Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2008-10-02 Dnr: PT2-3/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Med hänsyn till bl.a. ändrad praxis inom återbetalningsområdet föreslår CSN ett antal ändringar i CSNFS (d v s i CSN:s författningssamling). CSN har sett över reglerna kring vilken valutakurs som ska användas vid fastställande av årsbelopp med hänsyn till den inkomst som en låntagare bosatt i utlandet har. Enligt en dom från kammarrätten är CSN:s nuvarande hantering av nedsättningsärenden för låntagare som är bosatta i utlandet diskriminerande. Kammarrätten anser att CSN ställer högre krav på låntagare bosatta utomlands än på dem som är bosatta i Sverige eftersom låntagare som bor utomlands ska styrka sina inkomstuppgifter. CSN har för avsikt att ändra nuvarande regler på så sätt att även låntagare bosatta utomlands ska styrka sina inkomster i efterhand. Mot bakgrund av detta föreslår CSN att det införs en bestämmelse för respektive lån som reglerar vilken valutakurs som ska användas vid nedsättning av årsavgifter och årsbelopp. SFS medlemskårer har möjlighet att inkomma med remissvar till SFS kansli senast onsdagen den 15 oktober 2008 kl.12.00 till salli.fanaei@sfs.se Vid frågor kontakta gärna SFS ordförande Moa Neuman, 08 54 57 01 00 eller jurist Salli Fanaei, salli.fanaei@sfs.se eller 08 54 57 01 15 Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning finns bifogad. 1
2008-09-01 Konsekvensutredning till ändring av CSN:s föreskrifter om återbetalning av studielån Med hänsyn till bl.a. ändrad praxis inom återbetalningsområdet föreslår CSN ett antal ändringar i CSNFS. 1 Valutakurs vid omräkning av utländska inkomster vid nedsättning och fastställande av årsbelopp 1.1 Bakgrund När en låntagare är bosatt i utlandet och vill att årsbeloppet ska fastställas med hänsyn till inkomsten måste låntagaren lämna uppgifter om den utländska inkomsten till CSN. Därefter ska inkomsten räknas om till svenska kronor. Vid omräkningen måste en valutakurs användas. Detsamma gäller när låntagaren vill ansöka om nedsättning av årsbeloppet i förhållande till inkomsten. För närvarande finns en föreskrift som säger att valutakursen den 31 januari för inkomståret ska användas vid fastställande av årsbelopp. När det gäller nedsättning av årsbelopp finns det i dag inte någon föreskrift, men enligt CSN:s interna riktlinjer ska vi utgå från valutakursen den dagen beslutet fattas när vi fattar beslut om nedsättning för innevarande år. När det gäller nedsättning för tidigare år ska utgångspunkten vara valutakursen den 31 januari för inkomståret. Kammarrätten i Sundsvall har i mål nr 1452-07 funnit att CSN:s nuvarande hantering av nedsättningsärenden för låntagare som är bosatta i utlandet är diskriminerande. Kammarrätten anser att CSN ställer högre krav på låntagare bosatta utomlands än på dem som är bosatta i Sverige eftersom låntagare som bor utomlands ska styrka sina inkomstuppgifter. Enligt domstolen finns det inte skäl att generellt ställa krav på låntagare bosatta utomlands att de ska styrka sina inkomstuppgifter vid ansökningstillfället då CSN inte gör någon sådan kontroll av inkomstuppgifter lämnade av låntagare bosatta i Sverige. För närvarande ställer CSN alltså 2
krav på låntagare bosatta i utlandet att de genom t.ex. lönebesked eller liknande ska göra troligt vilka inkomster som de har under det år som han eller hon ansöker om nedsättning. Något sådant krav ställs inte för låntagare bosatta i Sverige eftersom CSN kan efterkontrollera inkomsterna mot Skatteverket. Med hänsyn till ovan nämnda kammarrättsdom har CSN för avsikt att ändra nuvarande tillämpning på så sätt att även låntagare bosatta utomlands ska styrka sina inkomster i efterhand. Med hänsyn till det har CSN sett över reglerna kring vilken valutakurs som ska användas. 