckvattenspridning samt åtgärder för att förebygga att detta kan nå känsliga områden. Bolaget föreslår att ovanstående formuleras som ett prövotidsvillkor. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att frågan är betydelsefull och ställer sig positiv till bolagets förslag. Protokollsutdrag till: Akten Länsstyrelsen, Att: Martin Wänerholm

9 (14) MoKN 11 Dnr 09:0015-Mhf80 Vitesföreläggande om märkning av förpackade livsmedel, Allan livs Beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att förelägga Allan Livs i Västerås AB, organisationsnummer xxx, gällande livsmedelsaffären Allan Livs i fastigheten Livia 17: Att senast tre veckor efter delgivning av detta beslut upphöra med försäljningen av livsmedel som saknar korrekt svensk märkning. Beslutet förenas med ett vite på 1000kr per varje produkt som efter detta datum konstateras sakna korrekt svensk märkning. Beslutet fattas med stöd av 22 Livsmedelslagen (SFS 2006:804) enligt vilken en kontrollmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EGbestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna skall följas. Enligt 23 Livsmedelslagen får förelägganden och förbud enligt 22 eller enligt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen förenas med vite. Ärendebeskrivning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har inspekterat anläggningen Allan Livs den 16 september, den 9 oktober, den 10 december samt den 18 december 2008 (dnr. 2008:2779-Mhf80). Vid samtliga inspektioner har det funnits förpackade livsmedel till salu som saknat märkning helt, saknat svensk märkning eller vars märkning har varit ofullständig. I samtliga inspektionsrapporter, liksom på plats vid inspektionerna, har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen informerat livsmedelsföretagaren xxx om att det är förbjudet att sälja felmärkta livsmedel. Livsmedelsföretagaren xxx har även tidigare (sommaren 2008) förbjudits att saluhålla felmärkta livsmedel, då för anläggningen Allan Livs i fastigheten Livia 17, med adressen Stora gatan 44c (dnr. 2008:2076-Mhf80). Förslaget till beslut har kommunicerats livsmedelsföretagaren. Enligt 10 Livsmedelslagen (SFS 2006:804) punkt 1 är det förbjudet att på marknaden släppa ut livsmedel som inte uppfyller krav och villkor som har föreskrivits eller beslutats med stöd av 6 punkt 2. Enligt 6 punkt 2 får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om märkning och presentation av livsmedel. Enligt 7 Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) får Livsmedelsverket meddela föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel. Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27) omfattar enligt 1 märkning och presentation av livsmedel som är avsedda att som sådana saluhållas till enskilda konsumenter.

10 (14) Enligt 7 i märkningsföreskrifterna ska föreskrivna märkningsuppgifter anges antingen på själva förpackningen eller på etikett som fästs på förpackningen. 8 anger att märkningsuppgifterna ska vara lätta att förstå, väl synliga, klart läsbara och beständiga. De får inte på något sätt döljas, skymmas eller avbrytas av annan text eller illustration. Enligt 9 ska märkningsuppgifterna om livsmedlets beteckning, nettokvantitet, bäst före-dag eller sista förbrukningsdag samt alkoholhalt anges i samma synfält. Enligt 10 i märkningsföreskrifterna ska föreskrivna märkningsuppgifter anges på svenska. Annat språk får användas för sådana uppgifter, om stavningen endast obetydligt skiljer sig från svenska. 16 anger att färdigförpackade livsmedel ska märkas med uppgift om 1. beteckning, enligt 17-21, 2. ingrediensförteckning, enligt 22-39, 3. mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser, enligt 40-44, 4. nettokvantitet, enligt 45-51, 5. bäst före-dag eller sista förbrukningsdag, enligt 52-54, 6. speciella anvisningar för förvaring eller användning, enligt 55-56, 7. namn eller firmanamn och adress, enligt 57, 8. ursprung, enligt 58, 9. bruksanvisning, enligt 59, 10. verklig alkoholhalt, enligt 60. Eftersom livsmedelsföretagaren inte självmant korrigerat sin märkning, och erfarenhet från livsmedelsföretagarens tidigare anläggning på adressen Stora gatan 44c visar att varaktig förbättring inte heller uppnås genom saluförbud, så anser miljö- och hälsoskyddsförvaltningen att ett föreläggande med vite är befogat. Med hänsyn till förbudets art så har vitets storlekt kopplats till överträdelsens omfattning, i enlighet med 4 Lag om viten (SFS 1985:206) enligt vilken vite får föreläggas som löpande vite, om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Om vitesföreläggandet innefattar ett förbud eller det annars är lämpligt, kan bestämmas att vitet skall betalas för varje gång förbudet överträds. Med termen produkt i beslutet avses en eller flera varor som är identiska vad gäller förpackningens och märkningstextens utformning. Information EG-förordning 882/2004, artikel 28: Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den behöriga myndighetens normala kontrollverksamhet, skall den behöriga myndigheten debitera den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden för de kostnader som dessa extra offentliga kontroller medför. När detta ärende slutförts kommer miljö- och hälsoskyddsförvaltningen att debitera livsmedelsföretaget Allan Livs i Västerås AB för den tid ärendet har tagit i form av handläggningstid, återinspektioner m.m. samt för eventuella övriga kostnader som uppstått i samband med ärendet. Protokollsutdrag till: Allan Livs i Västerås AB Akten

