Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen, åk 7-9, 90 hp

Utbildningsplan Sida 1 av 11 Dnr: X.X-000/00 Obs! Inriktningarna mot 7-9 och gymnasiet planeras inrymmas i samma utbildningsplan. Detta utkast ska bland annat kompletteras med skrivningar om gymnasiet. Programkod: XXX00 OINR Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen, åk 7-9, 90 hp Engelsk översättning av KPU saknas Secondary Education Programme with a specialisation in teaching in grades 7-9 of the compulsory school, 90 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-xx-xx och gäller för utbildning som ges efter 2011-07-01. Den kompletterande pedagogiska utbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 90 hp vänder sig till studerande som vill arbeta i grundskolans årskurs 7-9 och som tidigare tillägnat sig de ämnesteoretiska kunskaperna i ett, två eller tre undervisningsämnen. Kompletterande pedagogisk utbildning syftar till att möta de krav och uppnå de mål som anges i Högskoleförordningen bilaga 2 och SFS 2011:686: Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,

Sida 2 av 11 Dnr: visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i engelska. Engelskspråklig litteratur/samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma. Särskild behörighet För antagning till kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 krävs:

Sida 3 av 11 Dnr: Ämnesstudier om minst 90 hp i ett för grundskolans årskurs 7-9 relevant undervisningsämne, inklusive ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. För två undervisningsämnen krävs en fördjupning till 90 hp i ett ämne, inklusive ett självständigt arbete (examensarbete) och minst 45 hp i det andra ämnet. För tre undervisningsämnen krävs en fördjupning till 90 hp i ett ämne och 45 hp vardera i de andra två ämnena. I ämnesstudierna ska det dessutom ingå två självständiga arbeten om 15 hp vardera eller ett om 30 hp. För ämnena svenska och samhällskunskap krävs alltid 90 hp i vartdera ämnet. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå. Kravet på ämnesstudier inom respektive ämne specificeras nedan: Ämne Åk 7-9 Gy Anmärkning Engelska 90 hp 120 hp Behövs kontrastiva moment? Matematik 90 hp 120 hp Hur mycket statistik får ingå? Samhällskunskap 90 hp 120 hp För åk 7-9: Kurser i samhällskunskap 90 hp alt. 60 hp statsvetenskap samt 30 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi, nationalekonomi eller sociologi. För Gy: Kurser i samhällskunskap 120 hp alt. 90 hp statsvetenskap, 15 hp nationalekonomi samt 15 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi eller sociologi. Svenska 90 hp 120 hp För åk 7-9: Kurser i svenska språket om minst 30 hp samt kurser i litteraturvetenskap om minst 30 hp. För Gy: Kurser i svenska språk om minst minst 60 hp samt kurser i litteraturvetenskap om minst 60 hp. Svenska som andraspråk 90 hp 120 hp Observera kravet på självständigt arbete (examensarbete) som ska ingå i de ämnesstudier som ska ingå i ämneslärarexamen.

Sida 4 av 11 Dnr: Urval Antal högskolepoäng. Innehåll och struktur Kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 omfattar 90 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: utbildningsvetenskaplig kärna inklusive ämnesdidaktiska studier 60 högskolepoäng, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne, Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesdidaktiska studier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsvetenskapliga kärnan Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete, ämnesdidaktik Ämnesdidaktiska studier De ämnesdidaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i de ämnesdidaktiska studierna behandlas följande didaktiska huvudfrågor: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Sida 5 av 11 Dnr: Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Undervisning med eget ansvar under handledning Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar om tillfälle erbjuds Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de progressiva bedömningskriterierna för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i den kompletterande pedagogiska utbildningen illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges. I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori. Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands. Samverkan med fältskolan För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell

Sida 6 av 11 Dnr: reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till skola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFU-kurserna. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle.

