INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafväsendet. Telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år... Stockholm : Isaac Marcus, 1862-1911. Täckningsår: 1861-1910. 1909 ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. I, Telegrafoch telefonväsendet. Efterföljare: Telefon och telegraf / av Kungl. Telegrafstyrelsen. Stockholm : K. L. Beckman, 1912-1943. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1942. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 82: Tab. 52. Telegraf och telefon 1855-1886/1890. S. 83: Tab. 53. Telefon 1890-1950/1951. S. 84: Tab. 54. Telegraf 1890-1950/1951. BISOS I digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-i0-0401_
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. I) TELEGRAFVÄSENDET. NY FÖLJD 44. TELEGRAFSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1904. STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1905.
Innehållsförteckning. Table des matières. A. Berättelse för år 1904: Sid. I. Linjer och ledningar VI. II. Stationer XIV. III. Personal XV. IV. Apparater XVI. V. Förråd och inventarier» VI. Verkstad XVII. VII. Fastigheter XVIII. VIII. Trafik» IX. Den ekonomiska ställningen XXI. X. Reglementariska föreskrifter m. m. XXV. XI. Hos Styrelsen handlagda mål XXVI. XII. Tekniska anordningar och undersökningar m. m.» XIII. Undervisningsväsendet XXVII. XIV. Studieresor» XV. Pensionsväsendet» XVI. Öfversikt» A. Rapport pour l'année 1904: Pag. I. Lignes et circuits VI. II. Bureaux XIV. III. Personnel XV. IV. Appareils XVI. V. Dépôts de matériel» VI. Atelier XVII. VII. Immeubles XVIII. VIII. Mouvement des correspondances» IX. Résultat financier XXI. X. Dispositions réglementaires etc. XXV. XI. Dossiers de l'administration Centrale XXVI. XII. Dispositifs techniques, recherches etc.» XIII. L'école professionnelle XXVII. XIV. Voyages d'étude» XV. Pensions» XVI. Résumé» B. Bilagor: Tab. 1. Öfversikt af personal, apparater, telegraf- och telefonkorrespondens samt inkomster och utgifter; bihang 2.» 2.»» telegramväxling och inkomster vid kontrollstationerna 20.» 3.»» telegramväxling och telegramafgifter»» 4.»» telegramväxling med utlandet 21.» 5.»» telefonkorrespondens med utlandet 25.» 6.»» telegrafväsendet i Europa m. m. 27.» 7.»» telefonväsendet i Europa m. m. 32. B. Annexes: 1. Tableau du personnel, des appareils, des correspondances télégraphiques et téléphoniques et des résultats financiers dans les différents bureaux avec, tableau annexe 2. 2.» du mouvement des télégrammes et des recettes dans les bureaux frontières 20. 3. Résumé du mouvement des télégrammes et des recettes» 4. Tableau des télégrammes terminaux échangés avec l'étranger 21. 5.» des correspondances téléphoniques taxées, échangées avec l'étranger 25. 6.» statistique de la télégraphie européenne etc. 27. 7.»»»» téléphonie»» 32.
TILL KONUNGEN. Jämlikt föreskrift i den för Telegrafstyrelsen gällande nådiga instruktion får Styrelsen härmed i underdånighet afgifva berättelse om telegrafverkets förvaltning nnder år 1904 och därvid under särskilda afdelningar redogöra för: I linjer och ledningar, II stationer, III personal, IY apparater, V förråd och inventarier, VI verkstad, VII fastigheter, VIII trafik, IX den ekonomiska ställningen, X reglementariska föreskrifter m. m., XI hos Styrelsen handlagda mål, XII tekniska anordningar och undersökningar ni. m., XIII undervisningsväsendet, XIV studieresor, XV pensionsväsendet och XVI öfversikt.
VI TELEGRAF- OCH TELEFONNÄTENS OMFATTNING. Stolplinjer och kablar voro vid 1904 års slut sålunda framdragna: I. Linjer och ledningar. Nätens omfattning. Telegrafverkets telegraf- och telefonnät. Telegraf- och telefonnäten hafva under år 1904 genom ny- och ombyggnader äfvensom genom inköp af enskilda telefonnät tillökats med: Telegrafledningar och telefonförbindelseledningar voro vid 1904 års slut sålunda framdragna: Däremot hafva genom rasering och ombyggnad till dubbeltrådiga de enkeltrådiga telefonförbindelseledningarna under året minskats med 385-4 km. och de enkeltrådiga abonnenttelefonledningarna med 397-1 km. Yid årets slut omfattade näten: Uti förestående summa af stolplinjernas längd äro äfven inbegripna de statens eller enskilda järnvägar tillhöriga stolplinjer, å hvilka telegrafverket tillhöriga ledningstrådar, enligt med vederbörande, förvaltningar träffade öfverenskommelser, äro upplagda, och utgör längden af sådana stolplinjer 1,018.3 km. Stolplinjenätet omfattade vid 1904 års slut följande hufvudgrupper: Bland ofvannämnda kabelledningar är inräknad den andel, eller hälften, som Sverige äger i de med Danmark och Tyskland gemensamma kablarna, hvilka tillsammans omfatta 256-5 km. kabellängd med 788-4 km. telegraf-, 56-8 km. dubbeltrådig telefonledning samt 14 - o km. reservledning. Under år 1904 har den år 1863 nedlagda kabeln mellan Hildesborg och Yedbsek öfver Hven slopats och ersatts med en ny fyrtrådig kabel mellan Helsingborg och Helsingör. Antalet abonnentledningar i rikstelefonnätet utgjorde vid 1904 års slut 59,988, däraf 59,019 dubbeltrådiga med en sammanlagd längd af 78,349-3 km. och 969 enkeltrådiga med en längd af 4,027-o km., och var således medellängden af hvarje abonnentledning omkring 1-4 km. Förändringarna under tioårsperioden 1895 1904 beträffande längd och antal af stolplinjer och ledningar, däri inberäknade abonnenttelefonledningar, äfvensom telefonstationer och telefonapparater framgå af nedanstående tabell: 1) I årsberättelsen för år 1903 äro motsvarande siffror angifna till respektive 62,398-3 och 63,698'1. Yid en inom Telegrafstyrelsen verkställd, noggrann kontrollering af dessa siffror har det utrönts, att de böra rätteligen höjas till de nu upptagna.
