BILAGA. Stadsdelscentrum Luleå kommun

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN Tekniska förvaltningen BILAGA Version BILAGA Stadsdelscentrum Luleå kommun Uppdragshandling, projektbeskrivning samt nulägesbeskrivningar för Bergnäset, Björkskatan, Gammelstad, Hertsön, Mjölkudden, Notviken, Porsön och Örnäset Stadsön Porsön Björkskatan Tuna/Notviken Mjölkudden Hertsön Örnäset Bergnäset 1

2 2

3 Innehållsförteckning Uppdragshandling 4 Projektbeskrivning 6 Nulägesbeskrivningar: 21 Bergnäset 21 Typexempel underrubriker: Historia 21 Områdesbeskrivning 21 Verksamheter 25 Invånare i stadsdelen 27 Trygghet och säkerhet 28 Bostäder och bebyggelse 29 Identitet 30 Utveckling/Framtidsplaner 30 Björkskatan 31 Gammelstad 41 Hertsön 51 Mjölkudden 61 Notviken 71 Porsön 81 Örnäset 91 3

4 LULEÅKOMMUN Dnr 1(2) Kommunledningsförvaltningen Kommunchefen Kopia; MikaelÖhman(Teknförvaltningen) RolandEriksson(Teknförvaltningen) AndersSandberg(Lulebo) LMEriksson(SBK) StureBryggman(BUF) Uppdragshandlingavs Utvecklingavstadsdelscentrum Bakgrund InomLuleåkommunfinnsettantalskstadsdelscentrum.Deflestaär uppfördaunder1970taletmedanettcentrumäruppförtunderbörjanav 1960talet.Serviceutbudetochstandardenförrespcentrumvarierar.Ett generelltdragärdockattdetaljhandelsutbudetminskatkraftigtundersenare årtillföljdavkundernasändradeköpvanor.detoffentligaserviceutbudet bestårblaavskolor,bibliotek,vårdcentraleretc.ävendessagenomgår förändringarpågrundavändradålderssammansättningblanddeboendei området.därigenomhardentotalabesöksfrekvensenochkundgenom strömningenminskaticentrumanläggningarna. Vidareärvissafastigheter/lokalerochangränsandemarkområdenibehovav extraordinäraunderhållsinsatser.ägarnatillfastigheterochansvaretför angränsandemarkområdenfördelasideflestafallmellanluleåkommun ochluleboab. Medanledninghäravbörenplanförutvecklingavdessastadsdelscentrum skeisamverkanmellanluleåkommunochlulebo.aktuellacentrum anläggningarärföljande; Bergnäset Hertsön Porsön Björkskatan Mjölkudden Gammelstad(Stadsön) Örnäset Råneå. 4 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO EPOSTADRESS Luleåkommun bernt.grahn@komled.lulea.se Kommunledningsförvaltningen DIREKT TELEFAX BANKGIRO LULEÅ

5 LULEÅKOMMUN Dnr 2(2) Kommunledningsförvaltningen Syfte MedanledninghäravharBudgetutskottetvidsammanträde beslutatatt gekommunchefeniuppdragattutformauppdragsbeskrivningför utvecklingavkommunensolikastadsdelscentrum syftetmedutredningenärdelsattgeenstatusbeskrivningav kommunenscentrumanläggningarochdelsgeettunderlagför prioriteringavförbättringsåtgärdersamtatt utredningensskallvaraettsamverkansprojektmellantekniska förvaltningen,stadsbyggnadskontoret,barnoch utbildningsförvaltningen,luleboocheventuelltandraintressenter. Åtgärdernaskallvaraprissattaochprioriteradeiangelägenhetsordningmed deekonomiskaåtagandenafördeladepåresphuvudman. Organisation Uppdragsgivare;Planochtillväxtutskottet Projektägare; Kommunchefen Styrgrupp; Tekniskaförvaltningen(ordf),Lulebo,Stadsbyggnads kontoret,barnochutbildningsförvaltningen Projektledare; MikaelÖhman(Tekniskaförvaltningen) Arbetsgrupper; Styrgruppenutserrepresentanterfrånförvaltningaroch kommunalabolagtillarbetsgrupperförrespstadsdels centrum.utöveregnarepresentanterbörexterna intressenterengagerastexbutiksägare,föreningsliv, kyrkan,vårdcentraleretc. Tidplan ( ) Projektbeskrivningredovisas (2007) Lägesrapportplanochtillväxtutskottet (2007 ) UtredningenpresenterasinförBudget BerntGrahn Uppdragshandling 5

6 LULEÅKOMMUN PROJEKTBESKRIVNING Version 1(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman PROJEKTBESKRIVNING StadsdelscentrumLuleåkommun 6 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO EPOSTADRESS Luleåkommun Aurorum michael.ohman@tekn.lulea.se Tekniskaförvaltningen DIREKT TELEFAX BANKGIRO LULEÅLULEÅ

7 LULEÅKOMMUN Version 2(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman Innehållsförteckning Projektbeskrivning Innehållsförteckning...2 Bakgrund...3 Syfte...3 Förväntatresultatochmålsättning...4 Kravochavgränsningar...5 Projektorganisation...12 Tidsramar...12 Resurser...12 Projektplan:...13 Metoderocharbetssätt...13 Aktivitetsplan...13 Tidsplan...14 Resurser...14 Informationsinsatser...14 Utvärdering...14 BILAGOR

8 LULEÅKOMMUN Version 3(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman Bakgrund InomLuleåkommunfinnsettantalsåkalladestadsdelscentra.Deflestacent rumdelarnaäruppfördaunder1970taletettparcentraunder1960talet.ser viceutbudetochstandardenförrespektivecentrumvarierar.ettgenerellt dragärdockattdetaljhandelsutbudetminskatkraftigtundersenareårtill följdavkundernasändradeköpvanor.detoffentligaserviceutbudetbestår blandannatavskolor,bibliotek,vårdcentraleretc.ävendessagenomgår förändringarpågrundavändradålderssammansättningblanddeboendei området.därigenomhardentotalabesöksfrekvensenochkundgenom strömningenminskaticentrumanläggningarna. Vidareärvissafastigheter/lokalerochangränsandemarkområdenibehovav extraordinäraunderhållsinsatser.ägarnatillfastigheterochansvaretföran gränsandemarkområdenfördelasideflestafallmellanluleåkommunoch LuleboAB,LandstingetocholikaKyrkoförsamlingar. Medanledninghäravskaenplanförutvecklingavdessastadsdelscentrum tasframisamverkanmellanluleåkommunochlulebo.aktuellacentrum anläggningarärföljande; Bergnäset Björkskatan Gammelstad(Stadsön) Hertsön Mjölkudden Porsön Råneå. Tuna Örnäset Budgetutskottetharvidsammanträde beslutatattgekommun chefeniuppdragattutformaenuppdragsbeskrivningförutvecklingav kommunensolikastadsdelscentrum. Syfte Syftetmedutredningenärdelsattgeenstatusbeskrivningavkommunens centrumanläggningarochdelsgeettunderlagförprioriteringavförbätt ringsåtgärder.utredningenskallvaraettsamverkansprojektmellantekniska 8

