VERKSAMHETEN 2014
ÅTERVINNING AV ELEKTRONIKSKROT FORTSÄTTER ATT ENGAGERA Återvinning av elektronikskrot fortsätter att engagera och ligger högt på dagordningen, inte bara hos oss på El-Kretsen. Konsumtionsmönster, teknikutbyten, tillverkningsprocesser, sociala och miljömässiga aspekter flätas in i den komplexa väv av frågor som elektronikhandeln ger upphov till. Det mynt vi hanterar har flera sidor som berör många. Enligt FN:s beräkningar såldes det ungefär 58 miljoner ton elektronikprodukter på den globala marknaden år 2012. Från samma källa beräknas 42 miljoner ton el-skrot ha genererats under 2014. I relation kan sägas att Sverige står för mindre än en halv procent av dessa mängder. 3 El-Kretsens primära uppgift är att samla in och ta omhand dessa cirka 150 000 ton elektronikskrot på ett ansvarsfullt sätt. Elektronik och batterier integreras i alltfler produkter som dessutom blir både mindre och smartare. Men därmed också alltmer komplexa i sitt innehåll. De tidigare vanligast förekommande ädelmetallerna guld, koppar och silver ersätts av nya, mer sällsynta material. Metallhöljen ersätts av plaster. Dessa nya material väcker nya frågeställningar om såväl utvinning som återvinning. Därför är också en av de större utmaningarna inom återvinningsindustrin att hålla jämna steg med produktutvecklingen. Att hitta kostnads- och miljöeffektiva metoder för materialåtervinning av sådana material som bara förekommer i låga halter eller i laminat men som har en stor miljöpåverkan vid gruvbrytning och tillverkning är en lika spännande som stor utmaning.
2014 I SAMMANDRAG 4 Mindre, smartare och fler Insamlade kilon ligger stabilt med tidigare år. Däremot fortsätter trenden att vi samlar in alltfler och därmed lättare produkter. Under 2014 har inte mindre än cirka 70 miljoner produkter passerat El-Kretsens händer. Insamlingen av elavfall följer försäljningstrenden men med en förskjutning på cirka fem till tio år beroende på produkt. Ett exempel är årets Julklapp 2007, GPS mottagaren, som först nu börjar bli en vanlig syn på sorteringsbandet. De produkter som kommer in är i stor utsträckning äldre än deras förväntade användningstid. Glappet mellan utbytestakt och att produkterna läggs i återvinningen visar att de antingen levt ett andra liv genom second hand försäljning och återbruk men också att de legat bortglömda. Först den dag ägaren konstaterar att produkten inte längre fungerar i sig eller med omgivande teknik, och att den således helt saknar marknadsvärde, tas beslutet att lämna produkten till återvinning. Ett exempel är tjock-tv som fortsatt står för en stor andel av insamlade kilon inom kategorin Diverse elektronik. Även om antalet börjar mattas av är det i förhållande till utbytestakt ändå förvånande hur många tjock-tv som fortfarande är i omlopp. Ny förordning EU direktivet om producentansvar för elektronik reviderades 2012 men har ännu inte implementerats i alla länder. För Sveriges del trädde förändringen i kraft 15 oktober 2014 i form av förordning 2014:1075. Förändringarna visar att man från politiskt håll tror på producentansvar som styrmedel då man nu öppnar upp för att fler produkter skall omfattas. Huvudsakliga skillnader är att: fler produkter omfattas ökad tillsyn på producenter och insamlingssystem finansiell garanti övergår från producent till insamlingssystem (gäller från och med 2016) butiksinsamling (gäller från och med 1 okt 2015) krav på producentrepresentant för svenska producenter som säljer på distans inom EU samt utländska bolag som säljer på distans till Sverige insamlingssystem måste godkännas Samarbetspartners för insamling El-Kretsen samarbetar med branschorganisationen Avfall Sverige och landets samtliga kommuner för att kunna erbjuda ett rikstäckande och finmaskigt insamlingssystem. Logistiken har byggts ut och finjusterats sedan starten 2001. Förutom kommunernas Återvinningscentraler finns idag ytterligare två till fyra insamlingsalternativ beroende på kommun. Fastighetsnära insamling och mobila återvinningscentraler är exempel på utökad service. Utvecklat kundfokus El-Kretsens kunder, importörer och/eller tillverkare av elektronik och batterier, har under året fått tillgång till ett produktbibliotek i deklarationsportalen. Syftet är att på ett enkelt sätt kunna söka hur en viss produkt skall deklareras. Under hösten genomförde vi kundseminarier i Stockholm, Göteborg och Malmö. Fokus låg på den nya producentansvarsförordningen för elektronik.
