Några i Sverige funna bronsstatyetter af barbarisk tillverkning Arne, Ture J. Fornvännen 4,
|
|
- Anna Månsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Några i Sverige funna bronsstatyetter af barbarisk tillverkning Arne, Ture J. Fornvännen 4, Ingår i: samla.raa.se
2 De mykeniska kupolgrafvarna och de nordiska gänggrifterna. 175 På grund af alla dessa förhållanden hade jag 1 för länge sedan uttalat den åsikten, att såväl de mykeniska som de spanska kupolgrafvarna härstamma från en prototyp, hvilken måste hafva funnits i det öslra Medelhafsområde! långt före Mykenaetiden. Till denna prototyp hör grafven vid Hagia Triada, men den är uppenbarligen icke den äldsta i sitt slag. NÅGRA I SVERIGE FUNNA BRONSSTATYETTER AF BARBARISK TILLVERKNING AF T. J. ARNE. )november 1909 inkom till Statens Historiska Museum en liten statyett af brons, funnen pä Källebergs ägor i Timmele socken, Västergötland. Bilden hade anträffats vid upplöjning af en nu c:a 30 m. lång och 10 m. bred kulle, i hvars ena kant anträffades en samling stenar. På båda sidor om kullen har gått djupt nedskurna vägar. Gärdens ägare C. F. Johansson upplockade i matjorden, där bilden legat, på omkring 2 dms djup en liten samling brända ben utan kolblandning samt ett par små brända flintstycken. Benen voro efter plöjningen spridda på ett område af 4 m:s längd och 2 m:s bredd. Bilden tyckes alltså härröra från en graf, möjligen ett röse, enär återstoden af stenarna enligt ägarens mening redan tidigare plockats bort. Att döma af benens beskaffenhet skulle grafven närmast härröra från slutet af bronsåldern eller möjligen början af järnåldern. Bilden består af gjuten brons och framställer en naken kvinnofigur. Panna saknas, ansiktet är rundtorn markeradt. 1 I mina föreläsningar i Statens Historiska Museum.
3 176 T. J. Arne. näsa och mun äro angifna, däremot ej ögon och öron. Nacken är oproportionerligt högt utdragen, kroppen är tämligen platt, mera rundad mot underlifvet, benen äro rundade, något böjda i knävecken, fötterna med flata sulor. Genitalia äro återgifna med en smal ränna, brösten med 2 jämförelsevis obetydliga upphöjningar. Armarna äro böjda, så att händerna, om de funnes utsatta, skulle pressas mol bröslel. Längd 11,55 cm. (fig. 1). Vacker, grön patina. Fig. 1. Va. Fig. 2..!. Ytterligare fem kvinnostatyetter af samma barbariska typ äro mig bekanta, nämligen tre från östra Skåne, en från Danmark och en från Pommern. Af de skånska är en funnen i ett grustag i S:t Olofs s:n (St. H. M. 9,822:825; fig. 2) en vid Valje under Trolle-Ljungby i Sölfvesborgs landsförsamling (St. H. M. 12,193; fig. 3) och en under plöjning å Stora Månstorps ägor i Ingelstads socken (St. H. M. 11,094:20; fig. 4). Den sistnämnda anträffades i den s. k. Månstorps lund, som uppgifves vara en gammal offerlund. Det danska exemplaret är funnet under plöjning vid Faro nära Vordingborg på Sjael-
4 Några i Sverige funna bronsstatyetter af barbarisk tillverkning. 177 land (fig. 5). Armarna äro å denna figur afbrutna, men den hör uppenbarligen lill samma grupp 1. Den pommerska bronsbilden är funnen vid Kl. Zastrow, c:a 15 km. SSV. om Greifswald och förvaras i Berlins Museum fiir Völkerkunde (VII a 48; fig. 6/. Måhända lill samma grupp hör en fragmentarisk statyett (fig. 7), som antagligen är fun- Fig /3. Fig. 6. c:a l U. nen i Helsingborgstrakten i Skåne (St. H. M. 1518). Västgötastatyetten saknar halsring, under det att de öfriga figurerna bära en eller två sådana. Farobilden bär säkert två, 1 Se C. Engelhardt, Romerske statuetter og andre kunstgjenstande fra den tidlige nordiske jernalder {Aarbeger f. nord. Oldk. 1871). 2 Se M. Hoernes, Urgeschichte der bildenden Kunst, s Fornvännen
5 178 T. J. Arne. bilderna från Månstorp och Valje troligen 2, fastän de på figuren förenats till en. Halsringar med verklig eller imiterad vridning som på Faro- och Valjestatyetterna påträffas ej sällan!vå och!vå tillsammans och tillhöra bronsålderns 5:e eller 6:e period. Halskragar bildade genom sammanväxning af flera ringar äro kända från 5:e perioden. Man kan alltså antaga att den nu omnämnda gruppen af statyetter härrör från tiden omkring 700 före Kr. f. Samtliga 6 bilder uppvisa ett omisskänneligt släkttycke i hela sin formgifning, särskildt i fråga om hufvudet och armarnas karaktäristiska gest. De äro utan tvifvel tillverkade på nordisk botten, men förebilden finna vi långt söder ut. 1 Babylonien afbildades gudinnan Islar ofta naken med händerna pressade mol brösle! liksom för at! låta lifskällorna flöda. (Se Perrot & Chipiez, Hiu Fig. 7. Vi. Fig. 8. Vi. stoire de Vart II, fig. 16). Hon var nämligen lifvets och fruktbarhetens gudinna, och på samma sätt afbildades hennes motstycke i Fenicien och på Cypern, Astarte-Afrodite. (Se Cesnola, Cypern, där en mängd sådana figurer, funna vid Idalium (Alambra), äro återgifna, samt Perrot & Chipiez, Historie de fart. III fig. 291, 379 och 380). I Tröja är en liknade förmykenisk figur af bly funnen (Dörpfeld: Tröja und lllon, I, Pl. 44 V).
6 Några i Sverige funna bronsstatyetter af barbarisk tillverkning. 179 En liten Astartebild af silfver, funnen i norra Syrien och inköpt af mig i staden Killis, afbildas här (fig. 8). Om också förebilderna för denna statyettgrupp är att söka i Västasien, är det likväl svårt att påvisa, på hvilken väg och vid hvilken tid de invandrat till Norden. För min del är jag böjd för att antaga en östlig väg längs Weichsel eller Öder, och att kulten af fruktbarhetsgudinnan trängt hit upp från Balkanhalfön eller Sydryssland. De små fågelbilder Afrodites dufva som så talrikt träffas på föremål frän Hallstall-tiden i östra Tyskland, Österrike och Ungern, kunna också tyda därpå. I Västasien finnas afbildningar af fruktbarhetsgudinnan från såväl andra som första årtusende! före Kr. f. Prototypen för Källebergsbilden och dess systrar kan tänkas höra hemma i Dipylontiden med dess rätt primitiva konst, men den möjlighelen föreligger också, alt kvinliga statyeller af liknande ar! blifvil kända här flera århundraden lidigare, samlidig! med de nedan omialade manliga bronsfigurerna från Stockhult. I litteraluren omnämnes en nordisk fruktbarhetsgudinna för första gången af Tacitus i 40 kap. af hans Germania. Sju folk i Nordeuropa hade en gemensam helgedom, en lund, belägen i den norra oceanen på en fruktbar ö, som några forskare velat identifiera med Själland, andra med Rilgen. Här dyrkades gudinnan Nerthus, af Tacitus kallad Terra mäter, moder jorden. På en med förhängen betäckt vagn fördes gudinnan (sannolikt hennes bild) årligen omkring bland de förbundna stammarna, som under denna tid lefde i fred och ro och festglädje. Slutligen återfördes gudinnan till lunden, sedan vagnen, förhänget och hon själf tvagits i en enslig sjö. Slafvarna, som förrättat arbetet, dränktes i samma sjö. Efter allt att döma fördes gudinnan omkring i procession för att skänka fruktbarhet åt jorden. Hon var äfven en döds- och underjords-gudomlighet på samma salt som den babyloniska gudinnan Istar. Detta förklarar måhända, hvarför den "Nerthusbild", som hittats vid Källeberg, nedlagts i en graf. Det
7 180 T. J. Arne. kan tilläggas at! omkring 100 m. från fyndplatsen för Källebergsbilden ligger den s. k. Annas källa, fordom brukad som offerkälla. 1 senare lid öfvertogs Nerlhus' funktioner till stor del af gudinnan Freja. Svårare att bestämma såväl till tid som karaktär är ett antal nakna manliga bronsstatyetter, samtliga funna på Öland. Två likna myckel hvarandra. Den ena är funnen vid Laxeby Fig /3. i Köpings sn (St. H. M. 8268; fig. 9), den andra vid Himmelsberga i Långlöts sn (St. H. M. 8428; fig. 10). Formgifningen är här betydligt mera framskriden, särskildt i fråga om ansikte och händer. Hårfästet sitter djupt ned i pannan, och håret är benadt i midten från pannan ned i nacken. Jag känner en liknande anordning af håret på en liten bronsstatyett funnen vid Naise i dep. Meuse, Frankrike. Den förvaras i Musée St. Germain (Se S. Reinach, Bromes figurés de la
8 Några i Sverige funna bronsstatyetter af barbarisk tillverkning. 181 Gaule romaine, fig 196). Reinach förmodar, at! den föresläller en dvärg. Jämför man den emellertid med några i samma arbete afbildade Jupitersstatyetter, finner man de! räl! troligt, att det är en barbariserad Jupiter. Mun, näsa, ögon och Fig. 10. Vi. öron äro rätt väl återgifna. Båda figurerna äro försedda med fallus. Armarna hållas något framsträckta, och i händerna har uppenbarligen något föremål setat. Hos Himmelsbergastatyetten äro armarna ledade. Detsamma är äfven fallet med en sittande mansfigur, funnen midt i Vipetorps borg vid Mossberga i Högsrums sn.
9 182 T. J. Arne. Figuren bär i Statens Historiska Museum inventarienumret 1985 (fig. 11). Den har i händerna hållit ett eller annat föremål. Ansiktet är väl utfördt. Bilden är ihålig och har tydligt setat fastgjord vid ett träföremål, måhända som trofé eller processionsgud. Man kan därmed jämföra en sådan figur som N:o 43 i Salomon Reinachs beskrifvande katalog öfver museet i St. Germain-en-Laye: Bromes figurés de la Gaule romalne. Den framställer förmodligen guden Mars, iklädd rustning och sittande som trofé på ett skaft. Alla tre statyetterna synas vara efterbildningar efter klassiska romerska gudabilder, hvilka är mig f. n. omöjligt at! säga. Händernas ställning erinrar närmast om den hos Mercuriusstatyetterna vanligaste. Himmelsbergastatyetten är funnen i närheten af Ölands största borglämning, den vid Ismanstorp, och vid Himmelsberga äro grafvar från romersk tid anträffade. Den sillande bilden har enligt uppgift hitlats i Vipetorps borg. Då Ölands borgar enligt flera i dem gjorda fynd synas härröra från 400- talet, föreligger en viss möjlighet att hänföra de nu beskrifna bilderna till samma tid. Från Öland härstammar vidare en hamrad bronsfigur, utan armar, funnen i Glömminge sm (Kalmar Museum; fig. 12) samt en half statyett anträffad vid Vanserum i Runstens socken (St. H. M. 2871; fig. 13). Könet är omöjligt att bestämma på dessa primitiva figurer, likaså om den senare ihåliga figuren är klädd eller oklädd. Om lifvet tyckes den bära ett bälte; afsatsen å
10 Några i Sverige funna bronsstatyetter af barbarisk tillverkning. 183 halsen har förmodligen tjänat till att uppbära ett fastnitadt hufvud. Armen är extra nitad vid kroppen. I en torfmosse i norra Möinge by, i Asmundstorps sn, Rönnebergs härad, Skåne, anträffades för mänga år sedan den i fig. 14 a afbildade bronsstatyetten. Baksidan är konkav, hufvudet saknas tyvärr. Redan Undset har hänfört denna bild till Laténeliden på grund af den strierade halsring med skål- Fig. 12. Vi. Fig. 13. Vi. Fig. 14 b. Vi. Fig. 14 a. Vi. formiga knoppar, som smyckar den (fig. 14 b). Närmas! torde den tillhöra 3 eller 2 århundradet före Kr. f. Sannolikt är det en mansfigur, klädd i en kort tunika, som kanhända är urringad. Bilden är säkerligen importerad åtminstone äro ej halsringar af denna art kända från Sverige. De äldsta kända bronsstatyetterna i Sverige tillhöra ett rikt depåfynd från andra perioden af bronsåldern (15 14 årh. f. Kr.), anträffad! under en sten vid Stockhult i Loshults soc-
11 184 T. J. Arne. ken, Skåne. Tillsammans med skaftceller, skafthålsyxor, bälteplattor, halskragar, tutuli och armringar af brons hittades tvänne hvarandra fullkomligt lika gjutna människobilder (St. H. M.; fig. 15). På den ena äro benen afbrutna. Armarna saknas tyvärr på båda. De ha varit rörligt fastsatta. Under hälarna sticka ett par piggar ut, som väl tjänat till att fästa figurerna vid ett underlag. Bilderna äro nakna så när som på et! par korta "simbyxor". På hufvudet sitter en toppig hatt eller hjälm med raka brätten, i hvilka finnas 2 hål. I dessa ha måhända varit anbrakta ett par hornliknande utskott som på en hjälmprydd mansfigur utan fynd- Fig. 15. V t. Fig. 16. Fig. 17. Vi. ort, förvarad i Nationalmuseet i Köpenhamn. (Se I. Undset, Jernalderens begyndelse i Nord-Europa, fig. 49), Bilderna erinra i många stycken om en vid Schernen i Ostpreussen funnen bronsfigur (fig. 16) l. Peiser har i fråga om denna anställt en ingående jämförelse med en rad hufvudsakligen västasiatiska besläktade bronsstatyetter och kommer till det resultate!, att Schernen-figuren tillhör den kappadociska (hettitiska) formkretsen, har tillverkats omkring 1500 före Kr. f. och från 1 A. Bezzenbcrger und F. E. Peiser, Die Bronzefigur von Schernen (Sitzungsberiehte der Altertumsgesellschaft Prussia fiir die Vereinsjahre Heft 22, Königsberg 1909).
