Myntfynd från NARKE. Monica Golabiewski Lannby. Kungl. myntkabinettet. Stockholm 1990

Transkript

1 Myntfynd från NARKE av Monica Golabiewski Lannby Kungl. myntkabinettet Stockholm 1990

2 REFERENSER LITTERATURIKÄLLOR A Adlerbeth, G. Alstertun, R. Andersson, L. Appelgren, T.G Inträdes-Tal, om Sveriges fordna Österländska Handel, i anledning af Arabiska penningar fundne i Svensk jord. Hållit den 2 april KVHAA Handlingar 1, s Stockholm. Ett intressant vikingamynt i Örebro Läns Museum ellervad kraxar korpen? SNT 9/ , s Offerkälla - önskebrunn. Tidskriften Engelbrekt 1980:4, s Nya rön ifråga om de svenska medeltidsmyntens bestämningar. Fornvännen 1930:5, s B Bagge,J.F Berch,C.R Blomqvist, N Bonnier, A.C., 1976 Ullen,M. Brenner,E Broberg, B., 1981 Hasselmo, M. Beskrifning om Upstaden Örebro. Cap. VI. Om stadens vapen, sigiller och gamla mynt. Stockholm. Inledning til kunskapen om svenska mynt. Del 3. Kap. 15. Manuskript, ATA. Fem uppländska silverskatter. Tor XIV. Tidskrift för nordisk fornkunskap, s Uppsala. Kumla kyrkor. Sveriges kyrkor Närke. Stockholm. Thesaurus nummorum sueogothicorum (Holm. 1691, 2:a upp!. 1731). Under ett kvarter i Örebro. En arkeologisk undersökning i kvarteret Bromsgården sommaren Från Bergslag och Bondebygd 1981, s c Clareus, C Forntid och medeltid i Norrbyås socken i Närke. En presentation av utgrävningarna sommaren Från Bergslag och Bondebygd 1974, s

3 E LANDSKAPSINVENTERING NÄRKE --,. I l Ekelund,G Silverskatten från Eketorp. Från Bergslag och Bondebygd 1956, s G Galster, G. Gellerstedt, N.C.W. Golabiewski, M Unionstidens udm0ntninger. Köpenhamn. Förteckning öfver Örebro Högre Elementarläroverks samling af mynt- och minnespenningar m.m. I-III. Örebro. Kompletteringar till publicerade svenska medeltidsmynt. NNUM 1980/7, s Studie av 1300-talsbrakteater i ett depåfynd från Närke. NM XXXIV, s Golabiewski Lannby, M Ödetofta offerkällor. Barnabrunnarna och deras gåvor. Manuskript. Gräslund, A-S. Guldskatten från regalskeppet Kronan Charonsmynt i vikingatida gravar. Tor XI. Tidskrift för nordisk fornkunskap, s Kungl. Myntkabinettets katalog nr 24. Stockholm. H Hammarberg, 1., Malmer,B., Zachrisson, T. Hansson,P. Hasselmo, M. Hatz,G. Haugard,J (a) 1922 (b) Byzantine Coins Found i Sweden. Commentationes de nummis saeculorum IX-XI in Suecia repertis. Nova series 2. Härmingeskatten. Skygne nr 3/1989. Se Broberg, B. Handel und Yerkehr zwischen dem Deutschen Reich und Schweden in der späten Wikingerzeit. Die deutschen Miinzen des 10. und 11. Jahrhunderts in Schweden. Lund. Historiska minnen i norra Yättersbygden. Askersund. OmVättern och norra Yättersbygden. Stockholm. Norra Yättersbygden. En serie naturskildringar och modernare forskningsresultat. Askersunds Tidning 22 och 25 november

4 Hedberg,H. Hildebrand, H. utan år Forskningarna i "Örebro fäste" och "Kägleholms slotts" ruiner. Manuskript, ATA. Svenska myntfynd i K. Myntkabinettet. Månadsbladet. Stockholm Mynt från Sveriges medeltid. Faksimiltryck ur Sveriges Medeltid. Göteborg Hoilierg,H Nerikes gamla minnen. Örebro. J Janse,O.T. Jansson, I. Jansson, S.O. Jensen, J.S. Jonsson,K Ramundeboda kloster. Nordisk Familjebok, 2:a upp!., del 22, s Stockholm. Wikingerschmuck und Miinzdatierung. Tor XIII. Tidskrift ftir nordisk fornskunskap, s Måttordbok. Svenska måttstermer ftire metersystemet. Nordiska museet. Stockholm. Numismatisk opslagsbog. Mjlnter fra vikingetid til vor tid. Köpenhamn. Översikt över fastlandsmyntningen ca NM XXXIV, s Viking-Age hoards and late Anglo-Saxon coins. Stockholm. K Kindström, L-G Vibybrakteaten och andra fornfynd av ädelmetall i Närke. Meddelanden från Örebro läns museum XIII, s L Lagerqvist, L.O. Lagerqvist, L.O., Nathorst-Böös, E Svenska mynt under vikingatid och medeltid (ca ) samt gotländska mynt (ca ). Stockholm. Mynt, sedlar och medaljer. Ur numismatikens historia. Borås Vad kostade det? Priser och löner från medeltid till våra dagar. Stockholm I