Sida 7 av 11 Dnr: Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för den kompletterande pedagogiska utbildningen, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan. Termin 1 Termin 2 Utbildningsvetenskaplig kärna Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll 15 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Ämnesdidaktik I, 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Ämnesdidaktik II, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Termin 3 Utbildningsvetenskaplig kärna Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3 (avancerad nivå), 15 hp

Sida 8 av 11 Dnr: Val inom programmet För student antagen till kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 gäller obligatoriska studier enligt programtablå. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 270 högskolepoäng (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in grades 7-9 of the compulsory school system, 270 credits) I examensordningen för ämneslärarexamen, HF bil 2 samt SFS 2011:686 redovisas kraven på utbildningens omfattning, mål som ska uppnås samt övriga villkor för utfärdande av examen. Utbildningen ska omfatta en utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning och ämnesstudier till en omfattning som regleras av respektive examen. Utbildningen syftar till att komplettera tidigare tillägnade ämneskunskaper för att studenten ska kunna avlägga ämneslärarexamen. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För examen krävs att 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 90 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 225 högskolepoäng. För examen krävs att 1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 135 högskolepoäng i två undervisningsämnen, och 3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Sida 9 av 11 Dnr: Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och som omfattar ämnesstudier i tre undervisningsämnen eller två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik avläggs på avancerad nivå. För examen krävs att studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning. För ämnena svenska och samhällskunskap krävs alltid 90 hp i vartdera ämnet. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet. Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden. Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom den prioriterade inriktningen Didaktik och interkulturell kommunikation finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering. Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan.

Sida 10 av 11 Dnr: Samverkan Den kompletterande pedagogiska utbildningen bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns RUC Mälardalen, Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan med utbildningsvetenskapliga nämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskola och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har ämneslärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun. Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är: Minor Fields Studies (MFS), avtalsplats genom Mälardalens högskola och VFU och/eller datainsamling till självständigt arbete utomlands, För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet Lärarutbildningen verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i ämneslärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor. Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats.

Sida 11 av 11 Dnr: De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område.

Mälardalens högskola Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar @hsv.se Beslut 2011-10-17 Reg.nr 641-4693-11 Kompletterande beslut om tillstånd att utfärda äm neslärarexam en Bakgrund Genom förordningen (2011:687) om ändring i högskoleförordningen infördes bestämmelser om tillstånd för ämneslärarexamen i 6 kap. 5 e och 5 f högskoleförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2011. Enligt 6 kap. 5 e högskoleförordningen får tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med en viss inriktning lämnas till en högskola, om 1. utbildningen vid högskolan ensam eller tillsammans med utbildning som avses i 3 uppfyller de krav som ställs på utbildning som leder till en ämneslärarexamen, 2. utbildningen vid högskolan omfattar ämnesstudier i minst ett undervisningsämne, och 3. utbildningen i det eller de andra undervisningsämnen som kan krävas för en ämneslärarexamen anordnas av en annan högskola som har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen för det eller dessa undervisningsämnen eller av ett utländskt lärosäte som anordnar motsvarande utbildning. Vidare får enligt 5 f tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med en viss inriktning som kan avläggas efter det att en student har gått igenom utbildning enligt förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen lämnas till en högskola, om högskolan 1. ska utfärda en sådan examen för studenter som uppfyller kraven för ämneslärarexamen som ställs i nämnda förordning, och 2. har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med samma inriktning enligt 5 e.

Mälardalens högskola har genom tidigare beslut fått tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i vissa undervisningsämnen (se beslut den 18 januari och den 21 juni 2011, reg.nr 641-933-10 och 641-1217-11). Med stöd av bestämmelserna i 6 kap. 5 e och 5 f högskoleförordningen kompletterar Högskoleverket nu Mälardalens högskolans tillstånd att utfärda ämneslärarexamen. Beslut Högskoleverket beslutar att Mälardalens högskolans även får tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i vissa undervisningsämnen under förutsättning att - utbildningen vid Mälardalens högskolan omfattar ämnesstudier i minst ett sådant undervisningsämne som omfattas av verkets beslut om tillstånd den 18 januari och den 21 juni 2011 (reg.nr 641-933-10 och 641-1217-11) avser, och - utbildningen i det eller de andra undervisningsämnen som kan krävas för en ämneslärarexamen anordnas av ett annat lärosäte som har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen för det eller dessa undervisningsämnen eller av ett utländskt lärosäte som anordnar motsvarande utbildning. Mälardalens högskola får vidare även tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan för utbildning som kan avläggas efter det att en student har genomgått utbildning enligt förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen. Detta tillstånd gäller bara om examen utfärdas för studenter som uppfyller kraven för en ämneslärarexamen som ställs i nämnda förordning. Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Lars Haikola efter föredragning av utredaren Jana Hejzlar i närvaro av stabschefen Lennart Ståhle, avdelningschefen Maria Sundkvist och enhetschefen Tomas Egeltoft. I ärendets beredning deltog även 2(3)

chefsjuristen Christian Sjöstrand och verksjuristen Marie Stern Wärn. Lars Haikola Jana Hejzlar 3(3)

