Romeleåsen & sjölandskapet i skåne Lindholmen Riksborgen vid börringesjöns strand Lindholmen, vid Börringesjöns nordvästra strand är idag en gräsbevuxen kulle i ett idylliskt beteslandskap. Men under slutet av 1300-talet reste sig här en impo nerande försvarsanläggning med dubbla vall gravar, murar och torn, här skedde våldsamma kraftmätningar och här skrevs nordisk historia med svärd och fjäderpenna.
LINDHOLMEN RIKSBORGEN VID BÖRRINGESJÖNS STRAND Någon gång mellan 1310 och 1315, gav den danske kungen order att uppföra en kraftfull borg i Skåne. Platsen för borgbygget var en holme eller ö, bevuxen med stora lindar, på Börringeklosters marker intill Börringesjöns nordvästra strand. Trots att man hämtade sten till andra byggen stod ruinerna kvar länge. Borgen kom att kallas Lindholmen. Under en tid var Skåne och Lindholmen svenskt men den danske kungen Valdemar Atterdag återerövrade Lindholmen år 1360. Under slutet av 1300- talet spelade Lindholmen stor roll i kampen mellan olika politiska konstellationer i Norden. År 1526 inrättades Malmöhus län. Fram till dess var Lindholmen förvaltnings centrum i Skåne. Men verksamheten på Lindholmen pågick fram till 1540-talet. I början av 1600-talet uppfördes ett korsvirkeshus på ruinerna. Byggnaden användes då som jaktslott av Christian IV. Trots att man här hämtade sten till and ra byggen stod de väldiga ruinerna kvar länge. När Caroli kyrka i Malmö uppfördes i mitten av 1600-talet, hämtades tegel från Lindholmen. Men betydande rester av ruinen var kvar år 1749, när Carl von Linné var här på sin Skånska resa. Linné berättar att några år tidigare hade ett 18 meter högt murparti rivits ned. Lind holmen omnämns som sten täkt så sent som andra halvan av 1800-talet. I dag är platsen ganska oansenlig. En låg kulle belägen i ett beteslandskap nära tätorten Svedala och Malmö Airport. Men denna idylliska borgkulle var under medeltiden platsen för våldsamma kraftmätningar. Här skrevs nordisk historia med svärd och fjäderpenna. Oroliga tider krävde försvarsanläggningar Militära konflikter, dyra krig och lyxigt hovliv präglade den danske kungen Erik Menveds (Erik VI 1286 1319) regeringstid i början av 1300-talet och pengarna sinade i statskassan. För att kunna fortsätta lyxliv och expansiva krig höjdes skatten. Följden blev uppror bland undersåtarna. För att trygga makten behövdes ett starkt försvar. Att kungen investerade i dyra försvarsborgar var därför ingen slump. Lindholmen var en del av det riksomfattande och påkostade borgbyggnads program som genomfördes i Danmark under kung Erik Menveds regering. När Erik Menved dog år 1319, ärvde hans bror Kristoffer II Danmarks tron. En väpnare och hans två följeslagare framför Lindholmens borg. Han fortsatte sin brors inslagna väg med krig och lyxigt hovliv. För att få loss kapital, pantsattes delar av riket för stora engångssummor och genom diverse händel ser kom Skånelandskapen nu i den tyske greven Johan av Plöns händer. Borgens första tid Lindholmen omnämns första gången den 4 november år 1332 då ett uppror mot tyska herremän i Skåne bröt ut. När freden slöts blev den svenske kungen Magnus Smek Ericksson kung också i Skåne. Vid denna tid överlämnades Lindholmen av den tyske riddaren Eggert Brockdorf till den skånske riddaren 2 lindholmen lindholmen 3
