Kumlaby kyrka Antikvarisk medverkan i samband med omtäckning av torntak Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:16 Robin Gullbrandsson
Kumlaby kyrka Antikvarisk medverkan i samband med omtäckning av torntak Visingsö socken, Jönköpings kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:16 Robin Gullbrandsson
Rapport och foto: Britt-Marie Börjesgård & Robin Gullbrandsson Grafisk mall: Anna Stålhammar Tryck: Arkitektkopia, Jönköping Jönköpings läns museum, Box 2133, 550 02 Jönköping Tel: 036-30 18 00 E-post: info@jkpglm.se www.jkpglm.se Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2014
Innehåll Inledning.... 5 Syfte.... 6 Historik.... 6 Före restaurering.... 7 Omfattning och vidtagna åtgärder.... 8 Sammanfattning....11 Referenser....12 Administrativa uppgifter....12 Bilaga - Materialspecifikation....14
Utdrag ur digitala fastighetskartan.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:16 5 Uppmätning av Kumlaby kyrka, utförd av arkitekt Anders Roland 1908. Ur Svensk arkitektur I-II (1908). Inledning Under turistsäsongen 2012 uppmärksammade Gränna-Visingsö kyrkliga samfällighet att torntaket på Kumlaby kyrka var i bitvis mycket dåligt skick. Nedfallna brädor visade att åtgärder behövdes omgående. Den 12 oktober företog antikvarie Robin Gullbrandsson från länsmuseet en syn tillsammans med kyrkorådets ordförande Leif Wetterö och Visingsö byggservice. Lämpliga åtgärder för reparation diskuterades därvid. För att samfälligheten skulle komma ifråga för kyrkoantikvarisk ersättning så efterfrågade Växjö stift en ny och grundligare undersökning samt projektering. Arkitekthuset AB i Jönköping anlitades, på vars uppdrag Svensk Byggtradition gjorde en förnyad undersökning och kostnadsberäkning den 3 december. Under tiden täcktes tornets mest skadade ytor in med träfiberskivor. Underlaget lämnades in för ansökan om tillstånd hos länsstyrelsen, detta beviljades den 25 mars 2013. Den 21 maj sammanställdes slutlig förfrågningshandling för upphandling. Jönköpings läns museum anlitades för antikvarisk medverkan genom Robin Gullbrandsson, vilken även sammanställt föreliggande rap-
6 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:16 port. Arbetena genomfördes från augusti till november 2013 med Thermobyggen, Gränna, som entreprenör. Slutbesiktning företogs den 20 november 2013. Syfte Arbetena syftade till att ge tornet ett nytt traditionellt och långsiktigt hållbart brädtak. Rapporten syftar till att utgöra en dokumentation av arbetenas art och omfattning, samt av material- och metodval. Uppstartsmöte i augusti 2013. Takfallen temporärt skyddade med masonitskivor. Historik Kumlaby kyrka är uppförd under 1100-talet som en romansk absidkyrka i sten. Kring början av 1200-talet tillkom klocktornet i väster. År 1636 lät greve Per Brahe den yngre inrätta en trivialskola i kyrkan. Vid denna tid togs dagens Brahekyrkan i bruk som slottsoch församlingskyrka. Kyrkorummet avbalkades till tre klassrum, ett i koret, ett i långhuset och ett i tornets bottenvåning. Torntaket byggdes om och gavs en altan överst för astronomiska studier. Det är oklart om hela takkonstruktionen förnyades. Vid samma tid insattes tornuret. År 1811 stängdes Braheskolan och verksamheten flyttades över till läroverket i Jönköping. Kyrkan kom därefter att stå öde, men tornet underhölls som klocktorn på grund av att kyrkogården ännu användes. En större reparation av torntaket skall ha genomförts 1824. År 1841 ändrades taklutningen på tornet för att få bättre vattenavrinning. Uppenbarligen bestod detta i att nedre partiet fick sin nuvarande utkragning, alternativt att altanen gavs en annan lutning. År 1863 utbyttes tornets spåntäckning mot en brädtäckning på förvandring. Takfoten reparerades samtidigt. Altanen skall vid detta tillfälle ha getts en plåtavtäckning. Större arbeten på torntaket genomfördes i samband med kyrkans restaurering 1922 1923, varefter den åter kom att användas som gudstjänstlokal. Rötskadade delar på högbenens övre ändar lagades och delar av bjälklaget för altanen nygjordes. Murremmarna nygjordes där dessa var skadade, i öster helt nya. Ny brädpanel på förvandring av 1 ¼ x 8 kärnfuru monterades, liksom till stor del ny underpanel, utom i norr. Båda panelerna tjärades. Altanen på tornet anpassades för att fortsatt kunna fungera som utsiktsplats, nu för en allt ökande ström turister. Alla hörnstolpar utom den sydöstra nytillverkades. Altanen täcktes med galvaniserad plåt som ströks med svart linoljefärg. År 1938 uppsattes av denna anledning ett Gunnebonät innanför staketet, som säkerhetsåtgärd. Senaste arbetena på torntaket genomfördes i samband med kyrkans utvändiga restaurering 1987 efter program upprättat av Riksantikvarieämbetet. Brädtäckningen var då delvis i mycket dålig kondition. Brädpanelen byttes på södra och västra sidan i sin helhet och lagades på övriga
