MessiasBladet En röst i upprättelsens tid

Transkript

1 1 MessiasBladet En röst i upprättelsens tid Nr 8-1 Tevet dec 2012 Utgiven av rådet för främjande av svensk Messias-rörelse Ledaren Shalom Det finns en sång som börjar: Frid, frid underbar frid, frid som ej världen kan ge. Det är en sång som jag har älskat och fortfarande älskar. Texten kommer från Joh. 14. I pingströrelsen har man använt hälsningsordet frid troligen redan från begynnelsen. Man ville vara bibeltrogen så mycket som möjligt och frid var ju hälsningsordet i lärjungakretsen. Att hälsa med hej vänner emellan betraktades i pingströrelsen nästan som en synd. Att hälsa varandra med frid - shalom - känns för mig och många andra av oss, mest rätt. Det ger mig en tillfredställelse i min ande och själ. Under min sjukdomstid på sjukhusen upptäckte jag en underbar betydelse av ordet shalom. Dagarna efter infarkten diskuterades vilken typ av behandling jag skulle få. Man bestämde sig för att operera in en pacemaker, och förberedde operationen. För mig var situationen ganska omtumlande. Det fanns en oro och otrygghet i mitt inre. Oro över om jag skulle få leva, eller lämna denna världen innan jag hade slutfört mitt uppdrag. Jag ville och vill leva. Den största oron var över att jag inte hade fått reda ut saker och ting med min familj, praktiska, men framför allt relationsmässiga. Efter att ha lovat min fru Rut att skriva ner hur jag hade tänkt mig, skrev jag mödosamt korta stolpar på ett papper. En liten del av min oro hade släppt, men oron plågade mig ändå. När jag så ligger och tittar upp i taket där i sjukrummet, ber och tackar den Evige för hans nåd emot mig, kommer jag att tänka på ordet shalom och vad det betyder. Jag börja uppleva, att det finns djuphet i att få ha shalom från den Evige. Sådant jag inte hade upptäckt förut. Jag börjar säga ordet shalom gång på gång. I mitt inre släppte då all oro och jag fick se och känna en frid och ett lugn i mitt inre, utöver allt förnuft. Hela min varelse fylldes av ett välbehag. All oro och alla bekymmer för framtiden försvann. Nu visste jag att allt låg i Herrens händer. I Joh. 14 låter oss vår Mästare veta att han har gett oss av sin shalom, och hans shalom är långt utöver den frid som världen kan ge. Det finns frid och trygghet i världen, sådan som människan bygger upp med välstånd, och med ansträngningar för fred länder emellan, m.m. men man ser inte att det finns en som kan ge fred utöver allt det människan kan göra. Min oro var inte rädslan att dö, det fanns och finns ingen sådan rädsla i mitt inre. Min shalom ger jag er, inte som världen ger den. Edra hjärtan var inte oroliga eller försagda. Sköna ord, som för mig har blivit till en underbar välsignelse i mitt liv. Det som skulle redas ut är utrett. Mycket av det praktiska är under kontroll. Baruch HaShem. Många shalomhälsningar till er alla från en trött, men tacksam, och shalomfylld Johan johan@messiasbadet.se