1.2 Bestämmelser 1.2.1 Annuitetslånet (lån tagna efter den 30 juni 2001) Enligt 4 kap 14 studiestödslagen (1999:1395) får årsbeloppet sättas ned till fem procent av låntagarens sammanlagda överskott av tjänst, näringsverksamhet och kapital under betalningsåret. Det gäller till och med det år låntagaren fyller 49 år. Från och med 50 års ålder kan årsbeloppet sättas ned till sju procent av den sammanlagda inkomsten. Dessutom ska hänsyn tas till förmögenhet. Enligt 4 kap 4 studiestödsförordningen (2000:655) ska en låntagare som inte taxerar för sin huvudsakliga inkomst i Sverige behandlas på ett likvärdigt sätt vid inkomst och förmögenhetsprövningen. Enligt samma bestämmelse får CSN meddela närmare föreskrifter för beräkning av inkomst och förmögenhet för låntagare som har sin huvudsakliga inkomst i utlandet. 1.2.2 Studielån (lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001) Enligt punkten 14 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) ska ett årsbelopp för ett kalenderår vara fyra procent av låntagarens sammanlagda överskott av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen. Om låntagaren inte taxerar för sin huvudsakliga inkomst i Sverige ska motsvarande inkomst läggas till grund för årsbeloppet. I det fall det saknas uppgift om inkomsterna i utlandet ska återbetalningen istället ske med ett belopp som motsvarar fem procent av den kvarstående låneskulden dock minst femton procent av prisbasbeloppet det år återbetalningen ska göras. Enligt punkten 6 i övergångsbestämmelserna till studiestödsförordningen (2000:655) ska låntagaren lämna uppgifter till CSN om den utländska taxeringen som avses i punkten 14 i övergångsbestämmelserna till lagen. Enligt samma bestämmelse bemyndigas CSN att meddela föreskrifter om vad som ska gälla när beskattningen inte huvudsakligen sker i Sverige. Årsbeloppet som är fastställt med hänsyn till inkomsten kan sättas ned om inkomsten beräknas bli väsentligt lägre under betalningsåret jämfört med den inkomst som lagts till grund för årsbeloppet. Det framgår av 8 kap 6 första stycket studiestödslagen (1973:349 i dess nyare lydelse). 1.2.3 Studiemedel (lån tagna före 1989) Enligt 8 kap 39 studiestödslagen (1973:349 i dess äldre lydelse) kan en preliminär avgift sättas ned helt eller delvis. Av punkten 15 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen 3
(1999:1395) framgår att en slutlig avgift inte ska utgå om inkomsterna understiger avgiftsgränsen. 1.3 Förslag till ändring Vid prövning av rätten till nedsättning är det viktigt att CSN utgår från samma valutakurs vid det preliminära och det slutliga beslutet när inkomsterna räknas om till svenska kronor. Om olika valutakurser används vid de olika beslutstillfällena kan det bli till nackdel för kunden och ett resterande slutligt årsbelopp kan uppkomma. CSN föreslår att det införs en bestämmelse för respektive lån som reglerar vilken valutakurs som ska användas vid nedsättning av årsavgifter och årsbelopp. Samma valutakurs ska användas både vid det preliminära och det slutliga beslutet. För att det ska vara möjligt att fatta beslut om nedsättning under hela avgifts/betalningsåret kan utgångspunkten inte längre vara valutakursen den 31 januari. CSN föreslår därför att utgångspunkten för omräkning av inkomst till svenska kronor ska vara valutakursen den första bankdagen på betalningsåret. När det gäller fastställande av årsbelopp i förhållande till inkomsten för låntagare som är bosatta i utlandet finns idag en föreskrift som reglerar att det är valutakursen den 31 januari under inkomståret som ska ligga till grund för omräkningen av årsbeloppet. CSN anser inte att det är lämpligt att utgå från olika valutakurser vid prövning av nedsättning och fastställande av årsbelopp och föreslår därför att föreskriften som gäller valutakurs vid fastställande av årsbelopp ändras. Ändringen innebär att den valutakurs som ska användas vid fastställande av årsbelopp är valutakursen den första bankdagen på inkomståret. 1.4 Konsekvenser Införandet av föreskriften om valutakurs vid nedsättning samt ändringen i föreskriften om valutakurs vid fastställande av årsbelopp är nödvändig att genomföra på grund av en praxisändring. CSN bedömer att det inte medför några konsekvenser för låntagarna. Genom att valutakursen för nedsättning skrivs in i en föreskrift blir regeln tydligare både för låntagaren och för handläggarna och det medför positiva vinster. CSN anser inte att de föreslagna ändringarna medför några ekonomiska konsekvenser. 4