11 (14) MoKN 12 Dnr 07:2649-Mhf80 Vitesföreläggande om livsmedelshygieniska åtgärder, Restaurang Bellman Beslut Miljö- och konsumentnämnden förelägger livsmedelsföretaget Merelius Restaurang AB, organisationsnummer xxx, följande angående livsmedelsanläggningen Restaurang Bellman: Att vid vite av 75 000 kr senast den 30 mars 2009 skärma av diskrummet från den övriga anläggningen Att vid vite av 25 000 kr senast den 30 mars 2009 redovisa ett för verksamheten anpassat och i verksamheten tillämpat system för egenkontroll som till fullo förebygger de risker som uppstår i verksamheten. Beslutet sker med stöd av 22 Livsmedelslagen (SFS 2006:804) enligt vilken en kontrollmyndighet får meddela de förelägganden om förbud som behövs för att lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som meddelas med stöd av EG-bestämmelserna skall följas. Enligt 23 Livsmedelslagen får förelägganden och förbud enligt 22 eller enligt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen förenas med vite. Ärendebeskrivning Vid inspektion av livsmedelsanläggningen Restaurang Bellman den 26 november 2007 konstaterade miljö- och hälsoskyddsförvaltningen att lokalen inte är anpassad för den verksamhet som bedrivs. Merelius restaurang AB förelades därefter att inkomma med ett flödesschema och en riskanalys för verksamheten, där lokalernas olämpliga utformning särskilt beaktades. En riskanalys inkom den 22 augusti 2008. Med anledning av den inkomna riskanalysen genomförde miljö- och hälsoskyddsförvaltningen en revision av livsmedelsanläggningen den 18 september 2008. Det konstaterades att anläggningens system för egenkontroll fortfarande inte till fullo tog hänsyn till de risker som finns i anläggningen. De brister som konstaterades redogörs i detalj i inspektionsrapport. På basen av inspektionen förelades Merelius restaurang AB att senast den 1 december 2008 skärma av diskrummet från den övriga verksamheten samt redovisa ett till verksamheten anpassat och i verksamheten infört egenkontrollprogram. I samband med provtagning av julbord inspekterade miljö- och hälsoskyddsförvaltningen restaurang Bellman den 19 december 2008. Då konstaterades att diskrummet inte byggts om på något sätt. Livsmedelsföretagaren har inte heller redovisat någon reviderad egenkontroll. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, artikel 54.1 ska den behöriga myndigheten som konstaterar bristande ef-