5 Liljegren, J.G. Linder Welin, U.S Strödda anteckningar om fynd i svensk jord med en dertill hörandeförteckning. KVHAA Handlingar 13. Graffiti on Oriental coins in Swedish Viking Age hoards. Meddelanden från Lunds Universitets Historiska Museum M Malmer, B Nordiska mynt före år AAL, Series in 8, N 4. Lund Örebro som myntort under 1200-talet. MyntkontaktISNT 8/1978, s Den senmedeltida penningen i Sverige. Svenska brakteater med krönt huvud och krönta bokstäver. KVHAA Handlingar Imitations of Byzantine Miliaresia found in Sweden. Studies in Northern coinages ofthe eleventh century, s Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab Historisk-filosofiske Skrifter 9:4. Ed. C.J. Becker. Köpenhamn The Sigtuna Coinage c Commentationes de nummis saeculorum IX-XI in Suecia repertis. Nova Series Se Hammarberg, I. Mitcmner, M. Modeer,A The medieval period and Nuremburg. Jetons, medalets & tokens. Vol. one. London. Inledning til närmare kunskap om swenske mynt och skådepenningar: Från Böljan och intil dess Swenska Spiran lemnades afkonung Håkan Magnusson. Lund. N Nathorst-Böös, E Se Lagerqvist, L.O Se Lagerqvist, L.O. Nathorst-Böös, E., Wisehn,I. Norges mynter Numismatiska forskare och myntsamlare i Sverige fram till 1830-talet. NM XXXVI. Stockholm. Red. Ahlström, B. m.fl. Stockholm. 64

6 R Rasmusson, N.L Det Bromelius-v. Bromellska myntkabinettet och dess bestånd av "myntskatter". Fornvännen 1931:6, s Myntkunskap och myntsamlande i Sverige före omkring Ett utkast. NM XXVII s Blygdpenning. Kulturhistoriskt lexikon II, spalt Redin,L Medeltidsstaden 9. Örebro. MARapport. s Sahlgren, J Porla brunn, en gammalofferkälla. Fataburen 1928, s Sarvas, P De svenska myntskatterna från 1700-talet. NNÅ 1969, s Schefferus, J Upsalia Antiqva. Uppsala. Schiick, H Kg!. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Dess förhistoria och historia. I-VIII. Stockholm. Sernander, P tal Fants samling om Närike. (Hammars kyrka.j. Manuskript, UVB, s T Thordeman, B Myntfynden i Korsbetningens massgravar. Fornvännen 1932:1 s , 1932:2 s Ett svenskt skattefynd med "drottning Margaretas penning". MONETA, BandI, nr 2-4, s Malmö Sveriges medeltidsmynt. Nordisk kultur XXIX, s Nordens offentliga myntsamlingar. NNÅ 1937, s Tingström, B Svensk numismatisk uppslagsbok. Mynt Stockholm Sveriges Plåtmynt En under,.. plåtmyntens roll som betalningsme HistoricaUpsaliensia 135. Uppsala... 65

7 Tingström,B Plate Money. The world's largest currency. Stockholm. (Illustrerad engelsk version av 1984 års upplaga.) Tornberg, C.J Numi cufici Regii numophylacii Holmiensis, omnes in terra Sueciae repertos. Uppsala. quos u Ullen,M Se Bonnier, A.C. w Walden, B Stora Mellösa, en sockenbeskrivning. Örebro. Wideen,H. Wisehn, l. Wisehn, l. z Zachrisson, l talsläkare - Göteborgs f6rste myntsamlare. MyntkontaktISNT , s Landshövdingens skatt. SNT 9/ , s Se Nathorst-Böös, E. Se Hammarberg, 1. ö Örebro läns museum 1984 Museiboken. Sveriges länsmuseer s Red. Lindqvist, G. m.fl. Borås , ~.L

8 SVERIGES REGENTER OCH MYNTHERRAR Olov Skötkonung ca AnundJakob ca Emund gamle ca Stenkil ca Hallsten ca Inge d.ä. ca , Blot-Sven Filip ca Inge d.y. ca Ragnvald Knaphövde 1120-talets mitt Magnus Nielsen ca Sverker d.ä. ca Erik Jedvardsson den helige ca Magnus Henriksen ca Karl Sverkersson ca Knut Eriksson Ärkebiskop Johannes (Uppsala) Ärkebiskop Petrus (Uppsala) Sverker d.y. Karlsson ca Ärkebiskop Olov Lambatunga (Uppsala) Erik Knutsson ca Ärkebiskop Valerius (Uppsala) Johan Sverkersson ErikEriksson läspe och halte ca , UlfFasijarl ca Knut Holmgersson Långe Birger Magnussonjarl Valdemar Birgersson Magnus Birgersson Ladulås Birger Magnusson Hertig Erik Magnusson (Södermanland) Hertig Valdemar Magnusson (Finland) Magnus Eriksson Erik Magnusson Håkan Magnusson Albrekt av Mecklenburg (A avm) Margareta , Erik av Pommern (E av P) Kristoffer av Bayern (K av B) Karl Knutsson Bonde (K Kn) , , Kristian I (Kr I) Kettil Karlsson Vasa, Jöns Bengtsson Oxenstierna, Erik Axelsson Tott, riksföreståndare (Interregnum ) Sten Sture d.ä. (SSÄ), riksföreståndare , Nils Bosson Sture (Dalarna, hövitsman ) Hans (JohanIl) Svante Nilsson (SNS), riksföreståndare Sten Sture d.y. (SSY), riksföreståndare KristianII (Kr II) Gustav Eriksson Vasa (G I), riksforeståndare Gustav I Vasa (G I) Erik XIV (E XlV) Hertigarna Johan /III! och Karl/IX! 1568 Johan III (J III) Sigismund Hertig Karl fix! av Södermanland Karl fix! (K IX), riksforeståndare Karl IX (KIX) Hertig Johan av Östergötland Gustav II Adolf (G II A) Kristina Karl X Gustav (K X G) Karl Xl (K XI) Karl XlI (K XlI) Ulrika Eleonora (U E) Fredrik I (F I) AdolfFredrik (A F) Gustav III (G III) Gustav IV Adolf(G IV A) Karl XlII (K XIII) Karl XIV Johan (K XIV J) Oskar I (O I) Karl XV (K XV) Oskar II (O II) Gustav V Gustav VI Adolf CarlXVI Gustaf

9 ORDLISTA FÖRKORTNINGAR Banko bo Borgarkrigsmynt Brakteat Depåfynd dnr Efterprägling Ensamfunnet Finvikt Frånsida Fyrk Gote Gravfynd Hopat fynd Riksdaler och skilling banko. Valören i sedlar och skiljemynt från Rikets Ständers Bank. Banko. Danska och skånska mynt från tiden med allt lägre halt och sämre utförande. Borgarkrig rådde endast under få och korta perioder. Tunt, medeltida silvermynt präglat på en sida. Underlaget vid tillverkningen var bly eller läder. En slät ring, strål- eller punktring utgör myntets kant. Svenska brakteater präglades som 1 penning men även som Vo penning. Benämningen kom till under slutet av 1600-talet. Fynd av ett eller flera mynt som avsiktligt undangömts för att vid ett annat tillfälle återhämtas (= skatt). Som depåfynd behandlas även en samling mynt, som av annan anledning tillsammans lagts undan eller uppenbarligen förlorats vid ett och samma tillfälle t.ex. i en börs. Diarienummer. Efterbildning eller nyprägling av tidigare utgivna mynt. Fynd av ett mynt som med största sannolikhet oavsiktligt hamnat ijorden utan direkt anknytning till annat fynd. Den i ett mynt ingående mängden (halten) av ädelmetall Kallas även "korn". Myntets totalvikt kallas "skrot". Se åtsida. Benämning på Vo örtug ca , Y4 öre ca Gotländsk örtug präglad i Visby ca Benämningen är ej samtida. Fynd av ett eller flera mynt som avsiktligt placerats som gravgåva i eller i direkt anslutning till grav men inte avsetts att återhämtas. Fynd av två eller flera mynt från i huvudsak arkeologiska undersökningar av ett större begränsat område, t.ex. boplatser, kyrkor, kloster, borgar, stadskvarter, där den kronologiska och rumsliga spridningen klart anger att mynten hamnat i jorden vid skilda tillfällen. 56

