Kärnkra' är vansinnigt dyrt. 30 september 2012, Kärnkra'sfri: Bo:envikens hös:räff Isadora Wronski, ansvarig klimat och energifrågor Greenpeace

Relevanta dokument
Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Farväl till kärnkraften?

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Bioenergi Sveriges största energislag!

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning

Kan baskraften möta utmaningarna på elmarknaden? - En rapport från ÅF

Ringhals en del av Vattenfall

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind

Växjö

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Solceller på varje hus i framtiden

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Ny vår för solel? Jan-Olof Dalenbäck Professor o. profilledare Chalmers tekn. högskola Sekr. Svensk Solenergi

Energirevolutionen börjar här

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten

Köparens krav på bränsleflis?

Rivning. av kärnkraftverk Nov Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Ger vindkraften någon nytta?

Vattenkraften i kraftsystemet

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Förstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Synpunkter på TIMBRO rapporten

Årsstämma. 29 april 2015

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Ringhals historia från 1965 till 2014

SERO.s yttrande över förslag till höjd kärnavfallavgift

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknikoch

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Rapport Finn fem fel på kärnkraften

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen

Solenergiteknik i den hållbara staden

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Prisutveckling på elmarknaden. Frank Krönert

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

Vad menas med gamla reaktorer?

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Making electricity clean

Energisituation idag. Produktion och användning

Hotbilden mot kra/värme

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Handlingsplan för havsbaserad vindkra3 i Sverige - för en tryggad elförsörjning, stabilt klimat och industriell utveckling

SKI arbetar för säkerhet

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Kommunala kraftvärmebolag betalar notan för Energiöverenskommelsen Vad kan vi göra bättre?

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

Vindkraften en folkrörelse

Pressträff 7 feb 2017 Absolicon Solar Collector AB (publ) ABSOLICON JOAKIM BYSTRÖM

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

Gasdagarna Gas kan både lagra och balansera förnybar elproduktion. Lars Gustafsson

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Yttrande från Greenpeace Sverige angående miljökonsekvensbeskrivning för kärnkraftverk i Pyhäjoki, Finland

Regionförbundet Uppsala län

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Energimyndigheten.

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Vattenfalls FoU - innovation för ett energilandskap i förändring. Dr. Karl Bergman, Vice President R&D Projects ELMA

Energimarknadsrapport - elmarknaden

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk?

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Transkript:

Kärnkra' är vansinnigt dyrt 30 september 2012, Kärnkra'sfri: Bo:envikens hös:räff Isadora Wronski, ansvarig klimat och energifrågor Greenpeace

Bakgrund Ansvaret för de svenska kärnkra'verken, delas mellan miljödepartementet som ansvarar för kärnsäkerhet och strålsäkerhet och näringsdepartementet som ansvara för energipoliiken Dri'en av kärnkra'sverken övervakas av strålskyddsmyndigheten som är Illsynsmyndighet Kärnkra'verken producerar ca 65 TWh per år (50-70) Står idag för ca 40 % av elprodukionen De svenska reaktorerna byggdes 1970-1980- talet och är därför väldigt gamla, den älsta O1 är 40 år, man pratar om a: driva dem i up Ill 60 år trots a: livslängden från början var beräknad Ill 25 år

10 reaktorer, 3 kärnkra'sverk Ägare Reaktor Reaktortyp I dri0 sedan Produk5on 2011 Tillgänglighet 2011 Effekt (MW) Genomförda uppgraderingar (MW) Planerade effekt höjningar (MW) Va:enfall And E.ON Va:enfall, Fortum and E.ON E.ON Ringhals 1 BWR 1976 6,2 TWh 81% 2540 270 Ringhals 2 PWR 1975 1,7 TWh 25% 2652 220 Ringhals 3 PWR 1981 7,1 TWh 79% 3135 260 Ringhals 4 PWR 1983 4,1 TWh 50% 2775 525 Forsmark 1 BWR 69 1980 6,2 TWh 81% 2928 217 325 Forsmark 2 BWR 69 1981 1,7 TWh 25% 2928 217 325 Forsmark 3 BWR 75 1985 7,1 TWh 79% 3300 280 475 Oskarshamn 1 BWR 1972 2980 73% 1375 Oskarshamn 2 BWR 1975 4210 77% 1800 100 500 Oskarshamn 3 BWR 75 1985 8337 70% 3900 880

Investeringar i svensk kra'produkion

Olika kostander för kärnkra'en Investeringskostnad Dri0kostnader: För kärnkra'sverk anges som regel kostnaden för dri' och underhåll enbart relaterat Ill produkionen dvs i kr/mwh el Uppgraderingar, moderniseringar, anpassningar (byten av stora komponenter) Back- end- kostnaden: Slucörvaring av kärnbränslet, kostnader relaterade Ill avfallshanteringen, avveckling, Studsvikavgi'en Incidenter och olyckor