Version 1.0 UTKAST 110929 Läsanvisning: Föreliggande version av Mälardalens högskolas forsknings- och utbildningsstrategi är ett utkast och under styrelse mötet kommer strategiska ställningstaganden föredras muntligt för att diskuteras under sammanträdet. Texten nedan är en blandning mellan bakomliggande information och strategiska ställningstaganden. Den forsknings- och utbildningsstrategi som fastställs i december kommer vara ett mer renodlat strategidokument. De punkter som finns med nedan ska bort innan vi skickar till styrelsen, de är kom-ihåg från dispositionen! VISION Mälardalens högskolas vision är Ett Starkt MDH den samproducerande högskolan. Med utgångspunkt i den visionen har högskolan formulerat föreliggande forsknings- och utbildningsstrategi för perioden 2012-2016. FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA FÖR PERIODEN 2012-2016 Omvärldsanalys Som de flesta organisationer har ett lärosäte många faktorer att ta hänsyn till i sin planering, och det krävs beredskap för snabba förändringar för att motsvara omgivningens krav. För ett lärosäte som Mälardalens högskola där utbildningen dominerar är påverkan starkast på utbildningssidan där förändringar i storleken på årskullar och skiften i studenternas val snabbt kan förändra förutsättningarna för utbildningsdimensioneringen. Under de närmaste sju åren minskar, till exempel, antalet 21-åringar med trettio procent, vilket innebär att kraven skärps när det gäller att ha utbildningar som hävdar sig väl i jämförelse med vad andra lärosäten erbjuder om utbildningsvolymen ska kunna hållas uppe, vilket är angeläget också för att Mälardalens högskola ska kunna bidra med den kompetensförsörjning som behövs inte minst i regionen. För Mälardalens högskola innebär det att rekryteringen från högskolans hemlän där högskolan har en stark ställning behöver stärkas ytterligare. Dessutom behöver fler utbildningar spetsas till så att de kan få ett starkare inslag av nationell rekrytering. För närvarande kommer cirka 40 procent av de svenska studenterna vid Mälardalens högskola från andra län än hemlänen. Denna andel behöver öka. (Det är också viktigt med ett ställningstagande till en eventuell satsning på betalande studenter, kanske efter prövning av möjligheterna att tillsammans med närliggande industrier (och andra intressenter) bygga upp ett stipendieprogram.) 1

Version 1.0 UTKAST 110929 Dimensioneringen av olika utbildningar ska ske med hänsyn till studenterna intresse och arbetsmarknadens behov. Två krafter som inte alltid verkar åt samma håll. Enligt de bedömningar som Högskoleverket gör löpande (Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden, senast rapport 2010:1 R) kommer behovet av nyrekrytering från universitet och högskolor av utbildade med teknisk utbildning och vårdutbildningar kraftigt överstiga det utflöde som nuvarande dimensionering av utbildningarna ger. Det betyder att Mälardalens högskola med stor volym i vårdutbildningar och en traditionellt tämligen stark tekniksektor är bra positionerat. Här finns dock problemet att öka rekryteringen till teknikutbildningarna när studenternas intresse inte motsvarar arbetsmarknadens behov. En ökad rekrytering till ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna kräver sannolikt en omfattande satsning på att förstärka utbildningarna, gärna i samverkan med stora och små företag i närområdet, tillsammans med en satsning på marknadsföring. En stark samverkan med företag i närområdet kan eventuellt ge utbildningarna vid Mälardalens högskola ett försteg i jämförelse med de närmste konkurrenterna där till exempel Chalmers arbetar hårt med att bredda innehållet i ingenjörsutbildningarna för att kunna locka ett bredare urval studenter och på detta sätt motverka de minskande antalen i årskullarna. Området hälsa är ett av de områden inom vilket de största nyrekryteringsbehoven förutses för de kommande åren. Det är också ett av de områden där Mälardalens högskola genom sin stora sjuksköterskeutbildning är en av de starkaste aktörerna bland högskolorna. Detta innebär att stor vikt behöver läggas vid utvecklingen inom detta område. Här är det angeläget att den satsning som inneburit en starkt positiv utveckling av lärarkompetensen inom området under de senaste åren kan fortsätta. I närhet till denna satsning finns också den nyvunna examensrätten för socionomutbildning. Lärarutbildning är regionalt mycket betydelsefull, men det är ett område som kräver en satsning för att vinna de examensrätter som inte erhölls i den senaste ansökningsomgången. Samtidigt är det ett område med många aktörer nationellt. Riksdagen gör ständigt nya satsningar på lärarutbildningarna, samtidigt som granskningen av examensrätter har blivit hårdare. Den regionala efterfrågan på utbildade lärare från Mälardalens högskola gäller i synnerhet förskollärare och grundlärare tidiga år. Det fjärde utbildningsområdet vid Mälardalens högskola är samhällsvetenskap, framför allt med inriktning mot ekonomi. För att stärka områdets potential och attraktivitet behövs på sikt sannolikt examensrätt för civilekonomexamen. Här krävs dock en noggrann prövning av hur området ska kunna få en stark profil. Rekrytering inte bara från närområdet är nödvändig för att säkerställa en god rekrytering i en krympande marknad och det finns många konkurrerande ekonomutbildningar. Ekonomstudenterna är inte heller lika bundna till lärosäten i sin hemma region som till exempel lärarstuderande är. Här blir möjligheterna till samverkan med andra utbildningsområden på avancerad nivå och på forskarnivå viktiga delar i en framtida profilering av högskolans ekonomutbildning. För en högskola som Mälardalen medför det begränsade forskningsanslaget att det i första hand behöver användas för att stärka de stora utbildningsmiljöerna som är högskolans huvuduppgift genom att möjliggöra en forskningsanknytning för både lärare och studenter samt inte minst säkra tillgången till forskarutbildade lärare. 2