STOLPAR. OMBYGGNAD OCH FÖRÄNDRING AF LINJER OCH NÄT. VII Järnvägarnes telegrafnät. Enligt lämnade uppgifter omfattade statsbanornas och de enskilda järnvägarnes telegrafledningar vid 1904 års slut: Enskilda telefonnät. Enligt uppgifter från de enskilda telefonföreningarna och telefonbolagen utgjorde vid 1904 års slut de enskilda ledningarnas sammanlagda längd omkring 72,000 km. Stolpar. Med impregnerade eller särskildt till skydd mot röta behandlade stolpar funnos vid 1904 års utgång stolplinjer anlagda till en längd af 12,816-83 km. eller 54 21 procent af hela linjenätet. 10,216-9 5 km. eller 43-2 2 procent voro uppförda med oiraprognerade stolpar, och återstoden eller 2-5 7 procent af hela linjenätet utgjordes af kablar. För telegrafverkets räkning hafva under år 1904 inköpts 18,483 stolpar. Under året hafva 15,179 stolpar impregnerats med kopparvitriol, däraf 5,102 st. vid Bolmens, 5,328 st. vid Köpmannabro, 2,266 st. vid Vexbo samt 2,483 st. vid Rosshyttans impregneringsanstalt. Sammanlagda kostnaden för inköp, impregnering och tjärning af stolpar har under året uppgått till kr. 96,997-84. Med impregnerade stolpar hafva under år 1904 ombyggts linjerna: Arlöf Lund, Hessleholm Karpalund, Hessleholm Klippan, Helsingborg Eamlösa, Ingelsträde Höganäs, Nyland Näs, Vexiö Alfvesta och Örebro St. Mellösa samt med oimpregnerade stolpar linjen Sumpen Hardemo. S. k. fotbesiktning eller reparation jämte tjärning af stolparna vid jordbandet och insättande, där så erfordrats, af nya stolpar har enligt särskild fotbosiktningsplan under året verkställts å ungefär en tredjedel af linjenätet. Den under de föregående åren påbörjade säkerhetsstagningen af stolplinjer längs statens och enskilda järnvägar, till förebyggande af olyckor och trafikhinder genom stolpars kullfallande öfver järnvägen, har äfven under år 1904 fortsatts, och hafva under året följande linjesträckor blifvit med sådan stagning försedda: Bräcke Bispgården, Göteborg Falköping, Krylbo Strömsnäs, Mariestad Gössäter Skara, Spannarp Åstorp, Strömsnäs Norberg, Upsala Rimbo samt Upsala Åland. Å bangårdarna vid Boxholm, Degerfors, Kumla, Mosas, Simonstorp, Skyllberg och Sömmen hafva under året telegrafverkets linjer blifvit flyttade på därom af vederbörando järnvägsförvaltningar framställd begäran. Såsom obehöfliga och mindre användbara hafva under år 1904 följande enkelledningar raserats eller ersatts med dubbelledningar: Föllinge Ottsjö, Gärdsta ^Norderön, Hackas Åsarne, Lit Häggenås, Lit Laxsjö, Lit Stugun, Svenstavik Hofverberg, Svenstavik Vigge, Södertälje Mariefred samt Östersund Svenstavik (2 ledningar). På grund af ledningars framdragande för elektrisk spårvägsdrift i Stockholm hafva på vederbörande spårvägsbolags bekostnad flyttningar af telegrafverkets fästen för ledningstråd och kablar på flera ställen måst under året företagas för undvikande å vissa platser af korsningar med spårvägsledningarna, och komma ytterligare sådana flyttningar att under år 1905 blifva erforderliga. Under år 1904 hafva såväl de förut befintliga underjordiska kabelnäten tillökats som ock nytt sådant anlagts i Vexiö. I öfrigt hafva telefonnäten i Falun och Svenljunga under året undergått betydande ombyggnad, hvarjämte följande nät under året blifvit underkastade genomgripande reparation eller tillbyggnad, nämligen: Alnö, Anderslöf,Bjuf, Bollnäs,Engelholm, Haparanda, Helsingborg, Hernösand, Höganäs, Kalmar, Karlshamn, Kattarp, Klippan, Kramfors, Laholm, Ljusdal, Malmberget, Malmö, Mörarp, Nederkalix, Norberg, Nordmaling, Nyköping, Nyland, Qvistofta, Ronneby, Rydsgård, Råneå, Simrishamn, Skurup, Svedala, Sveg, Söderhamn, Trelleborg, Åstorp och Ödåkra. Anordningar för duplextelefonering voro vid 1904 års slut vidtagna å följande ledningar mellan nedannämnda stationer: Ombyggnad och förändring af linjer och nät.
VIII OMBYGGNAD OCH FÖRÄNDRING AF LINJER OCH NÄT.
TRAFIKSTÖRNINGAR OCH LINJEFEL. IX Anordning för samtidig telegrafering och telefonoring var vid loo^års^slut anordnad å följande telefonförbindelseledningar: Större trafikstörningar och mera anmärkningsvärda linjefel. Äfven under år 1904 hafva rubbningar i telegraf- och telefontrafiken uppstått, hufvudsakligen förorsakade af genom snöstormar och isbark m. m. uppkomna fel å linjer och nät. Sålunda förorsakades, natten mellan den 14 och den 15 februari genom hård sydlig storm, åtföljd af snö och isbark, stor förödelse å linjer och ledningar i Göteborg med närmaste omgifningar. Stolpar nedbrötos, ledningar nedrasade å långa sträckor, och inom Göteborgs stad blefvo omkring 4,000 abonnentledningar afbrutna. Arbetet med ledningarnas återställande pågick oafbrutet under ungefär en månads tid. Isbark och hård västlig storm åstadkommo natten mellan den 6 och den 7 april svåra skador å telefonnätet i Sundsvall. Omkring 200 abonnentledningar samt alla telegraf- och de flesta telefonförbindelselodningar ramponerades. De viktigare ledningarna blefvo dock redan den 7 april åter iståndsatta, och den 11 i samma månad voro alla fel afhjälpta. Den 26 april uppstod vid Estuna kyrka i närheten af Norrtelje fel å en del telefonförbindelseledningar äfvensom å samtliga de tre telegrafledningarna till Ryssland via Grisslehamn. Felen, som förorsakades däraf, att 5 stolpar kullblåst, afhjälptes provisoriskt samma dag. Den 6 juni omkring kl. 5 o. m. urspårade ett järnvägståg vid passerandet under Timmermansgatans bro vid södra järnvägsstationen i Stockholm, hvarvid 4 af telegrafverkets stolpar splittrades och alla telegrafledningar söderut från Stockholm afbrötos. Genom öfverkoppling till reservtrådar i telegrafkabel kunde ledningarna redan efter ett par timmar åter tagas i bruk. Reparationsarbetet var afslutadt den 12 i samma månad. Natten mellan den 8 och den 9 november förorsakade ett häftigt snöfall fel å samtliga telegraf- och de flesta telefonförbindelseledningar till Linköping, hvarjämte 306 abonnentledningar inom Linköpingsnätet blefvo obrukbara. Samtidigt ledo äfven näten i Mjölby, Skeninge, Vadstena och Sya betydande skador af snöfallet. De viktigaste ledningarna återställdes snart, men skadorna voro så betydliga, att, trots forceradt reparationsarbete, samtliga felen först den 17 i samma månad voro fullt afhjälpta. Genom häftigt snöfall uppstodo den 23 november betydande linjefel på flera ställen inom IV linjedistriktet. Sålunda ramponerades alla telegrafledningar söderut från Stockholm mellan Liljeholmen och Nyboda tunnel; tolegrafledningarna till II