2 Avräkningsordning 2.1 Bakgrund Från den 1 januari 2006 har CSN möjlighet att efterkontrollera lämnade inkomstuppgifter för de låntagare som fått årsbeloppet avseende studielånet nedsatt. Om det nedsatta preliminära årsbeloppet är lägre än det slutliga årsbeloppet ska mellanskillnaden betalas i efterhand som ett resterande slutligt årsbelopp. Då ska även en tilläggsavgift på 6 procent av det resterande beloppet betalas. CSN har sedan tidigare föreskrivit om hur inbetalningar ska avräknas. Efter att möjligheten till slutlig prövning på studielånet infördes från och med den 1 januari 2006 infördes även vissa följdbestämmelser i CSN:s föreskrifter. CSN förbisåg däremot att föreskriva om att inbetalningar ska avräknas mot tilläggsavgiften. Det innebär att det saknas en punkt i nuvarande avräkningsordning som reglerar detta. 2.2 Bestämmelser Enligt punkt 16 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) får årsbeloppet sättas ned preliminärt om låntagarens inkomst under betalningsåret kan beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har beräknats. Efter det att taxering för betalningsåret har fastställts skall ett slutligt årsbelopp fastställas. Beloppet skall motsvara fyra procent av låntagarens sammanlagda överskott av inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Det slutliga årsbeloppet kan dock högst bestämmas till det belopp som fastställts enligt punkten 14. Enligt punkt 9 i övergångsbestämmelserna till studiestödsförordningen (2000:655) framgår att om ett belopp skall betalas i efterhand enligt punkten 16 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395), skall låntagaren betala en tilläggsavgift med sex procent av det beloppet. 2.3 Förslag För att tydliggöra att inbetalningar ska avräknas mot tilläggsavgift föreslår CSN att det införs en ny punkt i 4 kap. 1 CSNFS 2001:4. I samband med detta tillägg föreslås även att sista stycket i bestämmelsen tas bort. Detta stycke utgör endast ett förtydligande att avräkningsordningen även är tillämplig då låntagaren har samordnad betalning eller gör en extra inbetalning på sin skuld. Med hänsyn till att avräkningsordningen avser alla inbetalningar anser CSN att detta förtydligande inte behövs. 2.4 Konsekvenser 5
Ändringen av föreskriften om avräkningsordning för inbetalningar är nödvändig att genomföra på grund av en lagändring. CSN bedömer att ändring inte medför några konsekvenser för låntagarna och den innebär inte heller några kostnadsmässiga konsekvenser. Föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:3) om återbetalning av studielån tagna efter den 30 juni 2001; CSNFS 2008:0 Återbetalning Utkom från trycket den 00 0000000 2008 beslutade den 00 00000000 2008. Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreskriver med stöd av 4 kap. 6 studiestödsförordningen (2000:655), i fråga om nämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:3) 1 om återbetalning av studielån tagna efter den 30 juni 2001, att 3 kap. 6 ska ha följande lydelse. 3 kap. 6 Den som ansöker om nedsättning och som taxeras för sin huvudsakliga inkomst i utlandet ska för inkomståret beräkna sin skattepliktiga inkomst i utlandet genom att lägga samman överskottet av tjänst, näringsverksamhet och kapital eller motsvarande. Om låntagaren har inkomster i både Sverige och utlandet, ska dessa inkomster räknas samman. Inkomsten i utlandet räknas om till svenska kronor utifrån den valutakurs som gällde den första bankdagen för inkomståret. Om en inkomst i ett inkomstslag är mindre än 0 kronor, räknas den som 0 kronor. De beräknade inkomsterna ska i efterhand kunna styrkas med ett beslut om taxering eller motsvarande. ------------------------------ Denna författning träder i kraft den 1 januari 2009. På Centrala studiestödsnämndens vägnar KERSTIN BORG WALLIN 1 Senaste lydelse av författningens rubrik CSNFS 2007:1. Författningen omtryckt CSNFS 2007:8. 6