9 LULEÅKOMMUN Version 4(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman förvaltningen,stadsbyggnadskontoret,barnochutbildningsförvaltningen, Lulebo,sakägareochandraintressenter. Åtgärdernaskallvaraprissattaochförslagtillprioriteringarskatasfram kopplattillangelägenhetsordningmeddeekonomiskaåtagandenafördelade pårespektivehuvudman. Förväntatresultatochmålsättning Projektbeskrivning Projektetsmålsättningärattviaenstatusbeskrivningsomgrundprioritera angelägnaförbättringsåtgärdersomkanbidratillattgörastadsdelarnas centrumanläggningartillattraktivamötesplatser.attraktividethärfalletbe tyder: o Tillgängligt o Tryggt o Levandeochutvecklingsbart o Närservice Tillgängligt: Detskavaraenkeltatttasigtillcentrum,medbil,bussochtillfotsellermed cykel.självacentrumskavarautformatsåattallakanhittaochrörasigiom rådet. Tryggt: Trygghetskallvaraenledstjärnaiutformningen,såvälinomcentrumområ detsomivägarnatillcentrum. Levandeochutvecklingsbart: Centrumskallvaraettsjälvklartmålistadsdelen,därdetfinnsmångaolika verksamheter affärslokaler,skola,bibliotek,lekytor,grönytorochmötes platser.centrumskaocksåkunnaförändras,bådetemporärtförarrange mangochförattmötaframtidabehov.detäravsärskildviktattcentrumi stadsdelarnaärlevandeochfunktionellaundersåvälsommarochvinter. Närservice Iförslagtillutvecklingavrespektivestadsdelscentraskabehovavnärservice analyserasochsäkerställasmedutgångspunktfrånattraktionskrafttillbra kvalitetvidutförande.projektetskavisapåvilkaresurser,behovochkrav sommåstetillföratthöjaattraktivitetenochkvalitetenistadsdelarnascent rum. 9

10 LULEÅKOMMUN Version 5(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman Nulägesinventeringenochstatusbeskrivningenskautformassåattdenkan liggatillgrundförmätbararesultatiuppföljningavdeframtidaåtgärder somkankommaattutföras. Kravochavgränsningar OrganisationochansvarsområdenskiljersigåtmellanLuleåKommunoch Lulebo.Lulebodelarinsinorganisationifyraområden:Område1Hertsön, LerbäckenochÖrnäset.Område2Centrum,MalmuddenochSvartöstaden. Område3Gammelstaden/Stadsön,Tuna,Mjölkudden,BergnäsetochRåneå. Område4PorsönochBjörkskatan.InomLuleåKommunförkommerettfler talansvarområdenochdistriktindelningarsomkankopplastillrespektive stadsdelcentra.dominerandeäroftastkommunalalokalermedansvarför skolor,förskolor,äldreboendemm,följtavgator,parkerochva.driftområ denkopplattillavdelningarnasansvarskiljersigmellanrespektivestadsdel. Härkrävsensärskildinventeringföratttaframhurarbetsgruppernaskase förrespektivestadsdel.förmodligenkanmansamordnagrupperochperso nersomrepresenterarnågonellernågrastadsdelar. Kortfattadbeskrivningförrespektivestadsdel: Nedanbeskrivsbakgrund,innehåll,ansvarochproblembilderförvarje stadsdel.sammanfattningsviskansägasatthertsö,björkskataochporsö centrumärområdensomkomtillunder1970taletochärganskalikatill uppbyggnadochmedlikartadeproblemställningar.mjölkudden,tuna, BergnäsetochStadsöcentrumärsamtidafrån1960talochhardelvisrustats uppmenbörkoordinerassåattansvargränsertydliggörs.råneåcentrumhar omdanatsiolikaomgångarochkankrävaensärskildöversyn.gemensamt församtligaområdenärattdetkrävshelhetsgreppsomvägerinhistorik, förändringariformavfunktionersåsomtrafik,samhällsservicemmiett långsiktigtperspektivanpassattillnutidakravochförväntningar. Bergnäsetcentrum Etttudelatcentrumutannaturligmittpunkt.Bergnäsetärengammal stadsdelmensaknaretttydligtcentrum.detförstacentrumsombyggdes påstengatanförentynandetillvaro. BergnäsetlågibörjaninomNederluleåkommun.Isambandmedkommun sammanslagningen1968ingickbergnäsetiluleåkommun.mentrotssnabbt växandebostadskvarterfickbergnäsetaldrignågotplaneratcentrumsom 10

11 LULEÅKOMMUN Version 6(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman andranyastadsdelar.ettmindrecentrumordnadestillsvidareibostadsom rådetbergstaden. Bergstadenärettstortbostadsområde,BergskolanliggernäraochattStenga tanärtämligenvältrafikerad.iica:sgamlabutikslokalfinnsidagenaffär medinriktningpåmotorfordonochbadrumsutrustningmedlågprisprofil. StadsdelensnyacentrumuppstodvidvårdcentralendåKonsumbyggde snabbköpochdärmedskapadeettskifteikundströmmarna.inyacentrum finnsvårdcentralmedapotek,snabbköpochpizzeria.bergnäsetbestårförut ombergstadeninklusivevillastadenavsmåhusområdenpåochrunttrolle berg.tilldetkommergamlabergnäsetpåandrasidanälvbrovägen,entra fikledsomskärgenomstadsdelen.enupptrampadstiggenomdenskogs backesomskiljerområdetfrånbergstadenhartillfälligtskapatenförbindel semedbergstadenochdetnyacentrum.denstorafråganärhurmanskapar enförbindelsemellandetredelarna. Ansvar;DetnyacentrumförvaltastillstörstadelenavLuleåkommun.Gam lacentrumvidbergstadenägsochförvaltasavlulebo. Björkskatacentrum Björkskatanscentrumuppfördesunder1970taletmeddentidenstankesätt kringnärhandelochservice.planerfinnspåenöversynavområdetsfunk tionersamtupprustningavyttreochinremiljö.medeläravsattaochhu vudansvaretliggerpåluleåkommunsamtlulebo. Björkskatansombostadsområdebyggdesuppunder1970talet.Detvaren satsningsomskullemötabostadsbehovkopplattilldenförväntadeexpan sioneniochmedstålverk80.björkskatanharenblandadbebyggelsemed flerfamiljs,parhusochvillaområden.björkskatacentrumliggercentralti områdetochharsamladeservicefunktionersåsomskola,bibliotek,badhus, affärer,restaurangochkyrkor. LuleboochMAFhartillsammansmedområdesgruppmfltagitframförslag påcentrumområdet varvidsamråd,utredning,revideringavför slagsamtkostnadsberäkningharutförtstillsammansmedluleåkommun under ärendetharberettsochhanteratsibudgetutskottet ,KFhardäravbeviljat10mkrtillupprustningavcentrummiljön.En trygghetsvandringhargenomförts ochbörinarbetasiprojektet. Projektbeskrivning 11