Version 1.0 UTKAST 110929 Viktigt i övrigt är att kunna använda resurserna för att bygga långsiktig samverkan med företag och andra institutioner där medfinansiering kan medföra möjligheter till att utöka forskningsresurserna och bygga miljöer som kan stärka kvaliteten i utbildningen på grundläggande och avancerad nivå samt forskarutbildningen. Inte minst det senare. Samverkan och samproduktion är ett sätt att utöka resurserna. Det är också en väg som har varit och är framgångsrik för Mälardalens högskola som idag ligger bland de främsta lärosätena i landet när det gäller förmågan att dra till sig externa forskningsmedel i relation till forskningsanslaget storlek. I den nuvarande omfördelningsmodellen för forskningsanslagen innebär dessutom stora externa medel i förhållande till anslagen att forskningsanslaget ökar för kommande år. Men även publiceringar och citeringar är betydelsefulla i denna modell. Det betyder att eventuella toppar bland forskningsprojekten bidrar till att bredda resursbasen för forskningen (utöver att framgångsrika forskare givetvis drar in externa forskningspengar och i övrigt på alla sätt stärker lärosätet). Lärosätet bör därför ha en modell för fördelning av forskningsanslaget som också ger möjlighet att stödja framväxten av lovande forskargrupper. Ett tydligt drag i utvecklingen internationellt är att universitet och högskolor blir allt mer beroende av annan finansiering än statlig. En del av detta märks även här i omfördelning av anslag och externa medel samt i de nya avgifterna för så kallade tredjelandsstudenter. Det är sannolikt en utveckling som kommer att fortsätta. Det här gör den tredje uppgiften samverkan med omgivningen dubbelt viktig. Det både utvecklar verksamheten och stärker finansieringen av helheten. Mälardalens högskola en nationell högskola med tydlig regional förankring och starka internationella samarbeten Verksamheten har i stort utvecklats väl under de första två åren av den nuvarande planeringsperioden 2009-2012. Negativt är dock att utbildningsvolymen ligger under takbeloppet. Detta, tillsammans med Mälardalens högskola inte erhöll examensrätt för grundlärarutbildning, innebär också att Mälardalens högskola får ett mindre utbildningsuppdrag för 2013 enligt förslag i budgetpropositionen. Svårigheterna att nå upp till takbeloppet beror framför allt på den kraftiga nedgången på ingenjörssidan. Utvecklingen vid Mälardalens högskola är inte unik, utan följer en nationell trend av minskande rekrytering till högskoleingenjörsutbildningar. För Mälardalens högskola är dock det tekniska området fortfarande jämförelsevis starkt se till exempel Uranks redovisning av jämförande uppgifter. Detta och det framtida behovet av nyrekrytering av ingenjörer talar för att Mälardalens högskola bör arbeta för att utveckla och stärka verksamheten inom detta område. Forskarutbildningen har en i förhållande till forskningsanslag och externa forskningsintäkter väl avvägd volym. Genomströmningen, det vill säga antalet examina i förhållande till antalet i forskarutbildning, är dock lägre än önskvärt. Här måste målet för de kommande åren vara att öka antalet examina. Detta gäller för praktiskt taget alla ämnen där forskarutbildning bedrivs. 3