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:16 sidor. Panelen ströks med pigmenteras dalbränd trätjära. Nät och dylikt sågs över. Plåtavtäckningen ommålades. Trätrall tjärades. Vid okänt tillfälle har luckan försetts med automatisk öppning och vanprydande handtag. Före restaurering Torntaket är täckt med en liggande brädpanel på förvandring. Brädorna utgörs av ramsågad, tjärad kärnfuru, troligen lagda vid restaureringen 1922. Dimensionerna på brädorna är 11/2 x 8. Panelen är spikad direkt mot undertaket med rostfri spik. Undertaket består av liggande, ramsågade, snedfasade plankor, eventuellt tillkomna före 1863 då tornet ännu var täckt med spån. På flera ställen finns rötskador. Stommen är en stolpkonstruktion med bjälkar 7 x 8 och grövre, troligen från ombyggnaden på 1600-talet och påsalade i nederkant, troligen 1841, för att ge ett mer utkragande takfall. Enbart på ett par av de östra högbenen finns smärre rötskador i anslutning till underpanelen. Brädpanelens tjärstrykning är helt urlakad. En del skadade brädor har spruckit sönder (framför allt åt söder) och några på västra sidan har även fallit ned. I luftspalten mellan panel och undertak finns förekomst av timmerticka, som orsakat brunröta i delar av undertakpanelen. På ett par stolpar i stommen finns ytlig röta i anslutning till skadat undertak. Östra takfallet före restaurering. Altanen har en målad plåtavtäckning från 1922. Smidesräcket är troligen original från ombyggnaden på 1630-talet, det är målat med svart oljefärg som bitvis fallit bort och lett till rostangrepp. Innanför räcket sitter ett slitet Gunnebostängsel. Smidesräckets fötter står på plåtinklädda träklossar som är rötskadade. Hörnstolparna är klädda med ny tjärad panel 1922 och har plåtavtäckningar från samma år. Rötskador i öster på undertakspanel. Västra takfallet med bortfallna brädor. 7
8 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:16 Altanen före restaurering. Uttorkad och väderbiten yttertakspanel från 1987.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:16 9 Utbyte av skadade brädor i undertak. Till vänster: norr och öster. Ovan: söder och väster. Omfattning och vidtagna åtgärder Vid demontering av tak visade sig större delen av undertaksbrädorna på de nedre takfallen (utom åt norr) vara i dåligt skick på grund av brunröta. Betydande delar av dessa ersattes med brädor i samma dimensioner, av ramsågad, vinterfälld furu. I samband med slutprojekteringen gjordes en skadeanalys av Conservator, Kalmar, som föreslog att undertaket belades med takpapp och att en luftad spalt skapades mellan undertak och ytterpanel. Detta godtogs av länsstyrelsen. Skadade partier på högben åt öster lagades genom ilusning. Underpanelen kläddes med underlagspapp av typ YAP 2500, panelen behandlades först med Boracol 20-Bd för att motverka nya svampangrepp. På underpanelen lades sedan reglar med måtten 22x95 mm varpå helt ny ytterpanel spikades. Därmed skapades en luftspalt om 22 mm i höjd. Den nya ytterpanel utgörs av ramsågad, vinterfälld kärnfuru med samma dimensioner som den gamla. Nya nockbrädor monterades. Ytterpanelen tjärades med äkta dalbränd Undertak klätt med papp, reglar för luftspalt monterade.
10 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:16 Ny ytterpanel monterad och tjärstruken. trätjära utan pigmentering (eftersom den var tillräcklig mörk i sig) som borstades på (FC Sweden). För att skapa god luftning i spiran togs plastskivorna bort från befintliga öppningar i takfotsbrädorna. Insektsnät i form av kopparnät sattes i dessa. Luftspalten mellan ytter- och innerpanel löstes genom att spalten lämnades öppen i nederkant och i de översta ytterpanelsbrädorna under altanens takfot försågs med sågade urtag som nätades. På grund av de brister hos de plåtinklädda träklossar som bär staketet hade punktvis röta uppstått i dessa och underpanelen på altanen. Detta föranledde borttagning av befintlig plåtavtäckning, lagning av Rötskador i och i anslutning till distansklossar för smidesräcke.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:16 11 Ny plåtavtäckning, ektrall, nät och handledare. Notera luftningshål i översta brädan på takpanelen. underpanel och läggning av ny galvaniserad plåt i samma utförande som det befintliga. Plåten levererades förbetad och behandlades därefter med svart oljefärg Special Isotrol Grund (Introteknik). Hörnstolpar gavs nya täckbrädor som tjärades. Smideräcket stålborstades och behandlades med järnmönja varefter det ströks med svart linoljefärg. Innanför räcket monterades ett nytt galvaniserat Gunnebostängsel, kompletterat med ett finmaskigare nät mot trall för att förhindra nedfallande föremål. En ny trätrall av ek tillverkades och på denna fästes sedan smidesräckets fötter. I möjligaste mån återanvändes befintlig smidd spik för infästningen i hörnstolparna, till trallen klippspik. Ny handledare i smide monterades på ömse sidor om luckan. Trätrallen oljades. Sammanfattning Kumlaby kyrkas torntak har försetts med en ny ytterpanel, underpanel har delvis förnyats och altanen fått ny plåtavtäckning och plattform i ek. Arbetena föranleddes av brister i befintlig panel (från 1922 och 1987) som orsakats av bristfälligt underhåll (för långa perioder mellan tjärstrykningar) och bitvis dålig virkeskvalitet. Därav hade röta även uppstått i underpanel. Rådfrågad fuktkonsult förespråkade att ny panel monteras med luftspalt och att underpanel täcks med papp. Detta förutsatte också behovet av förbättrad luftväxling i spiran. Med anledning av att det exteriöra utseende inte märkbart förändras och att en bättre täthet uppnås som godkände länsstyrelsen denna förändring i konstruktionen. Kyrktornet efter avslutade arbeten. Foto: Anna Ödeén.