12 LULEÅKOMMUN Version 7(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman Ansvar;ÄgsochförvaltastillstörstadelenavLulebo,Luleåkommunsamt Landstingetochkyrkan.Övrigaaktöreräraffärs,restaurangochcaféverk samhet. Gammelstad/Stadsönscentrum Ettlivskraftigt,uppsnyggatochutvecklatcentrumområdesomintevisar någraålderskrämpor.ettstortutbudskapargodtillströmningavbesökare. AvståndettillLuleåcentrumärenfördel. Gammelstadhadelängeettannatcentrum.Ihundratalsårlågdetrunttorget vidgamlakyrkan.mensedanslutetav60taletliggerintegammelstadscent rumigammelstadlängreidagärdetstadsönsomgäller.handelochservi ceharflyttatfråndengamladelenavgammelstadtillstadsön. CentrumärdelatpåflerafastighetsägareLulebo,landstingetochLuleå kommun.härfinnssnabbköp,pizzeria,bankkontor,konditori,frisering,af färer,apotek,fotoateljé,vårdcentral,skola,bibliotek,badhus,sporthalloch fotbollsarena.kommunenförvaltarmarkytornaruntcentrum,inklusivepar keringsamtennyrondellsomharbyggtsunder Detinretorgetärlitefattigt,trotsattettantalträdgerensmåttsydeuropeisk framtoning.dessutomärdettacentruminåtväntochvisarbaksidorochlast bryggortillbesökaren. Ansvar;ÄgsochförvaltastillstörstadelenavLulebo,Luleåkommunsamt Landstingetochkyrkan.Övrigaaktöreräraffärs,restaurangochcaféverk samheter. Hertsöcentrum HertsönärtillsammansmedLerbäckenLuleåsstörstastadsdel.Hertsö centruminnehållermycketmentillgänglighetenärintedenbästa.områ detuppfördesunder1970taletmeddentidenstankesättkringnärhandel ochservice.planerfinnspåenöversynavområdetsfunktionersamtupp rustningavyttreochinremiljö.huvudansvaretliggerpåluleåkommun samtlulebo. Hertsönsombostadsområdebyggdesuppunder1970talet.Detvarensats ningsomskullemötabostadsbehovkopplattilldenförväntadeexpansionen iochmedstålverk80.hertsönharenblandadbebyggelsemedflerfamiljs, parhusochvillaområden.hertsöcentrumliggercentraltiområdetochhar 12

13 LULEÅKOMMUN Version 8(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman samladeservicefunktionersåsomskola,bibliotek,badhus,affärer,kyrka samtlulebosservicekontor. OmrådetdominerasavparkeringsytorochenligtgällandeplanharTekniska förvaltningenochkommunalalokalerdetövervägandeansvaretfördessa. Idaghyrmanutett80talmotorvärmarplatseriförstahandtillBarnochut bildningsförvaltningen,restenavparkeringendrygthalvaanvändssomall män.intillcentrumharettvändområdeförbusstagitsbortochvägenstängts av.dettaharletttillatthelaområdetäribehovavenöversyn. Eninventering, Tankarochidéeromområde1,haribörjanpå2000utförts av Nextgeneration förlulebosräkningochtardelvisuppproblemsomvi fortfarandeseridagpåhertsön.ett openspace hargenomförtspåhert söskolanhösten2005.entrygghetsvandringhargenomförtsinovember 2006,undervilkenytterligareproblemochönskemålharlyftsfram,framför alltrörandegångochcykelstråk. DiskussionersomförtsinomkommunenochmedLulebosamtisamrådmed affärsidkare,föreningarochorganisationerharresulteratiettdispositions förslagförcentrumområdetsomredovisartorgochgrönytor,parkerings platser,gångochcykelvägar,scenplats,sittplatser,gångstråketc..enpro jektplanhartagitsframkopplattillenorganisations,informationsochtids plan.kartläggningviaenkätersamtettutökatsamrådochtillsättandeavre ferensgruppharskettunderkv tankenärattutarbetaetthelhets täckandeförslagsomkanliggatillunderlagförfortsattarbetemedetappin delningochbudgetering.närmastkommersamrådsarbetetattfortsättamed attförslagetpresenterasvidhertsödagenden11:eaugusti. Ansvar;ÄgsochförvaltastillstörstadelenavLulebo,Luleåkommunsamt Landstingetochkyrkan.Övrigaaktöreräraffärs,restaurangochcaféverk samhet. Mjölkuddenscentrum Tidstypisktcentrumfrån1960taletmedpunkthussomlandmärkeochett avskärmatinretorgetväntmotsöder.mjölkuddsvägenärettcentrumstråk medbjörkalléerlängsvilkenskolorna,kyrkanochidrottsplatsenfinns placerade.områdetharpotentialochkanmedenklamedelförstärkasin karaktär.gradenavserviceochvilkafunktionersommåsteprioriterasbör sesöver. Projektbeskrivning 13

14 LULEÅKOMMUN Version 9(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman Centruminrymmeraffärerochrestaurangmenävenvårdcentral,arbetsplat serochäldreboende.detmestaärbevaratmendetinretorgetochparkering arnaskullemåbraavenöversyn.höghusetägsochbebosavmedlemmarna ienbostadsrättsföreningidessbottenvåningfinnsbutikslokaler. Utemiljöndet lillatorget medsittplatsersamtlekplatsenäribehovaven översyn.detfinnsbehovavtydligareskyltningochentréområden,flerbuti kersamtbankomat.idaghyrluleåkommunenbutikslokalsomomkläd ningsrumförhemtjänstpersonalen. Ansvar;ÄgsochförvaltasavLuleboochbostadsrättsförening,angränsande ytorskötsavluleåkommun.övrigaaktöreräraffärs,restaurangochcafé verksamhet. Porsönscentrum Porsönscentrumsombyggdesunderandrahälftenav70taletärungtoch tidvislivlig.charmensitterdockintepåutsidanochcentrumskullemå braavenmjukomdaning.universitetetochstudenternapräglarcentrum ochdessutveckling. Porsönsombostadsområdebyggdesuppunder1970talet.Detvarensats ningsomskullemötabostadsbehovkopplattilldenförväntadeexpansionen iochmedstålverk80.porsönharenblandadbebyggelsemedflerfamiljs, parhusochvillaområden.porsöcentrumliggercentraltiområdetochhar samladeservicefunktionersåsomskola,bibliotek,badhus,affärer,kyrka samtlulebosservicekontor. PorsönharLuleåslägstamedelålder29,8år.Lulebosfastighetharbyggts om,restaurangenharflyttatsochenbankomatharsattsupp.porsönsom stadsdelsaknarhistoria fåharsinarötterhärochfåräknarsigsomporsö bor.universitetetnärmarsigcentrum,ambitionerfinnsattvridacentrumså attdetfårennyframsidamotgångbronsomförbinderuniversitetetmed centrumochbostädernapåandrasidanporsövägen.academicaärunder uppförande2007ochakeliusvillbygganyastudentbostäderiformavhög husvid Kunskapensbro. Ansvar;ÄgsochförvaltastillstörstadelenavLulebo,samtLandstingetoch kyrkan,angränsandeytorskötsavluleåkommun.övrigaaktöreräraffärs, restaurangochcaféverksamhet. 14

15 LULEÅKOMMUN Version 10(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman Råneåcentrum Engammalcentrumbildningdärkyrkantidigareståtticentrum,menför loratsinplaceringtillförmånförbussstationochaffärsområde,gerett blandatintryckavdåtidochmoderntinflytande. Efterkommunsammanslagning1968finnskommunhusetnuvarandemed borgarkontorkvar.områdetdelasavenhuvudled(dåvarandee4a)mellan kyrkanochtorg/affärsområdetochparken.parkering,busstation,torgoch parkmmiordningsställdes/renoveradesimittenpå1980talet.härfinnsde flestaservicefunktionervälsamlademedaffärer,restauranger,bank,biblio tekmm.2004rustadesdennuvarandelekplatsvidcentrumomtillnytill gänglighetsanpassad.önskemålfinnsomattbildaenstadsdelspark.den mindretorgdelenmedfontänanläggning,busstorgetsamtbiblioteketkantill vissdelkännasundanskymtkopplingentillövrigacentrumgamlae4:an medborgarkontoretochdessfunktionerbörsesöver. Ansvar;LuleåkommunochtillvissdelavLulebo.Övrigaaktöreräraffärs, restaurangochcaféverksamheter. Tunacentrum TunacentrumärsamtidamedMjölkuddensgamlacentrumdärhartill komstenavbowlinghallenmedkioskochrestaurangsträcktutstadsde lenscentrum. Entrygghetsvandringhargenomförts ,undervilkenproblemoch önskemålharlyftsfram,framföralltrörandegångochcykelstråk.hela Tunaområdetärunderupprustning.Funktionersåsomgångochcykelvägar, strandochgrönområdenmmkopplattillcentrumbörsesöver. Ansvar;ÄgsochförvaltastillstörstadelenavLuleboangränsadeytorsköts avluleåkommun.övrigaaktörerärbowling,affärs,restaurangochcafé verksamheter. Örnäsetscentrum Enavdetidigastestadsdelscentrasomnyligenputsatsupptillforntida glans.örnäsetscentrumbyggdesförattgeinvånarnaidennyastadsdelen fullservice.idagharenanpassningtillnyatidergivitområdetnylivs Projektbeskrivning 15

16 LULEÅKOMMUN Version 11(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman kraft.detsaknasdockendelkopplingarinomområdetförattgöradet merfunktionellt. Byggt195457underenperiodavgrannskapstänkande.LuleboägerCityhu setsominrymmerbankkontor,restauranger,kioskmedspel,fleraaffärsloka ler,företagsamtbostäder.konsumägercoopochdetvåägergågatoroch parkeringsdäcketgemensamt.svenskakyrkanägerkyrkanochförsamlings huset.gamlakonsumärsåldtillenfrikyrkaluleåfridsförbund. HelaÖrnäsetharutvecklatsmedäldreboendenochAronsbadet,centrum medcoopextraochnyautemiljöer.härfinnshögserviceochtillskottenhar vitaliseratstadsdelen.ettårgångshus(enhyresboendeformför55+)kommer attinrymmasiettavpunkthusenvidhertsövägen.detfinnsbehovavfler verksamheter.varfinnsplatsförungdomar?påsiktärdetviktigtförhela centrumattävenområdetkringgamlakonsumlokalenutvecklas.nyaaktö rer,kanskearbetsplatser,skulletillföraennydimension. Ansvar;ÄgsochförvaltastillstörstadelenavLuleboangränsadeytorsköts avluleåkommun.övrigaaktörerärkyrkan,frikyrka,affärs,restaurang ochcaféverksamhet. 16

17 LULEÅKOMMUN Version 12(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman Projektorganisation Projektbeskrivning Styrgruppenutserrepresentanterfrånförvaltningarochkommunalabolag tillarbetsgrupperförrespektivestadsdelscentrum.arbetsgruppernatarse danframförslagvilkasomkaningårirespektivereferensgrupp. Uppdragsgivare; Planochtillväxtutskottet Projektägare; Kommunchefen Styrgrupp; RolandEriksson(ordf),AndersSandberg(Lule bo),bolarsson(stadsbyggnadskontoret)samt StureBryggman(Barnochutbildningsförvalt ningen). Projektledare; MichaelÖhman(Tekniskaförvaltningen) Arbetsgrupper; Referensgrupper; Tidsramar Styrgruppenutserrepresentanterfrånförvalt ningarochkommunalabolagsamtsakägaretill arbetsgrupperförrespektivestadsdelscentrum. Utöveregnarepresentanterbörexternaintressen terengagerasimånavtidtexbutiksägare,före ningsliv,kyrkan,vårdcentraleretc. Härangestidsramarnaförprojektet.Detaljplaneringengörsiprojektplanen. ( ) Projektbeskrivningredovisas( ) (200711) Lägesrapportplanochtillväxtutskottet (200802) UtredningenpresenterasinförBudget Resurser Projektkostnadenfördelastillstordelpåattvarochenstårförsinakostna der.visskonsulthjälpiformavskisserochkostnadsberäkningarkanbehö vas(ca1020kkr/stadsdeltotalkostnadca100kkr). 17

18 LULEÅKOMMUN Version 13(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman Projektplan: Metoderocharbetssätt Utredningsarbetetbörjarmedatt; Arbetsgruppertillsättsmedrepresentanterurrespektivelinjeorganisation. Arbetsgruppernaindelasefterlämpligtansvarsområdeexempelviskan Bergnäset,Stadsön,TunaochMjölkuddenutgöraengrupp,Hertsön,Örnäset enochbjörkskatan,porsönentredjeevråneåsomenfjärde.därefter genomförrespektivearbetsgruppeninventeringavvilkareferensperso ner/gruppersomskaknytastillrespektivegruppsamtkartläggavilkabehov, intressen,problembildochkonfliktpunktersomfinnsiområdenaexempelvis viaenswotanalys.idettaliggerävenenomvärldsanalys/godaexempel samtenöversynavansvarsochfastighetsgränserna,verksamhetsutövning, områdesbeskrivningetckopplattillöversiktsplansamtenöversynavvad somangesibefintligadetaljplaner. Meddettasomgrundtassedanettprogramförslagframtillvissdelidialog medmedborgareochintressenteriområdetinnehållandeettidéochge staltningsförslag. Ettkostnadsbedömtåtgärdsförslagsomkopplasmotideochgestaltningsför slagetskaredovisas.detäravviktattmanskaparenhelhetssynochsam ordnarfunktioner,skötselochunderhåll.parallelltmeddettaarbetasenpri oriteringsplanframsomkanliggatillunderlagförfortsattbudgetarbete. Aktivitetsplan Bildandeavarbetsgrupper(cafyrast) Organisationsmodellmedreferenspersoner/gruppertasframförvarjestadsdel. Enanalysmodelltasframochgenomförsförvarjestadsdel. Jämförelse/godaexempelmedandrakommunerkanexempelvisskeviaSvenska Stadskärnorwww.svenskastadskarnor.se Eninformationsplankopplattillentidsplanförvarjestadsdeltasframochfast ställs. Dialog/samrådgenomförsimånavtid Ettförslagarbetasframomfattandeberördastadsdelar Förslagetstämsavochenprioriteringsordningtasframparallelltmedenkost nadsbedömning. Förslagenpresenterasochlyftstillbudgetberedning. 18

19 LULEÅKOMMUN Version 14(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman Tidsplan Projektbeskrivning KopplattillaktivitetsplansebilagaB. Resurser Projektbudgetenberäknasuppgåtillca;100kkrberäknatutifrånföljande; o Förutredningsarbetetberäknasprojektledarenavsättaca20%avsinar betstidräknatperiodenkv o Somextraresurskankonsulthjälpbehövasiformavenplanochland skapsarkitekt,dessakostnaderdelaslikamellanparterna. o Detsammagällerkostnaderförförankringochframtagandeavinforma tionsmaterial. o Iövrigtstårvarochenförsinalöneochresekostnaderisambandmed mötenochsamråd. Informationsinsatser Eninformationsplanskatasframförvarjestadsdelmedutgångspunktfrån vadsombeskrivitsovan.isambandmedframtagandetskaarbetsgrupperna analyseraföljande; Vadskainformerasom? Vem/vilkaskainformeras? Närskainformationenske? Påvilketsättskainformationenske? Utvärdering Projektetskavisapåvilkaresurser,behovochkravsommåstetillföratthöja attraktivitetenochkvalitetenistadsdelarnascentrum.enhelhetssynskatas framförrespektivestadsdelsamtförallastadsdelartillsammans.förslagna åtgärderskaprioriterasochkostnadsbedömassamtviaenbudgetberedning tidsättas.nulägesinventeringenochstatusbeskrivningenskautformassåatt denkanliggatillgrundförmätbararesultatislutrapportensuppföljningoch utvärderingavdeframtidaåtgärdersomkankommaattutföras.enfortsatt dialogkanupprätthållasvianätverksbyggandeinterntsåvälsomexternt, fungerasomenresursochliggatillunderlagförframtidautvärdering. Godkännes;. BerntGrahn 19

20 LULEÅKOMMUN Version 15(15) Tekniskaförvaltningen MichaelÖhman BILAGOR HärredovisarDuvilkadelaravprojektbeskrivningensomärrepresenteradeiform bilagor. Bilaga Dokumentnamn A Uppdragshandling/direktiv B Tids.organisationsplan(sebifogat) C Informationsplan(biläggssenare) D Analysmodell(sebifogat) 20

21 Lule älv Bergnäset Historia Bergnäset började befolkas i början av 1900-talet i samband med upprättandet av en färjeförbindelse med staden. När sedan Bergnäsbron byggdes 1954 tog befolkningsutvecklingen fart. Den största utbyggnaden skedde under 1960-talet. Bergnäset har varit en del av Luleå sedan 1969 då Nederluleå kommun slogs samman med delar av Råneå kommun och Luleå stad, till det som idag är Luleå kommun. Nulägesbeskrivning Bergnäset Idag är stadsdelen en av stadens mest populära, men flygbullret sätter stop för vidare expansion. Områdesbeskrivning Läge Gäddvik Centrum Gråsjälfjärden Bergnäset Kvarnträsket Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr MS2007/04766 Kallax flygstation Stadsdel Stadsdelscentrum Målpunkt utanför stadsdelen Bergnäset ligger väster om Luleå centrum, vid Luleälvens västra strand. Ett par kilometer söder om Bergnäset ligger Kallax flygplats. 21

22 Centrum På Bergnäset finns inget entydigt centrum. Det finns två lägen som skulle kunna betraktas som eller utvecklas till ett centrum. Det ena är det lilla affärscentrum som finns i utkanten av Bergstaden, norr om Bergsskolan. Det här var förut centrum, men det byggdes aldrig ut till ett fullödigt stadsdelscentrum. Det andra är området vid Producentvägen, där en livsmedelsaffär och landstingets fastighet utgör målpunkter. Delcentrum A, vid Producentvägen, har Bergnäsets tydligaste publikmagneter i form av en livsmedelsbutik Konsum och vårdcentralen samt folktandvården. De två byggnaderna ligger i vinkel med en parkering i mitten. Det finns inga iordningsställda vistelseytor i runt fastigheterna. Producentvägen leder också till Norrmejeriers fastighet, en verksamhet som tidvis genererar buller. Delcentrum B, i Bergstaden, består av affärslokaler i bottenvåningen av ett hyreshus samt en fristående affärsbyggnad. Tidigare fanns här en liten livsmedelsbutik, men den har slagit igen. Nu finns bland annat en pizzeria och en prylaffär bland affärsidkarna. Också här består ytan mellan byggnaderna av en parkering. Här finns en ledig butikslokal. Handel Delcentrum B Handel Handel P P N Vårdcentral, apotek, mm. Handel Delcentrum A Stengatan Bergskolan Bibliotek Förskola Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2008 Förskola Mandaskolan Kommunikationer Bergnäset genomskärs av Älvbrovägen, som leder in till staden respektive mot E4:an. Från Älvbrovägen leder Granuddsvägen söderut mot Tjuvholmsundet. Resten av gatusystemet består av relativt små gator som hänger ihop i ett organiskt nät. Det finns ett system av gång- och cykelvägar som i delar hänger på att även befintligt vägnät nyttjas. Förutom förbindelserna under Älvbrovägen är alla korsningar i plan. Cykelstråket Bergnässtråket går över Bergnäsbron och leder sedan parallellt med Älvbrovägen och Bergnäsvägen till Kallax företasgsstad. 22 Bergnäset trafikeras av två stombusslinjer som förbinder stadsdelen med centrum.

23 Fastighetsägarförhållanden N Norrbottens läns landsting Konsum Norrbotten Nulägesbeskrivning Bergnäset Luleå kommun Norrmejerier Lulebo Proffsfotografen i Gällivare AB Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan

24 Biltäthet Bilinnehav Personbilar i trafik Antal bilar vid årets utgång Antal bilar per 1000 invånare Områdesindex Antal Familjer med bil: ,8% 65,2% Familjer utan bil: 655 Grönområden Bergnäset är en stadsdel som är omgiven av naturen. Älven och stranden mot denna är det mest dominerande inslaget. Strandkanten är smal men tillgänglig för allmänheten och det finns flera bryggor och småbåtshamnar. Söder om Bergnäset ligger Höträsket och omgivande skogsområden, med stigar och grillplatser. Också området kring Trolltjärn är mycket omtyckt och flitigt nyttjat som badplats, för att grilla eller ströva. Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr MS2007/04766 Social inventering av grönområden från Grönplan Högt socialt värde för kommunen Goda sociala värden för vissa grupper Sociala värden för vissa grupper Få sociala värden Mötesplatser En mötesplats inom stadsdelen finns vid Producentvägen, där livsmedelsaffär och vårdcentral, apotek mm samlats. Här finns dock inga iordningställda vistelseytor. 24 Trolltjärn är en mötesplats framför allt under sommarmånaderna, då området är ett populärt utflyktsmål.

25 Verksamheter Butiker och restauranger På Bergnäset finns en livsmedelsbutik, Konsum, vid Producentvägen. I övrigt finns inga fler kiosker eller bensinmackar med livsmedelssortiment. Både vid Producentvägen och i Bergstaden finns det restauranger, en grillbar ligger vid Bergnäsvägen, det finns en restaurang i Kallax företagsstad samt en på Nordkalotten. I övrigt finns olika verksamheter spridda i stadsdelen en prylbutik i Bergstaden, ljuscentrum och frisör vid Bergnäsvägen samt naturligtvis ett flertal verksamheter på industriområdet Kallax företagsstad. Som nämnts tidigare finns dock inget samlat centrum för handel i stadsdelen. Nulägesbeskrivning Bergnäset Skolor och förskolor Det finns fyra skolor på Bergnäset. På Hedskolan går 150 elever i åk F-6. Mandaskolan är också en skola för åk F-6, med 165 elever. Bergskolan har förutom Bergnäset också sörbyarna som upptagningsområde och här går 380 elever i åk 7-9. På Bergnäset finns också en skola, Oasen, för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i autismspektrumet, med plats för 8 elever mellan åk F-9. Sex förskolor finns i stadsdelen, i form av fristående byggnader såväl som lägenhetsförskola. En av förskolorna drivs som föräldrakooperativ, en annan grundar sig på Reggio Emilia-pedagogik och en tredje bedrivs i privat regi. En fritidsgård finns i anslutning till Bergskolan. Slutbetyg i åk 9 Skola Upptagningsområde Andel elever som har behörighet till nationellt program (%) Bergskolan Bergnäset, Alvik, Antnäs, Bälinge, Ersnäs, Måttsund, Klöverträsk, Lulavan Andel elever som nått mål i alla ämnen (%) Arbetsplatser Det finns 1768 arbetstillfällen på Bergnäset, varav de flesta återfinns tillverkning och utvinning, byggverksamhet samt utbildning och forskning. Ett industriområde, Kallax företagsstad, är lokaliserat till sydvästra Bergnäset. Hälsovård Bergnäsets vårdcentral ligger på Producentvägen och har ca 25 anställda med ett upptagningsområde om 9400 personer på Bergnäset och i Sörbyarna. Verksamheten innehåller distriktsläkare, distriktssköterskor, BVC/MVC-verksamhet, sjukgymnastik, arbetsterapi 25

26 med mera. I samma byggnad som vårdcentralen ligger apoteket och Folktandvården. Bibliotek Områdesbiblioteket för Bergnäset ligger i samma byggnad som Bergskolan. Trossamfund Bergnäsets kyrka ligger på Trolleberg och är ritad av Istvan Poroslay. Det är en typisk stadsdelskyrka i 70-talsstil, invigd 1976, och den är skyddad enligt kulturminneslagen. Kyrkan tillhör Svenska kyrkan och ingår i Nederluleå församling. Friluftsliv/Anläggningar Bergnäsets IP ligger i anslutning till Bergsskolan, med konstgräsplan och ishockeyrink. På Bergskolan finns också en sporthall. Ytterligare en fotbollsplan finns vid Trolltjärn, som sköts av BAIK. En ridskola ligger i utkanten av Kallax företagsstad. Föreningar Föreningar, enligt kommunens föreningsregister, på Bergnäset är Bergnäsets AIK, Bergnäsets Ryttarsällskap, Brooklyn Eagles Basketbollklubb, Broklyn Tigers Unga Hockeyförening, Granuddens Hamnförening, PRO Bergnäset, Regnbågsryttarna Bergnäset, SPF Bergnäset och Unga Örnar Kallkällan N F Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr MS2007/ Handel/restauranger Vårdcentral/apotek/folktandvård Idrottsplats/sporthall/badhus Skola Förskola Bibliotek Kyrka Äldreboende Arbetsplatsområden

27 Invånare i stadsdelen Befolkning Ålder Män Kvinnor Utrikes födda Totalt (31 dec 2006) Summa: Nulägesbeskrivning Bergnäset Medelålder i stadsdelen är 41,3 år. Andelen utrikes födda är 6%. Det bor ungefär lika många män som kvinnor i stadsdelen. Befolkningsförändringar Ålder (31 dec 2006) Folkökning Döda Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Summa: Födda: 28 Födelsenetto: 9 Under det senaste året minskade befolkningen på Bergnäset med 8 personer som ett resultat av ett negativt flyttnetto. Familjer Familjetyper Utan barn Med barn Ensamstående Gifta/sambo Summa Män Kvinnor familjer Index i kommunen Summa: Gifta/ sambo: ,5% 69,5% Singelhushåll: 1290 Familjer med barn: ,5% 70,5% Familjer utan barn:

28 Förvärvsarbetande Förvärvsarbetande befolkning 16- år Antal Nattbefolkning, med bostad i området varav män varav kvinnor 835 Dagbefolkning, med arbetsplats i området varav män varav kvinnor 548 Inpendling till området 1507 Utpendling från området 1462 Nettopendling 45 Det är 74% av befolkningen mellan 16 och 64 år som är förvärvsarbetande. Av dessa har 262 sin arbetsplats inom stadsdelen, övriga 1462 personer pendlar till någon annan stadsdel eller annan ort. Området har ett positivt pendlingsnetto, även om det är mycket litet. Bland ungdomarna i stadsdelen är 16 st, eller 3,9%, arbetslösa. Inkomst av förvärvsarbete (statistik för inkomståret 2004) Förvärvsarbetande befolkning år Män Kvinnor Antal Medelinkomst tkr 313,2 223,4 Index kommun Totalt ,4 112 Valdeltagande Valdistrikt Geografiskt område Allmänna val 2002 Allmänna val 2006 Bergnäset 1, Bergnäset 2, Bergnäset 3 Bergnäset, Södra Gäddvik och Germandön 83,89% 85,77% Trygghet och säkerhet Under 2006 gjorde polisen en trygghetsundersökning i Luleå. När man tittar på statistiken för olika bostadsområden så har svaren för Bergnäset och Södra Nederluleå slagits ihop. Av de svarande i denna grupp uppgav 1% att de varit utsatta för fysiskt våld under det föregående året, 14% att de utsatts för stöld och 7% att de utsatts för skadegörelse. Totalt var det 18% av de svarande som uppgav att de blivit utsatta för brott under det föregående året. Andelen som varit utsatta för skadegörelse är under kommungenomsnittet, liksom andelen som totalt uppgav att de varit utsatta för brott. 28 Vad gäller oro att utsättas för brott, som alltså är ett mått på trygghet, så var det 64% av de svarande på Bergnäset och Södra Nederluleå som uppgav att de någon gång känt oro. Anledningen till oro kunde bland annat vara oro för stöld, skadegörelse, inbrott eller oro för speciella personer. Av de svarande var det 9% som kände sig otrygga ute och 8% som hade känt oro för att utsättas för överfall eller misshandel utomhus. Samtliga dessa siffror ligger under genomsnittet för kommunen.

29 Bostäder och bebyggelse Bebyggelsens ålder och skick Bergnäset är ett område där bebyggelsen har tillkommit under lång tid, även om den allra största expansionen skedde under 50- och 60-talet. Idag är det helt stopp för ytterligare utbyggnad eftersom Bergnäset ligger under flygbullemattan. Det innebär att bullernivåerna är så höga att ingen ny bebyggelse tillåts. Flerfamiljshusen i Bergstaden är nyligen renoverade och i gott skick. Lägenhetsbestånd Upplåtelseform Nulägesbeskrivning Bergnäset Småhus Byggperiod Uppg sakn Flerfamiljshus Summa lgh Totalt Bostadstyp Antal lgh Procent Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Övriga ,2 6,4 53,1 4,3 Totalt Inom stadsdelen finns en blandning mellan upplåtelseformer. Andelen bostadsrätter är dock klart underrepresenterad i jämförelse med övriga stadsdelar. Lejonparten av flerbostadshusen är samlade i samma område, Bergstaden, som ägs och förvaltas av Lulebo. Här ligger de smala trevåningshusen grupperade kring gårdar, ofta med lekplatser eller annan markutrustning. Det är ett fåtal lägenheter som är lediga. Äganderätterna består av både villor och radhus, några uppförda som gruppbebyggelse, andra genom självbyggeri. Många äldre villor ligger på gamla Bergnäset, norr om Älvbrovägen. Två särskilda boenden för funktionshindrade finns på Bergnäset. Det finns ett äldreboende, i Bergstaden, med 24 lägenheter. Inga studentlägenheter finns inom stadsdelen. Centrumbyggnader Det finns inget entydigt centrum, som tidigare beskrivits. Det centrum som ligger i Bergstaden byggdes 1967 och har renoverats på 90-talet. En fristående byggnad har tillkommit senare. Centrum vid Producentvägen är nyare. För båda lägena gäller att fastighetsägarförhållandena är delade och förutsätter samarbete för utveckling. 29