12 (14) terlevnad vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. Enligt artikel 54.2 ska åtgärderna i tillämpliga fall omfatta t.ex. följande: h) Andra åtgärder som den behöriga myndigheten anser vara motiverade. I artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, föreskrivs följande: 1. Livsmedelsföretagare skall inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera permanenta förfaranden, grundade på HACCP-principerna. 2. HACCP-principerna enligt punkt 1 utgörs av följande: a) Att identifiera de faror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå. b) Att identifiera kritiska styrpunkter i det steg eller de steg där kontroll är nödvändig för att förebygga eller eliminera en fara eller för att reducera den till en acceptabel nivå. c) Att fastställa kritiska gränser vilka skiljer acceptabelt från icke acceptabelt i de kritiska styrpunkterna i syfte att förebygga, eliminera eller reducera identifierade faror. d) Att upprätta och genomföra effektiva förfaranden för att övervaka de kritiska styrpunkterna. e) Att fastställa vilka korrigerande åtgärder som skall vidtas när övervakningen visar att en kritisk styrpunkt inte är under kontroll. f) Att upprätta förfaranden, vilka skall genomföras regelbundet, för att verifiera att de åtgärder som avses i a e fungerar effektivt. g) Att upprätta dokumentation och journaler avpassade för livsmedelsföretagets storlek och art för att visa att de åtgärder som avses i a f tillämpas effektivt. 4. Livsmedelsföretagare skall a) visa den behöriga myndigheten att de uppfyller kraven i punkt 1 på det sätt som den behöriga myndigheten kräver, med beaktande av livsmedelsföretagets storlek och art, b) se till att all dokumentation som beskriver de förfaranden som utarbetats enligt denna artikel alltid är aktuell, c) bevara all annan dokumentation och alla andra journaler under lämplig tid. Enligt EG-förordning 852/2004, artikel 4.2 ska livsmedelsföretagare uppfylla de allmänna hygienkraven i bilaga II. EG-förordning 852/2004: Bilaga II Enligt kapitel I punkt 2c ska livsmedelslokalens utformning vara sådan att den möjliggör god livsmedelshygien och skydd mot kontaminering. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att den skärmvägg som enligt företagets processbeskrivning ska finnas vid diskrummet är nödvändig för att minimera risken för korskontamination mellan smutsig disk och livsmedel. Enligt kapitel XII ska livsmedelsföretagare se till att 1. den personal som hanterar livsmedel övervakas och instrueras eller utbildas i livsmedelshygien på ett sätt som är anpassat till deras arbetsuppgifter 2. de som ansvarar för utveckling och underhåll av det förfarande som avses i artikel 5.1 i denna förordning eller för användning av relevanta riktlinjer har getts adekvat utbildning i tillämpningen av HACCP- principerna.

13 (14) Information EG-förordning 882/2004, artikel 28: Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den behöriga myndighetens normala kontrollverksamhet, skall den behöriga myndigheten debitera den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden för de kostnader som dessa extra offentliga kontroller medför. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har hittills ägnat 24 timmar åt att handlägga detta ärende. Därmed kommer livsmedelsföretaget Merelius restaurang AB att debiteras en avgift om 18 000 kr. Beslut om denna avgift för extra offentlig kontroll fattas i ett separat beslut. Om ärendet kräver ytterligare handläggning efter detta föreläggande kommer ytterligare avgift för extra offentlig kontroll att debiteras. Protokollsutdrag till: Merelius Restaurang AB, Akten MoKN 13 Dnr 07:2797-Mhf10 Avveckling av konsumentgrupp Beslut Miljö- och konsumentnämnden beslutar att avveckla konsumentgruppen inom Miljö- och konsumentnämnden. Ärendebeskrivning Miljö- och konsumentnämnden beslutade 2007-12-19, 162, att under 2008 inrätta en rådgivande konsumentgrupp inom nämnden. Gruppen har haft tre medlemmar (två från majoriteten och en från oppositionen). Gruppen har under året haft ett antal möten med personal och ledning på Konsument Västerås. Vid tidpunkten för inrättandet av konsumentgruppen hade inte formerna för samarbetet mellan Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och Konsument Västerås riktigt hittat sina former. Det var dessutom relativt oklart vilka frågor Konsument Västerås skulle lyfta till nämnden och hur mycket nämnden skulle påverka det praktiska arbetet inom verksamheten. Konsumentgruppen har i samverkan med personal och ledning inom konsumentverksamheten på ett bra sätt medverkat till att det nu finns bättre rutiner för hur konsumentfrågorna skall hanteras av nämnden. Vid ett utvärderingsmöte, 2008-12-11, med medverkan från nämndens presidium, konsumentgruppen, undertecknad direktör för miljö- och hälsoskyddsförvaltningen samt enhetschefen för Konsument Västerås diskuterades hur gruppens arbete fungerat under året samt om behov finns för att ha en konsumentgrupp även framöver. Utan att på något sätt föregripa ett politiskt ställningstagande i denna fråga bedömer undertecknade att behovet av en konsumentgrupp inom nämnden inte längre föreligger. Konsumentfrågorna kommer fortsättningsvis att vara en permanent punkt på nämndsammanträdena och samarbetet mellan miljö- och hälsoskydds-

14 (14) förvaltningen och Konsument Västerås ledning har hittat sina former. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens och Konsument Västerås ledning föreslår därför att konsumentgruppen inom Miljö- och konsumentnämnden avskaffas Protokollsutdrag till: Miljö- och konsumentnämnden Akten