12 Några i Sverige funna bronsstatyetter af barbarisk tillverkning. 185 sydost brakts till Ostpreussen. Hans slutsatser synas mig vara fullt riktiga, och det kan med skäl förmodas, att Stockhultsstatyetterna äro åtminstone kopior af en liknande figur. I Öja socken på Gotland är funnen en liten kvinnobild af brons med håret uppbundet i en knut och händerna lagda på magen (St. H. M. 3053; fig. 17). Hon är klädd i en från halsen till nedanför knäna gående dräkt, sammanhållen om lifvet med ett bälte. Bilden inkom samtidig! med flera andra vid jordarbele funna föremål och anses tillhöra ett graffynd. De öfriga föremålen utgöras af romerska silfvermynt, färgade glaspärlor och några beslag med djur- och bandornamentik från 600-talet. Det är högst tvifvelaktigt, att man här har att göra med ett slutet fynd, men omöjligt är ju ej, att bilden kan härstamma från 600-talet. 1 alla händelser förefaller den mig att tillhöra den yngre järnåldern, delta på grund af dräkt och hårklädsel, som erinra om dem på en liten kvinnofigur af silfver från Klinteby i Köpings sn, Öland, tillhörande vikingatiden (fig. 18.; St. H. M. 55). Fig /1. Från vikingatiden härrör säkerligen en liten mansstatyelt, funnen vid Lindby i Svenstorps sn i Skåne (St. H. M. 13,701; fig 19). Han är försedd med en spetsig mössa eller hjälm och en lång rock, omgjordad med ett bälte. Den vänstra armen är afbruten, den högra håller i bältet. Benen äro något utbredda och ej afputsade efter gjutningen. Ansikts Fig. 19. Vi. dragen äro rät! flyktigt framhärda. Särskildt karaktäristiska äro de yfviga mustascherna.
13 186 T. J. Arne. Mansfigurer liknande denna finnas afbildade på runslenar, t. ex. en från Lebergs socken i Öslergötland (fig. 20), där bilden bär slora mustascher och toppmössa, och på metallföremål, t. ex. en selbåge från Söllestad, Fyen, med liknande ansikten, (Muller, Vor Oldtid, fig. 408) och en remsölja med beslagsdelen i form af ett ansikte, funnen i en graf vid Hafvor i Hablingbo sn på Gotland (St. H. M. 8064: 197; fig. 21). Vid Altenkirchen på ön Riigen finnes en reliefplatta med framställning af en man, klädd i lång rock, något spetsig mössa och med långa mustascher. I handen håller han ett dryckeshorn. Bilden, Fig. 20. Fig. 21. V 1 - som med skäl anses tillhöra s. k. slavisk tid erinrar myckel om Lindby-figuren (SeM. Weigel, Bildwerke aus alt slavlscher Zeit i Archiv fur Anthropologic. band 21). I Berlins Museum fur Völkerkunde förvaras en liten bronsfigur, f. vid Schwedt, Kr. Angermunde (I f. 8110) inom en borgvall jämle "slaviska" lerkruksskärfvor. Bilden bär lång rock, loppmössa (eller hjälm) och stora mustascher. Händerna stödjas mot höfterna. I konstnärligt hänseende stå samtliga här nämnda bilder på det tidiga stadium, som utmärkes genom iakttagande af frontalitelens lag. Denna, som upptäckts och framställts af den danske konstforskaren J. Lange, Billedkunstens fremstttling af menneskeskikkelsen etc. i det Kgl. Danske Vidensk. Selsk. Skrifter. 5 rcekke, 5 bd IV.) säger, att hos primitiv konst gäller den regeln, att det midtplan, som kan tänkas lagd! längs kroppen genom ryggrad, hjässa, näsa, bröslben, nafle
14 Några i Sverige funna bronsstatyetter af barbarisk tillverkning 187 och könsdelar och alliså delar den i två symmetriska hälfter ej kommer ur sitt plana läge, ej böjes eller vrides åt någon sida. Detta är fallet med här behandlade bilder, måhända med försök till afvikelse hos Möingestatyetten. NYUPPTÄCKTA HÄLLRISTNINGAR VID HJULATORP I BERGS SOCKEN, KRONOBERGS LÄN. AF KNUT KJELLMARK och OLOF LINDSTEN. id ett besök i Rösäs i Bergs socken, Kronobergs län, erhöllo vi af hemmansägaren Johannes Månsson därstädes på fråga, om han i trakten kände till fornlämningar af något slag, bland andra upplysningar äfven den, att han från barndomen erinrade sig en del "ringar och fotspår" på en slät häll vid hans fädernegård Hjulatorp. Med anledning af denna upplysning begåfvo vi oss den 13 okt. i år till den ifrågavarande platsen och blefvo här af släktingar till hr Månsson påvisade berghällen, där de förmodade ristningarna funnos. Berget, som består af finkornig gnejs, är beläget ungefär 400 m. N. om Hjulatorps Norregård och 100 m. S. om en djupt inskjutande vik af Bergsjön, invid vägen, som går mellan sjön och gärden. På västra sidan af berget låg den omtalade släta hällen, som utgjorde en afsats med svag lutning åt V. Här funno vi verkligen vid vår första granskning en del figurer fyrekrade hjul, koncentriska ringar och skosulor sam! skålformiga fördjupningar rislade på hällen. Vårt besök här den gången blef emellertid ganska kortvarigt och undersökningen, som försvårades af regn, tämligen knapphändig. Vi gjorde emellertid redan nästa vecka ett nytt
Nyupptäckta hällristningar vid Hjulatorp i Bergs socken, Kronobergs län Kjellmark, Knut Fornvännen 4,
Nyupptäckta hällristningar vid Hjulatorp i Bergs socken, Kronobergs län Kjellmark, Knut Fornvännen 4, 187-194 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1909_187 Ingår i: samla.raa.se Några i Sverige
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904
Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.
Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla
Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, Ingår i: samla.raa.
Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, 53-57 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_053 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. 53 egentliga plats, varigenom den kulturhistoriskt
Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.
Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.se ETT SILFVERFYND FRÅN VIKINGATIDEN OTTO RYDBECK. Heljarp,
Myntfynd från Bösarps kyrkogård, Skytts härad, Skåne Norström, Rosa Fornvännen 1, Ingår
Myntfynd från Bösarps kyrkogård, Skytts härad, Skåne Norström, Rosa Fornvännen 1, 191-195 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_191 Ingår i: samla.raa.se MYNTFYND FRÅN BÖSARPS KYRKOGÅRD, SKYTTS
Nyupptäckt hällristning på Kinnekulle Leijonhufvud, Märta Fornvännen 3, Ingår i:
Nyupptäckt hällristning på Kinnekulle Leijonhufvud, Märta Fornvännen 3, 87-92 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1908_087 Ingår i: samla.raa.se NYUPPTÄCKT HÄLLRISTNING PÅ KINNEKULLE. AF MÄRTA
En hällristning i Västergötland Schnittger, Bror Fornvännen 6, 196-203 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_196 Ingår i: samla.raa.
En hällristning i Västergötland Schnittger, Bror Fornvännen 6, 196-203 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_196 Ingår i: samla.raa.se 196 Hjalmar Lindroth. t våra dagar kan man knappt tala
Symboliska miniatyryxor från den yngre järnåldern Almgren, Oscar Fornvännen 4, Ingår i:
Symboliska miniatyryxor från den yngre järnåldern Almgren, Oscar Fornvännen 4, 39-42 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1909_039 Ingår i: samla.raa.se Fig. 5. Bärnsten. V v SYMBOLISKA MINIATYRYXOR
FORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8)
FORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8) - 2 (8) Lill-Telsar 3 (8) Äyräpää 1936 KM 10247: 1 5, 10437: 1 13 År 1935 hittade Elis och Erik Åberg på gården av sitt hem Åberg i Övermalax i ett
Hjulformiga spännen Montelius, Oscar Fornvännen 4, Ingår i: samla.raa.
Hjulformiga spännen Montelius, Oscar Fornvännen 4, 109-119 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1909_109 Ingår i: samla.raa.se HJULFORMIGA SPÄNNEN AF OSCAR MONTELIUS. sydöstra Södermanland, vid
Depåfyndet från Västlaus i Burs, Gotland Lindqvist, Sune Fornvännen 23, Ingår i:
Depåfyndet från Västlaus i Burs, Gotland Lindqvist, Sune Fornvännen 23, 112-115 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_112 Ingår i: samla.raa.se 112 Smärre meddelanden. som domareringen: den
Solidusfynden på Öland och Gotland Arne, Ture J. Fornvännen 14, 107-111 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_107 Ingår i: samla.raa.
Solidusfynden på Öland och Gotland Arne, Ture J. Fornvännen 14, 107-111 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_107 Ingår i: samla.raa.se Solidusfunden på Öland och Gotland. 1 Av T. J. ARNE.
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökningar av runstensfragment från Kv. Professorn 1 i Sigtuna, Uppland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökningar av runstensfragment från Kv. Professorn 1 i Sigtuna, Uppland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-11-08
Viktenheterna i Sverige under vikingatiden Arne, Ture J. Fornvännen 13, Ingår i:
Viktenheterna i Sverige under vikingatiden Arne, Ture J. Fornvännen 13, 61-64 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1918_061 Ingår i: samla.raa.se Viktenheterna i Soerige under oibingatiden. Av
http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping
Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer
BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal
PATENT N.^ 2.^. BESKRIFNING off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal Patent i. Sverige från den 2^ jun:l 188^. ilufvuddelarne af denna apparat
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 34, SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. ELFTE BANDET. 3:e häftet. INNEHÅLL: Svenska Fornminnesföreningens tionde allmänna möte i Vadstena den 19 21 augusti 1901. Med 6 fig.... 255. MONTELIUS,
Undersökningar i Kronobergs län år 1905 Kjellmark, Knut Fornvännen 1, 158-168 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_158 Ingår i:
Undersökningar i Kronobergs län år 1905 Kjellmark, Knut Fornvännen 1, 158-168 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_158 Ingår i: samla.raa.se UNDERSÖKNINGAR I KRONOBERGS LÄN ÅR 1905 KNUT KJELLMARK.
* Bottenberget tycks vara en (dåtida?) lokal benämning på ett område i trakten.
KVILLE 76. BRÄCKE Bottenberget* SHM/KMK 6346 Fyndår: Före 1879 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 85 mynt Slutmynt: Norge, Fredrik III, 2 mark 1663 Mynten hittades av en A. Tilländer under ett större stenblock på
Den svenska runstenen från ön Berezanj utanför Dnjeprmynningen : referat efter prof. F. Brauns redogörelse i Ryska arkeol. kommissionens meddelanden
Den svenska runstenen från ön Berezanj utanför Dnjeprmynningen : referat efter prof. F. Brauns redogörelse i Ryska arkeol. kommissionens meddelanden 1907 Braun, F. Fornvännen 9, 44-48 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1914_044
Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland
Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk
KUNGÄLV STAD 68. BOHUS FÄSTNING. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Gravfynd Antal: 5 mynt
KUNGÄLV STAD 68. BOHUS FÄSTNING Fyndår: 1936 Fyndtyp: Gravfynd Antal: 5 mynt Fyndet skedde i samband med planering på bastionen Nedre Platts krön, beläget invid och västnordväst om tornet Fars Hatt. Här
E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden
E K E T O R P S S K A T T E N en silverskatt från vikingatiden Skatten hittas År 1950 plöjde en bonde sin åker vid Eketorp utanför Fjugesta väster om Örebro. Något fastnade i hans plog. Det var två flätade
En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:
En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101
En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.
En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. En schweizisk gjutform. Åren 1916 och 1919 undersöktes
NEDERTORNEÄ se även Haparanda
NEDERTORNEÄ se även Haparanda 56. BÄVERBÄCK Jämtlands läns museum 19 844 Ca 1948 Ensamfunnet 1 plåtmynt Hemmansägare Axel Reineholm, Bäverbäck, hittade ett plåtmynt vid dikesgrävning på sina ägor nära
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
PM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
"... enligt uppgift i gruset på en gård i norra Gottsunda. Gruset antogs härstamma från Flottsund.".
BONDKYRKA Helga Trefaldighet 78. GAMLA ULTUNA UUMK Nyare tid 1869 Fyndtyp: Ensamfunnet Fvndomständigheter Ett mynt hittades vid Gamla Ultunabron vid muddring i ån. SVERIGE: F I, Avesta, 4 daler sm 1741,
Ölands första kända bronsåldersristning Arne, Ture J. Fornvännen 12, 196-201 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1917_196 Ingår i:
Ölands första kända bronsåldersristning Arne, Ture J. Fornvännen 12, 196-201 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1917_196 Ingår i: samla.raa.se Ölands första kända bronsåldersristning. Av T. J.
Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i:
Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i: samla.raa.se FYND 0( H FÖREMÅL I SVENSKA MUSEER URNEGRAVAR
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr
Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06
Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 ArkeoDok Rapport 2007:2 Rapport Dyple Bakgrund År 1899 påträffades vid Dyple i Tofta socken
Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Torshammaren som påträffades på boplatsen vid Storgården i somras.
Webbkarta Lyssna Lättläst Innehåll A till Ö Kontakta oss Sök Startsida > Nyhetsarkiv > Tor vige! Skriv ut Tor vige! Dela informationen Publicerad 2013-03-23 Torshammaren som påträffades på boplatsen vid
Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen
Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen 1957(52),s. 78-81 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_078
FOLKSKOLANS GEOMETRI
FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt
5-26 SOFT COTTON & TINDRA
SOFT COTTON & TINDRA Virkade gossedjur Häst 200 g + svart 50 g + restgarn Gris, rosa ca 200 g + restgarn Fjällko, vit ca 200 g + svart 50 g Lamm, vit ca 100 g Soft Cotton + 100 g Tindra Hund, vit ca 100
JÄMJÖ 32. BINGA Binga by Ej inlöst Tid: Nyare tid Fyndår: Före 1828 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 3 mynt Slutmynt: Tyskland, Braunschweig, Wilhelm
JÄMJÖ 32. BINGA Binga by Fyndår: Före 1828 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 3 mynt Slutmynt: Tyskland, Braunschweig, Wilhelm (1603-1642), tåler u å (1620-31) Fyndomständigheter: "En Bonde uti Binga by fann också
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Eskilstuna Årby CIRKA 3,5 KM Plats 1 6, platser med fornlämningar 3 4 2 5 1 6 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Årby PLATS 1 Årby Nära motorvägen, bakom några buskar, ligger
Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län
Säby 1:8 & 1:9 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:03 Jan Borg & Ådel V Franzén Säby 1:8 & 1:9
Nyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka
Nyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka Anga sn, Gotland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet
Balkåkraparalleller från Sardinien Sjöholm, Åsa Fornvännen 96, [107]-110 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2001_107 Ingår i:
Balkåkraparalleller från Sardinien Sjöholm, Åsa Fornvännen 96, [107]-110 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2001_107 Ingår i: samla.raa.se Kort meddelande Balkåkraparallellerfrån Sardinien
E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden. II Arne, Ture J. Fornvännen 14, 241--245 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_241 Ingår i:
Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden. II Arne, Ture J. Fornvännen 14, 241--245 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_241 Ingår i: samla.raa.se Viktsenheterna i Snerige under cikingatiden.
SÄVE 144. ASKESBY. Askesby Norgård. Ej inlöst
SÄVE 144. ASKESBY Askesby Norgård Tid: Nyare tid Fyndår: 1892 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 2 plåtmynt Slutmynt: Sverige, K XII, 2 daler sm 1676 "Vid schaktning å en gammal tomtplats på Askesby Norgård i Säfve
Inför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland
Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk
Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen
UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen
EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Runstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland
Datum 2012-11-19 Dnr 322-04083-2012 Avdelning Förvaltningsavdelningen Runstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland Den 8 oktober 2012 anmälde antikvarie Gunnar Andersson, SHM, till mig att ett runstensfragment
Ens NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941
r» / Ens TV NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 FATABUREN NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 Redaktion: Andreas Lindblom Gösta Berg Sigfrid Svensson Omslaget'. Kronprinsen och prins Gustaf
Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.
Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna
som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga
som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga att motivera mitt redan uttalade omdöme: att läroboken
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369
18 hål på historisk mark
18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här
Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson
arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona
VA-arbete i Sättunahögens skugga
Rapport 2013:59 Arkeologisk förundersökning VA-arbete i Sättunahögens skugga Invid RAÄ 10, 50, 77 m fl Sättuna 15:1 Kaga socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E
Undersökning af en grafhög vid Tinkarp nära Sofiero Gustaf Adolf (Prins) Fornvännen 1,
Undersökning af en grafhög vid Tinkarp nära Sofiero Gustaf Adolf (Prins) Fornvännen 1, 53-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_053 Ingår i: samla.raa.se ^V*'** \ rim '" ull''!'"''''?"'
Ännu en konisk prakthjälm ifrån ett svenskt fynd Nerman, Birger Fornvännen Ingår i:
Ännu en konisk prakthjälm ifrån ett svenskt fynd Nerman, Birger Fornvännen 312-315 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1940_312 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDEN ÄNNU EN KONISK PRAKTHJÄLM
Piprapport 1, Riksvapen
Piprapport 1, Riksvapen av Arne Åkerhagen Följande rapport är den första i en serie där jag vill presentera svenska kritpipor, där deras tillverkare har kunnat fastställas. Denna första avhandlar den sk
Tid: Nyare tid Fyndår: 1954 Fyndtyp: Hopat fynd Antal: 13 mynt Äldsta mynt: Sverige, U E, Stockholm, 1 öre km 1719
BROMMA 100. ALVIK SSM 20 867-77 Fyndår: 1954 Fyndtyp: Hopat fynd Antal: 13 mynt Äldsta mynt: Sverige, U E, Stockholm, 1 öre km 1719 Mynten påträffades av Arvid Norlin under grävning. SVERIGE: U E, Stockholm,
Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare:
VÄSTRA TOLLSTAD 157. ALVASTRA KLOSTER SHM/KMK 16374, 16811, 17033, 17237, 17555, 18401, 18802, 19149, 19415, 19675, 20095, 20106, 20395, 20748, 21068, 21530, 21855, 22111, 22416, 22617, 22959, 22972, 23127,
HUSBY 73. FULLENS ARRENDEGÅRD. Dalarnas museum. Sverige, F I, Stockholm, 1 öre km 1725
HUSBY 73. FULLENS ARRENDEGÅRD Dalarnas museum Slutmynt: 1950, juli Depåfynd 4 mynt Sverige, F I, Stockholm, 1 öre km 1725 Mynten påträffades vid grävning för vattenledning i och invid en husgrund efter
Åldersbestämning av träd
Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera
Rapport Arendus 2016:16 ÖJA LASSES 1:9. Arkeologisk förundersökning Dnr Öja socken Region Gotland Gotlands län 2016.
Rapport Arendus 2016:16 ÖJA LASSES 1:9 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2670-15 Öja socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsområdet på Lasses sett från sydväst.
LAHOLMS LANDSFÖRSAMLING
LAHOLMS LANDSFÖRSAMLING I77. ALA Alanr2 SHM/KMK 1621 Nyare tid Fyndår: 1850 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 79 mynt Slutmynt: Okänt "Dessa 6 mynt utvaldes ur ett fynd, innehållande 79 små svenska silfvermynt
Mei Tai bärsele. www.kolmarken.se
Mei Tai bärsele www.kolmarken.se Vad är en Mei Tai? En Mei Tai (MT) är ett mellanting mellan en bärsjal och en bärsele. Det är en modern variant av ett gammal kinesiskt bärdon. Mei betyder att bära på
2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Ulf Sivhed 20171117 Under hösten 2017 startade en studiecirkel med syfte att klargöra om det är möjligt att inplantera rudor i de dammar, som finns
Anda tills för några få år sedan var den gamla sägnens tolkning
42 AXEL NILSSON Kryptbilderna i Lunds domkyrka af Axel Nilsson. Anda tills för några få år sedan var den gamla sägnens tolkning af de bekanta kryptbilderna i Lunds domkyrka som jätten Finn, hans hustru
Rapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N
GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,
Kelterna vilka var de?
Kelterna vilka var de? Thorsten Sjölin september 2015 öppnades en utställning på British Museum i London som handlade om kelterna, deras konst och identitet. Den första frågan man ställer sig är: vilka
Ett graffält i Skåne från äldre järnåldern Rydbeck, Otto Fornvännen 2, 125-138 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1907_125 Ingår i:
Ett graffält i Skåne från äldre järnåldern Rydbeck, Otto Fornvännen 2, 125-138 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1907_125 Ingår i: samla.raa.se Ett graffält i Skåne frän äldre järnåldern. 125
BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr
BRONSÅLDERN Ca 2000 f.kr - 500 f.kr Precis som på stenåldern var det fortfarande varmt och skönt i Sverige. Människorna odlade, jagade och fiskade för att få mat. Husen såg ungefär likadana ut, men större
Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:44 Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sigtuna 195:1 Koppardosan 2 Sigtuna socken
Alvena-huvudet Arne, Ture J. Fornvännen 29, Ingår i: samla.raa.se
Alvena-huvudet Arne, Ture J. Fornvännen 29, 239-242 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_239 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDEN ALVENA-HUVUDET I Fornvännen 1 9 3 3, s. 332 ff, har Anathon
En bildsten från Roslagen Thålin, Harry Fornvännen 39, Ingår i: samla.raa.
En bildsten från Roslagen Thålin, Harry Fornvännen 39, 243-246 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1944_243 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDEN 248 tala för att det är Holmetorpsbrakteaten
Moderna Museet på egen hand Förskola årskurs 6 Pablo Picasso
Välkomna till Moderna Museet! Det här är frågor till konstverk av i Moderna Museets samling. Gå tillsammans hela klassen. Behöver du hjälp med något, fråga Moderna Museets värdar. De berättar gärna om
Symmetribegreppet. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar
Symmetribegreppet Vi går igenom symmetribegreppet och undersöker vilka bokstäver i alfabetet som är symmetriska när vi delar dem med hjälp av en lodrät symmetrilinje. Vi målar en symmetrisk målning. Litteraturtips:
Skelettresterna från en dös vid Slutarp, Kinneveds sn., Frökinds hd., Västergötland Fürst, Carl Magnus Fornvännen 6,
Skelettresterna från en dös vid Slutarp, Kinneveds sn., Frökinds hd., Västergötland Fürst, Carl Magnus Fornvännen 6, 140-143 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_140 Ingår i: samla.raa.se
Bronsstatyetten från Tåby : en arkeologisk kuggfråga Nordén, Arthur Fornvännen 19, 33-37 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1924_033 Ingår
Bronsstatyetten från Tåby : en arkeologisk kuggfråga Nordén, Arthur Fornvännen 19, 33-37 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1924_033 Ingår i: samla.raa.se Nägra iakttagelser angående domareringar
Riksantikvarieämbetet 2014 Box Visby
Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se registrator@raa.se Datum 2013-12-02 Klassificering Dnr 3.5.1-2288-2014 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kvs Författare Thorgunn Snædal
Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i:
Ett originalarbete av Notke i Öja, Södermanland Roosval, Johnny Fornvännen 226-230 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1954_226 Ingår i: samla.raa.se ETT ORIGINALARBETE AV NOTKE I ÖJA, SÖDERMANLAND
Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
HAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv.
HAMMENS HÖG Hammens hög (RAÄ 1) är en gravhög som ligger på Hammenhög nr 35 strax norr om byn, väster om vägen mot Smedstorp. Högen är runt 30 meter i diameter och 5 meter hög. Den är ganska skadad av
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga
Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar
Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa
Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1
Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I
EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM
TUi benäget omnämnande Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA AF KLAS VINELL ADJUNKT VID NORRA r.atrni-ärovehkkt I STOCKHOLM
Gång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Grävning för elkabel på gravfält
arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning
Man och orm : en bildframställning på en grupp gotländska spännen från sen vendeltid Nerman, Birger Fornvännen
Man och orm : en bildframställning på en grupp gotländska spännen från sen vendeltid Nerman, Birger Fornvännen 191-194 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1955_191 Ingår i: samla.raa.se låter
Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun
Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge
Nya elkablar vid Åby Fyrbondegård
Rapport 2005:36 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Nya elkablar vid Åby Fyrbondegård Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U
ANTIKVARISK KONTROLL
P 4057 ANTIKVARISK KONTROLL med anledning av schaktningsarbete för åtgärd i samband med avlopp Invid hus C4:115 och C4:117 i Ultuna, Fastighet: Ultuna 2:23 Bondkyrko socken, Uppland Av Helena Hulth & Jens
RAPPORT 2009:02. Arkeologisk förundersökning. Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland.
RAPPORT 2009:02 Arkeologisk förundersökning Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland. Mats Hellgren Västarvet/Lödöse Museum Rapport 2009:02