Helena Fällman Hans Rutqvist Granskad av: Nils Andersson Föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:4) om återbetalning av studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001; CSNFS 2008:0 Återbetalning Utkom från trycket den 00 0000000 2008 beslutade den 00 00000000 2008. Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreskriver med stöd av punkten 1 i övergångsbestämmelserna till studiestödsförordningen (2000:655) 2, i fråga om nämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:4) 3 om återbetalning av studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001, att 2 kap. 9, 4 kap. 1 och 9 kap. 3 ska ha följande lydelse. 2 kap. 9 Den som ansöker om nedsättning och som taxeras för sin huvudsakliga inkomst i utlandet ska för inkomståret beräkna sin skattepliktiga inkomst i utlandet genom att lägga samman överskottet av tjänst, näringsverksamhet och kapital eller motsvarande. Om låntagaren har inkomster i både Sverige och utlandet, ska dessa inkomster räknas samman. Inkomsten i utlandet räknas om till svenska kronor utifrån den valutakurs som gällde den första bankdagen för inkomståret. Om en inkomst i ett inkomstslag är mindre än 0 kronor, räknas den som 0 kronor. 2 Bemyndigandet finns i 8 kap. 5 studiestödsförordningen (1973:418) jämförd med punkten 1 i övergångsbestämmelserna till studiestödsförordningen (2000:655). 3 Senaste lydelse av författningens rubrik CSNFS 2007:2. Författningen omtryckt CSNFS 2007:9. 7
De beräknade inkomsterna ska i efterhand kunna styrkas med ett beslut om taxering eller motsvarande. 4 kap. Avräkningsordning vid inbetalning 1 En inbetalning räknas av från skulden i följande ordning: 1. expeditionsavgift 2. påminnelseavgift 3. tilläggsavgift 4. ränta 5. kapitalskuld. 9 kap. 3 Vid fastställandet av årsbeloppet enligt punkt 14 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) läggs inkomsterna i utlandet samman med inkomsterna i Sverige. Inkomsten i utlandet räknas om till svenska kronor utifrån den valutakurs som gällde den första bankdagen för inkomståret. Denna författning träder ikraft den 1 januari 2009. På Centrala studiestödsnämndens vägnar KERSTIN BORG WALLIN Helena Fällman Föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:5) om återbetalning av återbetalningspliktiga studiemedel tagna före den 1 januari 1989; CSNFS 2008:0 Återbetalning Utkom från trycket den 00 0000000 2008 beslutade den 00 00000000 2008. 8
Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreskriver med stöd av punkten 1 i övergångsbestämmelserna till studiestödsförordningen (2000:655) 4, i fråga om nämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:5) 5 om återbetalning av återbetalningspliktiga studiemedel tagna före den 1 januari 1989, att 2 kap. 5 ska ha följande lydelse. 2 kap. 5 Den som ansöker om nedsättning och som taxeras för sin huvudsakliga inkomst i utlandet ska för inkomståret beräkna sin skattepliktiga inkomst i utlandet genom att lägga samman överskottet av tjänst, näringsverksamhet och kapital eller motsvarande. Om låntagaren har inkomster i både Sverige och utlandet, ska dessa inkomster räknas samman. Inkomsten i utlandet räknas om till svenska kronor utifrån den valutakurs som gällde den första bankdagen för inkomståret. Om en inkomst i ett inkomstslag är mindre än 0 kronor, räknas den som 0 kronor. De beräknade inkomsterna ska i efterhand kunna styrkas med ett beslut om taxering eller motsvarande. -------------------------- Denna författning träder i kraft den 1 januari 2009. På Centrala studiestödsnämndens vägnar KERSTIN BORG WALLIN Helena Fällman 4 Bemyndigandet finns punkten 8 första stycket i övergångsbestämmelserna i förordningen (1988:1381) om ändring i studiestödsförordningen (1973:418) jämförd med punkten 1 i övergångsbestämmelserna till studiestödsförordningen (2000:655). 5 Senaste lydelse av författningens rubrik CSNFS 2007:3. Författningen omtryckt CSNFS 2007:10. 9