Vid det stora mötet sommaren 1395 bodde fotfolket troligen i tält. Jens Uffesen Neb som övertog borgen för Magnus Erickssons räkning. I de skriftliga källorna från denna tid står att Lindholmen var kronans näst främsta fäste i Skåne, efter Helsingborg. Med list och en stor summa pengar erövrade den danske kungen Valdemar Atterdag Skånelandskapen från Sverige år 1360. Under resten av 1300-talet spelade Lindholmen stor roll i kampen mellan olika politiska konstellationer i Norden. I äktenskapet med Håkon födde Margareta sonen Olof när hon var 17 år. När Valdemar dog blev 6-årige Olof kung i Danmark. När fadern Håkon dog 1380, blev Olof också kung i Norge. Tills Olof blev myndig år 1387, styrde Margareta de båda rikena åt honom. Samma år dog Olof på Falsterbo hus. Margareta blev då drottning över Norge och Danmark och efter Dalaborgsöverenskommelsen 1388 även över Sverige. Belägring av Lindholmen 1368 69 Albrekt ledde personligen belägringen av Lindholmen och hade sitt härläger i Aggarp. På hösten år 1368 var Kung Albrekt på Falsterbohus men sommaren 1369 var han åter utanför Lind holmen. Denna gång med en egen armé på cirka 1 000 man. Han fick förstärkning av Hansan med ytterligare 1 100 man, en här som just intagit Helsing borg. I augusti 1369 förenades de båda arméerna utanför Lindholmen. Flera stormningsförsök gjordes men borgen försvarades beslutsamt. Hansans förband bestod av kontinentala yrkeskrigare, vana vid belägringar och stormningar av borgar. Vid en stormning trängde Hansan, tillsammans med Kung Albrekts män igenom porttornet och in Lindholmen var under senare delen av 1300-talet kronans näst störst fäste, efter Helsingborg. på borggården. De arkeologiska fynden vittnar om hårda strider man mot man men Lindholmen förblev i danska händer. Fred slöts i Stralsund 1370. Slaget vid Åsele Albrekt av Mecklenburg inom lås och bom Kampen mellan Albrekt av Mecklenburg och de allierade nordiska rikena fortsatte. Mecklenburgarna höll Stockholm och svenska vasaller höll ett antal borgar i Sverige. Med förstärkning av Hansan försökte Kung Albrekt rädda borgen Axvalla i Västergötland men utanför Falköping lyckades Margaretas här skära av hans marschväg och slaget vid Åsele var ett faktum. I slaget vid Åsele 1389 besegrades mecklenburgarna och Kung Albrekt Valdemar Atterdag, Olof och Margareta Valdemar Atterdag dog år 1375. Då var Albrekt av Mecklenburg kung i Sverige och Håkon Magnusson kung i Norge. När Valdemars dotter Margareta (född på Söborgs borg på Själland i mars månad 1353) giftes bort med den norske kungen Håkon i april 1363 var hon bara drygt nio år gammal. Kung Albrekt drog in i Skåne Den svenske kungen Albrekt av Mecklen burg ansåg sig ha arvsrätten till Norges och Danmarks troner. Han hade valts till svensk kung 1364 och för att sätta militär kraft bakom sitt krav på tronen, drog hans armé in i Skåne år 1368. Allierad med handelsförbundet Hansan, intog han snart hela Skåne. Endast borgarna Helsingborg och Lindholmen höll ut. 4 lindholmen Lindholmen 5
och hans minderårige son Erik togs till fånga av Margaretas här. För att förnedra Kung Albrekt fördes han och sonen till Lindholmen, den borg han aldrig lyckades inta. Först Falsterbohus sedan Lindholmen År 1395 hölls slutligen överläggningar om frigivning av Kung Albrekt och hans son. Mötet började på Falsterbohus men flyttades snart till Lindholmen så att Albrekt personligen kunde närvara. Under de 16 dagar som mötet varade samlades upp mot 3 000 människor i och kring Lindholmens borg. Drottningen själv var naturligtvis på plats, liksom riksråden i Sverige Norge, Finland och Danmark, ärkebiskoparna i Lund, Uppsala och Trondheim, biskoparna i Århus, Ribe, Odense, Vendsyssel, Strängnäs, Lindköping, Åbo, Oslo och Bergen. Dessutom deltog den förnämsta adeln från de tre rikena. På Mecklenburgarnas sida fanns före trädare för Albrekt av Mecklenburgs tyska vasaller, en stor delegation från Tyska Orden, borgmästare och rådmän från de Vendiska, Preussiska och Livländska hansestäderna. Alla dessa förnäma politiker omgav sig med ett stort antal människor, sina familjer, eskorterande soldater, kuskar, tjänare, smeder, vagnmakare, kockar, tunnbindare, hästpojkar och alla andra som behövdes i ett sådant stort och viktigt sammanhang. Ett möte på Lindholmen med Drottning Margareta. Fredstraktas skrevs