Infrastrukturens betydelse för bostadsbyggandet VÄSTERÅS DEN 15 SEPTEMBER 2015 BJÖRN WELLHAGEN NÄRINGSPOLITISK CHEF SVERIGES BYGGINDUSTRIER
Transporter Bostäder 2 DET HISTORISKA SAMBANDET MELLAN INFRASTRUKTUR OCH BOSTÄDER 3% 9% 3% Transporter Bostäder 8% 7% 2% 6% 5% 2% 4% 1% 3% 2% 1% 1% 0% 0% 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020
Figur 5. Medelvärde Tobins Q i Sveriges kommuner Vaxholm Tanum Sollentuna Orust Täby Kungsbacka Kungälv Haninge Linköping Halmstad Upplands Väsby Skurup Vallentuna Gnesta Bollebygd Jönköping Upplands-Bro Ale Oxelösund Laholm Karlstad Katrineholm Valdersmarsvik Vadstena Ronneby Västervik Arboga Sandviken Årjäng Skara Hässleholm Klippan Askersund Kinda Kil Säffle Berg Perstorp Dals-Ed Grästorp Tibro Ludvika Svenljunga Storuman Torsby Ydre Tingsryd Färgelanda Ockelbo Degerfors Gullspång Sävsjö Hällefors Bjurholm Övertorneå Strömsund Jokkmokk Åsele 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3
Nyproduktion per 1000 invånare 9 8 7 R² = 0,5887 6 5 4 3 2 1 0 0 0,5 1 1,5 Tobins Q 2 2,5 3
Tobins Q Bostadsbyggande småhus per 1000 invånare TOBINS Q OCH TILLGÄNGLIGHET 2,5 1,4 2 Bostadsbyggande Malmö TQ Malmö TQ Skåne 1,2 1 Öresundsbron invigs 1,5 0,8 1 0,6 0,4 0,5 0,2 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0
VAR FINNS DET POTENTIAL FÖR ÖKAT BYGGANDE GENOM INFRASTRUKTURINVESTERINGAR? - VÄSTSVERIGE 7
VAR FINNS DET POTENTIAL FÖR ÖKAT BYGGANDE GENOM INFRASTRUKTURINVESTERINGAR? SYDSVERIGE 8
VAR FINNS DET POTENTIAL FÖR ÖKAT BYGGANDE GENOM INFRASTRUKTURINVESTERINGAR? ÖSTRA MELLANSVERIGE 9
VAR FINNS DET POTENTIAL FÖR ÖKAT BYGGANDE GENOM INFRASTRUKTURINVESTERINGAR? NORRA SVERIGE 10
INVESTERINGAR FÖR ÖKAT BYGGANDE - VÄSTSVERIGE 11 Västlänken, anslutningar mot Hissingen, Söderut och den framtida Götalandsbanan Jönköpingsbanan, Falköping-Jönköping- Nässjö Kapacitetsåtgärder Landvetter Södra, Ny station i Härryda kommun Västkustbanan, Göteborg- Kungsbacka Kapacitetsåtgärder HNJ-banorna (Y:et), Jönköping- Vaggeryd-Värnamo-Nässjö Elektrifiering av banorna samt diverse kapacitets- och säkerhetsåtgärder Väg 25, Norrleden Växjö Kapacitetsåtgärder Kust-till-kustbanan, Göteborg-Växjö Kapacitetsåtgärder inkl. dubbelspår Göteborg-Borås Södra länken runt Växjö Nybyggnation
INVESTERINGAR FÖR ÖKAT BYGGANDE - SYDSVERIGE 12 Anslutningsjärnvägar, öster om Södra stambanan Kapacitets-åtgärder Västkustbanan, Helsingborg-Maria Dubbelspårsutbyggnad Lund Spårvagnsutbyggnad Södra Stambanan, Hässleholm- Lund Kapacitetsåtgärder: partiellt dubbelspår Österlenbanan, Ystad-Tomelilla- Simrishamn Kapacitetsåtgärder Flaskhalsar längs E22 (Bl.a. Mönsterås, Bergkvara, Björketorp-Nättraby, Fjälkinge-Gualöv) Nybyggnation samt kapacitetsåtgärder Trelleborgsbanan, Malmö- Trelleborg Partiell dubbelspårsutbyggnad Simrishamnsbanan, Malmö- Dalby-Simrishamn Nybyggnation samt kapacitetsåtgärder
13 INVESTERINGAR FÖR ÖKAT BYGGANDE ÖSTRA MELLANSVERIGE Dalabanan, Uppsala-Sala Kapacitetsåtgärder Arosstråket, Enköping-Uppsala (Arlanda) Nybyggnation och ökad kapacitet Uppsala Södra Ny station om Ostkustbanan blir tvåspårig Ostkustbanan, Uppsala- Stockholm dubbelspårsutbyggnad Rv 61-63, Karlstad till kommunhuvudorter Mötesseparering Arosstråket, Västerås-Enköping-Bålsta Nybyggnation och ökad kapacitet Arosstråket/Mälarbanan, Örebro- Västerås Nybyggnation och ökad kapacitet Karlstad C Nybyggnation funktionellt resecentrum Västra stambanan, Hallsberg-Katrineholm-Järna Kapacitetsåtgärder i väntan på Ostlänken Svealandsbanan, Eskilst.-Södert. Kapacitetsåtgärder dubbelspår
14 INVESTERINGAR FÖR ÖKAT BYGGANDE NORRA SVERIGE Norrbotniabanan, Umeå- Luleå Nybyggnation av kustnära järnväg E4 Umeå-Skellefteå Mötesseparering E12 Umeå-Vännäs Mötesseparering
15 INVESTERINGAR SOM FRIGÖR MARK - INVENTERING Norra länken Mälarbanan, tunnel under Sundbyberg Södra länken Västkustbanan, Södertunneln Helsingborg Kust till kustbanan, Ombyggnad av Växjö bangård Varberg, dubbelspår i tunnel Hamnbanan Marieholmstunneln
16 INVESTERINGAR SOM FRIGÖR MARK SAMHÄLLSEKONOMISK EXPLOATERINGSKALKYL Södra länken 2,1-3,3 mdr kr (investeringskostnad 8 mdr kr) Hamnbanan 1,7 2,3 mdr kr (investeringskostnad 2 mdr kr)
Transporter Bostäder 17 DET HISTORISKA SAMBANDET MELLAN INFRASTRUKTUR OCH BOSTÄDER 3% 9% 3% Transporter Bostäder 8% 7% 2% 6% 5% 2% 4% 1% 3% 2% 1% 1% 0% 0% 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020
Mars 2015 Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat till transportinfrastrukturen. Bakomliggande antagande: infrastrukturen bör växa i samma takt som BNP.