Version 1.0 UTKAST 110929 När det gäller forskningen är det svårare att bedöma utfallet. Volymen är relativt liten. Framför allt på grund av att lärosätet inte har fått ett mer betydande uppdrag på detta område av statsmakterna, det vill säga forskningsanslaget är relativt litet. Högskolan har dock visat god förmåga att attrahera externa medel i konkurrens och är ett av de lärosäten i landet som har den största andelen externa forskningsmedel i förhållande till forskningsanslagets storlek. Detta är i sig ett gott betyg åt den forskningsverksamhet som bedrivs. När det gäller forskningens kvalitet mätt med gängse mått, det vill säga publiceringar och citeringar, återstår att genomföra studier av utvecklingen på olika områden, men en inledande uppföljning visar att utfallet är lägre än önskvärt. I den omfördelningen av en del av anslagspengarna som genomförs efter Vetenskapsrådets beräkningar blir dock utfallet för Mälardalens del över riksgenomsnittet, tackvare högskolans förmåga att attrahera externa forskningsmedel. Ett Starkt MDH Mälardalens högskola är en nationell högskola med en tydlig regional förankring. Det betyder att högskolan lägger stor vikt vid att verksamheten ska vara till nytta för regionen och att den verksamhet som högskolan prioriterar gör skillnad för regionen. I synnerhet handlar det om att förse regionen med relevant kompetens genom att utbilda studenter inom områden som efterfrågas regionalt, men att dessa även är nationellt attraktiva. Förutsättningen för att bedriva akademisk utbildning av hög vetenskaplig kvalitet är att utbildningarna vilar på en solid forskningsbas. Det innebär att utbildningarna vid Mälardalens högskola har en tydlig koppling till forskningsmiljöer, vilka har till uppgift att säkerställa att utbildningarna bedrivs i ett vetenskapligt relevant sammanhang. Högskolans forskningsmiljöer ansvarar för att förse utbildningar på grund- och avancera nivå med en tillräcklig andel av disputerade lärare och att dessa lärare i relevant utsträckning också är aktiva forskare. Härigenom skapas en direkt länk mellan högskolans utbildningar och dess forskning, vilken är en förutsättning för att utbildningarna ska hålla en hög akademisk nivå. Principer för högskolans strategiska satsningar Under 2000-talet har högskolan fattat strategiska beslut i syfte att konsolidera verksamheten. Det har bland annat inneburit att verksamheter inom kemi och biologi avvecklats till förmån för satsningar på prioriterade områden. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2009-2012 hade högskolan identifierat sex prioriterade forskningsområden med knappt tio forskarutbildningsämnen. I den senaste forskningspolitiska propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) betonar regeringen såväl kvalitetsdriven forskning och utbildning som behovet av än tydligare fokusering på lärosätesnivå av verksamheten. Behovet av tydliga prioriteringar har en fortsatt framträdande roll även i arbetet med den kommande forskningspolitiska propositionen. Bakgrunden är att stärka svensk konkurrenskraft och på lärosätesnivå innebär det att än tydligare ta ansvar för att visa vad som är verksamhetens fokus samt vilket mervärde det ger till omgivande samhälle. I föreliggande forsknings- och utbildningsstrategi gör högskolan en kraftfull fokusering av forsknings- och utbildningsverksamheten mot bakgrund av ett omfattande analysarbete av prestationer i de tidigare prioriterade områdena avseende ett stort antal kriterier för 4