Samarbetspartners för information Sopor.nu Samarbetet med sopor.nu fortsätter. Sidan dit privatpersoner och framförallt lärare vänder sig för att få en samlad bild kring avfalls- och återvinningsfrågor. Batteriinformationsföreningen - BIF El-Kretsen var en av initiativtagarna till att skapa BIF. Föreningen ansöker om fonderade pengar från Naturvårdsverket för att sprida information att, varför, och hur batterier ska samlas in och återvinnas, samt produkter med inbyggda batterier. BIF uppmanar i sin information att inte samla små elprylar i hemmet utan istället lämna dem till återvinning. Förutom informationsmaterial och filmer har BIF under 2014 skapat konceptet Elektriskt rens. I samarbete med Stockholms stad anordnade BIF en Elektriskt rens-loppis där El-Kretsen tog hand om de produkter och batterier som inte längre kunde återbrukas. Loppisen var mycket välbesökt och konceptet är nu redo att sprida sig till andra städer som vill anordna en unik informations- och insamlingsinsats. För mer information om Elektriskt-rens loppis eller BIF se: www.batteriatervinningen.se Kommunikation från BIF i bl.a. Stockholms tunnelbana 5 Informationsmaterial från El-Kretsen El-Kretsen har under 2014 tagit fram två broschyrer. Det skall vara lätt att ta ansvar för miljön beskriver hur systemet är uppbyggt medan broschyren Från avfall till Resurs förklarar vad som händer med det insamlade materialet. Kontakta info@el-kretsen.se om ni vill beställa någon av våra broschyrer. Läs broschyren - skanna koden! Från avfall till Resurs finns att läsa digitalt, ni hittar den på vår hemsida, eller genom att skanna QR-koden.
ÅTERVINNINGEN TOTALT 2014 DIVERSE ELEKTRONIK 78 702 TON MATERIAL TON DIVERSE ELEKTRONIK 78 702 VITVAROR 33 400 KYLSKÅP OCH FRYSAR 29 510 BATTERIER 3 280 LYSRÖR 1 470 LÅGENERGILAMPOR 690 GLÖDLAMPOR 440 LED-LAMPOR 8 TOTALT 147 500 6 ÅTERVUNNET I JÄMFÖRELSE ÅTERVUNNET (VIKT I TON) 2012 2013 2014 STORA HUSHÅLLSAPPARATER 64 362 65 912 68 475 SMÅ HUSHÅLLSAPPARATER 3 989 4 425 5 051 IT-, TELEKOMMUNIKATIONS OCH KONTORSUTRUSTNING 25 181 23 133 21 039 HEMUTRUSTNING (TV-, AUDIO- OCH VIDEOUTRUSTNING) 37 399 37 988 36 502 BELYSNINGSUTRUSTNING 7 425 7 154 7 493 ELEKTRISKA OCH ELEKTRONISKA VERKTYG 2 213 2 620 2 903 LEKSAKER SAMT FRITIDS- OCH SPORTUTRUSTNING 710 739 773 MEDICINTEKNISK UTRUSTNING 305 310 346 ÖVERVAKNINGS- OCH KONTROLLUTRUSTNING 218 194 239 BATTERIER 3 456 3 264 3 167 ÖVRIGT (EJ PRODUCENTANSVARSMATERIAL) 2 426 1 180 1 512 TOTALT 147 684 146 919 147 500
ÅTERVUNNET 2014 I KATEGORIER Diagrammen visar en genomsnittlig återvinningsmängd av respektive material, i procent. Detta baseras på 1000 kg inlämnat gods för respektive kategori. BILDSKÄRMS- GLAS 250 KG/TON JÄRN 390 KG/TON BILDSKÄRMS- GLAS 500 KG/TON DIVERSE ELEKTRONIK TOTALT BILDSKÄRMSGLAS 250 25,0% JÄRN 228 22,8% ICKE ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL* 205 20,5% PLAST 160 16,0% ENERGIÅTERVINNING 63 6,3% KOPPAR 54 5,4% ALUMINIUM 36 3,6% ÖVRIGA METALLER 5 0,5% SILVER 0,058 0,006% GULD 0,0049 0,0005% PALADIUM 0,0023 0,0002% DIVERSE ELEKTRONIK ** JÄRN 390 39,0% ICKE ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL* 235 23,5% PLAST 170 17,0% ENERGIÅTERVINNING 70 7,0% KOPPAR 63 6,3% ALUMINIUM 62 6,2% ÖVRIGA METALLER 10 1,0% SILVER 0,116 0,012% GULD 0,0099 0,001% PALADIUM 0,0046 0,0005% TV OCH MONITORER BILDSKÄRMSGLAS 500 50,0% ICKE ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL* 175 17,5% PLAST 150 15,0% JÄRN 65 6,5% ENERGIÅTERVINNING 55 5,5% KOPPAR 45 4,5% ALUMINIUM 10 1,0% 7 * Med icke återvinningsbara material menas främst restprodukter från återvinningsprocessen, exempelvis slagg efter förbränning. ** TV och monitorer ingår ej i denna tabell. *** Lågenergilampor, lysrör och kvicksilverlampor. **** Kategorin batterier är en sammanslagning av samtliga batterityper med olika kemiska sammansättningar.
JÄRN 680 KG/TON JÄRN 700 KG/TON ICKE ÅTERVINNINGS- BARA MATERIAL 343 KG/TON VITVAROR KYLSKÅP OCH FRYSAR BATTERIER **** 8 JÄRN 680 68,0% ICKE ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL* 183 18,3% ENERGIÅTERVINNING 92 9,2% ALUMINIUM 21 2,1% KOPPAR 15 1,5% NICKEL 5 0,5% PLAST 4 0,4% JÄRN 700 70,0% PLAST 120 12,0% ENERGIÅTERVINNING 91 9,1% ALUMINIUM 27 2,7% ICKE ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL* 26 2,6% KOPPAR 20 2,0% FREON 9 0,9% GLAS 7 0,7% ICKE ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL* 343 34,3% JÄRN 232 23,2% ZINK 212 21,2% ENERGIÅTERVINNING 112 11,2% BLY 37 3,7% NICKEL 31 3,1% KADMIUM 19 1,9% LITIUM 6 0,6% ÖVRIGA METALLER 3 0,3% KOBOLT 3 0,3% ALUMINIUM 2 0,2% GLAS 605 KG/TON GLAS 570 KG/TON GASURLADDNINGSLAMPOR *** ICKE GASURLADDNINGSLAMPOR GLAS 605 60,5% ALUMINIUM 231 23,1% ENERGIÅTERVINNING 140 14,0% LYSPULVER 24 2,4% GLAS 570 57,0% ALUMINIUM 380 38,0% ENERGIÅTERVINNING 50 5,0% * Med icke återvinningsbara material menas främst restprodukter från återvinningsprocessen, exempelvis slagg efter förbränning. ** TV och monitorer ingår ej i denna tabell. *** Lågenergilampor, lysrör och kvicksilverlampor. **** Kategorin batterier är en sammanslagning av samtliga batterityper med olika kemiska sammansättningar.
RÄTT SORTERING A OCH O Vardagselektronik innehåller material som kan bli till nya råvaror eller energi, men också giftiga ämnen som kan vara skadliga för hälsa och miljö. Det ställer höga krav på återvinningsprocessen som måste vara både miljövänlig och resurseffektiv. Olika produkter återvinns på olika sätt och delas därför in i fem olika kategorier. Diverse elektronik Står för över hälften av den totala vikten av de elprodukter som återvinns. Här ingår bland annat TV-apparater, mobiler, mikrovågsugnar, dammsugare, leksaker och verktyg. Många produkter i kategorin behandlas i automatiska processer, andra kräver särskild behandling. TV-apparater måste till exempel behandlas manuellt. Vissa produkter, som batterier och kondensatorer, innehåller farliga ämnen som PCB och måste demonteras. När de miljöfarliga ämnena tagits bort kan metalldelarna återvinnas. Koppar, aluminium och järn återvinns på smältverk. Kretskorten i datorer, mobiltelefoner och andra IT-produkter innehåller små mängder ädelmetaller, till exempel guld och silver, som också återvinns och används som råvara i nya produkter. Tyg, trä och plast som inte kan återvinnas förbränns på särskilda anläggningar. Värmen används till fjärrvärme och elproduktion. Rökgaserna renas och eventuella föroreningar fångas upp. Kylskåp och frysar Gamla kylskåp och frysar innehåller freoner som bidrar till växthuseffekten och förstör ozonlagret. Freonerna tas omhand i två steg. I steg ett punkteras kylkretsen och köldmediet sugs ut med vakuum. Därefter demonteras kompressorn och systemet töms på olja. I det andra steget tuggas produkterna i en sluten process för att tillvarata freonerna i isolering. När freonerna och oljan är borta separeras metaller och plaster för återvinning till nya produkter. Freonerna förstörs vid väldigt hög temperatur eller omvandlas till saltvatten. Ljuskällor Här ingår alla typer av smålampor. I lysrör och lågenergilampor finns lyspulver som innehåller kvicksilver. Det är viktigt att omhänderta kvicksilvret på ett säkert sätt. Det görs genom att driva ut kvicksilvret ur lyspulvret. Det görs endast på Nordic Recycling i Hovmantorp, dit El-Kretsen skickar alla insamlade ljuskällor. Lamporna krossas i ett slutet system och tvättas i en vätska som oxiderar och binder kvicksilvret. Lyspulver och kvicksilver frigörs ur vätskan och fångas upp i slutna behållare. Det renade glaset skickas sedan till glasåtervinning. Metall- och elektronik-avfall går till specialiserade återvinningsföretag som återvinner metaller och plast. I samma process behandlas även glöd- och LED-lampor. Batteriåtervinning Det finns många slags batterier. Batteriets kemiska innehåll styr valet av återvinningsmetod. Alla batterier som samlas in från de cirka 10 000 insamlingsplatserna måste därför först sorteras. Sorteringen sker i två anläggningar, en i Karlskoga och en i Göteborg. De sorterade batterierna skickas sedan till återvinningsanläggningar där materialen och ämnena i dem återvinns, till exempel bly, nickel och kobolt. Även inbyggda batterier som demonteras ur olika elprodukter återvinns vid dessa anläggningar. Materialet i de flesta batterier återvinns genom nedsmältning och destillation. SVENSKARNA ÅTERVANN NÄSTAN 70 MILJONER ELPRODUKTER 2014 9 Stora vitvaror Består mest av diskmaskiner, tvättmaskiner och spisar. De kan innehålla kondensatorer med miljöfarliga ämnen, exempelvis PCB. Därför plockas vissa delar bort för hand innan vitvaran tuggas sönder i en fragmenteringsanläggning som separerar metallerna. De olika metallerna återvinns för att användas i nya produkter. Vitvaror innehåller mest stål, men även aluminium och koppar. VILKET MOTSVARAR VIKTEN AV 15 EIFFELTORN TOTALT ÅTERVANNS 147 500 TON, VILKET BLIR DRYGT 15 KIL0 PER PERSON
UPPTAGNINGSOMRÅDEN 2014 Återvinningen är uppdelad i fem olika kategorier, fraktioner. Kartorna nedan visar var den insamlade elektroniken inom varje fraktion omhändertas och av vilken samarbetspartner. 10 DIVERSE ELEKTRONIK Kuusakoski: Skellefteå Bodens kommun Kuusakoski: Timrå Örnsköldsviks kommun Stena Technoworld: Västerås Lindberg & Son: Forsbacka Stena Technoworld: Vänersborg Uppsala kommun SRS*: Katrineholm Kuusakoski: Spånga Kuusakoski: Vetlanda Jönköpings kommun STORA VITVAROR Kuusakoski: Skellefteå Kuusakoski: Gävle Ragn-Sells: Västerås Stena: Huddinge Lantz: Norrköping Kuusakoski: Stenkullen Skrotfrag: Oskarshamn Kuusakoski: Karlshamn Sorterarna: Kristianstad Sorterarna: Malmö KYL OCH FRYS Stena: Halmstad (Örnsköldsvik) Revac: Hova SFÅ: Lövsta Skrotfrag: Järna Stena: Halmstad BATTERIER ISO Logistics: Karlskoga Renova: Göteborg LJUSKÄLLOR Samtliga insamlade ljuskällor återvinns av Nordic Recycling: Hovmantorp. * Sims Recycling Solutions Stena Technoworld: Bräcke-Hoby KS Recycling: Malmö
ÄGARE KUNDER STYRELSE ElektronikBranschen SDH Svensk Dagligvaruhandel Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbunds Service AB EHL Elektriska Hushållsapparat Leverantörer SRL Sveriges Radio- och Hemelektronikleverantörer IT & Telekomföretagen Brandvarnargruppen CANT Centrala Antennföreningen LEH Leverantörsföreningen för Elektriska Handverktyg LLB Branschföreningen Ljud, Ljus & Bild för professionellt bruk MTB MobilTeleBranschen SLF Sjukvårdens Leverantörsförening (Swedish Medtech) KEPA Branschföreningen för Kontorsartiklar, Emballage, Pappersprodukter & Angränsande produktområden Leksaksbranschen E.L. Elmateriel Leverantörernas förening Föreningen Hemljus Belysningsbranschen KTF Organisation AB (Intressentbransch: IIH Branschför. för Industriell och Institutionell Hygien) Branschorganisationen Svensk Elektronik Leverantörsföreningen för Primärbatterier Stiftelsen Branschorganisationernas Kansli Kunder produkt 1576 st Anslutningsavtal för produkter, WEEE-direktivet. Kunder batteri 927 st Anslutningsavtal för batterier, batteridirektivet. Finansiell garanti 942st Avtal för finansiell garanti, kopplat till WEEE-direktivet. Rapporteringsavtal produkt 1331 st Rapporteringsavtal batteri 821 st Rapporteringsavtal för att El-Kretsen ska göra den årliga rapporteringen till Naturvårdsverket. Ordförande: Bo Thunberg Styrelseledamöter: Mats Holme, v.ordf. Belysningsbranschen Klas Elm Elektronikbranschen Matts Spångberg EHL Per Baummann Svensk Dagligvaruhandel Thomas Hedin Lenovo Anders Appelqvist CANT Styrelsesuppleanter: Ulf Gustafsson Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Lennart Uhlmann - Stiftelsen Branschorganisationernas Kansli 11
Klara Norra Kyrkogata 31, 111 83 Stockholm Tel: 08-545 212 90 E-post: info@el-kretsen.se www.el-kretsen.se