Mars 2015 Medfinansiering och exploateringsintäkter Produktivitetsutveckling i bransch, Trafikverket Finanspolitiska ramverket Finanspolitiska ramverket Skattehöjningar Infraskulden 150.000.000.000 SEK Ändra fördelning av statlig budget Brukarfinansiering, statsgarantimodellen Sälja statliga bolag Utdelningar från statliga bolag Finansiering från EU TEN-T
Mars 2015 Infrastrukturpolitikens styrning Staten Driftsbudget Överskottsmål på på 1 1 procent av över BNP en Drift och underhåll över av vägar konjunkturcykel och järnvägar Investeringsbudget Utgiftstak 2014 Lånefinansierade 1 107 miljarder kronor investeringar till infrastruktur Nationella transportinfrastrukturplanen Gyllene regel: Investeringar i infrastruktur som ökar den reala förmögenhetsutvecklingen Anslagsfinansiering får lånefinansieras. Drift och underhåll går via konsumtionsbudgeten. Undantag från kapitalförsörjningsförordningen 522.000.000.000 SEK OPS, Arlandabanan, Statsgarantimodellen, Öresundsbron Lån i Riksgälden (Trafikverket) Motala, Sundsvall Anslagskrediter
% Statsskuld som andel av BNP 80 70 60 Lågkonjunktur 50 40 30 20 10 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB
Irland Grekland Portugal Spanien Cypern Slovenien Storbritannien Kroatien Lettland Italien Frankrike Nederländerna Rumänien Slovakien Litauen Finland Tjeckien Danmark Belgien Luxemburg Österrike Tyskland Ungern Malta Bulgarien Sverige Förändrad offentlig skuldsättning som andel av BNP Förändring i procentenheter mellan 2007 och 2013 0 20 40 60 80 100 120 Källa: Ekonomifakta
Infrastrukturpolitikens styrning Staten Nationella transportinfrastrukturplanen Överskottsmål Balansmål; Intäkter- på 1 utgifter procent ska av vara BNP i över balans konjunkturcykel över en konjunkturcykel Utgiftstak 2014 1 107 miljarder kronor Anslagsfinansiering 522.000.000.000 SEK 6F have shown that the transition to a target of budget in balance provide 50 billion per year Undantag från kapitalförsörjningsförordningen OPS, Arlandabanan, Statsgarantimodellen, Öresundsbron Lån i Riksgälden (Trafikverket) Motala, Sundsvall Anslagskrediter
Medfinansiering och exploateringsintäkter Produktivitetsutveckling i Trafikverket Finanspolitiska ramverket Skattehöjningar Infraskulden 150.000.000.000 kronor Ändra fördelning av statlig budget Brukarfinansiering, statsgarantimodellen Sälja statliga bolag Utdelningar från statliga bolag Finansiering från EU TEN-T
Andelar i hel och delägda bolag, Statens årsredovisning år 2014 Företag 2014 2013 Andel TELIASONERA 19000 19000 37% SBAB Bank AB 11001 9681 100% SAS AB 1044 2373 21% Summa 31 045 31 054 100% Summa 350 113 348 281
Medfinansiering och exploateringsintäkter Produktivitetsutveckling i Trafikverket Finanspolitiska ramverket Skattehöjningar Infraskulden 150.000.000.000 kronor Ändra fördelning av statlig budget Brukarfinansiering, statsgarantimodellen Sälja statliga bolag Utdelningar från statliga bolag Finansiering från EU TEN-T
LOGISTIKDAG NORR - 30 OKTOBER 2014 Sverige utökar utestående garantier för infrastruktur från 0,5 % av BNP till 2,0 % av BNP
LOGISTIKDAG NORR - 30 OKTOBER 2014
+ + = 150.000.000.000 SEK
LOGISTIKDAG NORR - 30 OKTOBER 2014 37 Målsättning