De mykeniska kupolgrafvarna och de nordiska gånggrifterna Montelius, Oscar Fornvännen 4,
|
|
- Christoffer Bergman
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 De mykeniska kupolgrafvarna och de nordiska gånggrifterna Montelius, Oscar Fornvännen 4, Ingår i: samla.raa.se
2 DE MYKENISKA KUPOLGRAFVARNA OCH DE NORDISKA GÅNGGRIFTERNA OSCAR MONTELIUS. edan för flera år sedan har jag sökt skildra gånggriftens utvecklingshistoria. 1 Emedan märkliga bidrag till denna historias första kapitel i senaste tid blifvit kända, och emedan man missuppfatta! vissa för en rät! kännedom om sammanhanget viktiga förhållanden, torde det vara skäl dels att i korthet redogöra för hela utvecklingen, sådan denna ter sig i den nyaste forskningens ljus, dels al! fäsla uppmärksamheten på några delaljer, som blifvit oriktigt uppfattade. Hos forntidens folk var den tron allmän, att de hädangångna fortsatte sitt lif i den andra världen på samma sätt, som de lefvat här på jorden. Därför gaf man dem med i grafven kläder, prydnader och vapen, mat och dryck. Därför gaf man också ofta åt grafven en sådan form, att den dödas bostad mer eller mindre liknade den, som han haft under sin lefnad. För att förstå grafvens form är det alltså ofta nödvändigt att känna den samtida bostadens form. På annat ställe 2 har jag visat, att de enkla hyddor, som i äldsta tid uppförts, voro runda. öfverstycket: från vattlösa-dopfuntan. st. H. M. inv Montelius, Orienten och Europa i Antiqvarisk tidskrift för Sverige XIII (Stockholm, 1894), sid. 47 följ.; öfversatt till tyska af J. Mestorf under titeln: Der Orient und Europa (Stockholm, 1899), sid. 36 följ. 2 Svenska Fornminnesföreningens tidskrift, band 9, sid. 4. Montelius, Zur attesten Geschichte des Wohnhauses in Europa, speziell im Norden, i Archiv fur Anthropologic, band XXIII (1895), sid Fornvännen
3 162 Oscar Montelius. Då man behöfde allt mera utrymme, men ej kunde öka byggnadens diameter utöfver en viss gräns, gjordes längden större än bredden, hvarigenom, emedan den gamla afrundningen fortfarande bibehölls, en oval form uppstod. Än senare blefvo husen fyrsidiga. 1 Europa är denna form i allmänhe! att tillskrifva ett inflytande från Orienten, där utvecklingen, hvilken torde hafva varit hufvudsakligen densamma som i vår världsdel, mycket tidigare än här hunnit det stadium, som karakteriseras af bostadens fyrsidiga grundplan. Den senaste tidens fynd hafva ådagalagt, att boningshusets historia äfven i de östra Medelhafsländerna verkligen varit den nu beskrifna. Märkliga gräfningar i Orchomenos, således på det grekiska fastlandet, hafva blottat tre på hvarandra liggande lager af byggnadslämningar: 1 i det understa har man funnit rester af runda, i det mellersta af ovala (den ena ändan är rätlinig) och i det öfversta af fyrsidiga byggnader. Denna upptäckt bekräftar således på ett lika oväntadt som fullständigt sätt, att utvecklingen verkligen varit den ofvan angifna. De äldsta hyddorna voro vanligen täckta med!rä och halm eller dylik!. När man började begagna sten eller soltorkadt tegel, täcktes de runda byggnaderna vanligen af ett "falskt", genom "öfverkragning" bildad!, hvalf, hvilke! för at! få största möjliga styrka blef högt, nästan bikupsformadt. Sådana byggnader ses på den assyriska relief, som är återgifven å sid. 163 (fig. I), 2 och dylika hyddor begagnas ännu i Kurdistan, således i en ej långt från Assyrien belägen trakt (fig. 2). s Grafvar, som efterbilda sådana runda, af ett hvalf täckta boningar, förekomma tidigt i det östra Medelhafsområdet. Till 1 Heinrich Bulle, Orchomenos, I, Die älteren Ansiedelungsschichten, i Abhand/ungen derphilosoph.-philologischen Klasse der K- Bayrischen Akademie der Wissenschaften, XXIV: 2 (Miinchen, 1907), pl. IV, sid Perrot, Histoire de Tärt dans 1'antiquité. II, Chaldée et Assyrie (Paris, 1884), sid. 146, fig, Bulle, Orchomenos, pl. XI 2.
4 De mykeniska kupolgrafvarna och de nordiska gånggrifterna. 103 Fig. 1. Forntida runda hyddor. Assyrisk relief. Fig. 2. Nutida runda hyddor. Kurdistan.
5 164 Oscar Montelius. grafven, liksom till bostaden, ledde en dörr; de efterlefvande behöfde hafva tillträde till den dödes hvilorum för att bringa honom offer. Emedan man för att gifva större fasthet åt det kupolliknande hvalfvet antingen täckte dessa grafvar med en stor jordhög, eller också anlade dem i sidan af någon sluttning, blef det nödvändigt att hafva en kortare eller längre gång, som gjorde det möjligt att komma till dörren och grafkammaren. En sådan gäng ledde för öfrigt till många mer eller mindre underjordiska runda hyddor, såsom fig. 3 visar. -g,^ På Kreta, vid Hagia Triada i närheten af Phaestos-palatsel, har man för några år sedan upptäck! en sådan rund graf (grekerna kalla den "tholos"), som varit täckt af ett nu instörtad! "falskt" hvalf, och till hvilken en gång ledde. 1 Denna märkliga grafbyggnad härstammar från en mycket gammal tid, hvilket bevisas däraf, att man här, jämte föremål från senare perioder, ty grafven har begagnats under lång tid, funnit små, breda koppardolkar och andra saker Fig. 3. Lämningar af från kopparåldern. Något tvifvel kan ej rund hydda med gång. heller finnas därom, att grafven vid Hagia Triada ej är byggd senare än under den förra hälften af det 3:dje årtusendet före Kr. föd. 2 En annan primitif kupolgraf har upptäckts vid Kumasa nära Gortyna på Kreta. B På Greklands fastland träffa vi många grafvar af detta slag. Vid midten af det 2:dra förkristna årtusendet, då kulturen där stod högt, uppförde man i Mykenae sådana praktbygg- 1 F. Halbherr, Scavi eseguiti dalla commissione archeologica ad Haghia Triada ed a Pesto, i Memorie del R. Istituto Lombardo di scienze e lettere, XXI (Milano, 1905). A. Mosso, Le armi piu antiche di rame e di bronzo i Memorie della R. Accademia dei Lincei, 1908 (Roma, 1908), sid Arthur J. Evans, Essai de classification des époques de la civilisation Minoenne (London, 1906), sid Evans, anf. arb., sid. 6.
6 Uwm J. o E o c u bo i) < o ca i-. 5g "3 B. C
7 166 Oscar Montelius. nåder, som den så kallade "Atreus' skattkammare" (fig. 4), ett af byggnadskonstens mästerverk. Denna graf är med beundransvärd konst uppförd af väl huggen sten; redan den långa, af höga murar bildade gången gör et! imponerande inlryck, och detla blir än starkare, när man inträder i den stora runda salen, hvilken ännu i dag som för tre och ett hälft årtusende sedan täckes af sitt höga, luftiga hvalf. Visserligen hör ^i 0^^ 0^ "Atreus' skaltkam- \ M^pi p 4&5&. ifra s avarande z^y ^tfm -M. J ; ^? Ä Pe", men vid förslå c=k r$r \J <^4 o P o -?() 0 DHC k pä denna under- D b i^o? bara byggnad se vi, c^i^j fa-» > 6 M J&&,... ' ^WWMX ^ ooffes v% '~Er*S% jf$i 3$ e g&xs& att man har e J har s,g en P rot otyp, ^^ÄlL-J&^ig-l^ utan ett praktarbete, ^ Ä ^ Ä W som ^presenterar ett V OSAK^ sent skede i utveck- Fig. 5. Plan af kupolgraf. Spanien. lingen.,, t_ Sådana kupolgrafvar träffas äfven i mänga andra f '. >a trakter än på Kreta och i c: Grekland, ehuru ingenstädes '>--- af sådan skönhet som uti sistnämnda land.' Fig. 6. Genomskärning af kupolgraf. Vi finna typen på Svarta Spanien. hafvets norra kust och i mellersta Italien, till hvilket land den kom med etruskerna. Yngre former af densamma förekomma i Mindre Asien. 2 Från östra Medelhafsområdet fördes typen ock tidigt öfver till sydvästra Europa genom den handel, som sedan urminnes tider satte den Pyrenäiska halfön i förbindelse med Österlandet. 1 Montelius, Die Bronzezeit im Orient und in Griechenland, i Archiv fur Anthropologic, band XXI (1892j, sid. 30. En italiensk graf af denna typ ses i mitt arbete La civilisation primitive en Italie, pl Der Orient und Europa, sid. 30.
8 De mykeniska kupolgraf varna och de nordiska gdnggrifterna. 167 Vid Almeria på Spaniens sydöstra kust, dit man utan större svårighet kunde komma öfver från Afrika, utan att behöfva fortsätta ända fram till Gibraltars sund, har man funnit grafvar af denna typ (fig. 5 och 6), hvilkas innehåll visar, att de förskrifva sig från början af det 3:dje årtusendet, såvida de ej äro ännu äldre. De bestå af en rund, r m ; IS!' n V N eeo* Fig. 7 a, b. Kupolgraf; genomskärning och plan. Frankrike. murad kammare, till hvilken en gång leder; kammaren har varit hvälfd, men, ehuru hvalfvet stöddes af en i midten ställd pelare, har det störtat in. Liknande grafvar, antingen byggda af sten eller urhälkade i sluttningen af någon höjd, finnas äfven annorstädes på den Pyrenäiska halfön, samt i Frankrike (fig. 7 9) och på de Brittiska öarna (fig. 10 och 11), några träffas så långt mot norr som i Skottland och på Orkneyöarna. Många af dessa grafvar (fig. 7, 8, 10 och 11) äro murade
9 168 Oscar Montelius. at smärre stenar och täckta med ett hvalf; gången är vanligen täckt med stora, vågrätt liggande stenhällar. I andra grafvar (fig. 9) ar kammaren, som i början har rund, sedan fyrsidig form, på samma sätt som gången täck! i; ';; %nfi^ c, \JT$ Fig. 8. Kupolgrafvar. Bretagne. 8 a. Plan. Fig. 8 b. Genomskärning. Fig. 9. Gånggrift. Bretagne. med hällar. Väggarna äro då icke längre murade utan bildade af stora stående stenar; hvarje sådan väggsten räcker från golf till tak, såsom i de ännu äldre, i samma länder förekommande dösarna, hvilkas byggnadssätt uppenbarligen inverkat på de nu i fråga varande grafvarnas. Härmed är gånggriften färdig.
10 De mykeniska kupolgrafvarna och de nordiska gänggrifterna. 169 Från västra Europa kom gånggriften till Danmark (fig. 12), södra Sverige (fig. 13) och nordvästra Tyskland. Äfven i de skandinaviska länderna är kammaren i början rund, sedan blir den oval och slutligen fyrsidig. På den Pyrenäiska halfön tillhöra de nu omtalade grafvarna kopparåldern. Gänggrifterna i de skandinaviska länderna och Tyskland Fig. 10 a, b. Kupolgraf vid New Qrange; genomskärning och plan. Irland. tillhöra en tid, då sten var det vanliga materialet för vapen och verktyg; men det har visat sig, 1 att kopparn redan då var känd i våra länder, ehuru den ännu var sällsynt. Äfven den tid, från hvilken de nordiska gänggrifterna förskrifva sig, skulle 1 Montelius, Die Chronologie der altesten Bronzezeit in Nord-Deutschland und Skandinavien (Braunschweig, 1900), sid. 115; jfr fig. 22 sid. 13 (i Skåne funnen kopparyxa af samma typ som de i gänggrifterna förekommande).
11 170 Oscar Montelius. således med skäl kunna kallas "kopparålder", om man, såsom sig bör, gifver detta namn åt den period, då kopparn, men ännu ej bronsen, var känd. För mig finnes intet tvifvel om, att de första gänggrifterna % _l 100 Fig. 11. Kupolgraf; genomskärning och plan. Skottland. i Skandinavien ej uppfördes senare än omkring midten af det 3:dje årtusendet före Kr. föd. Före slutet af det årtusendet hade man upphört att bygga de egentliga gänggrifterna, de i hvilka gången är vinkelrät mot kammaren. Omkring 2000 år före vår tidräknings början träffa vi här i Norden ett annat slag stenbyggda grafvar med gäng, hvilken
12 De mykeniska kupolgrafvarna och de nordiska gänggrifterna. 171 har samma riktning som kammaren (fig. 14). Typen blir sedan allt mer degenererad, tills de sista spåren af gång försvunnit. En dylik retrograd utveckling hafva äfven de västeuropeiska gänggrifterna haft. ^wsåsw^ Q Fig. 12. Gänggrifter; genomskärning och plan. Danmark. En af de allra förnämsta arbetarna på den förhistoriska forskningens fält har uppfattat förhållandet mellan de mykeniska "skattkamrarna" och de nordiska gänggrifterna på helt annat sätt än nu är framstäldt. Att de grekiska kupolgrafvarna och gänggrifterna äro "uttryck för en och samma kulturrörelse", inser han, 1 men han betraktar de mykeniska kupolgrafvarna såsom de äldsta i sitt ji. f*t 1 S. Muller, Urgeschichte Europas (Strassburg, 1905), sid. 76.
13 172 Oscar Montelius. slag och, emedan de ej gä längre tillbaka i tiden än till midten af det andra årtusendet före Kr., skulle enligt hans mening de nordiska gänggrifterna vara yngre. Detta är emellertid oförenligt med andra i samma arbete uttalade åsikter. Vore våra gånggrifter ättlingar af de mykeniska kupolgrafvarna, kunde de förra icke, såsom i sist anförda arbete förutsattes, tillhöra tiden kort efter midten af det 2:dra förkristna årtusendet, utan måste vara betydligt yngre. Det är nämligen uppenbart, att typen vandrat från de östra Medel- - n -~3 Fig. 13. Gånggrift. Västergötland. hafsländerna till sydvästra Europa och därifrån öfver Frankrike och de Brittiska öarna till den germaniska norden, samt att typen på denna långa väg väsentligen förändrats. Men allt detta måste hafva tagit många hundra år i anspråk. Äfven om gänggrifterna, såsom nämnde forskare anlager, vore från liden kort efter midten af det andra årtusendet, sä skulle bronsåldern här i Norden ej kunna hafva börjat vid den tid, som angafs i samma arbete. Där förklarades nämligen (s. 97) de spiralornerade bronserna, hvilka ansågos tillhöra bronsålderns början, förskrifva sig från de sista århundradena af samma årtusende, det vill säga bronsåldern skulle
14 De mykeniska kupolgrafvarna och de nordiska gänggrifterna. 173 enligt denna forskares åsikt hafva börjat här omkring 1200 år före Kr. föd. Men, såsom nedan visas, måste mycket mer än ett par hundra år hafva förflutit mellan den tid, då våra första gånggrifter uppfördes, och den, då bronsåldern började här i Norden. Däraf framgår, huru omöjligt det är att anse våra gånggrifter härstamma från de mykeniska kupolgrafvarna. Ännu omöjligare blir det att förena denna åsikt om gång- Fig. 14. Graf med gäng i samma riktning som kammaren; genomskärning och plan. Danmark. griftens härkomst med den åsikt samma forskare nyligen framställt, att bronsåldern i Norden begynt ännu tidigare, eller närmare det 2:dra förkristna årtusendets midt än dess slut. 1 Då nu, såsom jag på andra ställen visat, icke ens sistnämda åsikt om den nordiska bronsålderns början kan vara JIV, 1 Miiller, Bronzealderens begyndelse og wldre udvikling i Danmark, efter de nyeste fund, i Aarböger for Nordisk Oldkyndighet, Här heter det (sid. 119) i fråga om den danska bronsålderns kronologi: "Men krasvedes der ved siden heraf en angivelse i aarhundrcdcr, da maatte den, saavidt skj0nnes, lyde paa, at den 6. och 5. gruppe i Danmark svare till de ferstc aarhundrcder af det sidste tusindaar f. Chr., den 4. og 3. til de sidste aarhundrcder af tusindaaret forud og den 2. og 1. til den foranliggende tid, dog uden at naa op til aartusindets midte".
