Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag av Umeå kommun. 1

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun 2014 Umeå kommun ska ha "Sveriges bästa folkhälsa 2020". Folkhälsoarbetet är ett led i arbetet för Umeå som en hållbar stad. En god folkhälsa innebär en god fysisk och psykisk hälsa i alla grupper i samhället. Utgångspunkten för Umeå kommuns folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor. Denna rapport är en sammanställning av folkhälsoindikatorer indelade i fyra områden: Goda livsvillkor Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Trygga och goda uppväxtvillkor samt Minskat bruk av tobak och alkohol samt ett samhälle fritt från narkotika och doping Rapporten innehåller 28 nyckeltal med senast tillgänglig data från olika offentliga aktörer; Folkhälsomyndigheten, SCB, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skolverket, CSN och Umeå kommun. Umeås folkhälsomål gäller från och med 2008. Utvecklingen för indikatorerna har därför utvärderats under perioden 2008-2014. Uppgifterna i denna rapport redovisas även på webbplatsen Umeås Livsmiljöbarometer som är kommunens verktyg för att följa upp nyckeltal kopplade till en hållbar utveckling. Här samlas fakta om miljö och natur, jämställdhet, folkhälsa och tillgänglighet samt näringsliv och konsumtion. På webbplatsen kan siffrorna granskas i detalj eller laddas ner för eget bruk. Läs mer på http://livsmiljo.umea.se/. Sedan förra årets rapportering har data även kompletterats bakåt i tiden för att kunna följa utvecklingen mer långsiktigt. Flera av nyckeltalen har även kompletterats med data för riket för att kunna utvärdera resultat utifrån visionen om Sveriges bästa folkhälsa. Rapporten har sammanställts Eva Hedenström, Miljöbarometern AB på uppdrag av Umeå Kommun. 2

Resultat 28 nyckeltal har valts ut för att följa folkhälsoutvecklingen i Umeå kommun utifrån de mål som antogs 2008. Av dessa utvecklas 14 positivt, sex är i princip oförändrade och sju har utvecklats negativt sedan 2008. Glädjade är att bruket av alkohol, tobak och cannabis minkar. Utbildningsnivån och medelinkomsterna har ökat och barnfattigdomen har minskat. Sjukfrånvaron har minskat och fler elever får godkända betyg, både totalt sett och när det gäller ämnet idrott och hälsa. Jämställdheten har förbättrats vad gäller uttag av föräldrapenning och VAB samt könsfördelningen i kommunfullmäktige. Negativt är att arbetslösheten och andelen familjer med låga inkomster har ökat. Andelen behöriga till gymnasieskolan har minskat något men är på väg upp igen. Andelen med övervikt eller fetma har också ökat bland befolkningen i Umeå. Positiv utveckling Oförändrad utveckling Negativ utveckling Valdeltagande Könsfördelning i kommunfullmäktige Medelinkomst Könsfördelning föräldrapenning Könsfördelning tillfällig föräldrapenning, VAB Antal med eftergymnasial utbildning Emotionellt stöd Ohälsodagar Barnfattigdom Uppnått målen i alla ämnen Betyg idrott och hälsa Alkoholvanor Tobak Cannabis Andel lågt socialt deltagande Fysisk aktivitet Frukt- och grönsaksintag Andel med undervikt Behörighet till universitet/högskola Andel förvärvsarbetande Arbetslöshet Familjer med låga inkomster Behörighet till gymnasieskolan Påbörjat högskola inom tre år Studieskuld Andel med fetma Andel med övervikt 3

Goda livsvillkor Delaktighet och inflytande Delmål: Antal medborgare som deltar i valet ska öka. Nyckeltal B.1.1.1 Valdeltagande i riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigevalen minskat. År 2014 är fördelningen så jämn det bara går mellan könen, 33 män och 32 kvinnor. Ekonomisk trygghet Delmål: Barnfattigdomen ska minska. Sysselsättningsgraden, särskilt bland unga vuxna, utomnordiskt födda och personer med funktionsnedsättning ska öka. Nyckeltal B.1.2.1 Andel av befolkningen mellan 20-64 år som förvärvsarbetar Kommun Landsting Riksdag Datakälla: Folkhälsomyndigheten Valdeltagandet i Umeå har ökat de tre senaste valen. Detta gäller i valet till kommunfullmäktige såväl som landstingsvalet och riksdagsvalet. Sedan förra valet har valdeltagandet ökat med nästan två procentenheter. Högst valdeltagande har riksdagsvalet med 89 procent 2014. I samtliga val är valdeltagandet högre i Umeå än medel för riket där valdeltagandet i riksdagsvalet låg på 86 procent 2014. Nyckeltal B.1.1.2 Antal män och kvinnor valda till kommunfullmäktige 20-24 år 25-44 år 45-64 år Datakälla: SCB Sett till hela befolkningen har andelen förvärvsarbetande ökat marginellt 2008 2012 vilket beror på en liten ökning i åldersgruppen 45-64 år. För ungdomar, 20-24 år (vilket enligt delmålet är en av de prioriterade grupperna) har andelen förvärvsarbetande först minskat för att sedan åter öka till 51 procent 2012, samma nivå som 2008. För de andra två prioriterade grupperna, utomnordiskt födda samt personer med funktionsnedsättning, saknas statistik. Data för 2013 publiceras av SCB i december 2014. Skillnad Män Kvinnor Datakälla: Umeå kommun Jämställdheten i kommunfullmäktige har förbättrats genom att fler kvinnor valts in och gapet mellan andel män och andel kvinnor har 4

Nyckeltal B.1.2.2 Andel öppet arbetslösa 20-64 år Nyckeltal B.1.2.4 Andel familjer med låga inkomster Män Kvinnor Skillnad Datakälla: Folkhälsomyndigheten Sedan 2008 har arbetslösheten i Umeå ökat från 3,3 till 3,9 procent. Jämför man istället med situationen 2006 har arbetslösheten minskat med 1,6 procentenheter. Arbetslösheten totalt sett är lägre i Umeå än för hela riket där andelen ligger på 4,6 procent. Fler män än kvinnor är arbetslösa. Skillnaden har ökat något sedan 2008. Nyckeltal B.1.2.3 Medelinkomsten för boende i Umeå 20-64 år Män Kvinnor Skillnad Datakälla: SCB Medelinkomsten för både kvinnor och män har ökat kontinuerligt. Löneskillnaden mellan män och kvinnor är ca 55.000 kr och har varit i princip oförändrad under mätperioden. Ensamstående med barn hemma Ensamstående utan barn hemma Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning Övriga familjer med barn hemma Pensionärsfamiljer Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata Med låga inkomster menas familjer med inkomst (per konsumtionsenhet) under 60 % av medianinkomsten. Ett viktigt folkhälsomål är att minska klyftorna i samhället. Trenden går åt motsatt håll. Familjer med låga inkomster har succesivt ökat. Ensamstående med hemmavarande barn är den grupp med högst andel låga inkomster, följt av ensamstående utan barn. 54 procent av de ensamstående lever därmed med låga inkomster år 2012. Endast i en av grupperna, pensionärsfamiljer, har andelen med låga inkomster minskat. Även i riket som helhet har andelen familjer med låga inkomster ökat. För ensamstående utan barn ligger Umeå sämre till än medel för riket, medan andelen fattiga är lägre i de andra grupperna. Nyckeltal B.1.2.5 Genomsnittlig studieskuld per person Datakälla: CSN Den genomsnittliga studieskulden har ökat med två procent sedan 2008. 5

Nyckeltal B.1.2.6 Andel utbetalda nettodagar med föräldrapenning Nyckeltal B.1.3.1 Antal med eftergymnasial utbildning (20-64 år) Skillnad Män Kvinnor Datakälla: Försäkringskassan Kvinnor i Umeå tar fortfarande ut mer än dubbelt så många föräldradagar som männen. Männen har dock ökat sin andel från 27 procent 2008 till 30 procent 2014 vilket är en positiv trend för ökad ekonomisk och social jämställdhet. Nyckeltal B.1.2.7 Andel utbetalda nettodagar med tillfällig föräldrarpenning för vård av barn (VAB) Kvinnor, tre år eller mer Kvinnor, mindre än tre år Datakälla: SCB Män, tre år eller mer Män, mindre än tre år Antalet med längre eftergymnasial utbildning har ökat tydligt medan ökningen för kortare utbildning är marginell. Betydligt fler kvinnor än män har en längre eftergymnasial utbildning. Skillnaden har ökat sedan 2008 och är nu 42 procent. Nyckeltal B.1.3.2 Andel av befolkningen som har lågt socialt deltagande, rullande 4-årsmedelvärden Skillnad Män Kvinnor Datakälla: Försäkringskassan Kvinnor är hemma mer med sina barn vid sjukdom än vad män är. Skillnaden har dock minskat något sedan 2008. Social trygghet Delmål: Kunskapsstaden Umeå ska utvecklas med god utbildning och ett livslångt lärande, som en förutsättning för att hantera förändringar och nå en hållbar utveckling. Data baseras på den nationella där respondenterna fått fylla i vilka sociala aktiviteter de deltagit i de senaste 12 månaderna. De med lågt socialt deltagande har som mest deltagit i en aktivitet. Andelen medborgare med lågt socialt deltagande har legat på en jämn nivå under mätperioden. Andelen män med lågt socialt deltagande är högre och har ökat en procentenhet sedan 2008 medan andelen kvinnor är lägre och har minskat med en procentenhet. Andelen i Umeå kommun ligger 7 procentenheter under motsvarande siffra för hela riket år 2013. 6

Nyckeltal B.1.3.3 Andel personer i program med aktivitetsstöd i åldrarna 16-64 år. Datakälla: Arbetsförmedlingen Aktivitetsstöd är en del av arbetsmarknadspolitiken i Sverige. Den utbetalas till personer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Nyckeltalet visar andel personer i program med aktivitetsstöd av den registerbaserade arbetskraften. I Umeå är 7,2 procent av den registrerade arbetskraften antingen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Knappt hälften av dessa 3,3 procent, är i program med aktivitetsstöd. Andelen ökade kraftigt fram till 2010 men har därefter minskat något. Något fler män än kvinnor är i program med aktivitetsstöd. 7

Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Ökad fysisk aktivitet Delmål: Andelen av befolkningen i procent som uppger att de är fysiskt aktiva på minst måttlig nivå, minst 30 minuter per dag ska öka. Nyckeltal B.2.1.1 Nyckeltal B.2.2.1 Andel invånare med rekommenderat intag av frukt och grönsaker, rullande 4- årsmedelvärden. Andelen av befolkningen som är fysiskt aktiv minst 30 min dagligen, rullande 4- årsmedelvärden Andelen medborgare i Umeå som säger sig vara fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag ligger på samma nivå 2008 som 2013 totalt sett. Andelen män har ökat en procentenhet medan andelen kvinnor som är aktiva är oförändrad. Umeå ligger något över genomsnittet för hela riket. Frukt- och grönsaksätandet har legat på en jämn nivå under mätperioden. Endast 10 procent av umeåborna äter rekommenderad mängd frukt och grönt, vilket ändå är något bättre än medel för riket. En betydligt högre andel kvinnor än män äter rekommenderade mängder. Nyckeltal B.2.2.2 Andel av befolkningen med fetma, rullande 4-årsmedelvärden Goda matvanor och säkra livsmedel Delmål: I Umeå kommun ska medborgarna ha tillgång till säkra livsmedel och ha goda matvanor. Elva procent av Umeåborna har en vikt som räknas till fetma, en ökning med en procentenhet sedan 2008. Ökningen står kvinnor för. Andelen män med fetma har i stället minskat. Andelen med fetma är lägre än genomsnittet för hela landet. 8

Nyckeltal B.2.2.3 Andel av befolkningen med undervikt, rullande 4-årsmedelvärden. Nyckeltal B.2.3.1 Andel som saknar emotionellt stöd, rullande 4-årsmedelvärden 3 procent av Umeås kvinnor och 1 procent av männen lider av undervikt. En minskning av andelen underviktiga kvinnor har dock skett sedan 2008. För män är andelen underviktiga oförändrad under samma period. Umeå uppvisar samma siffror som genomsnittet för hela riket. Nyckeltal B.2.2.4 Andel överviktiga, rullande 4- årsmedelvärden. Andelen som uppger sig sakna emotionellt stöd har minskat totalt sett sedan 2010. En större andel av männen än kvinnorna uppger att de saknar emotionellt stöd. Dock har skillnaden minskat något mellan könen under perioden då andelen män har sjunkit medan andelen kvinnor istället ökat. Andelen som uppger att de saknar emotionellt stöd är lägre i Umeå än motsvarande siffra för hela landet. Nyckeltal B.2.3.2 Antal ohälsodagar per person, mellan 20-64 år Andelen överviktiga i Umeå har ökat sedan 2008. Detta gäller både kvinnor och män. Umeå ligger under genomsnittet för landet men har till skillnad från riket en ökande trend. Psykisk hälsa Delmål: Den psykiska hälsan ska förbättras. Unga ska ha en god psykisk hälsa. Stöd och hjälp ska ges för att ge bättre hemförhållanden till barn, vars föräldrar har ett missbruk, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Män Kvinnor Skillnad Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antalet ohälsodagar per person har minskat sedan år 2008. Kvinnor har fler sjukdagar än män med en skillnad på 13 dagar per person år 2013. Minskningen från 2008 är för män 24 procent och för kvinnor 25 procent. Umeås ohälsotal ligger strax under genomsnittet för hela riket. 27,1 respektive 28,8. 9

Trygga och goda uppväxtvillkor Barnfattigdom Delmål: Barnfattigdomen ska minska Nyckeltal B.3.1.1 Andel barn i hushåll med låg inkomst eller socialbidrag Datakälla: Skolverket Andelen behöriga till universitet och högskola har legat på en relativt jämn nivå de senaste åren medan andelen i hela riket har sjunkit. Nyckeltal B.3.2.2 Andel elever som börjat på högskolan inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Totalt Umeå Totalt Riket Utländsk bakgrund Svensk bakgrund folkhälsenkäten Andelen fattiga barn har minskat något i Umeå sedan 2008. Det är dock stor skillnad mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Betydligt fler fattiga barn återfinns i familjer med utländsk bakgrund. Andelen fattiga barn är lägre i Umeå än genomsnittet i hela landet. Totalt Umeå Totalt Riket Datakälla: Skolverket Andelen elever som påbörjat högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har minskat från 42 procent 2008 till 40 procent 2013. Umeå har tidigare legat över genomsnittet för riket men ligger nu ett par procentenheter under. Utbildning Delmål: (a) Andelen av befolkningen med hög utbildningsnivå ska öka. (b) Alla som går ut årskurs 9 ska ha godkända betyg. Nyckeltal B.3.2.1 Andel med grundläggande behörighet till universitet och högskola, av elever i huvudmannens skolor Totalt Umeå Totalt Riket 10

Nyckeltal B.3.3.3a Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan Nyckeltal B.3.2.4 Andelen elever som har godkänt betyg i ämnet- idrott och hälsa Flickor Pojkar Totalt Riket Datakälla: Skolverket, Folkhälsomyndigheten För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt fem ytterligare ämnen. Totalt Umeå Datakälla: Skolverket Totalt Riket 95 procent av eleverna i Umeå har godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa. En ökning med en procentenhet sedan 2008. Andelen är något högre än genomsnittet för riket som ligger på 93 procent. 91 procent av eleverna är behöriga till gymnasieskolan, en minskning med en procentenhet sedan 2008. År 2012 var andelen nere på 89 procent men har därefter ökat igen de senaste två åren. Fler flickor än pojkar är behöriga. Umeå kommun har konsekvent högre andel behöriga än motsvarande siffra för hela riket. Nyckeltal B.3.3.3b Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Flickor Pojkar Datakälla: Skolverket Nyckeltalet avser elever i grundskolan med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Data 2014 avser läsåret 2013/2014. Sedan år 2008 har andelen som uppnått målen i alla ämnen ökat både bland flickor och pojkar. Fler flickor än pojkar uppnår målen i alla ämnen. Umeå kommun har en högra andel elever som uppnår målen än motsvarande siffra för hela riket. 11

Minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika, doping Minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika, doping Delmål: Barn och ungas bruk av tobak och droger ska minska. Berusningsdrickande och riskkonsumtion av alkohol ska minska. Nyckeltal B.4.1.2 Andelen som röker dagligen, rullande 4- årsmedelvärdern Nyckeltal B.4.1.1 Andel med riskabla alkoholvanor, rullande 4-årsmedelvärden Mellan åren 2008 och 2013 har andelen män med riskabla alkoholvanor minskat med fem procentenheter medan andelen kvinnor ligger kvar på samma nivå. Andelen män med riskabla vanor är fortfarande högre än andelen kvinnor. Data för Umeå kommun ligger strax över siffrorna för hela riket totalt sett. Åtta procent av umeåborna röker dagligen. En minskning med en procentenhet sedan 2008. Rökningen har minskat både bland män och kvinnor. Rökning är betydligt mindre vanligt i Umeå än genomsnittet i riket. Nyckeltal B.4.1.3 Andelen som har använt cannabis senaste året, rullande 4-årsmedelvärden Två procent av umeåborna uppger att de använt cannabis senaste året, en minskning med en procentenhet sedan 2008. Bland män har dock användningen ökat. Användningen i Umeå ligger på samma nivå som genomsnittet för riket. 12

Dataexport från Umeås livsmiljöbarometer livsmiljo.umea.se Nyckeltal 2010 2011 2012 2013 2014 B.1.1.1 Valdeltagande Kommun 83,9 85,7 Landsting 83,1 85,2 Medel 84,7 86,5 Riksdag 87 88,7 B.1.1.2 Könsfördelning i kommunfullmäktige Kvinnor 32 32 Män 33 33 Skillnad 1 1 B.1.2.1 Förvärvsarbetande inom olika åldrar 20-24 48 47 51 25-44 77 78 79 45-64 83 84 84 B.1.2.2 Arbetslöshet Kvinnor 3,7 3,5 3,7 3,4 Män 5,1 4,4 4,6 4,3 Skillnad 1,4 0,9 0,9 0,9 Totalt Umeå 4,4 4 4,2 3,9 B.1.2.3 Medelinkomst Kvinnor 219,7 226,8 234,5 Män 270,4 281,5 289,8 Skillnad 50,7 54,7 55,3 Totalt Umeå 245,6 254,6 262,6 B.1.2.4 Låga inkomster Ensamstående med barn hemma 32,3 34,5 34,1 Ensamstående utan barn hemma 21,5 21,1 19,5 Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning 11 11,8 12,3 Pensionärsfamiljer 5,6 5,4 4,9 Övriga familjer med barn hemma 7,4 7,1 7,8 B.1.2.5 Studieskuld Totalt 134963 135488 136335 138164 B.1.2.6 Könsfördelning föräldrapenning Kvinnor 72 72 70,7 70 Män 28 28 29,3 30 Skillnad 44 44 41,4 40 B.1.2.7 Könsfördelning Tillfällig föräldrapenning, VAB Kvinnor 61,2 61,2 60,5 60 Män 38,8 38,8 39,5 40 Skillnad 22,4 22,4 20,9 20 B.1.3.1 Antal med eftergymnasial utbildning Kvinnor, mindre än tre år 7527 7652 7600 7581 Kvinnor, tre år eller mer 11955 12195 12456 12714 Män, mindre än tre år 7081 7312 7266 7211 Män, tre år eller mer 8536 8624 8716 8944 B.1.3.2 Socialt deltagande Kvinnor 12 12 12 11

Dataexport från Umeås livsmiljöbarometer livsmiljo.umea.se Män 15 15 14 15 Totalt Riket 19 20 20 20 Totalt Umeå 13 13 13 13 B.1.3.3 Aktivitetsstöd Kvinnor 3,4 3,2 2,9 3 Män 4,3 4 3,7 3,5 Totalt Riket 3,8 3,8 3,9 4 Totalt Umeå 3,9 3,6 3,3 3,3 B.2.1.1 Fysisk aktivitet Kvinnor 67 68 67 68 Män 69 69 69 69 Totalt Riket 65 65 65 65 Totalt Umeå 68 68 68 68 B.2.2.1 Frukt- och grönsaksintag Kvinnor 14 14 14 14 Män 6 6 6 6 Totalt Riket 9 9 9 9 Totalt Umeå 10 10 10 10 B.2.2.2 Fetma Kvinnor 12 12 12 12 Män 10 10 10 10 Totalt Riket 13 13 14 14 Totalt Umeå 11 11 11 11 B.2.2.3 Undervikt Kvinnor 3 3 3 3 Män 1 1 1 1 Totalt Riket 2 2 2 2 Totalt Umeå 2 2 2 2 B.2.2.4 Övervikt Kvinnor 26 26 26 26 Män 38 38 39 38 Totalt Riket 35 35 35 35 Totalt Umeå 32 32 32 32 B.2.3.1 Emotionellt stöd Kvinnor 7 7 7 8 Män 11 11 11 11 Totalt Riket 12 12 12 12 Totalt Umeå 10 9 9 9 B.2.3.2 Ohälsodagar Kvinnor 37,4 35,4 34,4 33,7 Män 23,3 21,5 21 20,7 Skillnad 14,1 13,9 13,4 13 Totalt Umeå 30,2 28,3 27,6 27,1 B.3.1.1 Fattiga barn Svensk bakgrund 4,1 3,8 3,6 Totalt Riket 12,7 12,1 12 Totalt Umeå 8 7,7 7,6 Utländsk bakgrund 27,2 25,8 25,8 B.3.3.1 Behörighet till universitet/högskola

Dataexport från Umeås livsmiljöbarometer livsmiljo.umea.se Totalt Riket 87 87 87 87 Totalt Umeå 89 91 90 91 B.3.3.2 Påbörjat högskola Totalt Riket 42 44 45 42 Totalt Umeå 44 47 48 40 B.3.3.3a Behörighet till gymnasieskolan Flickor 95 91 90 91 93 Pojkar 93 89 89 89 90 Totalt Riket 88 88 88 88 87 Totalt Umeå 94 90 89 90 91 B.3.3.3b Uppnått målen i alla ämnen Flickor 86 82 80 85 86 Pojkar 82 81 77 78 80 B.3.3.4 Idrott och hälsa Totalt Riket 92,6 93,1 93 93,5 92,9 Totalt Umeå 95,2 93,7 92,5 94 95,1 B.4.1.1 Alkoholvanor Kvinnor 15 16 15 15 Män 21 21 21 20 Totalt Riket 17 17 17 17 Totalt Umeå 18 18 18 18 B.4.1.2 Tobak Kvinnor 8 7 7 7 Män 8 8 8 8 Totalt Riket 13 12 12 12 Totalt Umeå 8 8 8 8 B.4.1.3 Cannabis Kvinnor 1 1 1 1 Män 4 4 4 4 Totalt Riket 2 2 2 2 Totalt Umeå 3 3 3 2