10 LANDSKAPSINVENTERlNG NÄRKE Jetong Järnåldern Klipping km KMK KrA KrR KrS Kufiska KVHAA Medeltid Myntningsunderlag Myntort Myntpollett Myntstamp NM NNUM Myntliknande föremål präglat som belönings-, spel- eller räknepenning. Kan också bäras. Tiden före vikingatidens början =före ca 800 e.kr. Mynt präglat på fyrkantig platt. Kopparmynt (räknebegrepp). Kungliga myntkabinettet. Efter år 1975 med tillägget: statens museum för mynt-, medalj- och penninghistoria. Stockholm. Mynt med ett krönt A. Svensk penning (brakteat) präglad i Västerås ca Delas in i en äldre och en yngregrupp, A (1300-tal) resp. Y (ca ). Se Malmer Mynt med ett krönt huvud. Svensk penning (brakteat) präglad i Stockholm ca Delas in i en äldre och en yngre grupp, A(1300-tal) resp. Y(ca ). Se Malmer Mynt med ett krönt S. Svensk penning (brakteat) präglad i Söderköping från ca 1370 till 1400-talets förra hälft. Delas in i en äldre och en yngre grupp, A (1300-tal) resp. y (1400-tal). Se Malmer Islamska (Kalifatet). Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm. Från 1000-talets slut Se brakteat. Plats där myntet präglats. Pollett utgiven av Riksgäldskontoret åren i valörerna Vz och \4 skilling för att råda bot på skiljemyntsbristen. Gällde som mynt i hela riket. Se stamp. Numismatiska Meddelanden. Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad. 57

11 Numismatik Nyare tid Nödmynt Omskrift Platt Plåtmynt Pollett RAÄSHMM rdr rgs Riksgälds Riksmynt rmt rst Rundmynt Runstycke Räknepenning Vetenskapen om mynt, medaljer, sedlar och polletter. Fr.o.m Mynt med metallvärde långt under det angivna. Utgavs i Sverige åren i koppar i valören 1 daler sm och kallades officiellt "mynttecken". Nödmyntet skulle motsvara det betydligt tyngre plåtmyntet i samma valör. Inskrift på myntet som foljer kanten. Benämning på det opräglade myntämnet. Kallas även plants. Stort, fyrkantigt kopparmynt präglat på en sida. Utgavs i valörerna 'h till 10 daler sm åren i vikter mellan ca 0,3-19,7 kg. Brukades inom t.ex. foretag som bevis på rätt till varor och tjänster. Stora Kopparbergs Bergslag lät åren , , prägla polletter, som även kom att användas som skiljemynt utanför Bergslagets handelsområde. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, Stockholm. Riksdaler. Riksgälds. Riksdaler och skilling riksgälds. Valörer i sedlar och polletter från Riksgäldskontoret (grundat 1789). Riksdaler och öre riksmynt. Myntenheter Riksmynt. Runstycke. Runda mynt till skillnad från klippingar och plåtmynt. (Rundstycke.) Benämning på rundmyntet 1 öre i silver från år Från 1700-talet användes namnet på 1 öre km och senare på 1/12 skilling (koppar). Tillverkades på kontinenten redan på 1200-talet för växlaren till räknetavlan, senare i mässing, med tiden som spelpenning framförallt i Ntirnberg under talen. Förekommer ofta i fynd från nyare tid och kan ha använts som småmynt. 58

12 ----.: LANDSKAPSINVENTERING NÄRKE ses SHM sk. Slant SNT sm sp. Specie Spelpenning Stamp Tjurhuvudbrakteat Vikingatid Åtsida ÖLM Gemensam beteckning for "anonyma" mynt, präglade under sturetiden (ca ). I stället for myntherrens namn står på åtsidan namnet på skyddshelgonet Erik den helige, SCS ERICVSREX. Statens historiska museum, Stockholm. Skilling. Benämning på 1 öre sm i koppar under talen. Svensk Numismatisk Tidskrift. Silvermynt (räknebegrepp). Specie. Valören i silvermynt. Präglad jetong använd for att markera vinsten vid kortspel (jämfor nutida spelmarker). Präglades dels for enskilda personer, ofta medaljliknande, dels for allmänheten. Se också räknepenning. Präglingsverktyg med framställning av myntet. Mynt med ett tjurhuvud präglat i Mecklenburg. Förekom allmänt i stora delar av Skandinavien under 1400-talet. Ca slutet av 1000-talet. Den sida av myntet som bär myntherrens främsta symbol i någon form, t.ex. bild/namn. Motsatta sidan benämns frånsida. Annan benämning är advers resp. revers. Örebro läns museum, Örebro. Referens: Lagerqvist 1970; Tingström 1972; Jensen 1974; Malmer 1980; Lagerqvist & Nathorst-Böös 1981,