12 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:16 Referenser Tryckta källor Danielsson, J. M. 1929. Kumlaby kyrka och kyrkogård på Visingsö. Växjö. Haas, J. 2005. Kulturhistorisk karakterisering och bedömning. Kumlaby kyrka. Jönköpings läns museum byggnadsvårdsrapport 2005:46. Jönköping. Svensk Arkitektur. Uppmätningar av äldre byggnadsverk. I-II. 1908. Stockholm. Arkiv Jönköpings läns museums arkiv. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr:............................433-9060-2013 Jönköpings läns museums dnr:.............276/2012 Byggherre:.......................................Gränna-Visingsö kyrkliga samfällighet Projektledare:...................................Jesper Kallhed, Arkitekthuset AB, Jönköping Entreprenör:....................................Thermobyggen AB, Gränna Målare:...........................................Sandå måleri Plåtslagare:......................................Sandå måleri Rapportansvarig:...............................Robin Gullbrandsson, Jönköpings läns museum Antikvarisk medverkan:......................britt-marie Börjesgård & Robin Gullbrandsson, Jönköpings läns museum Län:...............................................Jönköpings län Kommun:.......................................Jönköpings kommun Socken:..........................................Visingsö socken Fastighetsbeteckning:.........................Kumlaby 1:1 Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.
BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:16 Kyrktornet från sydväst efter avslutade arbeten. Foto: Anna Ödeén. 13
14 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2014:16 Sida 1 av 2 Materialdokumentation för Kumlaby kyrka Visingsö - renovering av torntak 2013 Produkt Produktnamn Yta Leverantör Tjära Dalbränd trätjära KBT Yttertakspanel samtliga takfall F&C Sweden AB Borås Virke/timmer Furu o/s III - IV sort 32x200 mm Innertaks panel Börje Simonssons Trävaru AB Furu o/s III - IV sort 32x200 mm Yttertakspanel takfall norr o östersida Börje Simonssons Trävaru AB Furu o/s III o IV sort 25x100 Luftläkt Börje Simonssons Trävaru AB Furu o/s I sort 40x200 mm Yttertakspanel takfall väster o söder Ansgarius Svensson AB Furu o/s I sort 26x225 Nockbrädor Ansgarius Svensson AB Furu o/s I sort 26x225 Inklädnad stolpar på torntopp Ansgarius Svensson AB Trätrall 28x120 ektrall planhyvlad Trall på torntopp Kvarnarps Listhyvleri AB Tranås 45x95 ek reglar planhyvlade Trall på torntopp Kvarnarps Listhyvleri AB Tranås Underlagspapp Mataki YEP2500 MB369 På utsida undertakspanel XL Edvardssons Huskvarna Spik Kamspik rostfri 100x3.4 Yttertakspanel XL Edvardssons Huskvarna Kamspik rostfri 125x4,0 Yttertakspanel XL Edvardssons Huskvarna Smidd spik 3 Stolpinklädnad torntopp Qvarnarps Byggnadsvårdsbutik Smidd spik 4 Infästning smidesräcke torntopp Qvarnarps Byggnadsvårdsbutik Klippspik smidd 2,5 Infästning golvtrall torntopp Thermobyggen lager Insektnät Kopparduk Luftning i takfot samt torntopp XL Edvardssons Huskvarna Thermobyggen AB Telefon: 0390-41160 E-post : info@thermobyggen.se Skiftesvägen 16 Bankgiro: 112-1904 Telefax: 0390-41102 www.thermobyggen.se 56331 Gränna Org.nr: 556201-2244 Mobil: 0730-941160
Under sommaren 2013 förnyades brädtäckningen på Kumlaby kyrkas torntak. Byggnadsvårdsrapport 2014:16 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM