Eskilstunabarnen Pappa Oskar Fredrik Björkman 1845-1910 var gift två gånger, med Adèle och sedan Agda. Farfar och hans far var torpare och trädgårdsmästare. Farfar hade en bror, Gustaf Björkman, präst i Ripsa. Farmor hette Karin Olsdotter och tillhörde den stora släkt som sedan kom att i huvudsak bo och bebygga Mörkö; hennes förfäder var bönder i Sörmland sedan långt tillbaka. Den första barnkullen. Morfar för barnen hette Carl Vilhelm Rundqvist och var inspektor på Berga i Tuna, medan hans far var rättare, också i Sörmland men kom ursprungligen från Närke. Mormor Clara var mejerska på Berga gård. Morfar och mormor gifte sig två månader innan Adèle (som också fick namnen Clara Vilhelmina) föddes och det finns i släktens hävder vissa tveksamheter om vem som egentligen var hennes far. Bl a finns en uppgift om att fadern skulle ha varit sjökapten. Adèle hörde hemma i Sörmland hela sitt liv, hon dog vid 30 års ålder efter att ha givit livet åt fem barn. Hon gifte sig i Tuna vid 19 års ålder 1872 med Oskar Fredrik som sedan var lantbrukare på flera platser i Sörmland, men alla de 5 första barnen är födda i Svärta under åren 1876-1883. Var han möjligen som sin far och farfar även trädgårdsmästare vid Svärta som är en herrgård? Av de fem barnen i den andra kullen är de, första född 1889 i Vagnhärad, den andra 1891 i Årdala och de tre senast i Eskilstuna. Fredrik lämnade 1892 lantbruket för att bli kassör vid bryggeriet i Eskilstuna. Maria (Fredrika) var född 1876 i Svärta. Hon var bara 6,5 år när hennes mamma dog och hade då 4 småsyskon. Hon var den av systrarna som fick en riktig utbildning och torde ha tillhört en av de tidigare som blev Sophiasyster (den första kullen började sin utbildning 1884, men själva Sophiahemmet invigdes 1889). Det finns uppgift att hon vid 17-års ålder fick följa med sin far som gjorde en resa till USA (hur länge är okänt), det skulle då ha varit under 1894. När hon kom till Gävle är osäkert, kanske direkt efter utbildningen. Fick hon anställning där? Hennes farbror Adolf var stins i Gävle, kanske en garanti för familjestöd som ung flicka ut i arbetslivet? Troligen var det genom sin farbror som hon mötte Henric Jacobsson, också vid järnvägen, son till trafikchefen i Gävle sedan 1875, Oscar Mauritz Jacobsson. Henric var också äldsta barnet i en syskonskara på 10 barn; de 5 äldsta var födda i Sörmland, Stora Malm utanför Katrineholm. Han var 7 år äldre än Maria. De kände säkert varandra några år innan de gifte sig 1901 i Eskilstuna där hennes far bodde. Hur mycket Maria tjänstgjorde som sjuksköterska i Gävle återstår att utreda, men hon ansågs redan tidigt i sitt arbete ha blivit smittad med tuberkulos. De fick en dödfödd son 1902, men 1903 föddes Greta, min mamma. Hon har skrivit ned det mesta hon minns och fått sig
berättat om sina första år; Maria dog i turberkulos efter en besvärlig sjukdomsperiod och flera sanatorievistelser 1908, några månader innan hon skulle fylla 32 år. Signe (Elisabet) föddes i Svärta 1878, 1,5 år efter Maria. Marias dotter Greta (Margareta) fick även namnet Signe. Hon var alltså så gott som 5 år när mamma Adèle dog. Hon själv levde tills hon snart skulle fylla 72 år. På tidiga bilder ser hon mindre skör ut än sin storasyster och de andra syskonen, och på sena bilder ser hon mycket matronalik ut. I en katalog från Gävle från 1902 kan hon möjligen vara den Signe Björkman som arbetar på telegrafen där. Där träffade hon troligen sin man, som var född i Gävle, den jämnårige Algot Göthe, yngste son till landskanslist Otto Göthe och en borgardotter Sundberg från Gävle. Otto Göthe härstammar på morssidan från släkten Terserus. Algot blev direktörsassistent vid Svenska Lif. Signe och Algot gifte sig 1904, tre år efter storasyster Maria som bodde i Gävle. Sedan tycks de ha bosatt sig i Stockholm. De fick under åren 1905-1913 fyra barn, Gunnar, Elsa sedermera gift Bromé, Bertil och Åke. Nils (Kristoffer Fredrik), som föddes 1880, var bara 3 år när mamman dog. Om honom vet man särskilt litet, särskilt om hans utvandring till USA, som kanske var tidig. Han gifte sig 1907 med en svenska där, Alma Andresson, och fick två döttrar. Nils dog redan 1936, alltså vid nära 56 års ålder, medan Alma levde till 1966 och blev 83 år. Elsa utbildade sig till barnpsykolog och gifte sig med en fyra år yngre amerikan, Bill Gordon. De fick en dotter född 1939, Paula Anne Gordon som jag inte lyckats spåra hittills, och Elsas dödsdatum är heller inte känt, hon var född 1908. Nils andra dotter, Anne, född 1912, blev gymnastikdirektör och dog före sin mamma, redan vid nästan 40 års ålder, ogift. En viss kontakt tycks ha förekommit med familjen Björkman i Sverige, men några efterkommande ytterligare till Nils finns knappast. (Per) Erik föddes 1881 och var faktiskt bara 1,5 år när hans mamma dog. Han fick en utbildning till ingenjör och inriktade sig på telefon, naturligtvis mycket modernt då. Av någon anledning hamnade han i Finland och blev verksam i Åbo. Det måste ha skett ganska tidigt eftersom han mötte Signe Gutke som var född 1884 i Helsingfors och de gifte sig 1909. De fyra barn de fick föddes alla i Åbo. Själv levde han sina sista tydligen i Helsingfors och hans änka överlevde honom med 10 år. Barnen gifte sig alla med finländare med finlandssvenska namn. Kita/Greta, den äldsta gifte sig Sewón, med en framstående jurist; här kom en progressiv neurologisk sjukdom in i familjen. De kom till Sverige, till Uppsala, bodde i yttre Luthagen och satt i rullstol så småningom. Dessa tre barn dog i förtid; två av dem ogifta flickor. Sonen gifte sig med en norska och hade familj med två söner som vi inte vet om de ärvde sjukdomen, det är troligen för tidigt än att avgöra. Deras pappa dog vid 46 års ålder; den ene sonen född 1977 tycks vara sambo med en utländska och bor Gottsunda (enligt ratsit), den andre är inneboende hos ett äldre par på Lidnersgatan. Eriks andra barn, dottern Ethel gifte sig Wiklund och namnen Wiklund och Lindholm finns kvar i adressregistret, dock utan giltiga adresser, i Finland och Danmark.
Sonen Per-Erik Björkman kom liksom äldsta dottern tillbaka till Sverige och gifte sig där. Ett av tre barn i Sverige heter Christer Björkman och han har i motsats till sina två systrar någon gång hört av sig till släktföreningen. Det fjärde av Eriks barn, Mona gifte sig Donner och där finns det minst 4 barnbarn med det efternamnet födda på 80-talet. Sven (Oscar Vilhelm) var född i mars 1883; han mamma dog i juni månad. Denna baby togs omhand som liten okänt närmare bestämt när av sin fars närmast yngre bror Axel Björkman, som var präst i Forssa och sedan Årdala. Detta år, 1883 i september, gifte han sig med Nanna Almqvist från Sköldinge, hon var näst yngst men den ena som överlevde barndomen av sju barn till en byggmästare. En äldre halvsyster (med annan mamma överlevde också). Prästparets första barn, Elna, föddes i Forssa året efter giftermålen och sedan kom Gustaf och Gerda ganska tätt; följda av sladdbarnet Per-Axel som föddes i Årdala 1898. Sven lär förekomma på familjegruppfoton, men Per-Axel lär inte ha talat om hans närvaro som något minnesvärt. Det är svårt att avgöra tidsramarna för Sven, när han kanske fick återvända hem till sin ursprungliga familj. Han tycks också ha fått en teknisk utbildning och hamnade som radiokommissarie i Göteborg, där hans båda söner föddes. Av dem blev den äldre läkare och var först i Uppsala, sedan vid akademin i Lund. Hans första och andra hustru var också läkare, den senare professor i medicin i Lund. Här finns ett antal barn i senare generationer som bär namnet Björkman. Den andra kullen. Den andra barnkullens morfar hette Anders Thorin (1828-1899) och var kopparslagare i Skövde. Mormor Charlotta Thorin, f. Tidblad (1835-1921) kom från en bondefamilj i Häggum i trakten av Skövde. Barnen hade flera mostrar. Hur och var mötte nu O Fredrik sin andra hustru, Agda Thorin från Västergötland som var i Skara seminarieutbildad lärarinna? En sådan yrkesutbildning var nog inte så vanligt då. Hon borde ha hunnit tjänstgöra en del innan hon gifte sig med Fredrik 1888. Hon var då 28 år och han var 43 år gammal. Vad kom hon nu att betyda för de 5 styvbarnen? Själv fick hon efter 9 månader sitt första barn som var en son; de följande fyra barnen var alla döttrar, några söner dog tidigt. De flesta av barnen i den andra kullen nådd högre ålder än barnen i första kullen. Av döttrarna blev den äldsta Anna och den yngsta Märta ogifta. Anders (Fredrik) föddes 1889 i Vagnhärad, vilket visar att Fredrik då hade brutit upp från Svärta, kanske sålt det jordbruket? Anders blev en framstående jurist, gifte sig så sent som vid 42 års ålder med en 15 år yngre Gertrud Nordenson. De fick två söner (Krister och Fredrik, de två som med sitt intresse för släkten har bidragit till att hålla släktföreningen levande) samt två döttrar (Margareta och Gunilla) enligt det björkmanska mönstret söner först och döttrar sedan om det inte som i de äldsta generationerna bara blir söner.