X ANLÄGGNINGSARBETEN. Visby och Dalarö äfvonsoru alla telofonförbindelseledningar, hvilka äro dragna öfver Skanstull i Stockholm, blefvo afbrutna. Inom Stockholmsnätet blefvo omkring 600 abonnentledningar förstörda, hvarjämte flera fel uppstodo å linjen Stockholm Norrtelje. Samtliga dessa fel voro afhjälpta den 28 i samma månad. Storm, snö och isbark anställde natten till den 24 november stor skada å ledningarne i skilda delar af landet. I Munkedal och Grebbestad ramponerades telefonnäten, hvarvid jämväl fel uppstodo å samtliga telegraf- och de flesta telefonförbindelser norr om Uddevalla. A linjesträckan Gefle Tierp förstördes de flesta telegraf- och telefonförbindelserna. Inom Geflenätet blefvo 200 abonnentledningar obrukbara, och en stor mängd fel uppkommo å andra ställen inom V linjedistriktet. Samtliga telegraf- och de flesta telefonförbindelseledningarna återställdes redan den 25 november i brukbart skick, och före månadens utgång voro äfven telefonnäten reparerade. Den 26 november ledo åter ledningar och nät på flera ställen skador af snöstorm. A linjerna Vestervik Hultsfred och Hultsfred Oskarshamn voro å långa sträckor trådarna nedrasade å nästan hvarje spänn, och de nedfallna trådarna voro längs linjen fastfrusna under fotsdjup snö. Afbrott uppstodo å samtliga telegrafledningar till Tyskland samt på ett stort antal telefonledningar i Malmö, hvarjämte de flesta telegraf- och telefonledningar från Malmö norrut blefvo genom stormen obrukbara. Telegrafiedningarna till Tyskland blefvo den 27 i samma månad åter klara, och i början af december voro de öfriga skadorna afhjälpta. Genom stark snöstorm den 30 december nedbrötos 8 km af telegrafstolplinjen längs västkustbanan i närheten af Brännarps järnvägsstation. Härvid blefvo 15 karbolinerade och 8 impregnerade fullgoda stolpar afbrutna samt 2 impregnerade stolpar uppryckta, hvarigenom samtliga å linjen upplagda ledningar blefvo obrukbara. Dessa ledningar blefvo emellertid den 1 januari 1905 provisoriskt reparerade. Under samma storm kullblåste tvänne abonnentstolpar vid Örtofta och Stångby, förorsakande fel å nästan alla från Malmö norrut gående telegrafledningar, hvilka dock nyårsdagen åter voro klara. Samtliga till Karlskrona ingående ledningar samt 200 abonnentledningar i Karlskrona telefonnät ramponerades af snöstormen. Sträng ihållande kyla försvårade och fördröjde reparationsarbetet, hvilket först den 6 januari 1905 var fullständigt afslutadt. Anläggningsarbeten. Telegraf. Genom användande af den materiel, som vid ombyggnad af en telefonledning mellan Hällnäs och Lycksele blifvit för telefonledningen obehöflig, men fått å stolplinjen kvarligga, har erhållits en ny telegrafledning, n:r 123, mellan Umeå och Lycksele. Den genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den 21 september 1900 medgifna nedläggningen af en telegrafkabel mellan Huddinge och Tumba, hvilken på grund af dubbelspåranläggning icke kunnat under åren 1900 1903 verkställas, har icke heller under år 1904 kommit till utförande. Telegrafförbindelse är under året anordnad mellan telegrafverkets och statens järnvägars stationer i Ljusdal. Telefon. Enligt meddelande uti nådiga brefvet den 22 maj 1903 har Eders Kungl. Maj:t i den till 1903 års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att för anläggning af vissa telefonledningar bevilja ett extra anslag af 2,759,400 kronor samt däraf anvisa för år 1904 ett belopp af 1,300,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta af sistnämnda belopp förskottsvis under år 1903 af tillgängliga medel utanordna 700,000 kronor. Denna framställning blef af Riksdagen på det sätt bifallen, att Riksdagen såsom lån beviljade 2,759,400 kronor för anläggning af nedannämnda telefonledningar: Stockholnv Örebro Norska gränsen, Stockholm Malmö, Stockholm Norrköping, Norrköping Nässjö, Nässjö Vexiö, Yexiö Hessleholm, Hessleholm Malmö, Norrköping Motala, Nässjö Mjölby, Nässjö Vestervik, Vexiö Kalmar, Hessleholm Kristianstad, Malmö Kristianstad, Malmö Ystad, Stockholm Vestervik Oskarshamn, Stockholm Göteborg, Stockholm Sköfde, Sköfd e Venersborg, Sköfde Borås, Sköfde Skara Lidköping, Göteborg Helsingborg, Göteborg Halmstad, Falkenberg Varberg, Engelholm Halmstad, Helsingborg Hessleholm, Göteborg Karlstad, Sköfde Karlstad, Göteborg Lysekil, Göteborg Udde valla, Smögen Lysekil Grebbestad Strömstad, Göteborg Borås, Göteborg Jönköping, Göteborg Vexiö, Norrköping Örebro, Eskilstuna Flen, Norrköping Vesterås Gefle, Stockholm Örebro, Stockholm Eskilstuna Örebro, Stockholm Arboga Örebro, Arboga Vesterås, Stockholm Gefle, Stockholm Gefle Falun, Örebro Krylbo Falun, Örebro Smedjobackon, Söderhamn Hudiksvall, Ljusdal Ange Östersund,
Hernösand Nyland, Sollefteå Ragunda Östersund, Örnsköldsvik Ramsele Backe Strömsund, Hällnäs Lycksele Åsele, Koden Vuollerim, Nödcrkalix Haparanda samt Gcllivare Kiruna. Af berörda lån anvisades 1,300,000 kronor att utgå under år 1904. Tillika bemyndigades Riksgäldskontoret att af detta belopp under år 1903 tillhandahålla Telegrafstyrelsen 700,000 kronor. Såsom af Telegrafstyrelsens berättelse för år 1903 framgår blefvo de ledningar, som skulle för nämnda 700,000 kronor anläggas, färdigbyggda dels under år 1903 och dels under år 1904. Sedan Eders Kungl. Maj:t uti nådig proposition till 1904 års Riksdag föreslagit, att af of van berörda utåt 1903 års Riksdag beviljade lånobelopp 2,759,400 kronor såsom lån finge under år 1904 tillhandahållas Telegrafstyrelsen, utöfver förut för sistnämnda år anvisade lånebelopp 600,000 kronor, ytterligare 420,000 kronor, samt Riksdagen härtill lämnat sitt bifall, bemyndigades Riksgäldskontoret att under år 1904 tillhandahålla Telegrafstyrelsen 1,020,000 kronor att till utförande af dem bland ofvan uppräknade interurbana telefonledningar, som Eders Kungl. Maj:t funne skäligt bestämma, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Eders Kungl. Maj:t pröfvadt, af Telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och jämto ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till Telegrafstyrelsen förorsakades Riksgäldskontoret,inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel därtill lämnade tillgång. Jämlikt nådiga brefvet den 20 maj 1904 har Eders Kungl. Maj:t tillika medgifvit, att det sålunda för är 1904 anvisade belopp skulle komma till användning för utförande af vissa bestämda