under och utväxlades 17 juni 1395 Fred slöts och fredstraktat skrevs under och utväxlades den 17 juni 1395. Alla från de nordiska rikena som var närvarande på mötet vid Lindholmen satte sina sigill efter börd, inte efter nationalitet. Kung Albrekt frigavs, mot att Drottning Margareta fick Stockholm. Albrekt seglade sedan till Mecklenburg och fortsatte att regera sina tyska besittningar fram till sin död. Hans son Erik hade nog farit ganska illa under fångenskapen och dog strax efter frigivningen. Freden på Lindholmen pekar rakt fram mot Kalmarunionen två år senare 1397 då de nordiska länderna blev en union. Fredstraktaten skrevs under och utväxlades den 17 juni 1395. Ett av traktaten finns bevarat på Rigsarkivet i Köpenhamn. Kalmarunionen 1397 Samma nordiska män och kvinnor som deltagit i mötet på Lindholmen samlades i juni månad 1397 i Kalmar för att hylla den nordiska unionen och kungen Erik av Pommern. Den 22 juli, på Margaretas namnsdag, godkändes unionsavtalet. Trots att Erik av Pommern var krönt till kung över den nordiska unionsstaten, fortsatte Margareta i praktiken att regera fram till sin död 1412. Hon dog av böldpest på ett skepp i staden Flensburg hamn, när hon förhandlade om att återfå Schleswig. 6 lindholmen lindholmen 7
LANDSKAPET KRING LINDHOLMEN 1700 1800 Lämningarna efter Lindholmens borg ligger idag i ett landskap med mest betesmark och skogdungar. Här finns också flera mindre områden med sankmark. Men hur såg här ut i äldre tider? En ganska bra bild ger en geometrisk karta från år 1709 som visar Lindholmens omgivningar. Kartan visar att borgruinen ligger på mark som tillhörde Lindved och inte på Lindholmens ladugård ägor. Hela området från Lindveds gårdsläge i söder (vid nuvarande Södra Lindveds gård) till hästhagen Lille Bal och Börringeklosters djurhage i norr, utgjordes då av inägor dvs åker och ängsmark som tillhördel Lindved. I början av 1700-talet har den dåvarande gården antagligen legat inom en enda stor vång. Då fanns här ett fåtal åkerområden men den största delen bestod av skog. En stor del av marken har troligen brukats som slåtteräng. Enligt kartan var bok det dominerande trädslaget på backarna medan det växte alskog på de mer låglänta och blötare ytorna. Ån och vägen En väg sträckte sig i nord-sydlig riktning alldeles invid borglämningen. Vägen kom från den så kallade Landsvägen (Ystad Malmö) i söder och sträckte sig till Börringekloster i nord ost. En bäck eller en liten å från Börringe sjön, rann mot nordväst, direkt norr om borglämningen. Börringesjön före sänkningen Borglämningen låg ett hundratal meter från Börringesjöns strand. När den skånska rekognoceringskartan ritades på 1810-talet, låg borglämningen alldeles nära sjöstranden. När sjön senare sänktes ökade borgens avstånd till stranden. Att Lindholmen en gång byggdes vid stranden är idag inte lika lätt att förstå. Rekognosceringskartan visar tydligt att Lindholmen låg i ett trädbeväxt sank- eller kärrområde. Kartan visar också att Lindveds gård efter 1709 dela des och blev Norra respektive Södra Lindveds gård. På vintern då marken var frusen var det lättare att ta sig fram i de sanka markerna kring Lindholmen. Lindholmen uppfördes i ett sank- och kärrområde. 8 lindholmen lindholmen 9
FÅGLAR VID LINDHOLMEN Rovfåglar Den omväxlande miljön kring Lindholmen skapar förutsättningar för ett rikt fågelliv året runt. Röd glada, Skånes landskapsfågel, kan man se över området under alla årstider. Den har här ett av sina starkaste fästen i Europa. En annan vanlig rovfågel i området är ormvråken, en sorkspecialist som ofta ses sittande på staketpinnar eller i döda träd. Såväl kungsörn som havsörn häckar i området och under sommarhalvåret jagar brun kärrhök på låg höjd samtidigt som lärkfalken jagar trollsländor och svalor över vattnet. med starar för att