Utbildning på grund- och avancerad nivå Spetsforskning, Forskningsbas, tillhörande forskning forskarutbildning kan finnas ska finnas Version 1.0 UTKAST 110929 utbildning på alla nivåer, forskning och samverkan. Mälardalens högskola kraftsamlar för att fortsätta utveckla forskning, utbildning och samverkan och gör det med följande instrument: Spetsmiljö : högskolans internationellt sett främsta forskningsmiljö Bubblare : forskningsmiljön på väg att utvecklas till en spetsmiljö inom strategins tidsrymd Forskningsbas : forskning som utgör relevant forskningsbas för högskolans prioriterade utbildningsområden. Tillfälligt strategiskt stöd : tillfälliga satsningar under strategiperioden för att erövra eller försvara prioriterade examensrätter, kan gälla alla utbildningsnivåer. Endast verksamheter som är nationellt och internationellt väletablerade med forskning av hög internationell kvalitet och med hög nationell relevans prioriteras som spetsmiljö eller bubblare i denna forsknings- och utbildningsstrategi. Därvid innebär spetsmiljö högskolans främsta forskningsmiljö alla kategorier. Bubblare är den miljön inom högskolan som har utvecklats mycket väl under gångna perioden och som bedöms kunna utvecklas till en spetsmiljö inom tidsramen för strategin. I båda fallen ska forskning och utbildning på forskarnivå bedrivas med hög kvalitet och stor volym. Avgörande för om en verksamhet ska betraktas som bubblare är att den också svarar mot en väsentlig del av högskolans utbildningsverksamhet på grund- och avancerad nivå och att den har ett tydligt regionalt mervärde. Vidare har högskolan vidtagit tydliga prioriteringar mot bakgrund av Högskoleverkets granskningar av ämnen sedan 2011 på grund- och avancerad nivå, liksom av forskningsområden samt utbildning på forskarnivå. Högskolans forskning ska starkare styras så att den ger den nödvändiga forskningsbasen för högskolans stora utbildningsområden teknik, ekonomi, hälsa och lärarutbildningarna. I forskningsbasen för varje område kan forskarutbildning bedrivas som ett sätt att säkra basen för högskolans prioriterade utbildningsprogram. Forskningsmiljöer som under strategins tidsperiod framträder som vetenskapligt framgångsrika ska kunna kvalificera som bubblare och därmed utmana och skapa en dynamik i vilken forsknings som framträder som spetsforskning vid högskolan. Högskolans ställningstagande vad gäller relationen mellan forskningsbas, utbildning och spetsforskning med tillhörande forskarutbildning kan illustreras i bilden nedan: 5

Version 1.0 UTKAST 110929 Forskningsbas för högskolans utbildningar på grund- och avancerad nivå Grundläggande för en akademiskmiljö är forskning, inom forskning skapas ny kunskap som kommer forskargruppen, vetenskapssamhället, studenter och det omgivande samhället tillgodo. Genom att bygga upp stabila forskargrupper vid ett lärosäte skapar man en grund för en kvalitet i de grundläggande utbildningarna. Seniorforskning är en förutsättning för att kunna bedriva forskarutbildning, samtidigt som forskarutbildningar bidrar till att attrahera docenter och professorer att söka sig till en ett lärosäte. Forskarutbildningar bidrar också till att säkra återväxten inom forskargrupper. Det kan bland annat ske genom att man skapar postdoc-tjänster där disputerade bereds karriärmöjligheter samtidigt som det finns möjlighet att rekrytera både nationellt och internationellt. Forskningsbaserad utbildning på grund- och avancerad nivå kan tolkas på olika sätt. Dels som att det vid lärosätet bedrivs forskning inom områden till vilka grundutbildningsämnen kan kopplas och där lärarna är disputerade, dels som att undervisande lektorer även forskar. Det förra fallet kan liknas vid ett traditionellt synsätt där man betraktar forskning som något som ska sippra ner i grundutbildningen. Inom grundutbildningar utgörs kurslitteraturen vanligtvis av läroböcker som är baserad på äldre forskningsresultat. Det beror på att resultat måste valideras men även bli allmänt accepterade innan de bildar kanon och därmed ingår i grundutbildningarnas kurslitteratur. Det finns inte någon garanti för att en disputerad lärare följer med forskningen och kompletterar kurslitteraturen med aktuella forskningsartiklar. Om man däremot med forskningsbaserad undervisning avser undervisande professorer, docenter och lektorer som samtidigt driver och är involverade i forskningsprojekt nås studenterna kontinuerligt inte enbart av den forskande lärarens senaste forskningsresultat utan även av pågående forskning inom ämnet. Studenterna bereds även möjlighet att inom ramen för sin utbildning att delta i forskningsprojekt. Forskningen utgör därmed basen för utbildning på samtliga nivåer. Forskningsbaserad utbildning vid MDH MDH är en samverkande och samproducerande högskola vilket innebär att forskning vid högskolan sker tillsammans med näringsliv och det omgivande samhället. Högskolans strategi är att ha en forskningsbaserad undervisning där disputerade lektorer är aktiva forskare, liksom att forskande professorer och docenter deltar i och bedriver undervisningen på grundnivå. Detta motiveras med att utbildningen på så sätt upprätthåller en hög kvalitet då undervisande lärare via sin forskning kontinuerligt kompetensutvecklas. Det ger studenternas möjlighet att under sin grundutbildning involveras i olika forskningsprojekt vilket i sin tur ökar deras kunskap om vad forskning kan innebära samt leder till kontakt med näringslivet och kommande arbetsgivare. Utbildning på grund- och avancerad nivå Mälardalens högskola ska bedriva utbildning inom fyra huvudsakliga verksamhetsområden, ekonomi, hälsa/välfärd, lärarutbildning och teknik. Utbildningarna inom dessa områden ska vara tydligt definierade vilket innebär att ytterligare fokusering inom ramen för dessa områden behöver göras inom tidsperioden för kommande strategi. Fokuseringen inom utbildning på grund- och avancerad nivå ska återspeglas i en motsvarande fokusering av forskningsmiljöerna så att dessa utgör en tydlig forskningsbas för de utbildningsprogram som prioriteras. 6