telefonledningar, och hafva af dessa ledningar följande under år 1904 blifvit färdigbyggda, nämligen: Stockholm Örebro Norska gränsen (delen Örebro Norska gränsen), Stockholm Malmö, Norrköping Nässjö, Nässjö Vexiö, Vexiö Hessleholm, Norrköping Motala (delen Linköping Motala), Hesslehol m Kristianstad, Malmö Kristianstad, Malmö Ystad, Stockholm Yestervik Oskarshamn (delen Hultsfred Oskarshamn), Sköfde Venersborg, Göteborg Halmstad, Helsingborg Hessleholm, Göteborg Karlstad (delen Göteborg Yenorsborg), Norrköping Vesterås Gefle, Stockholm Eskilstuna Örebro, Stockholm Gefle Falun (delen Gefle Falun), Örebro Smedjebacken, Örnsköldsvik Ramsele Backe Strömsund (delen Örnsköldsvik Sollefteå), Umeå Lycksele Asele samt Boden Vuollerim. ANLÄGGNINGSARBETEN. Uppå därom af Eders Kungl. Maj:t framställd nådig proposition har 1904 års Riksdag därjämte, för fortsatt utveckling af statens telefonväsen i afseende å lokala telefonnät med förbindelseledningar, anvisat ett lånebelopp för år 1904 af 1,775,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Eders Kungl. Maj:t pröfvadt, af Telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till Telegrafstyrelsen förorsakades Riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämnade tillgång. Enligt bemyndigande i nådiga brefvet den 20 maj 1904 har Telegrafstyrelsen hos Riksgäldskontoret lyftat ofvanberörda lånebelopp, 1,775,000 kronor, att användas till utförande af vissa af Eders Kungl. Maj:t enligt samma nådiga bref medgifna telefonanläggningar. Under år 1904 hafva följando dubbeltrådiga telefonförbindelseledningar blifvit utförda: XI
XII ANLÄGGNINGSARBETEN. Genom nådigt] brof den 8 april 1904 har Eders Kungl. Maj:t tilldelat telegrafverket ett bidrag af 3,000 kronor för anordnande af rikstelefonförbindelse till Nämdö i Stockholms skärgård, och har under året en växeltelefonstation därstädes med förbindolseledning till Ingarö växelstation blifvit anordnad. Den genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den 14 oktober 1904 till utförande anbefallda telefonledningen Gellivare Öfverkalix har icke under året hunnit utföras, men är boordrad till utförande under år 1905. Sedan Eders Kungl. Maj:t den 3 oktober 1903 i nåder föreskrifvit, att telefon icke må utan Eders Kungl. Maj:ts tillstånd i statens ämbetslokal uppsättas eller eljest på bekostnad
ANLÄGGNINGSARBETEN. af statsmedel anordnas, hafva under år 1904 jämlikt särskilda nådiga bref ett flertal telefonförbindelser anordnats till statens verk och ämbetslokaler m. m. å skilda orter inom riket. Under år 1904 hafva följande nya telefonnät tillkommit med nedanstående antal apparater: (Namnet inom parentes angifver den centraltelefonstation, under hvilken telefonnätet är förlagdt.) XIII Under år 1904 hafva telefonnäten vid nedanstående centralstationer med underlydande växelstationer utvidgats eller minskats med nedanstående antal apparater:
XIV STATIONER. Landsort, Leksand, Lilla Edet, Lindesberg, Ljusne, Lycksele, Mariefred, Munkedals bruk, Mönsterås, Mörbylånga, Råneå, Saltsjöbaden 1 ), Sandhamn, Seffle, Sikeå, Skönvik, Slite, Smedjebacken, Smögen, Sofiero, Strengnäs, Stugsund 1 ), Sunne, Snrahammar, Svartvik, Sveg, Söderköping 1 ), Tullgarn, Tore, Ullånger, Ulricehamn, Vadstena, Valdemarsvik, Vara, Vaxholms fästning, Vifstavarf, Åmål, Ange, Öregrund och Östhammar, eller tillhopa 54 stationer. Till dessa, sammanlagdt 159 telegrafstationer, komma i Stockholm 11 filialtelegrafstationer, nämligen 4 å Norrmalm, 2 å Östermalm, 1 ä Södermalm, 1 å Kungsholmen,. 1 i riksdagshuset, 1 å börsen och 1 i Grand Hotel, samt i Göteborg 2 filialtelegrafstationer, 1 vid Stigbérgstorget och 1 vid Drottningtorget, eller tillhopa 13 filialtelegrafstationer. Dessutom äger fullständig telegramexpedition rum å rikstelefonstationerna Flen, Furusund, Gnesta, Karlsborg, Kinnekulle och Tidaholm. Telegramexpeditioner och telegraminlämningsställen. Vid 1904 års utgång funnos telegramexpeditioner inrättade å 514 växeltelefonstationer samt hos 80 telefonabonnenter, hvarjämte 82 telegraminlämningsställen voro anordnade. II. Stationer. Telegrafstationer. Telegrafstationernas klassindelning. Vid 1904 års utgång voro stationerna efter tjänstgöringstiden indelade i klasser sålunda: Första klassen, med oafbruten tjänstgöring dag och natt: Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall 2 ), eller 4 stationer. Andra klassen, med hel dagstjänst: Arboga, Arvika, Askersund, Backe, Boden, Bofors, Bollnäs, Borås, Byske, Djursholm, Eksjö, Engelholm, Enköping, Eskilstuna, Eslöf, Falkenberg, Falköping, Falun, Filipstad, Gefle, Gellivare, Grebbestad, Halmstad, Haparanda, Helsingborg, Hernösand, Hessleholm, Hudiksvall, Hultsfred, Höganäs, Hörby, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Katrineberg, Katrineholm, Kiruna, Klippan, Kolbäck, Kopparberg, Kramfors, Kristianstad, Kristinehamn, Krylbo, Köping, Landskrona, Lidköping, Linköping, Ljusdal, Luleå, Lund, Lysekil, Mariestad, Marstrand, Mjölby, Mora, Motala, Nederkalix, Nora, Norberg, Nordmaling, Norrköping, Norrtelje, Nyköping, Nyland, Nässjö, Oskarshamn, Oxelösund, Piteå, Barnsele, Ronneby, Sala, Simrishamn, Skara, Skellefteå, Sköfde, Sollefteå, Strömstad, Söderhamn, Södertelje, Sölvesborg, Trelleborg, Trollhättan, Uddevalla, Umeå, Upsala, Varberg, Varekil, Venersborg, Vestervik, Vesterås, Vexiö, Vinga, Visby, Ystad, Ahus, Örebro, Örnsköldsvik och Östersund, eller tillhopa 101 stationer. Tredje klassen, med inskränkt dagstjänst: Bergqvara, Bjästa, Borgholm 3 ), Dalarö, Brottningholm, Finspong, Fjollbacka, Gamleby, Hedemora, Hjo, Holmsund 3 ), Husum, Hvetlanda, Junselo, 1) Förutvarande viixelstation under Kristianstad och tillika med växclstationerna Kipa och Yngsjö utbruten ur Kristianstads redovisningsområde. 2 ) Denna station stänges dock i regel kl. 12 midnatt. 3 ) Sommartiden hel dagstjiinst. Järnvägstelegrafstationer. Under år 1904 hafva, enligt till Styrelsen inkomna anmälningar, följande antal för telegrafering inrättade järnvägsstationer blifvit satta i förbindelse med telegrafnätet: Telefonstationer. Statstelefonstationer. Vid 1904 års utgång funnos statstelefonstationor af följande slag till nedanstående antal: a) stationer för ledningarnas växling: 153 centralstationer, däraf 147 å orter med telegrafstation och 6 å orter med endast telefonförbindelse; 1,140 växelstationer, sorterande under centralstationerna. 1 ) Sommartiden hel dagstjänst.