2 2 Vägen Förra månaden analyserade vi det hebreiska ordet nyck- melachá verk, verksamhet, som är מלאכה elordet för att kunna förstå vad som för en jude är tillåtet och förbjudet på sabbaten. Eftersom Torán inte definierar vad melachá är kan man bara veta det genom den muntliga traditionen, som räknar upp 39 aktiviteter som identifieras som melachá och därför måste undvikas på sabbaten. Dessa 39 melachot (pluralformen av melachá), som har att göra med allt det som gjordes för att tillverka tabernaklet i öknen samt upprätthålla gudstjänsten däri, är uppdelade i fyra grupper. Den första av dessa grupper är hämtade från tillverkningen av skådebröden som bakades en gång i veckan och sattes upp på bordet i tabernaklet. Allt som görs i ett jordbruk, från att plöja och så, till att tröska och skilja agnarna (vanning), krävdes för detta brödoffer. Dessutom behövde man mala kornen till mjöl, sålla mjölet, blanda det med vatten och knåda det till en deg och till sist baka det i ugn. Sammanlagt är det 11 grundläggande steg som krävs för att tillverka bröd. Dessa 11 nyckelaktiviteter för brödtillverkning benämns i Talmud som sidura d pat (bröd-ordningen). Nästa grupp melachot har att göra med tillverkning av det ylletäcke som användes som överdrag över tabernaklets hus. I denna grupp finns sammanlagt 13 aktiviteter allt ifrån att klippa får och tvätta ull till att väva och sy. Följande grupp melachot handlar om lädertillverkning. De yttre överdragen över tabernaklets hus var ju gjorda av skinn. Där finns det sammanlagt sju aktiviteter som krävs för tillverkningen, allt från att fånga och slakta djur till att mjukgöra och skära skinnet. Den sista gruppen handlar om att konstruera. Där finns åtta melachot som krävdes för att konstruera och upprätthålla tjänsten i tabernaklet, allt ifrån att skriva, bygga och hamra till att släcka eld och frakta material. Genom den muntliga Torán vet man inte bara att var och en av dessa 39 aktiviteter utgör en huvudprincip av vad som är melachá, utan också den exakta innebörden av var och en. Var och en av dessa 39 melachot kallas för av melachá en primär verksamhet (ordagrant faders-verksamhet ). Det innebär att principen för varje specifik verksamhet även kan förekomma i många andra verksamheter som inte direkt har att göra med tabernaklets konstruktion. Dessa besläktade verksamheter kallas för toldot, תולדות (pluralformen av toldá, (תולדה ättlingar m.a.o. derivata under-verksamheter. Relationen mellan en av melachá och dess toldot liknar den som finns i en familj där fadern ger upphov till ättlingar som alla liknar honom men ändå är olika. Vi skall här ge några illustrerande exempel. Om man sår frön i jorden har man gjort den primära verksamheten av melachá som kallas för zorea plan- så. Att så är i princip att främja tillväxt av זורע tor. Det innebär då att all verksamhet som gynnar tillväxt i växtriket inräknas i denna melachá-familj. Att vattna är en toldá under-verksamhet av zorea. Det är alltså inte heller tillåtet för en jude att vattna på sabbaten. Att tröska är en primär verksamhet,דש dash, av melachá som heter vilket innebär att man skiljer kärnan i vetekornet från strå och agnar. Principen är att ta bort allt naturligt material som inte är ätbart från en frukt. Att ta ut ärtor ur fröskidorna eller ta bort det första, yttre skalet på en valnöt är exempel på toldot av dash (tröska). Att tvätta ull eller liknande material är en av melachá som heter melaben,.מלבן Principen för melaben är att man gör vilken rengöring som helst av vilket tyg som helst som har vilken färg som helst. Om man därför skrubbar bort fläckar från torra kläder eller blöter tyg med en transparent vätska utför man aktiviteter som hör till samma familj. Rabbinerna ger dock tillåtelse att torka sina blöta händer med en handduk på sabbaten av andra anledningar som väger tyngre. Att sy två stygn i en söm är en av melachá som heter tofer,.תופר Men principen för tofer är att på vilket sätt som helst sätta ihop två objekt till att bli ett enda. Att därför klistra eller tejpa ihop två pappersark eller liknande så att de hålls samman innebär att man utför aktiviteter som hör till samma familj. Att slakta ett djur är en av melachá som heter shochet,.שוחט Principen för shochet är att utsläcka vilket djurs liv som helst. Om man därför medvetet dödar den minsta lilla insekt på vilket sätt som helst

3 3 utför man en aktivitet som hör till samma familj. Till och med att orsaka ett blödande sår på en människa, inklusive sig själv, eller ett djur (eller orsaka ett blåmärke) är inkluderat i denna melachá, och därför förbjudet för en jude på sabbaten. Att sätta upp en permanent struktur, som man gjorde med brädorna på tabernaklet, är en av melachá, som heter boné, בונה bygga. Men boné, inkluderar all form av konstruktion och hopsättande, även delvis. Att sätta tillbaka ett stolsben på en stol som gått i bitar eller att slänga ut grus på en gång är exempel på denna verksamhet. Alla aktiviteter inom dessa familjer räknas alltså som melachá, Under templets tid blev den jude som avsiktligt gjorde melachá,, antingen det var i form avav melachá, eller toldá, skyldig till mitat beit din dödsstraff som kunde utfärdas av en högre domstol. Den som gjorde en melachá, på sabbaten av misstag på grund av okunnighet om halachán det praktiska regelverket var skyldig att frambära ett syndoffer i templet. Dessa regler kan tyckas vara en aning strikta när man inte är van vid ett disciplinerat liv eller när man inte har satt sig in i Toráns undervisning och praktik. Men för den som tränats in i dem redan som barn, blir de naturliga levnadsregler som inte är allt för svåra att följa (jfr Luk 1:6; Apg 22:12; 28:17). Har man dessutom rätt attityd och förhållande till den Eviges lagar blir dessa regler medel genom vilka man uttrycker sin trohet och kärlek till Honom. Lika självklart som att man i Sverige inte spottar på golvet, eller går in i finrummet med lortiga skor, eller smackar när man äter, är de allra flesta av dessa sabbatsregler självklara för en gudfruktig jude. Det vi nu har tittat på är enbart en liten introduktion till de 39 melachot för att ge en liten inblick i vad det judiska sabbatshållandet innebär. Den som vill lära sig mer om detta kan skaffa litteratur som mer grundläggande och systematiskt går igenom var och en av dessa huvud-verksamheter (av melachá) och dess derivat (toldot). Jag skall här inte gå in mer på det, det får vi räkna som överkurs. Förra gången nämnde vi tre anledningar till att en gudfruktig messiaslärjunge bland folken bör lära sig en del grundläggande fakta om sabbatsreglerna. För det första lär han känna den Eviges sinne på ett bättre sätt. För det andra får han kunskap om hur judarna lever. Och för det tredje kan han få del av fler av de välsignelser som finns i ett regelbundet Messias Jeshua sammanfattar i sin person alla dessa tre. Han uttrycker fullkomligt vad som finns i den Eviges sinne för han är den Evige uttryckt i människogestalt (Joh 1:14). Han är också förkroppsligandet av Israels folk, det judiska folket (Matt 2:15). Han är också den som förmedlar den Eviges välsignelser när vi följer honom och lyder hans bud (Ef 1:3). Han är sabbatens herre (Matt 12:8). Att studera sabbatsreglerna är ett sätt att bättre lära känna Jeshua. I 1 Johannes brev 3:4-5 står det skrivet: Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen. Och ni vet att han uppenbarades för att ta bort synderna, och synd finns inte i honom. (SFB) Och i Johannes 8:46a står det skrivet: Vem av er kan överbevisa mig om synd? (SFB) Det innebär att Jeshua under sin livstid här på jorden inte gjorde någon förbjuden melachá på sabbaten. Enligt den kunskap jag har om de förhållanden som rådde under det andra templets tid var dessa regler om de 39 melachot allmänt erkända och efterföljda av alla rättrogna judar. Om Jeshua hade undervisat och praktiserat en livsstil som gick emot dessa regler skulle de som ville finna något att anklaga honom för haft god anledning till att döma honom. Men nu var det tvärtom, när man ville döma honom till döden var man tvungen att kalla fram falska vittnen för att kunna få något att anklaga honom för. Det är uppenbart att Jeshua inte tummade på dessa regler. Nästa gång skall vi tala om ytterligare två hebreiska uttryck som anknyter till sabbaten, till att göra den välbehaglig inför den Evige och människor. Chodesh tov god månad! Ketriel ketriel@messiasbladet.se

4 4 Sabbatstider i Sverige Hebreiskt Allmänt Aktivitet Umeå Sundsvall Stockholm Göteborg Malmö 1 Tevet 14 dec Ljuständning 13:28 14:00 14:29 15:07 15:19 2 Tevet 15 dec Havdalá 14:57 15: :37 16:48 8 Tevet 21 dec Ljuständning 13:28 14:01 14:31 15:09 15:21 9 Tevet 22 dec Havdalá 14:59 15:31 16:01 16:39 16:50 15 Tevet 28 dec Ljuständning 13:36 14:07 14:36 15:14 15:26 16 Tevet 29 dec Havdalá 15:07 15:39 16:08 16:45 16:56 22 Tevet 4 jan Ljuständning 13:47 14:18 14:45 15:22 15:33 23 Tevet 5 jan Havdalá 15:20 15:50 16:17 16:54 17:04 29 Tevet 11 jan Ljuständning 14:05 14:33 14:58 15:34 15:44 1 Shevat 12 jan Havdalá 15:38 16:06 16:30 17:06 17:15 7 Shevat 18 jan Ljuständning 14:25 14:51 15:13 15:48 16:56 8 Shevat 19 jan Havdalá 15:58 16:24 16:45 17:20 17:28

5 Toráläsning Hebreiskt Allmänt Parashá Betydelse Toráläsning Haftará Apostoliska Skrifterna 2 Tevet 15 dec 10 MiKets Till slutet, vid slutet 9 Tevet 22 dec 11 VaJigash Och han närmade sig Bereshit: (1 Mos) 41:1-44:17 Bereshit: 44:18-47:27 16 Tevet 29 dec 12 VaJechi Och han levde Bershit: 47:28 50:26 23 Tevet 5 jan 13 Shemot Namn Shemot (2 Mos) 1:1-6:1 1 Shevat 12 jan 14 VaErá Och jag visade mig Shemot: 6:2-9:35 8 Shevat 19 jan 15 Bo Kom Shemot: 10:1-13:16 1 Kungaboken: 3:15 4:1 Hesekiel: 37: Konungaboken 1:1-12 Jesaja: 27:6 28:13;29:22-23 (A*) Jeremia: 1:1 2:3 (S*) Hesekiel: 28:25 29:21 Jeremia: 46:13-28 Markus: 13:1 14:31 Markus 14:32-15:5 Markus 15:6 16:8 Lukas 1:1-2:20 Lukas 2:21 5:11 Lukas 5:12 7:50

6 6 Toráläsning 10 MiKets - 1 Mosebok 41:1 44:17 MiKets - Betyder till slut, vid slutet : : : :53 42: :19 43: : :30 44:17 8. Maftir: 44:14-17 Haftará: 1 Kungaboken 3:15 4:1 Apostoliska Skrifterna: Markus:13:1 14: : : : : : VaJigash - 1 Mosebok 44:18 47:27 VaJigash - Betyder och han närmade sig 1. 44: :31 45: : : :28 46: :28 47: : Maftir: 47:25-27 Haftará: Hesekiel 37:15-28 Apostoliska Skrifterna: Markus:14:32 15: : : : : : VaJechí - 1 Mosebok 47:28 50:26 VaJechí - Betyder och han levde :28 48: : : : : :27 50: : Maftir: 50:23-26 Haftará: 1 Konungaboken 1:1-12 Apostoliska Skrifterna: Markus:15:6 16: : : : : : Shemot - 2 Mosebok 1:1 6:1 Shemot -Betyder namn. 1. 1: :18 2: : : :18 4: : :1 6:1 8. Maftir: 5:22 6:1 Haftará: Jesaja 27:6 28:13; 29:22-23 (Askenasisk trad.) Jeremia 1:1 2:3 (Sefardisk trad.) Apostoliska Skrifterna: Lukas 1:1-2: : : : : :1-20

7 7 14 VaErá - 2 Mosebok 6:2 9:35 VaErá - Betyder och jag visade mig. 1. 6: : :29 7:7 4. 7:8 8:10 (8:6 Heb.) 5. 8:11-22 (8:7-18 Heb.) 6. 8:23 (19 Heb) 9: : Maftir: 9:33-35 Haftará: Hesekiel 28:25 29:21 Apostoliska Skrifterna: Lukas 2:21 5: : :41 3: : : :31 5:11 15 Bo - 2 Mosebok 10:1 13:16 Bo - Betyder kom : : :24 11: :4 12: : : : Maftir: 13:14-16 Haftará: Jeremia 46:13-28 Apostoliska Skrifterna: Lukas 5:12 7: : :33 6: : :43 7: :18-50 Ansvarig utgivare Johan Bladh johan.bladh@messiasbladet.se Rådet - radet@messiasbladet.se R e d a k t i o n - redaktion@messiasbladet.se Ketriel Blad, Lars-Gösta Gustafsson,, Johan Bladh, Petrus Hägglund, Noomi Andersson,Tibor Urban Design och layout Krzysztof Kolompar kristoffer@messiasbladet.se www. m e s s i a s b l a d e t. s e