Anna föddes knappa 2 år efter Anders, i Årdala. Vilken relation hade Fredrik då i sitt jordbruk i Årdala till prästen där, sin bror? Anna blev kontorist och tycks ha hamnat i Stockholm. Ingrid föddes därpå 1893 i Eskilstuna liksom sina två yngre systrar. Hon var telegrafexpeditör och gifte sig med trafikinspektören Nils Gamstorp från Skåne. De fick en son, Bengt Gamstorp, ingenjör som efterlämnade två söner och en dotter. Han var kusin med den yngre Ingrid Gamstorp som var barnneurolog i Uppsala (som vi hade kontakt med om Johan). Ingrid Björkman, som av d y Ingrid Gamstorp kallades faster blev gammal och dog strax innan hon skulle fylla 99 år. Dagmar (Maria) som var född 1896 tog lärarinneexamen i Göteborg 1917 och blev lärare i naturvetenskap i Kalmar. Hon gifte sig med läkaren Gunnar Schiller som var från Göteborg. Eftersom de gifte sig i Falköping är det troligt att det var hennes moster som ordnade med bröllopet. De kom till Norrköping någon gång mellan 1925 och 1932, de år deras två söner var födda. Märta (Kristina) kom först 6 år efter Dagmar född 1902, min mamma brukade tala om sin moster som var ett år äldre än hon själv. Men även barnen i den andra kullen förlorade sin mamma tidigt. Hon dog i blodförgiftning när den minsta, Märta var 2 år gammal. Anders, den äldste var då 15 år. Barnen i Fredriks tidigare kull var då vuxna, kanske alla skingrade till olika platser. När Märta var 8 år dog också fadern. Agda hade ett antal systrar i Västergötland. Systern Josefin kom först och tog hand om barnen. De yngsta oklart vilka kom sedan att bli placerade hos systern Selma i Falköping. Märta blev kvar där hela sitt liv, blev kanslibiträde vid rådhuset. Om sin morfar Fredrik skriver min mamma litet. De utbytte besök, bl a i Eskilstuna. När mammas morfar kom på besök i Orsa var han uppenbarligen gammal och trött; han var också en mindre krävande person än hennes farfar. Ändå var han då inte mycket över 60 år, han dog 1910 och var då 65 år gammal. Så här mindes min mamma, Greta Gren f. Jacobsson i 50-årsålder sin; noterna är tillagde Morfar Morfar var vid den tiden 1 kassör vid Eskilstuna bryggeri. Han hade försökt sig på litet av varje. Han hade varit lantbrukare, en tid varit över i Amerika min mor gjorde också, 17- årig, en resa dit. Han var gift 2 ggr. Om min mormor 2 vet jag intet annat än att jag ärvt en underbart vacker guldbrosch efter henne. Många barn hade han och bekymmersamt med pengar. Den minste pojken i första äktenskapet, morbror Sven, 1 Detta gällde hösten 1908 när han kom till Gävle för att begrava sin äldsta dotter Maria. 2 Adèle Rundqvist g Björkman 1853-1883 dog 30 år gammal, efter att ha gett livet åt fem barn. Fredrik Björkman gifte om sig 1888 och fick fem barn födda 1889-1902 i det andra äktenskapet med Agda Thorin (1860-1904), som också dog tidigt,
uppfostrades i Årdala prästgård. Morfar hade tre bröder, som var präster 3 och en, som var stationsinspektor i Gävle 4. Och jag har en känsla av att de nog såg ner en liten aning på Fredrik och tyckte han var litet misslyckad. Men hans barn tog sig gott fram. Nå, nu var morfar i Gävle och det är nog det enda minne jag har av honom trots att han, sista året han levde, lär ska ha besökt oss i Orsa. Jag var nog glad i honom för han berömde mig så för att jag kunde klä mig själv. Han hade i sitt andra äktenskap en dotter, Märta 5, som var bara något år äldre än jag. Och hur stolt var jag inte, när han berättade, att hon inte kunde klä sig! Nu skulle han hem och berätta för Märta hur duktig Greta var. Undra på, att en femåring blev stolt och att detta blev det starkaste minnet av morfar. Vår första sommar i Orsa 6 hade vi mycket främmande. Jag vet, att min morfar var hos oss, men något minne av det har jag ej mera än att vi gick uppför en backe, som var svår för honom. Han levde ej länge efter den resan. 3 Gustaf Björkman 1842-1898, Askersund, Axel Björkman 1850-1930, Årdala, Erik Björkman 1852-1922, Gillberga. 4 Adolf Björkman 1844-1903. Hans änka med tre barn bodde kvar i Gävle. 5 Märta Björkman 1902-1984 omhändertogs som 2- åring av sina mostrar i Falköping där hon bodde hela sitt liv. 6 1909. Fredrik dog den sista januari 1910.