PERSONAL. XV b) samtalsstationer för allmänheten: å 153 centralstationer,» 13 filialtelegrafstationer,» 884 växelstationer samt hos 1,126 abonnenter. Enskilda telefonstationer. Enligt från de enskilda telefonbolagen lämnade uppgifter funnos vid 1904 års utgång enskilda central- och växelstationer till ett antal af 229. Sammanfattning. Telegrafstationer: Munsö, Norderön, Norrala, Nynäshamn, Orsa, Qvitsle, Rönninge, Sjöbo, Säbyholm, Tumba, Uddevalla, Vretstorp och Öjebyn. Å telefonstationerna i Barfva, Bål^ta, Eksjö, Forsby, Glimåkra, Gnesta, Grillby, Gustafsberg, Göteborg, Immeln, Kristinehamn, Linköping, Långtora, Mölnbo, Niemis, N. Ljusterö, N. "VVermdö, Oskarshamn, Riala, Riddersvik, Rönninge, Stockholm (centraltelefonstationen och filialstatiouen å Grand Hotel), Säbyholm, Södertelje, Tollarp, Tomelilla, Vadstena, Vanas, Venersborg, Vestervik, Tindeln, Väsby, Yngsjö, Åker, Angsösund och Östanbro hafva nya växelbord insatts, i de flesta fall på grund af otillräckligt utrymme i förut befintliga växelbord. Maskininduktorer för åstadkommande af signalström hafva under året uppsatts å stationerna i Söderköping och Vadstena. En å telegrafverkets verkstad utarbetad anordning för uppringning å telefonledningar medelst batteriström, har under året försöksvis uppsatts å stationerna i Saltsjöbaden och Svedala, och är meningen, att, därest anordningen befinnes praktisk och lämplig, densamma skall efter hand komma till användning i större utsträckning vid stationer, där ström för signalinduktor ej kan erhållas, eller där kostnaden för signalindnktors användande skulle blifva för hög. Automatiska växlar, enligt en å telegrafverkets verkstad utförd konstruktion, hafva under året uppsatts å växelstationerna Björksta, Riddersvik, Rönninge samt Östanbro. III. Personal. Telefonstationer: a) stationer för ledningarnas växling: b) samtalsstationer för allmänheten: Stationernas underhåll. Telegrafstationerna. Telegrafstationerna i Kristinehamn, Leksand, Luleå, Stockholm (filialerna å Kungsholmen och vid Brunkebergstorg), samt Uddevalla hafva under året flyttats till andra lokaler. Telefonstationerna. Följande telefonstationer hafva under år 1904 flyttats till andra lokaler, nämligen: Färentuna, Gräddö, Hofors, Hålland, Hällnäs, Johannisberg, Kristinehamn, Leksand, Matarengi, Enligt den af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen fastställda aflöningsstat för år 1904 är antalet ordinarie interurbantelefonister af andra lönegraden höjdt från 50 till 100. Ben ordinarie personalen utgjorde vid 1904 års utgång af 888 personer, af hvilka 32 tjänstgjorde i Styrelsen, 30 vid distriktsförvaltningarna och 826 vid stationerna; den extra ordinarie personalen samt personer, använda såsom biträden och arbetare vid telegrafverket, utgjorde omkring 4,200, och uppgick således hela antalet personer, som under 1904 sysselsattes vid telegrafverket, till omkring 5,100. Styrelsens ordinario personal utgjordes af 1 generaldirektör och chef för telegrafverket, 4 byråchefer, däraf 1 för administrativa byrån, 1 for linjebyrån, 1 för byrån för telegraftrafiken och 1 för byrån för telefontrafiken, 5 tjänstemän af andra lönegraden, nämligen 1 sekreterare, 1 kamrerare, 1 öfvoringenjör, 1 elektriker och 1 föreståndare för verkstaden, 17 tjänstemän af första lönegraden, nämligen å administrativa byrån: 1 notario och ombudsman, 1 registrator och aktuarie, 4 revisorer, 1 hufvudkassör, 1 bokhållare och kassakontrollant samt 1 statistiker; å linjebyrån: 1 byråingonjör och ritare, 1 notarie samt 1 förrådsförvaltare; å byrån för telegraftrafiken: 1 notarie och 1 byråingenjör och föreståndare för telegrafverkets undervisningsanstalt; samt å byrån för telefontrafiken: 1 notarie, 1 aktuario och 1 verkstadsingenjör. Härförutom funnos följande betjänte nämligen: 1 förrådsvakt, 1 förste vaktmästare och 3 vaktmästare. Därjämte voro såsom biträden anställda 30 amanuenser, 3 e. o. byråingenjörer, 12 e. o. tjänstemän och
XVI APPARATER. FÖRRÅD. 15 extra biträden. Vid verkstaden funnos anställda såsom biträden 1 e. o. verkstadsingenjör, 1 t. f. förste ritare, 1 t. f. förste bokhållare och 1 t. f. materialförvaltare, och har verkstadens arbetspersonal under årets lopp i medeltal utgjort 290 man. Den ordinarie personalen vid distriktsförvaltningarna utgjordes af 4 telegrafinspektörer, 6 linjedirektörer, 8 linjeingenjörer, 6 bokhållare och 6 materialvakter. Därjämte voro anställda vid inspektionsdistrikten 8 biträden samt vid linjedistrikten 20 e. o. linjeingenjörer och 21 andra biträden. Vid linjearbetena samt vid arbeten inom telefonnäten sysselsattes 120 arbetsledare och linjeförmän, 6 öfverreparatörer, 231 fasta och tillfälliga reparatörer, och har antalet linjearbetare i medeltal uppgått till under sommarmånaderna 900 och under vintermånaderna 680 man. Den ordinarie personalen vid stationerna utgjordes enligt stat af 4 telegrafdirektörer, 1 telefondiréktör, 5 kommissarier af l:a klass, 23 kommissarier af 2:a klass, 24 kommissarier af 3:e klass, däraf 21 tillsatta, 17 kommissarier af 4:e klass, däraf 12 tillsatta, och 100 telegrafister, däraf 91 tillsatta, eller tillhopa 174 stationsföreståndare, samt dessutom biträdande tjänstemän: 3 kommissarier af 2:a klass, 9 kommissarier af 3:e klass, 6 kontrollörer, 2 kassörer, 110 assistenter, 256 telegrafister, 2 kvinnliga bokhållare, 40 kvinnliga vaktföreståndare, 100 interurbantelefonister af l:a lönegraden, 100 interurbantelefonister af 2:a lönegraden; hvarförutom funnos 7 vaktbetjänte af l:a lönegraden och 18 vaktbetjänte af 2:a lönegraden, eller sammanlagdt 827 personer tillhörande ordinarie stationspersonalen. Den extra ordinarie tjänstemannapersonalen vid stationerna utgjordes vid 1904 års slut af 55 e. o. assistenter, 246 e. o. telegrafister, 156 extra interurbantelefonister och 964 lokaltelefonister eller, sammanräknadt 1,421 personer. Af den extra ordinarie telegrafpersonalen hafva 127 innehaft telegrafförordnande hela året, 88 under minst 3 månader, 9 användts uteslutande för telefontjänstgöring, 43 icke innehaft något förordnande vid verket samt de återstående i mån af behof anlitats för tillfällig tjänstgöring vid telegraf- eller telefonstation. Antalet telegrambärare och vaktmästare vid stationerna förutom ofvannämnda ordinarie vaktbetjänte uppgick till sammanlagdt 332. Den ordinarie och extra ordinarie stationspersonalen uppgick alltså till ett antal af 2,580 personer. För tjänstgöring å understationer användes dessutom omkring 1,000 personer. Af hela den ordinarie personalen hafva under år 1904 3 aflidit samt 29 efter erhållet afsked afgått, däraf 12 med åtnjutande af pension. Till ordinarie befattningar att tillträdas under år 1904 hafva befordrats 119 personer, nämligen inom Styrelsen: generaldirektören och till tjänstemän i l:a lönegraden 2; inom linjedistriktens till linjeingenjör 1, till bokhållare 1, till materialvakter 2; samt inom inspektionsdistrikten och stationerna: till telegrafdirektörer 2, till kommissarier af 2:a klass 2, till kommissarier af 3:e klass 6, till kontrollörer 3, till kommissarier af 4:e klass 3, till assistenter 12, till telegrafister 19, till vaktföreståndare 3, till interurbantelefonister af l:a lönegraden 6, till interurbantelefonister af 2:a lönegraden 56. IV. Apparater. För befordring af telegrammer i riket hafva under år 1904 varit i bruk: Antalet i telegrafverkets telefonnät uppsatta telefonapparater (utom växelapparater) utgjorde 74,512, däri inberäknade ofvanstående telefonapparater. Antalet apparater, uppsatta inom de enskilda bolagens och föreningarnas nät, var omkring 39,000. Hela antalet i bruk inom landet varande telefonapparater var således omkring 113,500. Vid statens telefonstationer voro vid årets slut i bruk 1,600 växelapparater för dubbeltrådiga ledningar med tillsammans 103,028 klaffnummer, hvaraf 26,714 lediga nummer. A staten tillhöriga stationer funnos dessutom vid årets slut 7 enkellednings växelbord med tillsammans 63 nummer. V. Förråd och inventarier. I likhet med hvad förhållandet varit under de senare åren, hafva under år 1904, förutom hufvudförrådet i Stockholm, filialförråd funnits inrättade vid linjedistriktsbyråerna i Malmö, Göteborg, Norrköping, Stockholm, Gefle och Sundsvall äfvensom vid linjeingenjörsexpeditionerna i Helsingborg, Vexiö, Falköping, Örebro, Upsala, Vesterås, Luleå och Östersund, hvarjämte filialförråd under året inrättats vid linjeingenjörsexpeditionen i Karlstad. Värdet af de vid 1904 års slut i förråden befintliga effekter redovisas sålunda: 1 ) Åtskilliga telegrafapparater med dubbla reläer hafva på grund af sin konstruktion förut beräknats två gånger hvardera. Ett antal telefonapparater, som användts for telegramtelefonering, hafva luttills upptagits bland telegrafapparater.
VERKSTAD. XVII Inköp af inventarier. För att visa, i hvad mån inhemsk eller utländsk industri blifvit anlitad för anskaffandet af inköpta varor och effekter, meddelas här nedan en uppgift öfver några af de viktigaste artiklarna och de för dem utgifna belopp i runda tal: Arbetarnas antal har i medeltal under året uppgått till 290, inkl. 27 kvinnliga och 30 minderåriga. Verkstadens affärsställning den 31 december 1904 framgår af nedanstående tablå: Tillgångar: Skulder: VI. Verkstad. Någon utvidgning eller nämnvärd ändring å verkstaden har under år 1904 icke ägt rum. Yärdet af under året utförda och levererade arbeten har uppgått till ett belopp af kr. 870,776-00, visande en tillökning af omkring 105,000 kronor utöfver motsvarande summa år 1903. De väsentligasto tillverkningsposterna hafva utgjorts af: Verkstadens tillgångar utöfver skulderna, som"vid ingången af år 1904 uppgingo till kr. 1,228,549'24, hafva sålunda under året ökats med kr. 100,908-44. För reparation hafva under året till verkstaden inkommit effekter till ett värde af kr. 462,452-89, hvilket belopp icke ingår i ofvanstående tablå och ej heller i redogörelsen för förrådet. III
XVIII FASTIGHETER. TELEGRAFTRAFIK. VII. Fastigheter. Enligt nådiga brefvet den 17 juni 1904 har Eders Kungl. Maj:t i den till 1904 års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen raedgifva,. att för telegrafverkets behof till nedannämnda pris måtte få inköpas vissa fastigheter: Köpenhamn och dels å Stora Nordiska Telegrafsällskapets direkta linjer (se Tab. 3 not 2) samt tjänstetelegram mer och meteorologiska expeditioner 275,006, eller sammanlagdt 3,024,103. Å. Taxerade telegrammer. Denna framställning blef på sådant sätt af Riksdagen bifallen, att för telegrafverkets behof finge till nämnda pris inköpas omförmälda fastigheter i Helsingborg och i Falköping, hvarjämte Riksdagen i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förslag om inköp af en fastighet i Gefle, hvilket Riksdagen icke ansåg sig kunna bifalla, medgaf, att för beredande af lokaler i nämnda stad för telegrafverkets behof finge reserveras ett belopp af 100,000 kronor. Till följd af detta medgifvande har Telegrafstyrelsen inköpt en obebyggd tomt i Helsingborg samt en bebyggd tomt i Falköping. Genom nådiga bref don 13 maj 1881 och den 21 september 1895 har Eders Kungl. Maj:t medgifvit, att den så kallade slottsflygeln i Linköping finge disponeras af telegrafverket för att användas till lokal för telegrafstationen därstädes, under villkor att byggnaden ifråga af telegrafverket underhölles och förvaltades. En under år 1903 företagen undersökning af byggnaden utvisade, att densamma befann sig i ett i hög grad bristfälligt skick och delvis var af eldfarlig beskaffenhet, hvartill kom att för stationens behof kräfdes väsentligt större lokalutrymme. Med anledning häraf har under år 1904 en genomgripande reparation af slottsflygeln utförts, och har sammanlagda kostnaden härför uppgått till kronor ll,772oi. Bokförda värdet af telegrafverkets fastigheter, förutom de till telegrafverkets verkstad upplåtna, till 500,000 kronor bokförda fastigheten, uppgick vid 1904 års slut till kronor 721,674-68. Under året har kostnaden för underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler i Dalarö, Furusund, Gefle, Göteborg, Haparanda, Katrineholm, Kolbiick, Malmö, Nässjö, Sandhamn, Stockholm och Sundsvall uppgått till ett sammanlagdt belopp af kronor 12,660-82. B. Afgiftsfria telegrammer och meteorologiska expeditioner. 