övernatta. Ringduvor, bivråkar och ormvråkar får ofta sällskap av röda glador, bruna kärrhökar och sparvhökar och ibland även av fiskgjusar och havsörnar. Flyttfågelstråket en osynlig motorväg Börringesjön och Klosterviken ligger mitt i Nordeuropas mest utpräglade flyttfågelstråk och fungerar tillsammans med Havgårdssjön som en uppsamlings plats för många flytt fåglar. Här kan de söka föda och invänta lämplig väderlek inför den fortsatta färden mot sydligare breddgrader. Vid gynnsam väderlek ses flyttfåglarna följa de osynliga motorvägarna mot sydväst i en aldrig sinande ström. Via Falster bo näset beger de sig ut över Öster sjön och vidare ner genom Europa. Samtidigt fylls det på med gäster från norr. Vintern Antalet örnar i området ökar under vinterhalvåret när fåglar från nordligare breddgrader söker sig till dessa viltrika trakter. Övriga rovfåglar kan ses under hela vintern liksom stora flockar med björk- och rödvingetrastar som övervintrar här. När boken haft god frösättning kan flockar med tiotusentals bergfinkar dröja sig kvar hela vintern och förse sig av det dukade bordet. Gulsparv Våren När den sista snön försvunnit drar berg finken norrut och koltrasten, gärd smygen och röd haken inleder vårens konsert. När sälgen blommar hörs de första sång lärkorna. Nya fågelstämmor tillkommer och i slutet av maj när kärrsångarna anlänt är vårens fågelkör komplett. Sommaren Större hackspett, grönsångare, stenknäckare, nötväcka och gransångare håller till här under försommaren, liksom gulsparv, lövsångare och bofink som hörs överallt. Längs buskridåerna utmed dikena och stranden sjunger törnsångaren och i videbuskage och vass håller sävsparven och rörsångaren till. I Sege å trivs rörhönan. Havsörn Sothöns och skäggdopping syns på Börringesjöns vattenyta och med lite tur kan man få se de skiffergrå svarttärnorna när de snappar insekter. Efter midsommar tystnar fågel kören. Överallt hörs i stället tigg lätena från nyutflugna ungar. Ett första tecken på att hösten nalkas är storspovarna som drar mot söder. En del passar på att rasta på de när liggande fälten. Allt fler änder och gäss samlas efter hand ute på Börringesjön. Hösten I augusti, september och oktober är det flyttfågeltider. Ladusvalor ses jaga insekter lågt över Börringesjön och i skymningen landar de i tusental i vassen tillsammans med stora flockar Grönsångare Ormvråk Röd glada Bergfink Nötväcka Björktrast 10
VÄXTLIVET Lindholmens borgruin omges av fuktiga betesmarker och kärr. Stigen ut till platsen går över svagt kuperade betesmarker med träddungar och spridda buskage. Dominerande trädslag är ek och bok med inslag av hagtorn och hassel. Längs Börringesjöns strand växer rikligt med videbuskage och bladvass. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet dikades betes markerna och delar av området odlades upp. När torvjorden sjunkit ihop blev området återigen betesmark och några decennier senare blev marken fuktigare. Från medeltid och fram till mitten av 1900-talet fanns stora betade strandängar mellan borgruinen och Börringesjön. På strandängarna fanns en mycket rik flora och rikt fågelliv. När strandängarna i söder planterades med al och gran och i norr fick växa igen med vass och videsnår, försvann artrikedomen. Idag består betesmarkerna runt borgruinen av främst gammal åkermark och gödslade vallar med en ganska trivial flora. På vallarna kring borgruinen finns dock en hel del intressanta växter, bland annat gullviva som annars är sällsynt i Svedala trakten. I Drottning Margaretas trädgård, kullen nordväst om Lindholmen, finns en hel del gamla träd med många intressanta vedlevande insekter. Här finns också tickor, ett rikt fågelliv och fladder möss. Artrikedomen kring Lindholmen har förändrats och minskat från medeltiden och fram till våra dagar. Området består idag av gammal åkermark och gödslad betesmark. Men på vallarna kring borgruinen finns en hel del intressanta växter. 12 lindholmen