15 174 Oscar Montelius. riktig, utan denna början måste falla lång! före det 2:dra årtusendets midt, är det alldeles klart, alt gånggriften icke kan vara en ur den mykeniska "skattkammarn" härledd form. Att gånggrifternas tid i Norden verkligen börjat mycket långt före det 2:dra årtusendets midt och således mycket långt före den tid, då "Atreus' skatikammare" byggdes framgår för öfrigt däraf, att man mellan gånggrifternas första uppträdande här och midten af det andra förkristna årtusendet kan urskilja följande perioder: 1. Gånggrifternas period, hvilken måste motsvara flera århundraden, emedan antalet till våra dagar bevarade danska och svenska gånggrifter är mycket stort, emedan hvarje sådan graf uppenbarligen användts i mycket läng tid, och emedan man kan se, att typen undergått stor förändring under den tid, som förflutit mellan byggandet här af den första och den sista egentliga gånggriften. 2. Hällkistornas period, hvilken af liknande skäl äfvenledes måste motsvara flera århundraden. 3. Bronsålderns första' period, som icke kan hafva varit kortare än ett par århundraden, emedan därunder den betydande utveckling ägt rum, hvilkens resultat visar sig i vår bronsålders blomstringstid. Det är först denna i den andra perioden af bronsåldern infallande blomstringstid, som motsvarar midten af det 2:dra årtusendet f. Kr. Utan svårighet kan man också bevisa, att de spanska kupolgrafvarna äro mycket äldre än de mykeniska. De spanska grafvarna förskrifva sig från kopparåldern, och flera i dem funna lerkärl af egendomlig typ visa, att de äro samtida med kopparåldern i Italien. Men denna omfattar en lång tid före början af den italienska bronsålderns första period, och sistnämnda period är i sin ordning mycket äldre än den 3:dje perioden, hvilken är ungefär samtidig med de mykeniska kupolgrafvarna.
16 De mykeniska kupolgrafvarna och de nordiska gänggrifterna. 175 På grund af alla dessa förhållanden hade jag 1 för länge sedan uttalat den åsikten, att såväl de mykeniska som de spanska kupolgrafvarna härstamma från en prototyp, hvilken måste hafva funnits i det öslra Medelhafsområde! långt före Mykenaetiden. Till denna prototyp hör grafven vid Hagia Triada, men den är uppenbarligen icke den äldsta i sitt slag. NÅGRA I SVERIGE FUNNA BRONSSTATYETTER AF BARBARISK TILLVERKNING AF T. J. ARNE. )november 1909 inkom till Statens Historiska Museum en liten statyett af brons, funnen pä Källebergs ägor i Timmele socken, Västergötland. Bilden hade anträffats vid upplöjning af en nu c:a 30 m. lång och 10 m. bred kulle, i hvars ena kant anträffades en samling stenar. På båda sidor om kullen har gått djupt nedskurna vägar. Gärdens ägare C. F. Johansson upplockade i matjorden, där bilden legat, på omkring 2 dms djup en liten samling brända ben utan kolblandning samt ett par små brända flintstycken. Benen voro efter plöjningen spridda på ett område af 4 m:s längd och 2 m:s bredd. Bilden tyckes alltså härröra från en graf, möjligen ett röse, enär återstoden af stenarna enligt ägarens mening redan tidigare plockats bort. Att döma af benens beskaffenhet skulle grafven närmast härröra från slutet af bronsåldern eller möjligen början af järnåldern. Bilden består af gjuten brons och framställer en naken kvinnofigur. Panna saknas, ansiktet är rundtorn markeradt. 1 I mina föreläsningar i Statens Historiska Museum.
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 34, SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. ELFTE BANDET. 3:e häftet. INNEHÅLL: Svenska Fornminnesföreningens tionde allmänna möte i Vadstena den 19 21 augusti 1901. Med 6 fig.... 255. MONTELIUS,
Symboliska miniatyryxor från den yngre järnåldern Almgren, Oscar Fornvännen 4, Ingår i:
Symboliska miniatyryxor från den yngre järnåldern Almgren, Oscar Fornvännen 4, 39-42 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1909_039 Ingår i: samla.raa.se Fig. 5. Bärnsten. V v SYMBOLISKA MINIATYRYXOR
Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.
Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.se ETT SILFVERFYND FRÅN VIKINGATIDEN OTTO RYDBECK. Heljarp,
Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, Ingår i: samla.raa.
Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, 53-57 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_053 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. 53 egentliga plats, varigenom den kulturhistoriskt
Myntfynd från Bösarps kyrkogård, Skytts härad, Skåne Norström, Rosa Fornvännen 1, Ingår
Myntfynd från Bösarps kyrkogård, Skytts härad, Skåne Norström, Rosa Fornvännen 1, 191-195 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_191 Ingår i: samla.raa.se MYNTFYND FRÅN BÖSARPS KYRKOGÅRD, SKYTTS
Hjulformiga spännen Montelius, Oscar Fornvännen 4, Ingår i: samla.raa.
Hjulformiga spännen Montelius, Oscar Fornvännen 4, 109-119 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1909_109 Ingår i: samla.raa.se HJULFORMIGA SPÄNNEN AF OSCAR MONTELIUS. sydöstra Södermanland, vid
En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:
En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101
som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga
som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga att motivera mitt redan uttalade omdöme: att läroboken
När började man allmänt använda järn? 2. Montelius, Oscar Fornvännen 8, 61-91 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1913_061 Ingår i:
När började man allmänt använda järn? 2. Montelius, Oscar Fornvännen 8, 61-91 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1913_061 Ingår i: samla.raa.se ^V" 1 * rriiimii""" i i"iiiiii'"""f"."'t NÄR BÖRJADE
EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM
TUi benäget omnämnande Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA AF KLAS VINELL ADJUNKT VID NORRA r.atrni-ärovehkkt I STOCKHOLM
RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.
RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, FRAMSTÅLD GENOM RÄKNE-EXEMPEL AF L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. I. HELA TAL OCH DECIMALBRÅK. STOCKHOLM, FÖRFATTARENS
FOLKSKOLANS GEOMETRI
FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt
Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem.
Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem. I andra, tredje och fjärde häftena af Pedagogisk Tidskrift för innevarande år (sid, 79, 124 och 175) förekomma uppsatser angående ett vid sistlidne hösttermins
ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN
ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.
"VADSTENA-BRAKTEATEN" OCH EN NYFUNNEN GULDBRAKTEAT PRÄGLAD MED SAMMA STAMP.
"VADSTENA-BRAKTEATEN" OCH EN NYFUNNEN GULDBRAKTEAT PRÄGLAD MED SAMMA STAMP. AF OSCAR MONTELIUS. JU af de märkligaste föremålen i Statens Historiska Museum är den berömda "Vadstena-brakteaten", ett med
Skelettresterna från en dös vid Slutarp, Kinneveds sn., Frökinds hd., Västergötland Fürst, Carl Magnus Fornvännen 6,
Skelettresterna från en dös vid Slutarp, Kinneveds sn., Frökinds hd., Västergötland Fürst, Carl Magnus Fornvännen 6, 140-143 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_140 Ingår i: samla.raa.se
Undersökning af en grafhög vid Tinkarp nära Sofiero Gustaf Adolf (Prins) Fornvännen 1,
Undersökning af en grafhög vid Tinkarp nära Sofiero Gustaf Adolf (Prins) Fornvännen 1, 53-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_053 Ingår i: samla.raa.se ^V*'** \ rim '" ull''!'"''''?"'
Några ord om undervisningen i aritmetik.
Några ord om undervisningen i aritmetik. Under sommaren har man haft nöje att se i tidskriften anmälas en lärobok i aritmetik, utgifven i Norge: J. Nicolaisen. Regneundervisningen. Methodisk veiledning
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369
En hällristning i Västergötland Schnittger, Bror Fornvännen 6, 196-203 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_196 Ingår i: samla.raa.
En hällristning i Västergötland Schnittger, Bror Fornvännen 6, 196-203 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_196 Ingår i: samla.raa.se 196 Hjalmar Lindroth. t våra dagar kan man knappt tala
ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.
ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. PA KALMAR BOKFÖRLAGS-AKTIEBOLAGS FÖRLAG. 1877. Kalmar. TBYCKT
Nyupptäckt hällristning på Kinnekulle Leijonhufvud, Märta Fornvännen 3, Ingår i:
Nyupptäckt hällristning på Kinnekulle Leijonhufvud, Märta Fornvännen 3, 87-92 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1908_087 Ingår i: samla.raa.se NYUPPTÄCKT HÄLLRISTNING PÅ KINNEKULLE. AF MÄRTA
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 32 SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT.! / ELFTE BANDET. Isa häftet. INNEHÅLL: MONTELIUS, OSCAR, Ett i Sverige funnet fornitaliskt bronskärl. Bidrag till vår kunskap om handelsförbindelserna mellan
Tid: Nyare tid Fyndår: 1815 Fyndtyp: Depåfynd Antal: Fler än 30 mynt Slutmynt: Danmark, Kristian V (1670-99), skilling, okänt årtal
STURKÖ 147. HÅLAN SHM/KMK 1453 Fyndår: 1815 Antal: Fler än 30 mynt Slutmynt: Danmark, Kristian V (1670-99), skilling, okänt årtal Fyndomständigheter: "Funne 1815 på Storko vid gården Hålan i en med ett
FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN. MKl» ÖFNING S-EXEMPEL A. WIEMER. BibUothek, GÖTEBOf^. TBKDJK WPH.AC.AW. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs
1 FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN MKl» ÖFNING S-EXEMPEL AP A. WIEMER ' ^ BibUothek, TBKDJK WPH.AC.AW. GÖTEBOf^. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs Innehall. Hela tals beteckning och utnämning- Sid.
METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING
METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett
18 hål på historisk mark
18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här
Innehåll Fakta & innehåll sid 1 (1 2) Framsida sid 2 (3) Förord sid 3 (4) Huvudtext sid 4 7 (5 11) OBS: Flera sidor med mycket färg.
Innehåll Fakta & innehåll sid 1 (1 2) Framsida sid 2 (3) Förord sid 3 (4) Huvudtext sid 4 7 (5 11) OBS: Flera sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Märkvärdiga gånggrifterna 1866 Totalt antal
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 35 SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. TOLFTE BANDET. lia häftet. INNEHÅLL: MONTELIUS, OSCAR, Östergötland under hednatiden. Med» 33 fig.... 1. FLENTZBERG, ANT., Våra»stenyxor med skafthål», en
Alvena-huvudet Arne, Ture J. Fornvännen 29, Ingår i: samla.raa.se
Alvena-huvudet Arne, Ture J. Fornvännen 29, 239-242 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_239 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDEN ALVENA-HUVUDET I Fornvännen 1 9 3 3, s. 332 ff, har Anathon
Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.
Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla
ARITMETIK OCH ALGEBRA
RAÄKNELÄRANS GRUNDER ELLER ARITMETIK OCH ALGEBRA I KORT SYSTEMATISK FRAMSTALLNTHG AF EMIL ELMGREN. II. ALGEBRA STOCKHOLM, P. A. NYMANS T R Y C K E R I, 1882. FÖRORD. Hänvisande till förordet i häftet I
utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.
B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS
Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i:
Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i: samla.raa.se FYND 0( H FÖREMÅL I SVENSKA MUSEER URNEGRAVAR
Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.
Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma pris, som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. 50 öre för inbundet exemplar. Grenna, reqvireras
Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden. II Arne, Ture J. Fornvännen 14, 241--245 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_241 Ingår i:
Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden. II Arne, Ture J. Fornvännen 14, 241--245 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_241 Ingår i: samla.raa.se Viktsenheterna i Snerige under cikingatiden.
FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.
RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt
Bromma rundkyrkas ursprungliga takanordning Ekhoff, Emil Fornvännen 2(1907), 189-201 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1907_189 Ingår i:
Bromma rundkyrkas ursprungliga takanordning Ekhoff, Emil Fornvännen 2(1907), 189-201 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1907_189 Ingår i: samla.raa.se Bromma rundkyrkas ursprungliga takanordning.
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga
HAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv.
HAMMENS HÖG Hammens hög (RAÄ 1) är en gravhög som ligger på Hammenhög nr 35 strax norr om byn, väster om vägen mot Smedstorp. Högen är runt 30 meter i diameter och 5 meter hög. Den är ganska skadad av
Depåfyndet från Västlaus i Burs, Gotland Lindqvist, Sune Fornvännen 23, Ingår i:
Depåfyndet från Västlaus i Burs, Gotland Lindqvist, Sune Fornvännen 23, 112-115 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_112 Ingår i: samla.raa.se 112 Smärre meddelanden. som domareringen: den
BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal
PATENT N.^ 2.^. BESKRIFNING off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal Patent i. Sverige från den 2^ jun:l 188^. ilufvuddelarne af denna apparat
AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE
AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, Jln'JTE :-;rj'f'lvme::\t 1"("1: 1l1 :8:-; OMCIFl'iINGAX (l (' H :" 'I' n i.k IIIl L :VI:-; L,~ 1\, ISS5. Ai P. A. HULDBERG. THl':'I'TJUSI>E AfWÅ:\GJ';N.
Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Några i Sverige funna bronsstatyetter af barbarisk tillverkning Arne, Ture J. Fornvännen 4, 175-187
Några i Sverige funna bronsstatyetter af barbarisk tillverkning Arne, Ture J. Fornvännen 4, 175-187 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1909_175 Ingår i: samla.raa.se De mykeniska kupolgrafvarna
SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM.
SAMLING af RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst utgifven af P. A. SlLJESTRÖM. Första häftet, innehållande orakr..1100 exempel i de fyra räknesätten med hela tal. STOCKHOLM, 1870. I». A. N O R S T E
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 j FRÅN %N0aaxö fängj? IQ,VAKTIEBOLAG1887 i Från hvarje i priskuranten omnämnd tionsort har jag 3 qvalitéer, primarsüperiol extra, på lager. Der någon af dessa qvalitéer
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857
INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.
LÖSNING AF UPPGIFTER
LÖSNING AF UPPGIFTER i ARITMETIK OCH ALGEBRA, TILL LEDNING VID UPPSATSSKRIFNING, AF K. P. HORDLUND. TTtg-ifTrareäas förlag. GEPLE 1896. GOLTi-POSTENS TRYCKERI^ Föreliggande arbete är afsedt att vara ett
Guideböcker till historiska platser
Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5-11 (5 18) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Vikingarnas skeppsgrafvar
PM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM. t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA L. O.
RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA AP L. O. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKSKOLELÄRARINNE-SEMINARIET I STOCKHOLM. ANDRA
Bragby-svärdet : ett märkligt uppländskt bronsåldersfynd Ekholm, Gunnar Fornvännen 11,
Bragby-svärdet : ett märkligt uppländskt bronsåldersfynd Ekholm, Gunnar Fornvännen 11, 158-163 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1916_158 Ingår i: samla.raa.se Bragby-soärdet. Ett märkligt uppländskt
EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A.
EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF ' CHR. FR. LINDMAN Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A. STOCKHOLM ZACHARIAS HjEGGSTROMS PÖRLAG IWAR HJIG-G8TRÖMS
RAKNELARA FÖR DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN OCH FLICKSKOLOR FIL. D: R, ÖFVERLÄRAHE VID TEKN. SKOLAN I STOCKHOLM, LÄRARE I
RAKNELARA FÖR DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN OCH FLICKSKOLOR AF ALFR. BERG FIL. D: R, ÖFVERLÄRAHE VID TEKN. SKOLAN I STOCKHOLM, LÄRARE I MATEMATIK VID K. HÖGRE LÄ R ARI N N E-S EM I N AR I U M TJUGOFEMTE VPPLAGAN
ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17
1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.
Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896
Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,
Ett karelskt stenvapen med älghufvud funnet i Uppland Reuterskiöld, Edgar Fornvännen 1911(6), s. 164-171 : ill.
Ett karelskt stenvapen med älghufvud funnet i Uppland Reuterskiöld, Edgar Fornvännen 1911(6), s. 164-171 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_164 Ingår i: samla.raa.se 164 Edgar Reuterskiöld.
Stenhuggarmärken i Linköpings domkyrka Romdahl, Axel L. Fornvännen Ingår i: samla.raa.
Stenhuggarmärken i Linköpings domkyrka Romdahl, Axel L. Fornvännen 42-50 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1909_042 Ingår i: samla.raa.se 42 Oscar Almgren. och i annan form det med inskrift
När började man allmänt använda järn? 1. Montelius, Oscar Fornvännen 8, 1-27 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1913_001 Ingår i:
När började man allmänt använda järn? 1. Montelius, Oscar Fornvännen 8, 1-27 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1913_001 Ingår i: samla.raa.se . :; ::,.;:; > :' - > ;-:-v.-: :' V^^ÄUÄ^?-',- NÄR
En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.
En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. En schweizisk gjutform. Åren 1916 och 1919 undersöktes
Viktenheterna i Sverige under vikingatiden Arne, Ture J. Fornvännen 13, Ingår i:
Viktenheterna i Sverige under vikingatiden Arne, Ture J. Fornvännen 13, 61-64 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1918_061 Ingår i: samla.raa.se Viktenheterna i Soerige under oibingatiden. Av
Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille
BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21
Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne
wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin
UDDEVALLA STAD 168. KV. AMINOFF UM 6798:238. Fyndår: 1988 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt
UDDEVALLA STAD 168. KV. AMINOFF UM 6798:238 1988 Ensamfunnet 1 mynt OCH Vid arkeologiskt utgrävning av kvarteret Aminoff påträffades ett fragment av ett mynt. Grävningen var ett samarbetsprojekt mellan
Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne.
Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne. En verkställd beräkning har visat, att för E-linjen vid
Motorcykeln övervann avstånden och ledde till långväga turism
Motorcykeln övervann avstånden och ledde till långväga turism 17 januari 2013 Bilen övervann avstånden och öppnade möjligheter till vidsträckta resor runtom i vårt land och omvärlden, men för många män
Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt
Genealogiska Nätbiblioteket Genealogiska Nätbiblioteket, 2005: 4 Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Sammandrag: En utredning av frälsemannen Bengt Algotssons fädernesläkt. Ursprungligen publicerad i
Andra lagen. 2. Sedan man sålunda funnit, att ' a. = 1 1 h (a st.) = a : n, n n n n där a och n beteckna hela tal, definierar
Andra lagen. 1. I det föregående (Första lagen, P.ed. tidskr. 1907, sid. 78) definierades produkten av a och b såsom summan av a addender, alla lika med b, eller summan av b addender, alla lika med a.
Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist
Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist År 1841 den 26 maj har undertecknad t.f Domhafvande i orten med biträde af Nämndemannen Bengt Bengtsson i Tångestad och Lars Svensson
OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ANDEMENNISKANS TJENST
UTDRAG UR OM TINGENS ANDE OCH VÄSEN ELLER FILOSOFISKA BLICKAR ÖFVER TINGENS NATUR OCH ÄNDAMÅLET FÖR DERAS TILLVARO OCH ANDEMENNISKANS TJENST AV LOUIS CLAUDE DE SAINT-MARTIN DEN OKÄNDE FILOSOFEN MED INTRODUKTION
Weibull, Martin. Louis De Geer : Tal vid nordiska festen i Lund. Lund : Förf:n 1897
Weibull, Martin Louis De Geer : Tal vid nordiska festen i Lund Lund : Förf:n 1897 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska
Rysk-byzantinska målningar i en gotlandskyrka Arne, Ture J. Fornvännen 57-64 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1912_057 Ingår i:
Rysk-byzantinska målningar i en gotlandskyrka Arne, Ture J. Fornvännen 57-64 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1912_057 Ingår i: samla.raa.se ^ V ' " i *! - init""ii i nr'"v RYSK-BYZANTINSKA
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
13. av Jan Pettersson
3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett
Uppfostringsnämnden.
199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,
med talrika öfnings-exempel.
TILLÄMPAD GEOMETRI med talrika öfnings-exempel. Ett försök, till tjenst för folkskolelärare-seminarier, folkskolor och lägre lantbruksskolor samt till ledning vid sjelfstudium STOCKHOLM. IVAK HÄäGSTRÖMS
Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4. Arkeologisk utredning. Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014.
Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4 Arkeologisk utredning Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet vid Skags sett från sydväst Foto: Christian
Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare:
VÄSTRA TOLLSTAD 157. ALVASTRA KLOSTER SHM/KMK 16374, 16811, 17033, 17237, 17555, 18401, 18802, 19149, 19415, 19675, 20095, 20106, 20395, 20748, 21068, 21530, 21855, 22111, 22416, 22617, 22959, 22972, 23127,
stadgåb för VBlociped Klubb. Abo
stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG
Väster om Ängakåsen, Kivik BREDBAND
Arkeologisk kontroll 2016 Väster om Ängakåsen, Kivik BREDBAND RAÄ Södra Mellby 122:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Österlenarkeologi Rapport 2017:1 Lars Jönsson Arkeologisk kontroll
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 StkhnlmletldIna siiven-s En fur på fjorfon dagar. Jemtland har på goda grunder blifvit ett turisternas land. Redan genom sin rena luft en eftersökt trakt för sommarvistelse,
Kapitlen ANROP, JAG. och INÅTRIKTNING. ur boken LIVETS ORD BÔ YIN RÂ
Kapitlen ANROP, JAG och INÅTRIKTNING ur boken LIVETS ORD av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se A A BO YIN RA LIVETS ORD ÖVERSÄTTNING FRÅN TYSKA ORIGINALSPRÅKET
ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel,
ELEMENTAR-LÄROBOK i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel, Förord Det är en bedröflig egenhet för vårt land, att ett
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 34, SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. ELFTE BANDET. 3:e häftet. INNEHÅLL: Svenska Fornminnesföreningens tionde allmänna möte i Vadstena den 19 21 augusti 1901. Med 6 fig.... 255. MONTELIUS,
Dagsverke. n i 10 tim arbete
Värderingsinstrument öfver den kostnad, som erfodras till utflyttnings verkställande af nedannämnde delegares i Jernäs skifteslag byggnader m. m. ; författadt år 1908. Dagsverke n i 10 tim arbete Handtverks-
Bidrag till Gotlands-kyrkornas kronologi Eckhoff, Emil Fornvännen 8, 28-60, 91-124 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1913_028 Ingår i:
Bidrag till Gotlands-kyrkornas kronologi Eckhoff, Emil Fornvännen 8, 28-60, 91-124 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1913_028 Ingår i: samla.raa.se BIDRAG TILL GOTLANDS-KYRKORNAS KRONOLOGI AF
Finländarna reste sommaren 2018 inom landet och till Medelhavet
Transport och turism 2018 Finländarnas resor 2018, sommaren (1.5.-31.8.2018) Finländarna reste sommaren 2018 inom landet och till Medelhavet Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var antalet
En nyupptäckt dalsk runinskrift Noreen, Adolf Fornvännen Ingår i: samla.raa.
En nyupptäckt dalsk runinskrift Noreen, Adolf Fornvännen 36-40 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1917_036 Ingår i: samla.raa.se En nyupptäckt dalsk runinskrift. Av ADOLF NOREEN. \en 15 september
190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln
190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte
Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög
Rapport 2007:70 Arkeologisk förundersökning Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög RAÄ 12 Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Mattias Schönbeck Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S
Nordens kulturmöten. Bärnsten bildas av kåda från träd. Inuti den här bärn stenen finns en flera miljoner år gammal insekt.
22 Kapitlet är under bearbetning Nordens kulturmöten Människor i Norden har sedan mycket lång tid tillbaka haft kontakt med människor i andra delar av världen. I slut et av järnåldern ökade dessa kontakter.
Nya träd i Hamnparken och Rådhusparken
Nya träd i Hamnparken och Rådhusparken Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning vid trädplantering i Hamnparken och Rådhusparken, inom RAÄ nr 50:1 och 137:1 i Jönköpings stad och kommun,
Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från
206 XIV. Trädgärdsnämnden. Den af Trädgårdsnämnden för år 1900 till Drätselkammaren inlemnade berättelsen är af följande lydelse: Nämndens sammansättning under sagda år har varit följande: frimansattnmg.
El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER
El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER.TEMTE FULLSTÄNDIG REDOGÖRELSE FÖR DFRAS LÖSNING FÖR SEMINARIER, SKOLOR OOH SJELFSTTJDIUM UTGIFVEN K. P. NORDLUND Lektor i Matematik vid allmänna läroverket i Gefle. (Bihang till