1. Tjänstetelogrammer och cirkulär: 2. Meteorologiska expeditioner: Repetitionerna hafva varit 3,377,284, hvaraf 872,510 telefonbefordrade telegrammer. Bland de taxerade terminal-telegrammerna hafva förekommit: Af de utländska torminala presstelogrammerna hafva utväxlats med: VIII. Trafik. Telegraftrafiken. Telegramväxling. Af tabellbilagan 3, jämförd med den i tabellbilagan 2 lämnade uppgiften om antalet transittelegrammer, inhämtas, att antalet taxerade telegrammer utgjort 2,749,097 däri inberäknade 375,149, som befordrats dels å direkt ledning Kristiania De utländska telegrammernas fördelning på särskilda länder. Tabellbilagan 4 innehåller en öfversikt af Sveriges taxering underkastade telegramväxling med utlandet under år 1904 sålunda, att för hvarje station finnes angifvet dels antalet därifrån till utlandet a/sända telegrammer, -med fördelning af dessa på särskilda adressländer eller grupper af adressländer, dels summan af de till stationen från utlandet i dess helhet ankomna telegrammer. Denna terminalkorrespondens utvisas, med något fullständigare fördelning på de särskilda länderna, af följande siffror:
TELEGRAFTRAFIK. XIX I medeltal: Samtliga länder med europeisk taxering Medelordantalet år 1903: Samtliga länder med europeisk taxering Telegramväxlingen under årets särskilda månader. Telegraf korrespondensen var minst under februari med 480,931 och störst under augusti med 694,424 expeditioner. Procenttalet af mellan Sverige och utlandet direkt växlade, taxerade telegrammer utgjorde för: Tyskland 30 2, Storbritannien 24-o, Danmark 12-4, Norge 11'8, Frankrike 4'8, Kyssland utom Finland 3-8, Finland 3-7, Nederländerna 3'i, Belgien 1-G öfriga länder med europeisk taxering 3i samt länder mod utomeuropeisk taxering. 2o. Jämförelse med år 1903. Jämföres hela antalet under år 1904 befordrade, taxerade telegrammer, uppgående till 2,749.097, med motsvarande antal under år 1903, hvilket utgjorde 2,638,022, visar år 1904 en ökning af 111,075 telegrammer eller 4-2 procent. Om åter de båda åren jämföras med hänsyn till de särskilda slagen af taxerad telegramväxling, den inländska, den utländska terminala där antingen afgångs- eller ankomststationen är svensk och den utländska transiterande, framgå följande sifferförhållanden: Medelantalet ord i utländska telegrammer. Medelantalet ord i telegrammer,till och från de särskilda länderna äfvensom vid terminalkorrespondensen i dess helhet har varit följande: 1 ) Beträffande Norge, Danmark och Storbritannien äro vid beräkning af medelantalet ord presstelcgrammerna icke medtagna, varo sig med hänsyn till dessa länder hrart för sig oller tili den europeiska korrespondensen i dess helhet. Medelantalet ord i dessa telegrammer har utgjort: i do afsända till Xorge 103'1, till Danmark 100o och till Storbritannien 128'5 samt i do från dessa länder ankomna resp. 205'5, 137'1 och 67 3. Kvarliggande telegrammer. Af samtliga ankomna in- och utländska taxerade telegrammer hafva 6,939 eller något öfver 0'4 procent icke kunnat till-
XX TELEFONTRAFIK. ställas adressaterna, hvarför dessa telegrammer förblifvit kvarliggando å stationerna för att efter förloppet af den i telegrafreglementet bestämda tid förstöras. Telegrammer under åren 1895 1904. Förhållandet med hänseende till de befordrade, taxering underkastade tolegrammernas antal under ofvannämnda tioårsperiod har varit följande: samtal på antalet apparater, komma omkring 2,580 samtal på hvarje apparat. Frekvensen är dock mycket olika på olika platser. 1 nedanstående tabell äro centraltelefonstationerna med underlydande växelstationer (undantagandes Landsort, där ej några abonnenter finnas, utan blott samtalsstation för allmänheten är inrättad) ordnade efter hela antalet samtal per apparat under år 1904. Felaktig expedition. Framställningar att i anledning af felaktig expedition återbekomma erlagda portoafgifter hafva dels af inländska och dels af utländska korrespondenter under år 1904 blifvit gjorda i afseende å 124 telegrammer. Af anställda undersökningar härom har framgått, att af dessa telegrammer 44 expedierats felaktigt inom riket och 49 i utlandet, samt att i 31 fall framställningarna -varit obefogade. Telegramtrafik, som icke berört statstelegrafledningarna. Antalet betalda telegrammer, som uteslutande passerat järnvägarnas telegrafledningar, uppgick under år 1904 till 126,760. Hela antalet betalda telegrammer år 1904 utgjorde således 2,875,857, däraf 421,206 telegrammor, hvilka via Sverige utväxlats mellan främmande länder. Telefontrafiken. Såsom af tabellbilagan 1 synes, uppgingo telefonsamtalen vid telegrafverkets stationer till nedannämnda antal: Ilsamtalen hafva utgjort 459,523, seriesamtalen 62,789 och nattsamtalen'126,514. Vid jämförelse med föregående år visar sig ökningen utgöra för telefonsamtal mot abonnemangsafgift 8-3 procent och för telefonsamtal mot särskild afgift 16-2 procent. Fördelas hela antalet
TELEFONTRAFIK. DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN. XXI Tabellbilagan 5 innehåller en öfversikt af den terminala telefonkorrespondonsen med utlandet under år 1904 sålunda, att för hvarjo station finnes angifvet dels antalet därifrån till utlandet afgångna telefonsamtalsperioder med fördelning af dessa på de särskilda adressländerna, dels summan af do till stationen från utlandet i dess helhet ankomna samtalsperioder. Då till denna summa samt till slutsumman läggas samtalsperioderna å direkta linjen Kristiania Köpenhamu sålunda, att de från Norge afgångna 2,560 samtalsperioderna påföras Norge och de från Danmark afgångna 8,064 samtalsperioderna detta land, erhållas följande siffror: Öfversikt af telefonverksamheten. Af hela antalet mellan Sverige och utlandet växlade samtalsperioder belöpte på: Norge 43-4, Danmark 55-2 samt Tyskland 1-4 procent. IX. Den ekonomiska ställningen. Rörelsens inkomster och utgifter hafva för år 1904 varit följande: Inkomster: A. Telegrafinkomster: Telegramporto: 1) Centralstationen öppnades såsom sådan den 1 juli 1904, och totalantalet samtal, 94,500, faller endast på senare hälften af året. Antalet samtal pr apparat är däremot bcräknadt for helt år i likhet med hvad som skett för de öfriga centralstationerna.