Version 1.0 UTKAST 110929 Forskarutbildning Inom forskningsmiljöerna som bedöms som spetsmiljö respektive bubblare ska det finnas utbildning på forskarnivå. Inom resterande forskningsmiljöer kan det finnas forskarutbildning för att skapa förutsättningar att säkerställa att forskningsbas ges till högskolans prioriterade utbildningsprogram. Högskolan strävar efter att det inom de olika forskningsmiljöerna ska finnas forskarutbildningar eller att det ska beredas möjlighet för högskolans doktorander att delta i internationella och nationella forskarskolor. Forskning kan bedrivas inom ett ämne utan existerande forskarutbildning. Det visar sig dock vara svårt att rekrytera seniora forskare till forskningsmiljöer som saknar forskarutbildning. Det kan ha olika förklaringar, dels så är det meriterande för forskare att ha varit aktiv i forskarutbildningar och utbildat doktorer, dels är det stimulerande och utmanande att handleda doktorander. Avslutande kommentarer Innehåll och avvägningar kommer ytterligare att preciseras muntligen för styrelsen vid dess oktobersammanträde. Forsknings- och utbildningsstrategin kommer också att innehålla strategiska ställningstaganden som visar hur samverkan och internationalisering bidrar till att stärka den vetenskapliga kvaliteten i högskolans verksamhet samt bidra till att högskolan uppnår visionen om Ett Starkt MDH den samproducerande högskolan. 7

2011-10-14 Forsknings- och utbildningsstrategi 2012-2016 Dialog med IS (12 okt), DI (18 okt), MERO (18 okt), INAS (25 okt), IPR (25 okt) och HV (27 okt). Dekanerna med UFO. VART VI SKA! VERKSAMHET! VISION (Styrelsen) Verksamhetsplaner Rambeskrivning styrdokument vid MDH STRATEGI (Styrelsen) Forskning/utbildning - Samverkan - Internationalisering ÅRLIG PLAN (Rektor) - Riktade uppdrag/mål - Resurstilldelning/Budget KVALITET GU/ Fo- utb/ FO Akademier Förvaltning Bibliotek EER - Mål (Inom givna områden) - Aktiviteter HUR VI GÖR DET/ "RAMAR" FÖR UTFÖRANDET STUDENTSERVICE PERSONAL OMRÅDES- STRATEGIER (Rektor) VARUMÄRKE EKONOMI IT INSTRUKTIONER (Förvaltningschef/sektionschefer) LOKALER INFORMATIONS- FÖRSÖRJNING 1

