Agenda 21. beslutad i kommunfullmäktige 2009-02-09, 6



Relevanta dokument
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Säbytown. Skala:1:500

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Till Växjö, Europas grönaste stad

Utveckling och hållbarhet på Åland

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.

Öka andelen förnybar energi

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Vårt Sollentuna Nu har ni möjlighet att påverka för en hållbar kommun

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Miljöpolicy. Miljöpolicy

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

Motion till Kommunfullmäktige

1. Vad kan kommunen göra med

Valenkät till de politiska partierna inför valet 14 september 2014

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Lektion nr 3 Matens resa

Miljöpolicy. Krokoms kommun

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Miljöredovisning 2018

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Strategiskt program 2012

Varför handla ekologiskt?

Inledning: Våra utgångspunkter

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

2019 Strategisk plan

Energi- och miljöplan

Policy för Hållbar utveckling

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.


Energikällor Underlag till debatt

Miljöredovisning. Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Utbildningspaket Konsumtion

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jämtlands län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gotlands län

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Agenda 21 vision Idébank tips och idéer

Miljöstrategi för Sollentuna kommun. Innehållsförteckning SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av fullmäktige 2014-xx-xx

Produktion - handel - transporter

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Mer EU för klimatets skull

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

SnABbT, snyggt och hållbart

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Miljööverenskommelse

Miljöredovisning 2014

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Temagruppernas ansvarsområde


Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västra Götalands län

Uppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Johanna Ingre, Processledare Hållbar Samhällsbyggnad. Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi

Utbildningsnämndens arbetsutskott Arbetsutskottet lämnade ärendet vidare till utbildningsnämnden utan eget ställningstagande.

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Örebro län

Transkript:

Agenda 21 beslutad i kommunfullmäktige 2009-02-09, 6

Agenda 21 vision 2040 Vi som bor i Östersund har skapat ett hållbart samhälle präglat av närhet och mångfald som vi med gott samvete kan lämna över till våra barn och barnbarn. Inledning Redan 1993 beslutade Östersunds kommun att en lokal Agenda 21 skulle tas fram. Med hjälp av kommunens invånare formulerades visioner som sträckte sig fram till 2025. Nu har visionerna reviderats i samråd med kommuninvånarna och de tar sikte på 2040. Visionerna är en viljeyttring och önskan om hur vi vill och tror att framtiden kan komma att se ut i Östersund. Det är viktigt att alla invånare i Östersund känner till och samlas kring visionen och att vi alla gör vad vi kan för att uppfylla den. Syftet med den lokala Agendan är att vara ett hjälpmedel och en pådrivare i den långsiktiga process som utvecklingen mot ett hållbart samhälle innebär. Vi kommer att påverkas av det som sker i omvärlden. Klimathotet är globalt. I Östersund är det trafiken som orsakar huvuddelen av våra fossila koldioxidutsläpp. Det är en utmaning att bli fossilbränslefria och på sikt klimatneutrala. En annan stor utmaning gäller vår konsumtion och livsstil. Kunskap är viktigt för att kunna göra bra miljöval och medverkan och delaktighet är viktiga frågor i arbetet för ett hållbart samhälle.

Så här ska kommunen använda Agendan Det är viktigt för kommunen att ha tydliga mål att arbeta efter och att nå ut med information om miljöfrågor. Kommunen bör föregå med gott exempel. I översiktsplaner och andra kommunala planer och program ska anges hur, och med vilka medel som visionerna i Agendan ska uppnås Vid beslut som fattas i kommunen ska den lokala Agendan vara vägledande. För att Agendan ska vara långlivad och aktuell ska en översyn göras varje mandatperiod. Kommunen har infört miljöledningssystem. Syftet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning och kvalitetssäkra arbetssättet. En miljöutredning har gjorts för att kartlägga hur kommunens verksamhet påverkar miljön. Det är viktig kunskap för att veta att vi arbetar med rätt områden och lägger resurser där de ger största effekterna. Kommunfullmäktige tar beslut varje år om inriktningsmål för miljö och miljöpolicy. Varje kommunal nämnd beslutar om effektmål för sin verksamhet/ sitt ansvarsområde. Målen fastställs sedan av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna och årsredovisningen. Varje år upprättas en miljöredovisning som beskriver resultatet av kommunens miljöarbete och fungerar som underlag till det fortsatta miljöarbetet. I miljöredovisningen ska även en avstämning göras om miljöarbetet styr mot Agendavisionen.