XXII DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN. Afdragas härifrån följande belopp, hvilka skolat åter utgifvas, nämligen: a) för telegrammers vidarebefordring inom landet med järnvägstelegraf, gång- eller b) enligt afräkningar: med norska telegraf- Om afdrag göres från nämnda inkomstsiffra... 8,184,891-3 af såväl det belopp, som af Telegrafstyrelsen beräknades såsom inkomst vid uppgörande af förslag till de sedermera genom nådiga brefvet den 10juni 1903fastställdastaterna 7,000,000-00 som det från telegrafverkets verkstad levererade belopp, hvilkot icke är visa sig inkomsterna af rörelsen hafva öfverstigit det beräknade inkomst- Utgifter: aflöning till den ordinario personalen vid Styrelsen, distriktsförvaltningarna och stationerna: arfvoden till extra ordinario tjänstemän, vikariatsersättning m. m. vid Styrelsen, distriktsför- B. Telefoninkomster: C. Inkomster från telegrafverkets verkstad: D. Öfriga inkomster: betalning för ordböcker, taxor och blanketter samt afgifter för telegram-
DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN. XXIII jämte öfriga inkomster, som icke kunna hänföras till den ena eller andra rörelsen, samt inkomsten från telegrafverkets verkstad, äfvensom utgifterna för aflöningar, pensionering, öfrig drift och räntor samt öfverskott af rörelsen och beloppen, som af öfverskottet användts till amortering. Inkomster: Enligt de af Eders Kungl. Maj:t genom nådiga brefvet den 10 juni 1903 fastställda staterna för år 1904 hade utgifterna sammanlagdt beräknats till 6,885,000 kronor. Då de i verkligheten uppgått till 7,671,755 kronor 86 öre, hafva de öfverskjutit de beräknade med 786,755 kronor 86 öre. Denna ökning förskrifver sig hufvndsakligen därifrån, att a skulden till Riksgäldskontoret kunnat amorteras betydligt större belopp an som beräknats vid statens uppgörande. Beträffande öfriga utgiftstitlar hafva de under aflöningsstaten upptagna alla uppgått till lägre belopp än staten innehåller. Pensionsstatens utgifter hafva uppgått ungefär till de beräknade. Af de till ett antal af 15 i omkostnadsstaten intagna olika utgiftstitlarna hafva 8 uppgått till högre och 7 till lägre belopp än livad staten upptager. 1 likhet med hvad förhållandet var under år 1903 hafva å omkostnadsstaten utgifterna under titlarne stationers och linjers underhåll, inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. m. samt blanketter, telefonkataloger etc. varit de, som i någon större grad öfverstigit de beräknade beloppen. Äfven för år 1904 gäller hvad i berättelsen för år 1903 antydts att vid beräkningarnes uppgörande. för nämnda titlar icke kunnat utrönas det verkliga behofvets omfattning. Såsom förut nämnts, hafva inkomsterna uppgått till 1,064,891 kronor 36 öre mera än som beräknats, hvadan, om därifrån dragas utgifterna utöfver beräkningen i staterna, 786,755 kronor 86 öre, nettobehållningen enligt stat blifvit 278,135 kronor 50 N öre högre än förslagen angifvit. Härtill kommer ievereringen från telegrafverkets verkstad 120,000 kronor, hvarför den öfverskjutande behållningen blir 398,135 kronor 50 öro. Sedan till kassaförlaget af behållningen från åren 1902 och 1903 kronor 502,185-2 8 samt af nettovinsten för år 1904 kronor 397,814-72 blifvit afsatta till kassaförlaget, uppgår detta vid 1904 års slut till sitt fulla belopp, kronor 900,000. Till Statskontoret har efter verkställdt bokslut inlevererats återstående nettovinsten 115,320 kronor 78 öro. Till öfversikt af det ekonomiska resultatet af rörelsen under de senaste 10 åren äro i efterföljande tabell sammanställda bruttoinkomsterna af de båda hufvudgrenarna af rörelsen Utgifter: Inkomst af telegraftrafiken. Enligt tabellbilagan 3 utgör summan af debiterade porto- och andra afgifter för 1904 års telegramväxling 2,813,270 kr. 78 öre, däri inberäknadt ett belopp af 9,480 kr. 91 öre utgörande ersättning på grund af särskild öfvereiiskommelse för befordring af vissa sjöfarts- och väderlekstelegrammer m. m. Från förstnämnda summa böra dock afräknas de belopp, som blifvit utbetalda: dels för tologrammers vidarebefordring inom landet m. m., dels för telegrambefordring i utlandet, dels ock till Stora Nordiska Telegrafsällskapet för dess andel i Sveriges terminal-och transitporto; dessa belopp hafvasammanräknade uppgått till 940,846 kr. 06 öre, så att återstoden 1,872,424 kr. 72 öre utgör telegrafverkets behållna portoinkomst för året. Motsvarande inkomst för år 1903 uppgick till 1,811,493 kr. 58 öre, hvarför således en ökning för det sist förflutna året
XXIV DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN. uppstått till ett belopp af 60,931 kr. 14 öre eller 3-4 procent. Betraktas detta resultat med hänsyn till dels in- och dels utländsk korrespondens, framgår, att inkomsten ökats af den förra med 2,639 kr. 85 öre eller 0-3 procent samt af den senare med 58,291 kr. 29 öre eller med 5-9 procent. Jämföres den portoinkomst, som don inländska och den utländska telegrafkorrespondensen år 1904 hvar för sig tillfört telegrafverket, visar det sig, att för 1,279,385 inländska telegrammer influtit 820,589 kr. 34 öre, eller i medeltal per telegram kr. 0-64, och för 1,469,712 utländska telegrammer 1,042,354 kr. 47 öre, eller i medeltal per telegram kr. 0-71, hvartill komma förenämnda 9,480 kr. 91 öre för sjöfartstelegrammer m. m. Beträffande Sveriges utländska telegramväxling, fördelad i terminal- (från och till Sverige) och transitkorrespondens, har medelportot per telegram för den förstnämnda, omfattande 1,048,506 telegrammer med en inkomst af 928,995 kr. 85 öre, uppgått till kr. 0-89 och för den sistnämnda 421,206 telegrammer med en inkomst af 114,435 kr. 27 öre till kr. 0 27. Skulder: Inkomst af telefontrafiken. Telegrafverkets inkomst af inträdes- och telefonabonnemangsafgifter under år 1904 utgjorde 3,735,244 kr. 73 öre mot 3,356,510 kr. 17 öre år 1903, hvadan uppstått en ökning af 378,734 kr. 56 öre eller 11,3 procent. Inkomsten af särskildt betalda telefonsamtal uppgick till 2,388,899 kr. 34 öro mot 2,019,787 kr. 41 öre år 1903, och har således denna inkomstpost ökats med 369,111 kr. 93 öre eller 18,3 procent. Inkomsten för samtal fördelar sig sålunda, att den inländska korrespondensen inbragt 2,275,286 kr. och den utländska 113,613 kr. 34 öre, mot 1,930,986 kr. 71 öre resp. 88,800 kr. 70 öre år 1903. Således har uppkommit en ökning å den inländska korrespondensen med 344,299 kr. 29 öre eller 17,8 procent och å den utländska med 24,812 kr. 64 öro eller 27,9 procent. Resultatet af rörelsen. Vid 1904 års slut var den genom telegrafverkets rörelse uppkomna ställning sådan, som det framgår af nedanstående utdrag af rörelsens utgående balanskonto: Tillgångar: