Digitala avtryck. för- och nackdelar VETENSKAP & KLINIK DIGITALA TEKNIKER

Digitala avtryck för- och nackdelar SAMMANFATTAT Man kan i dag ta digitala intraorala avtryck för de vanligaste protetiska konstruktionerna. Några av fördelarna är att man inte behöver använda något avtrycksmaterial i patientens mun, att potentiella felkällor vid framställning av arbetsmodellen elimineras och att arkiveringen förenklas. De främsta nackdelarna är en hög investeringskostnad, ett litet urval av produkter och begränsade indikationer. Dessutom går utvecklingen så fort framåt att man riskerar att sitta med en omodern produkt kort efter att den har införskaffats. Accepterad för publicering 4 september 2013 Bjørn Einar Dahl tdl, PhD- och specialistkandidat, Avd for protetikk og bittfunksjon, Institutt for klinisk odontologi, Universitetet i Oslo, Norge E-post: b.e.dahl@ odont.uio.no Hans Jacob Rønold universitetslektor, dr odont, Avd for protetikk og bittfunksjon, Institutt for klinisk odontologi, Universitetet i Oslo, Norge Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. *CAD Computer-Aided Design; design av en modell med hjälp av en dator. *CAM Computer-Aided Manufacturing; tillverkning av en modell med hjälp av en dator. T andersättningar har en lång historia. Några av de äldsta tandproteserna man känner till tillverkades av etruskerna omkring 900 f Kr [1]. Förr var det främsta skälet till att göra tandersättningar att förbättra tuggförmågan, medan man numera också önskar återfå eller förbättra estetiken. Om man inte kan göra en direkt restaurering måste man ta avtryck för att göra en indirekt framställd ersättning. Fram till i mitten av förra århundradet tog man avtryck med till exempel vax eller gips. Utvecklingen har gått framåt och i dag är det vanligast att man tar avtryck med ett elastiskt material, till exempel A-silikon eller polyeter (figur i). Erfarenheten visar att dessa metoder ger ett acceptabelt resultat. historik cad/cam* har använts inom industrin i mer än 50 år. Tekniken började användas på 1950-talet då man införde numeriskt styrda maskiner. Inom odontologin har man sedan 1980-talet kunnat undvika att ta konventionella avtryck vid en del behandlingar. Dr Francois Duret beskrev i sin doktorsavhandling 1973 en idé om en maskin som kunde läsa av den preparerade tanden och därefter tillverka en protetisk konstruktion. Han lämnade in en patentansökan i usa 1983 där han beskrev processen och maskinen [2]. På ett möte i Association dentaire de France i Paris 1985 preparerade han och passade in en tandkrona på sin hustru med denna teknik [3]. Samtidigt utvecklade tandläkare Werner Mörmann och elektroingenjör Marco Brandestini det som 1987 skulle presenteras som det första kommersiella cad/ cam-systemet för odontologiskt bruk [4]. principer för cad/cam i kliniken De digitala avtryckssystemen kan delas in i två grupper; en för enbart avtryckstagning och en för avtryckstagning och direkt framställning. När man använder det förstnämnda systemet skickas den digitala filen till ett laboratorium som tillverkar den önskade ersättningen. Med det sistnämnda systemet bearbetar man själv den digitala filen och ersättningen framställs lokalt på kliniken med hjälp av en tillhörande fräsmaskin. Man kan även skicka filerna till tandtekniker, något som till exempel kan bli aktuellt vid framställning av implantat eller broar. systemen Vi ska här beskriva fem av de system som finns på marknaden i dag. Dessa är Lava C.O.S., CEREC, E4D, itero och Trios. Lava C.O.S., itero och Trios är fristående system som inte är kopplade till en lokal tillverk- 1925: Hydrokolloider 1950: Polysulfider 1955: K-silikoner 1965: Polyeter 1975: A-silikoner 1987: CEREC 1 1994: CEREC 2 2000: CEREC 3 Figur i. Utvecklingen av avtrycksmetoder. 68

Dahl & Rønold: Digitala avtryck Figur ii. Skannad preparerad tand med markerad preparationsgräns. Figur iii. Färdigt konstruktionsförslag. Blått markerar ock lusions kontakter. foto: jan kirkedam foto: jan kirkedam ningsenhet. I den andra gruppen finns CEREC och E4D, som är försedda med programvara för att kunna tillverka restaureringar och som är kopplade till en lokal tillverkningsenhet. För att ta ett digitalt avtryck används en intraoral skanner. Denna förs fram över preparation, granntänder, motstående käke och i de flesta fall även ocklusion. Apparaterna använder sig av olika tekniker för att framställa den digitala bilden. Några av systemen kräver att man tillsätter titandioxidpulver för att öka kontrasten på de preparerade tänderna i samband med skanningen. Själva skanningen kan gå på så kort tid som 3 4 minuter. Skannern placeras bredvid tandläkarstolen så att tandläkaren samtidigt kan följa skanningen på en skärm. När skanningen är klar bearbetas alla data från de olika skanningarna genom algoritmer* och en virtuell 3d-modell av det skannade området skapas. Denna 3d-modell konstrueras med hjälp av numeriska referenspunkter i rummet. Punkterna länkas samman och på detta sätt skapas en bild med både bredd, höjd och djup.»tandläkaren måste kontrollera att alla viktiga detaljer har kommit med på den digitala modellen och sedan markera preparationsgränsen. Därefter presenterar systemet ett förslag till restaurering.«när tandläkaren har kontrollerat att skanningen är riktig skickar de rena avtryckssystemen en datafil vidare för tillverkning av arbetsmodeller eller grundkonstruktion. När det gäller systemen som innehåller både avtrycks- och tillverkningsenhet går själva skanningen till så som beskrevs ovan. Tandläkaren måste kontrollera att alla viktiga detaljer har kommit med på den digitala modellen och sedan markera preparationsgränsen (figur ii). Därefter presenterar systemet ett förslag till restaurering (figur iii). Tandläkaren måste kontrollera konturer, kontakter, tjocklek och anatomi på förslaget till res- *Algoritm en exakt beskrivning av en serie operationer som ska utföras för att lösa ett problem eller en serie av problem. 2003: CEREC 3D 20 07: itero 2008: Lava C.O.S. 2008: E4D 2009: CEREC AC Bluecam 2012: Trios 2012: CEREC AC Omnicam 69

Figur iv. Konstruktionsförslaget placerat i fräsblocket. foto: jan kirkedam *Fräsblock ett ämne av till exempel fältspatporslin i vilket man fräser ut en protetisk konstruktion i en fräsmaskin. taurering. Det färdiga förslaget till restaurering skickas till tillverkningsenheten för fräsning (figur iv). De fräsblock* som är mest lämpliga för arbetet placeras i kammaren och tillverkningen kan starta. Restaureringen är så gott som klar efter 5 20 minuter. Den provas i patientens mun och eventuella justeringar görs. Till slut sker infärgning och glansbränning av restaureringen. Därefter är den klar för cementering. teknik, avtrycksenhet De skannrar som finns använder sig av olika principer för datainsamlingen: video eller stillbild. Vid stillbildstagning används två typer av teknik [5]: triangulering eller parallell konfokal. Olika typer av ljuskällor och olika användningssätt av ljuset ligger bakom de tekniker som skapar en tredimensionell modell. Det är inte lätt att se likheter och olikheter mellan de olika systemen eftersom tillverkarna har utvecklat sina egna tekniker. Varje till ver kare har sin egen beskrivning av den teknik som används, vilket gör det svårare att jämföra dessa (tabell 1). lava c.o.s. (3m espe) Lava C.O.S. (Chairside Oral Scanner) från 3M ESPE är tillsammans med CEREC AC Omnicam de TABELL 1. Översikt över tillgängliga system med viktiga tekniska karaktäristika [11] Produkt Leverantör Producent Land Arbetsprinciper 1 Lava C.O.S. 3M ESPE 3M ESPE USA Active wavefront sampling Lava True Definition Scanner 3M ESPE 3M ESPE USA Active wavefront sampling Cerec AC Bluecam Sirona Dental System GmbH Sirona Dental System GmbH Tyskland Active triangulation and optical microscopy Cerec AC Omnicam Sirona Dental System GmbH Sirona Dental System GmbH Tyskland Okänt E4D D4D Technologies LLC D4D Technologies LLC USA Optical coherence tomography and confocal microscopy itero Invisalign Cadent Inc. Israel Parallel confocal microscopy Trios 3Shape A/S 3Shape A/S Danmark Confocal microscopy Cara Trios Heraeus 3Shape Danmark Confocal microscopy MHT 3D Progress Intra-oral Scanner MHT S.p.A. Italien Confocal microscopy and Moireé effect Zfx Zfx IntraScan MHT S.p.A. Italien Confocal microscopy and Moireé effect Cyrtina Cyrtina Intra Oral Scanner MHT S.p.A. Italien Confocal microscopy and Moireé effect 1. Arbetsprinciperna är beskrivna på engelska då det ännu inte finns en fullgod svensk översättning 70

Dahl & Rønold: Digitala avtryck enda system som använder video vid skanningen [6]. Systemen lanserades på den amerikanska marknaden 2008. Kameran i den intraorala skannern har 192 lysdioder (led) och 22 linser som med hjälp av digital videoteknik med synligt blått ljus tar 20 stycken 3d-dataset per sekund, vilka direkt omvandlas till en virtuell modell. Kameran har cmos*-sensorer som registrerar data från tre olika vinklar samtidigt. Tekniken kallas»active wavefront sampling«. Skannern måste hållas på ett visst avstånd från tänder och slemhinna under skanningen. Om avståndet överskrids slutar skannern att registrera data. När skannern åter befinner sig inom det korrekta avståndet fortsätter den att skanna. Vid skanning med Lava C.O.S. måste man tillföra ett tunt skikt titandioxidpulver på det aktuella området. Skanningen avslutas när tandläkaren kommer tillbaka till utgångspunkten. När den första skanningen har godkänts av tandläkaren måste motstående tandrad skannas. Tandläkaren kan följa skanningen i realtid på skärmen och om datainsamlingen någonstans blir bristfällig kan området skannas på nytt. Systemet lägger till den nya informationen till den tidigare. Bettregistrering utförs genom att tänderna i över- och underkäke skannas buckalt medan de befinner sig i maximal interkuspidation. Slutligen kan tandläkaren granska den virtuella modellen från alla håll genom att rotera den på pekskärmen. Lava C.O.S. är det enda system där man kan använda 3d-glasögon för att titta på den virtuella modellen. Avtrycket skickas via internet till 3M ESPE för optimering. Det digitala avtrycket skickas därifrån till det laboratorium som tandläkaren önskar eller direkt till tredje part för tillverkning av en arbetsmodell som sedan skickas till laboratoriet. Den intraorala skannern i Lava C.O.S.-systemet är tack vare den använda skanningtekniken det minsta av de system som beskrivs i denna artikel. Hösten 2012 lanserade 3M ESPE sin True Definition Scanner [7] i usa. Även detta system bygger på videoteknik och kallas»3d in motion«. Tekniken kräver att man tillför titandioxidpulver vid skanningen. Den intraorala skannern har blivit ännu mindre och har nu ungefär samma storlek som ett vanligt vinkelstycke. Introduktion av systemet i Skandinavien planeras under 2014. cerec ac bluecam (sirona) CEREC AC är förkortning för Chairside Economical Restoration of Esthetic Ceramics Acquisition Center. CEREC introducerades 1987 och är därmed det system som har funnits längst på marknaden. Den första versionen av CEREC kunde läsa av en tand som preparerats för ett inlägg och *CMOS Complementary Metal-Oxide-Semiconductor; en typ av digital sensor. **Proprietärt system»producentägt«system. Ljuskälla Teknologi Format Pulver Internet Pulserande synligt blått ljus Video Proprietärt** Ja http://tinyurl.com/b44egz4 Pulserande synligt blått ljus Video Proprietärt, men med möjlighet att Synligt blått ljus Stillbild Proprietärt, men med möjlighet att Okänt Video Proprietärt, men med möjlighet att Laser Stillbild Proprietärt, men med möjlighet att Nej Ja Nej Ja/Nej http://tinyurl.com/b44egz4 www.cereconline.com/cerec www.cereconline.com/cerec www.e4d.com Röd laser Stillbild Proprietärt Nej www.cadentinc.com Okänt Stillbild Öppen standard Nej www.3shape.com Okänt Stillbild Öppen standard Nej www.heraeus-cara.com Okänt Stillbild Öppen standard Nej www.3dprogress.it Okänt Stillbild Öppen standard Nej www.zfx-dental.com Okänt Stillbild Öppen standard Nej www.cyrtina.nl 71

*SLA StereoLithogrAphy; en additiv tillverkningsmetod där en modell byggs upp av resin härdat med ultraviolett ljus. sedan på några minuter fräsa ut inlägget, färdigt för cementering. Tekniken var mycket enklare och kan inte jämföras med dagens version. CEREC AC Bluecam kom ut på marknaden i januari 2009. Modellen kan tillsammans med fräsmaskinen Sirona MC XL (Milling Center XL) framställa protetiska konstruktioner [8]. Vid avläsning av data används blå lysdioder och tri an guleringsteknik. Blått ljus har kortare våglängd än rött ljus och har därmed bättre upplösning än de system som använder sig av rött ljus [9]. Systemet behöver bara en enkel inställning av kameran, och i denna bild finns all information som behövs för framställning av den virtuella 3dmodellen. CEREC är det system som kräver minst antal bilder av preparation, granntänder, antagonister och bett. Systemet kräver att titandioxidpulver tillförs för att öka kontrasten på ytan som skannas. Bilder som är bristfälliga filtreras automatiskt bort. Tandläkaren kan efter hand som skanningen sker se om allt som behövs återges på den 3dmodell som visas på skärmen. När skanningen är klar fortsätter den digitala bearbetningen fram till ett färdigt konstruktionsförslag. Man kontrollerar de nödvändiga parametrarna såsom synlig preparationsgräns, plats-, artikulations- och ocklusionsförhållanden. När konstruktionsförslaget godkänts överförs det till fräsmaskinen för framställning av ersättningen. Alternativt kan man via CEREC Connect skicka den digitala filen till ett tandtekniskt laboratorium. cerec ac omnicam (sirona) CEREC AC Omnicam introducerades i augusti 2012. Systemet använder video för att skapa en virtuell 3d-modell [10]. I motsats till tidigare versioner av CEREC behövs inget titandioxidpulver vid skanning med detta system. Systemet återger tänder och omgivande vävnad i naturliga färger. e4d (d4d technologies llc) Systemet E4D introducerades tidigt 2008 [11]. E4D använder konfokal teknik med röd laser och mikrospegel som oscillerar 20 000 cykler per sekund för att ta en rad bilder och på så sätt skapa en 3d-modell. Konfokal teknik bygger på principen om jämförelse av avståndet till en känd referenspunkt och avståndet till det skannade objektet. Systemet behöver i utgångläget inte något pulver vid skanningen, men det kan användas om ytan är för translucent eller om blanka metallrestaurationer ska återges. Systemet kan kopplas till en lokal fräsmaskin eller enbart användas för digital avtryckstagning. Skannern måste hållas på ett visst avstånd från den tand som ska skannas. För att göra detta lättare har en gummidistans monterats på skannerhuvudet. I motsats till de andra systemen ska motstående käke inte skannas. I stället ska man utföra en bettregistrering med puttymassa. Indexet skärs till och placeras över den preparerade tanden och på granntänderna för skanning. På den virtuella 3d-modellen som omedelbart visas på skärmen kan man se vilka områden som behöver skannas igen för att ge en fullgod modell. Om man har en fräsmaskin för direkt framställning av den protetiska konstruktionen fortsätter man sedan arbetet med att utforma och färdigställa denna. Maskinen kan också skanna gipsmodeller och vanliga avtryck i polyeter eller silikon. itero (cadent inc.) Detta system har utvecklats av det israeliska företaget Cadent Inc. och lanserades 2007 [9]. itero använder parallell konfokal teknik som tar en bild i taget av det önskade området. Skannern registrerar 100 000 laserpunkter från 300 fokuspunkter och omvandlar dessa till en 3d-modell. Avståndet mellan fokuspunkterna är cirka 50 µm. Tekniken kräver inte att man tillför något pulver för att öka kontrasten vid skanning. På grund av skannertekniken är skannerhuvudet något större än på de andra systemen. Under skanningprocessen vägleds man med bilder, text och tal och får därmed omedelbart besked om något behöver göras om. Efter varje bild kan man bestämma om man vill göra om den eller gå vidare med nästa bild. Om bilden är för dålig kräver systemet att tandläkaren tar en ny och bättre bild. Systemet tar bilder av den preparerade tanden, granntänder, antagonister och slutligen bettregistrering genom att patienten biter ihop i maximal interkuspidation. När tillräcklig information har hämtats in måste tandläkaren kontrollera och godkänna den virtuella modellen. Den digitala filen skickas sedan via det trådlösa nätverket till Cadent och önskat tandtekniskt laboratorium. Efter optimering hos Cadent kan de antingen ta fram en arbetsmodell i resin med hjälp av sla*-metoden eller skicka filen direkt tillbaka till tandtekniker. Om arbetsmodellen tillverkas hos Cadent skickas den sedan till tandtekniker för det vidare arbetet. trios (3shape) Detta system har utvecklats och tillverkas av det danska företaget 3Shape A/S [12]. 3Shape började med tekniken för att använda den i hörapparater och har sedan utvecklat den vidare till bland annat bordsskannrar som tandtekniker använder för att skanna konventionella avtryck eller gipsmodeller. Trios lanserades på marknaden 2012. Systemet tar 3 000 bilder per sekund, vilket är mer än 100 gånger fler än en vanlig videokamera. Bilderna sätts omedelbart samman till en 3d-modell som visas på skärmen. Ofullständigt skannade områden markeras och kan lätt kompletteras med ytterligare skanning. Den intraorala enheten är större än CEREC 72

Dahl & Rønold: Digitala avtryck TABELL 2. Indikationer för olika system Cerec AC Bluecam Cerec AC Omnicam E4D Lava C.O.S. itero Trios Fasader Ja Ja Ja Ja Ja Ja Inlägg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kronor Ja Ja Ja Ja Ja Ja Bro, externt producerad Ja Ja Ja Ja Ja Ja Bro, internt producerad 55 mm* 55 mm* 52 mm* Nej Nej Nej Partiell protes Nej Nej Nej Nej Nej Ja Helprotes Nej Nej Nej Nej Nej Ja Implantat Ja Ja 3:e kvartalet 2013 Ja Ja Ja Provisorium Ja Ja Ja Ja Ja Ja *Begränsas av fräsblockens storlek AC Omnicam och Lava True Definition Scanner. Systemet kräver inte att man lägger på titan dioxid pul ver vid skanningen. Det digitala avtrycket sparas i det öppna stl*-formatet och kan därför skickas till alla laboratorier som kan ta emot digitala filer. produktionsenhet/fräsmaskin Produktionsenheten fräser ut den protetiska konstruktionen ur ett block. En mängd olika keramer och polymerer kan användas vid framställningen av protetiska konstruktioner. Tillverkningsprocessen beskrivs ingående i artikeln»framställning av protetiska konstruktioner med hjälp av moderna digitala teknologier en översikt«av Vult von Steyern et al på sidan 56. indikation Digital avtrycksteknik kan användas vid framställning av de flesta typer av tandersättningar. För de system som enbart tar avtryck finns det enligt tillverkarna få begränsningar. Trots det finns det vissa problem med att skanna tänder som preparerats för skalfasader/laminat/fasader då dessa kräver separerade arbetsmodeller. En annan situation som kan vara problematisk är avtryck av rotkanaler för stift. Det digitala avtrycket skickas precis som ett konventionellt avtryck till tandtekniker. För de system som har en lokal tillverkningsenhet begränsas indikationerna av vilken typ och storlek på fräsblocken som levereras och som fräsmaskinen kan fräsa. Detta gäller bara när man vill göra allt själv. Även med dessa system kan man skicka det digitala avtrycket till en tandtekniker som kan göra betydligt mer avancerade protetiska lösningar (tabell 2). Alla system har genom programvara från tred - je part möjlighet att integreras med cbct** vid exempelvis implantatbehandling.»olika storlek gör att vissa system är lättare att komma igång med än andra, men efter lite övning kan alla system fungera tillfredsställande.«användarnas erfarenheter Användarnas upplevelser av de olika systemen är förhållandevis lika. De har alla en intraoral skanner som för en nybörjare är mer eller mindre lätt att hantera. Olika storlek gör att vissa system är lättare att komma igång med än andra, men efter lite övning kan alla system fungera tillfredsställande. Programvaran och användargränssnittet för de olika systemen ställer också olika krav på användaren. En studie från 2012 [13] visade att man får samma precision med helkeramiska kronor framställda med hjälp av digitala avtryck med Lava C.O.S., CEREC AC Bluecam och itero som med kronor framställda med hjälp av konventionella avtryck. Artikeln drar slutsatsen att digitala avtryckstekniker kan betraktas som ett kliniskt alternativ till konventionella avtryck för framställning av fasta protetiska konstruktioner. En annan studie från 2013 [14] drar slutsatsen att konventionella avtryck av en hel käke har högre precision och noggrannhet än digitala avtryck. Studiens syfte var att undersöka en ny typ av referensskanner för användning vid undersökningar av intraorala skannrar. Lee och medarbetare [15] visade att tandläkarstudenter utan erfarenhet av varken digital eller konventionell avtryckstagning tog kortare tid på sig vid avtryck av implantat och fick bättre kvalitet på sina digitala avtryck än på sina konventionella avtryck som togs med silikonmaterial. Det finns för- och nackdelar med alla system, men de flesta kan ta fram exakta tredimensionella filer som kan användas för vidare tandteknisk *STL Standard Tesselation Language eller STereoLithography; ett digitalt filformat. **CBCT Cone Beam Computed Technology; medicinsk bildteknik som används vid röntgenavbildning. 73

Dahl & Rønold: Digitala avtryck TABELL 3. Fördelar och nackdelar med CAD/CAM-system. Tabell anpassad efter kapitlet Optiske intraorale avtrykk i Aktuel Nordisk Odontologi 2010 [16]. Fördelar med CAD/CAM-system Ingen risk för felkällor som vid avtryckstagning med elastiskt material och framställning av den fysiska arbetsmodellen Möjlighet att se, ändra och på ett enkelt sätt göra om avtrycket Inget avtrycksmaterial i munnen Sparar tid ett besök för»allt i ett«-systemen Möjlighet att kontrollera ersättningens mått Tillverkning av protetisk konstruktion utan arbetsmodell Möjlighet att dela på dyr tillverkningsutrustning Kostnadseffektiv Bättre smittokontroll Enklare förvaring av avtrycket Enklare kommunikation med tandtekniker Lämpligt för patienter med kraftiga kväljningar eller hög salivproduktion Mindre traumatisk för patienter med tendens till klaustrofobi Nackdelar med CAD/CAM-system Tillsats av titandioxidpulver (vissa system) Intraoral skanner större än konventionell avtryckssked Hög investeringskostnad Eget filformat, låst till systemet (vissa system) Kalibrering (vissa system) Sämre tillgänglighet ju längre distalt i munnen man kommer Artikeln är översatt från norska av Nordisk Oversættergruppe, Köpenhamn. framställning, antingen digitalt (cad/cam) eller för framställning av fysiska modeller. Potentiella för- och nackdelar visas i tabell 3. slutsats Digital avtryckstagning är ännu inte allmänt utbredd. Orsaken till att den ännu inte finns på alla tandläkarmottagningar i Skandinavien är troligen den relativt höga investeringskostnaden, men som all annan teknisk utrustning kommer priset troligen att sjunka. Valet står mellan en enhet som endast tar avtryck och en som både kan ta avtryck och framställa restaureringen. E4D och CEREC är de enda som levererar»all in one«. De system som endast tar avtryck ska kunna kopplas ihop med en fräsenhet från en annan tillverkare, men då ansvarar man själv för att integreringen av delarna fungerar. Det finns i dag ingen leverantör som levererar avtrycksenhet och fräsenhet från olika tillverkare och som garanterar en sömlös integrering. Med de dedikerade avtrycksenheterna kan man friare välja vilken protetisk konstruktion man vill ha, medan man med»all in one«är mer låst till de fräsbara block som levereras till just den fräsmaskinen. Precis som resten av vår vardag blir också den odontologiska vardagen allt mer digitaliserad, till exempel vad gäller anestesi och röntgen. Det är naturligt att även den protetiska utvecklingen följer denna väg. Digitala avtryck och cad/camsystem har redan revolutionerat tandteknikbranschen. Ett stort antal tandtekniker har investerat i bordsskannrar för digitalisering av avtryck och modeller. Det har gått mer än 28 år sedan CEREC introducerades på marknaden. Utvecklingen av digitala avtryckssystem har accelererat på senare år och nu är kanske tiden inne för odontologin att ta ännu ett steg in i den digitala vardagen. english summary Digital impressions Bjørn Einar Dahl and Hans Jacob Rønold Tandläkartidningen 2014; 106 (2): 68 74 When replacing lost teeth or tooth substance with indirectly manufactured restorations, you have to take an impression. Now, digital, intraoral impressions can be taken for most common restorations. On the basis of the digital impression some restorations can be manufactured in-office while others have to be made by the dental technician. The digital impression systems are based on video or picture capturing technology. The collected data are used to produce virtual working models and prosthetic constructions. Some of the advantages of digital impression taking are the absence of impression material in the patient s mouth, the elimination of possible sources of handling error, and easy archiving. The greatest disadvantages so far have been high investment cost, low product variety, and a limited level of indication. REFERENSER 1. Birnbaum N, Aaronson H, Stevens C, Cohen B. 3D digital scanners; A hightech approach to more accurate dental impressions. Inside Dentistry 2009; 5(4): 70 7. 2. USA-patent. Apparatus for taking odontological medical impressions. 1986. 3. Association JCD. Francois Duret a man with vision. J Can Dent Assoc 1988; 54(9): 664. 4. Mörmann W. The evolution of the CEREC system. J Can Dent Assoc 2006; 137 Suppl: 7S-13S. 5. Bolding S. Advanced digital implant dentistry. Tillgänglig på: http:// tinyurl.com/c7ybnop. 6. ESPE M. Lava Chairside Oral Scanner C.O.S. Producentinformation. PDF nedladdad 05.03.2013. 7. ESPE M. 3M True Definition Scanner. Producentinformation. 25.02.2013. 8. Sirona. CEREC. Made to inspire. Producentinformation. 03.01.2013. 9. Logozzo S, Franceschini G, Kilpelä A, Caponi M, Governi L, Blois L. A comparative analysis of intraoral 3D digital scanners for restorative dentistry. The internet journal of medical technology 2011; 5(1). 10. S irona. CEREC Omnicam and CEREC Bluecam. The first choice in every case. Producentinformation. 21.08.2012. 11. B irnbaum N, Aaronson H. Dental impressions using 3D digital scanners: virtual becomes reality. Compend Contin Educ Dent 29(8): 494, 6, 8 505. 12. 3Shape. 3Shape Dental System, Digitally moving the world of dentistry. Producentinformation. 08.04.2012. 13. S eelbach P, Brueckel C, Wöstmann B. Accuracy of digital and conventional impression techniques and workflow. Clin Oral Investig 12 okt. 2012. 14. En der A, Mehl A. Accuracy of complete-arch dental impressions: a new method of measuring trueness and precision. J Prosthet Dent 2013 feb; 109(2): 121 8. 15. Lee S, Gallucci G. Digital vs. conventional implant impressions: efficiency outcomes. Clin Oral Implants Res 2013; 24(1): 111 5. 16. Lassem T, Karlsson S. Optiske intraorale avtrykk. Aktuel Nordisk Odontologi. Köpenhamn: Munksgaard; 2010, sid 141 54. 74 TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 106 NR 2 2014