Vision 2040 Östersund är en harmonisk och levande kommun. Den bilfria stadskärnan, som erbjuder allt från konst till klimatsmart shopping, är sommartid en grönskande oas med gott om lekplatser och mysiga uteserveringar. Här andas man landets renaste stadsluft. Man samtalar över en kopp kaffe utan att bli överröstad av någon trafik och vintertid sjuder staden och Badhusparken av olika aktiviteter. I alla bostadsområden finns parker, trädgårdar och odlingslotter där människor kan leka, odla grönsaker eller bara njuta. De stora grönytorna och de många träden ger gröna oaser för picknick, lek och rörelse. Hela stadsplaneringen inbjuder till delaktighet och aktivitet för alla oavsett funktionsförmåga. Stadens stora nöjes- och aktivitetsutbud finns inom cykelavstånd. Den levande landsbygden i kommunen är livskraftig och kallas för kommunens guldgruva. Befolkningen i kommunen är närmare 100000. Hit har människor från olika delar av Europa valt att flytta på grund av klimatförändringar i deras egna regioner. Från andra delar av världen har klimatflyktingar flytt undan torka och hunger. Här är de värdefulla samhällsmedbor-gare i mångfaldens kommun. Den fantastiska livskvaliteten som kommunen erbjuder får många att vilja bo här. När vi bygger våra hus hämtar vi mesta möjliga material från vårt eget län. Byggmaterialet är garanterat ofarligt för både hälsan och miljön. Det är också lätt att återanvända. Om något måste rivas, tas allt användbart material om hand, säljs och blir till något nytt. Offentliga lokaler är byggda och renoverade så att de lätt kan användas till många olika aktiviteter under hela dygnet. Självklart är de tillgängliga för alla besökare, oavsett funktionsförmåga. Miljömedvetna hyresgäster och fastighetsägare ställer höga krav även på inomhusmiljö och energiförbrukning. Ur energi-, ekologi - och hälsosynpunkt ska alla byggnader kunna stämplas som godkända. Alla byggnader har egna energisystem som ger ett bra tillskott till den dagliga energiförbrukningen

Uppvärmning och elförsörjning sker helt med förnyelsebara energikällor. Vindkraften har byggts ut, vattenkraften har effektiviserats och kärnkraften är avskaffad. Tekniken har nu utvecklats så att solenergin kan utnyttjas och lagras för kommande behov på ett bra sätt. I tätorterna sker uppvärmning och elförsörjning med gemensamma och effektiva system. På landsbygden är det solen, vinden och vattnet som förser invånarna med energi. Energianvändningen är effektiv och jämfört med i början av 2000-talet använder vi nu bara hälften så mycket energi. Företagen är duktiga på att snåla med resurser och energi och tillverkningsprocesserna i industrin har förbättrats. Alla har minimerat användandet av kemikalier. Det märks vilka företag som redan tidigt satsade på miljöarbete och hållbara produkter. I dag har de kommit mycket långt och tillhör de mest framgångsrika. Framförallt har tjänstesektorn vuxit sedan 2010-talet. Östersund och Mitt-Sverige har tack vare Mittuniversitetet många framgångsrika företag inom klimatsmart teknikutveckling och forskning. Dessa företag har kunder över hela världen. Den gröna tillväxten blev ett känt begrepp under 2010-talet och i kommunen finns många företag inom den sektorn. Företagen har insett att de genom att samordna sina transporter med varandra kan vinna både ekonomiskt och miljömässigt. Den ökande andelen anställda med rötter från andra delar av världen har utvecklat näringslivet och lett till nya affärsmöjligheter. Turismnäringen arbetar med ändrade förutsättningar i förhållande till i början av 2000-talet växthuseffekten har medfört en kortare vintersäsong och trädgränsen har flyttats uppåt i våra fjäll. Farliga ämnen som tungmetaller och naturfrämmande ämnen förekommer inte alls i några varor längre och farliga kemikalier används ytterst lite. Naturliga råvaror och miljövänliga rengöringsprodukter dominerar marknaden. Mängden miljöfarligt avfall som måste tas omhand har minskat rejält. Medicinutvecklingen har lett till att små mängder medicin-

rester kommer till reningsverken. Allt slam från reningsverk och brunnar kan numera helt riskfritt användas som gödning på åkrar och i skogar. Idag är de dammiga vårdagarna, när man städar bort vinterns sand ett minne blott. Numera väljer man dammfria metoder för städning av gator och vägar. Den minskande användningen av dubbdäck har också lett till att dammet innehåller mindre mängd farliga partiklar. Konsumtionen har fått ett annat ansikte. Vi köper färre varor än tidigare men konsumerar mer tjänster. Till exempel har konst, musik, teater och aktiviteter för ökat välbefinnande fått nya marknader. Vi väljer ekologiskt, närproducerat och rättvist producerat. Tydliga miljödeklarationer på varor, tjänster, restauranger och hotell gör det lättare att välja rätt. Ekonomiska styrmedel har dessutom gjort att det som är sämre för miljön och hälsan också är dyrare. Gemensamt för alla prylar vi köper är att de är miljöanpassade, har en lång livslängd och går att återvinna eller återanvända. Vi återanvänder och gör nytt av gamla saker. Organiskt material blir till biogas. Slit och släng är historia. Östersund är idag ett hett namn när det gäller design av återanvända produkter och klimatsmarta saker. Hållbarhetstanken är här för att stanna! Mat har vi alltid varit bra på i Jämtland. När vi nu har axlat rollen som Nordens gastronomiska centrum är vår matkultur ännu viktigare. Den lokalt producerade maten är till större delen ekologisk och har mycket hög kvalitet. Inga farliga kemikalier används när man odlar livsmedel. De livsmedel som vi måste köpa från annat håll, är fria från bekämpningsmedel och odlade på ett resurssnålt sätt av människor som arbetar under rättvisa förhållanden. Genmodifierade livsmedel och produkter som tagits fram med hjälp av antibiotika och tillväxthormoner är förbjudna och går helt enkelt inte att köpa längre. Vi äter mer årstidsanknutet, vilket minskar behovet av långväga import. Vegetarisk mat har blivit vanligt inslag i veckomenyerna. De gröna näringarna blomstrar tack vare den ökade efterfrågan på ekologiska livsmedel och energiråvara. Skogen växer snabbare och inslaget av lövträd är stort. Det miljöanpassade bruket av både jord och skog gynnar den biologiska mångfalden. En framsynt samhällsplanering skapar en bra

avvägning mellan skogsbruk, jordbruk, bostadsbyggande och annan exploatering. Jordbruksmarkens värde är stort och den undantas från ny bebyggelse. Nya marker odlas upp i Storsjöbygden. Det vackra öppna landskapet med utsikt över sjö och fjäll lockar många till rekreation besök och boende. Dricksvattnet håller bra kvalitet överallt i kommunen och kommer i huvudsak från Storsjön, Locknesjön eller Näkten. Det blev inget av med uranbrytning runt om Storsjön som skulle ha kontaminerat* och förorenat vattnet. Förorenat dagvatten från tätorterna tas omhand lokalt i vattentrappor och dammar och flödar inte längre ut i Storsjön. I de friska, rena sjöarna trivs och fortplantar sig harr, öring och röding. Hängivna sportfiskare vallfärdar hit. Trafiken med tillhörande utsläpp och buller har minskat så att det märks. Det beror på en smart samhällsplanering. Transporter samordnas på ett bra sätt och det finns gott om trygga och säkra gång- och cykelvägar. Både gods- och persontransporter är miljövänliga och effektiva. Kollektivtrafiken är väl utbyggd, behovsanpassad och mycket populär. Här har man tagit tillvara på den tekniska utvecklingen både när det gäller driftsformer, bränslen och fordon Det är vanligt att privatpersoner, företag och kommun delar på miljöbilar i stället för att var och en har en egen bil. Även på landsbygden klarar man sig utan bil tack vare den behovsstyrda kollektivtrafiken. Ny teknik, videokonferenser och att fler jobbar hemma minskar också antalet resor. Man kan få utbildning på den egna orten utan att behöva resa. På landsvägarna har antalet bilar och lastbilar blivit färre. Tågförbindelserna är bra och täta och tågen är snabba. Alla fordon, båtar och arbetsredskap som finns är miljövänliga. De går enbart på förnyelsebara bränslen som biogas och vätgas och är dessutom mycket bränslesnåla. Elbilar har kommit starkt sedan systemet med laddningsstationer blev fullt utbyggt. Elcyklar, elmopeder och elrullatorer är hett eftertraktade bland både unga och äldre. Vi har ändrat våra resvanor, så att vi främst väljer tåg istället för flyg. Äntligen har tekniken kommit ifatt och flygplanen som lyfter från Åre Östersund flygplats är tystare och bränslesnålare än tidigare och drivs enbart med förnyelsebara bränslen. * radioaktivt nedsmutsad

För dig som vill veta mer Har du några frågor om Agenda 21? Irén Karlsson-Berglund, samhällsbyggnad, tel. 063-14 32 72 Mer information om Östersunds kommuns Agenda 21 arbete finner du på vår hemsida - www.ostersund.se/agenda21 Östersunds kommun Östersunds kommun, 831 82 Östersund, Tel 063-14 30 00. www.ostersund.se