Investeringskostnad SVÅRT ATT GÖRA BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR Det har inte byggts reaktorer i västvärlden på många år och därmed saknas referenser för nyligen slucörda byggen. svårt a: generalisera då investeringen skiljer från fall Ill fall och land Ill land En y:erligare försvårande omständighet är a: uppgi'er från leverantörerna är av kommersiell natur och därmed o'a hålls konfideniella Svårt a: jämföra uppgi'er som cirkulerar ibland oklart om räntekostnaden under byggiden ingår eller om det är en såkallad overnight- kostnad. svårt a: veta om siffran enbart täcker kostnaderna för själva bygget eller även ägarens utgi'er för projektplanering och kringkonstrukioner såsom kra'ledningar, kylva:envägar, simulatoranläggningar och övrig infrastruktur

Investeringskostnad FAKTORER SOM PÅVERKAR aktuell konkurrenssitaion kostnad för arbetskra' reaktortyp vilka krav ägaren har på konstrukionen projektets genomförandemetod hur ansvaret och risken fördelas mellan leverantör och ägare

Prisexemplet Olkiluoto 3 Fennovoima sa ursprungligen a: Olkiluoto 3 (1600 MWe) skulle kosta 2,5 miljarder euro och ta 4 år a: bygga Fennovoima 2009: kostnaden för en ny reaktor är mellan 4 och 6 miljarder euro, ränta under byggiden inräknat (uppska:ningen gäller för e: antal olika reaktortyper med effekter mellan 1300 MWe och 1700 Mwe). Nucleonics Week 2010: kostnaden ligger på omkring 5,7 miljarder euro I år över 6 miljarder bekrä'at och inget slutdatum sa: (Idigast 2014)

Prisbedömningar Enligt en rapport från Times har EDF höjt sin prisbedömning Ill 7 miljarder pund "If the latest cost figures are true, new nuclear power plants in the UK are not commercially viable," CiI analyst Peter Atherton told Reuters. De:a gör kärnkra' Ill den dyras energiformen, tom dyrare än havsbaserad vindkra' Våra beräkningar baserade på informaion från poteniella investerare i Finland 8-10 miljareder euro

Vem kan och vill investera i Sverige? Va:enfall, Forum eller Eon måste vara inblandade e'ersom de äger dagens reaktorer Samarbetsavtal mellan Va:enfall och Industrikra' tecknades i oktober 2009 e'er nya energiöverenskommelsen kom inte överens om: Idplan, konkreta projekt eller de kommersiella villkoren.. Samarbetsavtalet avbröts sista juni 2011 och kommer inte a: förnyas.

Back- end kostnaden Slucörvaring av kärnbränslet har redan kostat 31 miljarder (1/3 Clab, 1/3 FoU, 3,6 miljarder administraion och MKB) Avveckling ex Barsebäck fonderade medel 4,5 miljararder Studsvikavgi'en avgi' som ska finansiera kostnaderna för a: hantera radioakivt avfall från de kärntekniska anläggningarna i Studsvik, nuvarande avgi' 0,3 öre/kwh

Incidenter och olyckor 39 INES- 1 och 1INES- 2 händelser i Sverige år 2000-2010 3965 kategori 2- händelser och 10 kategori 1- händelser på svenska kärnkra'verk under 2000- talet Olyckan i Fukushima beräknas kosta mellan 500-650 miljarder dollar

Problemet med baskra' idag Instängd kra' Förnybart får företräde Ill kra'nätet va:enkra', sol bioenergi, geoenergi Lagrad eller importerad förnybar energi Baskra' som inte är flexibel blir e: problem för systemet vindkra'

Trenden i EU är avveckling År 2011 källa: EWEA

Prisutvecklingen för förnybar energi Solel Greenpeace: Solar GeneraIon Report 2001 Fact Vindkra' Greenpeace: Wind Force Report 1999 Fact IEA: World Energy Outlook 2000 and 2002 ediions IEA: World Energy Outlook 2000 and 2002 ediions

Prisutvecklingen för förnybar energi Solceller Elpriset

PrisprojekIoner för förnybart/fossilenergi sol Biomassa Kra'värme vindkra' Geotermisk energi Koncentrerad solenergi Olja $ 2008 / bl Gas $ 2008 / GJ Kolkraft $ 2008 /t 2007 2015 2020 2030 2040 2050 75 110 130 150 150 150 6,3 14 16,6 19,3 22 26 69 116 135 143 160 172 CO 2 20 30 40 50 IEA (WEO 2009)

PrisprojekIoner för förnybart/fossilenergi sol Biomassa Kra'värme vindkra' Geotermisk energi Koncentrerad solenergi Olja $ 2008 / bl Gas $ 2008 / GJ Kolkraft $ 2008 /t 2007 2015 2020 2030 2040 2050 75 110 130 150 150 150 6,3 14 16,6 19,3 22 26 69 116 135 143 160 172 CO 2 20 30 40 50 IEA (WEO 2009)

Globala, regionala och naionella scenarier www.energyblueprint.info

100 % förnybart ny: nätverk i Sverige