30 Identitet Identitetsbärande karaktärsdrag, element och värden som är centrala för upplevelsen av stadsdelen Bergnäset ligger som en enklav, omgiven av natur, trots att det ligger så nära centrum. Älven är et starkt karaktärsdrag och många av bostäderna ligger nära vatten. Även närheten till flygplatsen karaktäriserar Bergnäset. Flyget bullrar vilket har satt stopp för fortsatt utbyggnad av bostäder i stadsdelen. Bergnäsbron, länken in till centrum, blir också porten till Bergnäset. Oavsett om man åker bil fram och tillbaka, kämpar sig fram på cykel i motvind eller glider i medvinden så är bron det element som tydligast förknippas med Bergnäset. Utveckling/Framtidsplaner Skolorna på Bergnäset har genomgått en organisationsförändring som har gjort att det nu finns lediga lokaler. Det kommer troligen att generera nya projekt inom stadsdelen, även om det i dagsläget inte är bestämt hur byggnaderna ska disponeras. 30

31 Björkskatan Historia Björkskatan var ursprungligen namnet på den stadsdel vi idag kallar Lulsundet, medan dagens Björkskatan kallades norra Björkskatan eller nya Björkskatan. Björkskatan började byggas ut under 1970-talet, med anledning av den tänkta anläggningen av Stålverk 80. Strukturen bär tydliga spår av den tidens ideal, där man tänkte sig att människor skulle bo på ett ställe, jobba på ett annat och handla på ett tredje. Det var ett samhälle som i hög grad var anpassat efter bilen och hög framkomlighet, där stora leder utan hastighetsbegränsningar skulle knyta samman stadsdelarna. Alltså finns det inga arbetsplatsområden på Björkskatan, trafiksystemet baseras på separation av trafikslagen och Väderleden bildar huvudled genom stadsdelen. Nulägesbeskrivning Björkskatan Lågkonjunkturen och de skrinlagda planerna på Stålverk 80 gjorde att hela stadsdelen inte byggdes ut på en gång, men de ursprungliga planerna följdes ändå senare i stort. Områdesbeskrivning Läge Porsön Universitetet Porsögårdens industriområde Björkskatan ligger 5 km nordost om Luleå centrum, norr om Lulsundet och öster om Porsön. Björsbyfjärden Björkskatafjärden Ormberget Lulsundet Bergviken Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr MS2007/04766 Stadsdel Stadsdelscentrum Målpunkt utanför stadsdelen 31

32 Centrum Centrum på Björkskatan ligger också geografiskt i mitten av stadsdelen. Handelshus, Skola, bibliotek, sporthall och kyrka bildar två byggnadskroppar på vardera sida om en inre gata. Det första som möter besökaren är garagelängor och parkering som breder ut sig framför handelshuset. Inne i handelshuset orienterar sig butikslokaler på vardera sida om en glasad gång, som vanligen hålls låst i ena änden. Om man går runt handelshuset passerar man förbi något av de inhägnade lastintag som finns på byggnadens båda kortsidor, för att komma till skolan, biblioteket mm som ligger bakom detta. Mellan handelshuset och skolan finns en lång gångpassage som upplevs som både tråkig och otrygg. Centrum flankeras på södra sidan av Andreaskyrkan samt två höga hus med studentlägenheter. I ett av dessa, det som kallas för Forumhuset, finns verksamhet i bottenvåningen. Det finns en ledig lokal i centrum, i Forumhuset. En bussgata leder till vårdcentral, apotek mm som ligger i en byggnad väster om centrum, bortom ett grönområde med bollplaner. Trafiksepareringen skapar problem i centrum. Byggnadernas inbördes förhållande samt parkeringens placering gör att många bilister använder sig av de ytor som är förbehållna fotgängare och cyklister. Många använder både bussgatan och gång- och cykelvägarna att färdas och parkera på. Trafiksepareringen skapar också en låg tillgänglighet. Kyrka N Vårdcentral, apotek mm. Bollplaner Sporthall Handel Björkskataskolan Bibliotek Studenthem Väderleden Kyrka Norrskenets friskola Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan 2008 Bussgata Studenthem Forumhuset Kommunikationer Vägsystemet på Björkskatan är byggt enligt rådande ideal under 70-talet differentiering och separering. Väderleden förbinder Björkskatan med resten av Luleå. Från Väderleden går sedan tvärgator in i stadsdelen och fördelar trafiken. Inga tvärförbindelser mellan dessa förekommer. Gång- och cykelvägarna är helt separerade från biltrafiken. Det finns ett väl utbyggt nät med stom-gc-nät både längs Björkskatafjärden och in mot stadsdelscentrum, samt övriga gc-vägar in mot stadsdelen samt på östra sidan om Väderleden. Där cykelvägarna korsar större vägar finns viadukter som leder gång- och cykeltrafiken under vägen, medförande problem med trygghet och tillgänglighet. 32 Björkskatan trafikeras av flera stombusslinjer som går längs Väderleden och förbinder stadsdelen med centrala stan via Porsön respektive Lulsundet.

33 Fastighetsägarförhållanden N Lulebo Telia Luleå baptistförsamling Nulägesbeskrivning Björkskatan Lulebo Luleå kyrkliga samfällighet Luleå kommun HSB Norrbottens läns landsting Karträttigheter Luleå kommun. Utdrag från primärkartan

34 Biltäthet Bilinnehav Personbilar i trafik Antal bilar vid årets utgång Antal bilar per 1000 invånare Områdesindex Antal Familjer med bil: ,6% 37,4% Familjer utan bil: 816 Grönområden Utmed stranden mot Björkskatafjärden och Björsbyfjärden finns ett brett grönstråk, med både biologiska värden och sociala kvaliteter. I norr bildar Bodskataudden en del av grönstråket, med ett rikt fågelliv vilket kan beskådas från ett fågeltorn. Från Björkskatan är det nära till Ormbergets friluftsanläggning, med ett omfattande nät av motionsspår, elljusspår, skidbacke och pulkabacke. Man måste dock passera Bensbyvägen, vilket går att göra på två ställen via gångtunnlar under vägen. Östra delen av Björkskatan har en struktur som låter gröna kilar nå långt in i bostadsområdet. Dessa fungerar också som vägar ut i den omgivande naturen. Mitt i stadsdelan, mellan centrum och vårdcentralen finns ett grönområde med bollplaner och en skogsdunge. Med tanke på läget, samt det faktum att Björkskataskolan saknar en skolgård, finns stor potential för utveckling av grönområdet. Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr MS2007/04766 Social inventering av grönområden från Grönplan Högt socialt värde för kommunen Goda sociala värden för vissa grupper Sociala värden för vissa grupper Få sociala värden Mötesplatser Den viktigaste mötesplatsen inom stadsdelen är centrum. Det är en naturlig målpunkt i stadsdelen eftersom nästan all service är samlad här. Det finns dock inga ytor som är planerade som mötesplatser eller vistelseytor kring centrum. 34 Även grönområdet bakom centrum samt i viss mån Landstingshuset bakom grönområdet fungerar som mötesplatser, pga de verksamheter som pågår.