16 Dalby Torna Hällestad Vombsjön 13 På borggården var det alltid liv och rörelse. På trappan står Drottning Margareta och en vakt. Staffanstorp 11 11 Veberöd 11 Sjöbo Idala R O Bara E65 Klågerup Genarp Häckeberga naturvårdsområde M E 102 L E Å Blentarp S E N Sövde sommarby Snogeholmssjön Sövdesjön Ellestadssjön Yddingesjön 13 Svedala Börringesjön Skurup E65 Rydsgård Romeleåsen & sjölandskapet Detta område har mycket att erbjuda från slott och museer till skogar och betesmarker med sällsynta växter och djur. Området har många pärlor. Vissa lämpar sig bäst för stövlar och ryggsäck, medan andra kan avnjutas på söndagsutflykt i lågskor. Ta bussen ut i naturen Med buss kan du nå stora delar av Romeleåsen och sjölandskapet. En fördel, förutom att du skonar miljön, är att vandringsturen inte behöver sluta där den började. Kontakta Skånetrafiken för information om busslinjer och tider: 0771-77 77 77 eller www.skanetrafiken.se 1 Torup Populärt utflyktsområde med bokskog, motionsspår, slott, statarmuseum och skolmuseum. 2 Hyby backar Öppet, kuperat beteslandskap med dungar och snår. Bra utflyktsmål för björnbärsplockare. 3 Risen Naturreservat med skog och fälad som betas av hästar och kor. 4 Häckeberga Naturreservat med bok- och blandlövskog och öppna marker. Slottet ligger vackert på en ö. 5 Romeleklint Urbergsknalle 175 m.ö.h. med milsvid utsikt, bl.a. över Vombsänkan. 6 Humlarödshus fälad Naturreservat med artrik flora och utsikt över Vombsänkan. Betas av kor och hästar. 7 Kulturens Östarp Levande friluftsmuseum som bedriver jordbruk på gammalt vis. 8 Snogeholm Stort omväxlande strövområde med flera markerade vandringsslingor. Bad, fiske och båtuthyrning. 9 Krageholm I markerna runt sjön finns det gott om rovfågel och rådjur. Slottet visas efter överenskommelse. Svaneholm Vid slottet finns museum, promenadstig, båtuthyrning och gästgiveri. Gabeljung Från den stora kullen har man milsvid utsikt över slätten. Lindholmens borgruin På 1300-talet en mäktig borg, nu en fyrkantig gräsklädd kulle i naturskönt läge vid Börringesjön. lindholmen 15
Dalby Veberöd 11 Sjöbo Malmö Genarp Blentarp E65 Svedala Tomelilla Skurup E65 13 Hitta till Lindholmen Avtagsvägen mot Lindholmens borgruin finns på E65, strax väster om rondellen där man tar av mot Malmö Airport. Från Skurupshållet tar man avtagsvägen mot Tittente, och kör sedan tillbaka en bit på en vändslinga för att komma till vägen mot Lindholmen. Från Malmöhållet tar man av söderut vid vägskylten N Lindholmen. Vid parkeringen finns informationsskyltar, telefonguidning, bord och bänkar. Vägen ut till borgruinen är en naturstig. Drottning Margaretas trädgård kallas den kulle med många gamla träd som ibland förväxlas med borgruinen. Man kan antingen vandra på stigen rakt över kullen eller ta stigen till vänster om kullen. Väl förbi Drottning Margaretas trädgård syns borgkullen tydligt. Ju närmare man kommer borgruinen desto blötare blir underlaget. En spång är lagd på det blötaste stället. Via en bro över Sege å tar besökaren sig upp på Lindholmens borgruin idag en gräsbevuxen kulle på en plats där man i slutet av 1300-talet skrev nordisk historia. På bron finns en modell över borgen i skala 1:100. Östersjöleden går i området. Romeleås- och sjölandskapskommittén, RÅSK, har bildats av kommunerna Lund, Malmö, Sjöbo, Skurup, Svedala, Trelleborg och Ystad samt Region Skåne. www.romeleasen.se Texter: Anders Reisnert, Lars Persson, P-G Bentz, Per Blomberg. Textbearbetning: Karin Leeb-Lundberg. Målningar: Bertil Lundahl (bertillundahl.se) Foto: sid 10, 11 P-G Bentz (sturnus.se), sid 7 Rigsarkivet Köpenhamn, sid 13 Nils-Arvid Andersson. Grafisk formgivning: Lönegård & Co. Tryck: Elanders 2012.