2011-10-14 Integrering av Vision och långsiktig plan 2011-2014 i FUS Nuvarande Vision och långsiktig plan 2011-2014 gäller som planeringsunderlag för 2012 tills ny FUS är fastställd Delar av dokumentet går in i FUS, resterande delar integreras i rektors årliga uppdrag FUS föreslås omfatta avsnitten: vision, strategiska mål, strategi, inledande beskrivningar för områdena grundutbildning, forskarutbildning, forskning, anställda, ekonomi, examensmål Summering från HSSTs septembermöte - Vad ska karaktärisera områden som MDH ska satsa på? Både vara internt och externt begripligt Inte vara för brett (som inriktning) Idag redan ha en bas Ha förutsättning vidareutvecklas Måste finnas ett regionalt behov Göra skillnad för MDH relativt andra högskolor Prioriteringarna ska öka intresset från externa parter (finansiärer) 4 2

2011-10-14 Nu och framöver omvärldsanalys Utbildning dominerar MDHs verksamhet, därför mest känsliga för förändringar inom det området Ökat behov nationellt av utbildade inom teknik och vårdvetenskap, regeringen satsar på dessa i BP12 Tydlig regional efterfrågan på lärare, i synnerhet förskollärare och grundlärare åk 1-3 Minskade studentkullar och sänkt takbelopp gäller att ha utbildningar som hävdar sig väl Än viktigare med extern finansiering vid sidan om den statliga, inom både forskning och utbildning Fortsatt fokus på vetenskaplig kvalitet och nyttiggörande av forskning och utbildning Krav på lärosätena att göra ytterligare prioriteringar och samverka mer med varandra Vision Ett Starkt MDH den samproducerande högskolan 3

2011-10-14 Fokusera utbildningen till 4 områden Teknik Hälsa Lärare Ekonomi Forskningsbas, tillväxtmiljö(er) och spetsmiljö en modell Forskningsbas : forskning som utgör relevant forskningsbas för högskolans prioriterade utbildningsområden. Tillfälligt strategiskt stöd till forskningsbas : tillfälliga satsningar under strategiperioden för att erövra eller försvara prioriterade examensrätter, kan gälla alla utbildningsnivåer. Tillväxtmiljö(er) : forskningsmiljö(er) på väg att utvecklas till en spetsmiljö inom strategins tidsrymd Spetsmiljö : högskolans internationellt sett främsta forskningsmiljö Spetsmiljö och tillväxtmiljö(er), forskarutbildning ska finnas Grundutbildning Forskningsbas, tillhörande forskarutbildning kan finnas 4

2011-10-14 Givet modellen för prioriteringar Vilken plats intar er miljö idag? Utfall i utbildning på grund- och avancerad nivå, forskarutbildning och forskning 5

2011-10-14 Sammanställning av data för utbildning och forskning ARBETSMATERIAL 2011-10- 10 Grundutbildning Teknik Hälsa Utbildning Samhälle Studenter 2010 Studenter Professorer Lektorer 2010 VT11 VT11 Adjunkter VT11 Andel disputerade (prof+lekt.) Antal disp. i GU (prof+lekt.) HÅS per disp Examin- ations- grad VT11 T6 VT11 T3 VT11 Första- hands- sökande per reg. [Antal [%] [Antal] [Antal] [Antal] [%] [heltidsekv.] [%] [%] [%] HÅS] 1695 22 33 57 87 51 48 35 40 56 72 1,2 1553 20 5 41 71 39 40 39 111 75 91 2,3 2449 31 7 49 66 46 49 50 67 52 67 1,6 2131 27 9 41 37 57 41 52 37 57 75 1,8 Summa 7828 100 54 188 261 Forskarutbildning Antagna tot Disp Exam.gra d Reg Aktiv VT11 Medel- aktivitet Aktiv VT11 [%] [Antal] [%] [helekv.] Teknik IS 115 43 53 56 48 72 34,6 Teknik MERO 80 19 41 53 35 68 23,8 Teknik IPR 44 7 45 33 32 63 20,2 S:a Teknik 239 69 142 Hälsa HV ca 20 Utbildning DI 11 4 50 7 12 62 7,4 Samhälle HAS 46 14 65 28 22 57 12,5 149 + HV ca 20 pers 98,5 + HV ca 20 pers 6

2011-10-14 Forskning Prof. forskn. lön Lektors Forskn. lön Artiklar 2010 Konferens bidrag 2010 [%] [%] [helekv.] [helekv.] Teknik IS+MERO+ 79 28 30 82 IPR Hälsa HV 61 7 20 4 Utbildning DI 54 6 18 12 Samhälle HAS 66 7 9 4 Givet analysen från Halvtidsuppföljningen och den ovan Vilken plats intar er miljö idag? 7