35 Verksamheter och närservice Butiker och restauranger På Björkskatan finns en butik som säljer livsmedel en Konsumbutik i centrum. Ytterligare affärsverksamheter i anslutning till centrum är en kiosk och en pizzeria. Pub och restaurang samt en stengravyrfirma ligger i Forumhuset. Dessutom finns ett café/en matservering, samt frisör i landstingshuset, i anslutning till vårdcentralen och apoteket. Skolor och förskolor Idag finns det fyra skolor på Björkskatan: Boskataskolan, Ormbergsskolan och Björkskataskolan samt Norrskenets friskola. Björkskataskolan är kommunens största 7-9 skola med 450 elever. Upptagningsområdet består inte bara av elever från Björkskatan, utan också av elever från Porsön, Bensbyn, Brändön och Örarna. Nulägesbeskrivning Björkskatan På Ormbergsskolan finns årskurser från förskoleklass till åk 6 samt särskoleklass. Även Boskataskolan är en F-6 skola, även om man jobbar i arbetsgrupper som inte baserar sig på elevernas ålder. På Norrskenets friskola finns årskurser från förskoleklass upp till åk 9, med inriktning på idrott, hälsa och natur. Det finns tre förskolor i stadsdelen, två ligger i anslutning till Boskataskolan respektive Ormbergsskolan och den tredje, Brisens förskola, ligger mitt emellan dessa, öster om Väderleden. I samma byggnad som Björkskataskolan finns en fritidsgård Slutbetyg i åk 9 Skola Upptagningsområde Andel elever som har behörighet till nationellt program (%) Björkskataskolan Björkskatan, Bensbyn, Lulsundet, Porsön, Örarna Andel elever som nått mål i alla ämnen (%) Arbetsplatser Det finns 587 arbetstillfällen på Björkskatan, varav de flesta återfinns inom utbildning och forskning samt vård och omsorg. Det finns inga industriområden på Björkskatan. All handel är lokaliserad till centrum och dess närhet. Hälsovård Björkskatans vårdcentral ligger på Höstvägen, väster om centrum. Vårdcentralen har Björkskatan, Lulsundet samt byarna Brändön, Örarna och Bensbyn som upptagningsområde, dvs ca 7000 personer. Verksamheten består av distriktsläkare, distriktssköterskor, BVC/MVC-verksamhet, sjukgymnastik, arbetsterapi och beteendevetare. Behandling med ljusterapi finns också på vårdcentralen. Apotek ligger i samma hus som vårdcentralen. 35

36 Bibliotek Björkskatan har ett stadsdelsbibliotek, kvinnobiblioteket, som ligger i samma byggnad som skolan, med inriktning på litteratur om, för och av kvinnor. Trossamfund Två kyrkor ligger i anslutning till centrum. Björkskatakyrkan byggdes 1978, samtidigt med. Den tillhör Svenska kyrkan och ingår i Örnäsets församling. Andreaskyrkan, som tillhör Luleå baptistförsamling ligger också i centrum. Friluftsliv/Anläggningar På grönområdet väster om centrum ligger två bollplaner. En 11-manna fotbollsplan med grus, som på vintern blir bandyplan, samt en mindre plan som fungerar som ishockeyplan. På Bodskataudden finns två planer, en tennisplan och en mindre fotbollsplan. Både vid Ormbergsskolan och Boskataskolan finns ytterligare två mindre bollplaner. I samma byggnad som Björkskataskolan ligger Björkskatans sporthall. Föreningar Föreningar, enligt kommunens föreningsregister, på Björkskatan är Björkskatans Socialdemokratiska Förening, Björkskataskolans Idrottsförening, BK Gladan, Lira Bollklubb, Lule NSF Scoutkår, PRO Björkskatan och Unga Örnar Björkskatan. N Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr MS2007/ Handel/restauranger Vårdcentral/apotek/folktandvård Idrottsplats/sporthall/badhus Skola Förskola Bibliotek Kyrka Äldreboende Arbetsplatsområden

37 Invånare i stadsdelen Befolkning Ålder (31 dec 2006) Män Kvinnor Utrikes födda Totalt Summa: Nulägesbeskrivning Björkskatan Medelålder i stadsdelen är 37,2 år. Andelen utrikes födda är 7,7%. Det bor ungefär lika många män som kvinnor i stadsdelen, med en svag övervikt av män. Befolkningsförändringar Folkökning Döda Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Summa: Födda: 42 Födelsenetto: 17 Under det senaste året minskade befolkningen på Björkskatan med 72 personer, främst på grund av ett negativt flyttnetto Familjer Ålder (31 dec 2006) Familjetyper Utan barn Med barn Ensamstående Gifta/sambo Summa Män Kvinnor familjer Index i kommunen Summa: Gifta/ sambo: ,8% 71,2% Singelhushåll: 1550 Familjer med barn: ,8% 67,2% Familjer utan barn:

38 Förvärvsarbetande Förvärvsarbetande befolkning 16- år Antal Nattbefolkning, med bostad i området varav män varav kvinnor 1124 Dagbefolkning, med arbetsplats i området varav män varav kvinnor 437 Inpendling till området 390 Utpendling från området 2089 Nettopendling Det är 74% av befolkningen mellan 16 och 64 år som är förvärvsarbetande. Av dessa har 197 sin arbetsplats inom stadsdelen, övriga 2089 personer pendlar till någon annan stadsdel eller annan ort. Området har ett negativt pendlingsnetto, det avfolkas alltså under arbetstid. Bland ungdomarna i stadsdelen är 18 st, eller 3,0%, arbetslösa. Inkomst av förvärvsarbete (statistik för inkomståret 2004) Förvärvsarbetande befolkning år Män Kvinnor Antal Medelinkomst tkr 294,9 227,0 Index kommun Totalt ,2 109 Valdeltagande Valdistrikt Geografiskt område Allmänna val 2002 Allmänna val 2006 Björkskatans 1, Björkskatans 2, Luleå 21 Björkskatan och Lulsundet 85,90% 86,81% Trygghet och säkerhet Under 2006 gjorde polisen en trygghetsundersökning i Luleå. När man tittar på statistiken för olika bostadsområden så har svaren för Björkskatan, Lulsundet och Porsön slagits ihop. Av de svarande uppgav 4% att de varit utsatta för fysiskt våld under det föregående året, 17% att de utsatts för stöld och 14% att de utsatts för skadegörelse. Totalt var det 26% av de svarande som uppgav att de blivit utsatta för brott under det föregående året. Vad gäller oro att utsättas för brott, som alltså är ett mått på trygghet, så var det 79% av de svarande på Björkskatan, Lulsundet och Porsön som uppgav att de någon gång känt oro. Anledningen till oro kunde bland annat vara oro för stöld, skadegörelse, inbrott eller oro för speciella personer. Av de svarande var det 26% som kände sig otrygga ute och 39% som hade känt oro för att utsättas för överfall eller misshandel utomhus. Samtliga dessa siffror ligger över kommungenomsnittet. 38 Kommunen organiserade en trygghetsvandring under sommaren 2006, där en slinga i centrum inventerades tillsammans med boende och fastighetsägare i området.