FYNDOMSTÄNDIGHETER Vid tomtplanering hos Sven Erik Isaksson i Ale, på en äldre boplats från 1600-talet, påträffades

Transkript

1 NEDERLULEÅ 29. ALE BY Okänt 1 pollett Vid tomtplanering hos Sven Erik Isaksson i Ale, på en äldre boplats från 1600-talet, påträffades en pollett. SVERIGE: pollett, 6-7 mm tjock, SN eller SM instämplat på åtsidan, ett ristat kors på frånsidan. Möjligen "en typ av lokalmynt som cirkulerade på Selets bruk i Nederluleå bland arbetarna på 1800-talet."*.

2 Plansch 7:4. REFERENS: KMK top.ark.; brev 1992 och 1995 från Bengt Johansson, Långnäs, KMK top.ark. 30. ALTERSUND Person Slutmynt: Okänt Depåfynd "en samling" mynt "1700-talsmynt" Mynten påträffades i en läderpung gömda under takåsen i ett äldre hus. Upphittare okänd. "1700-talsmynt" (? ex). 31.ANTNÄS Äldsta mynt: Okänt? Okänt Hopat fynd Okänt antal mynt "Inne i byn ha gjorts fynd av mynt samt föremål av olika slag av h.äg. Linus Isaksson och hans far på en åkerlapp." EJ BESTÄMBARA: (? ex). REFERENS: ATA.

3 32. BENSBYN Före 1974 Myntet hittades i grunden till ett gammalt hus. Upphittare var Herbert Blomqvist, Bensbyn. SVERIGE: J III, 1 fyrk REFERENS: Notis i Norrländska Social-Demokraten 19 februari BJÖRSBYN Gammelåkern SHM/KMK Medeltid 1921 Hopat fynd 5 mynt Äldsta mynt: Sverige, E av P ( ), örtug? Mynten framkom tillsammans med beslag, lås, knivar m.m. vid arkeologisk undersökning av husgrunder. Undersökningen utfördes av Gustaf Hallström, SHM. Dep. på Norrbottens museum. Medeltid SVERIGE: E av P ( ), örtug? (1 ex); SSÄ ( , ), halvörtug 1478 (1 ex), 1478? (1 ex); ej bestämbar penning (1 ex). DANMARK: F III, "12"? skilling 1650 (1 ex).

4 REFERENS: ATA; SHM/KMK inv.; KMK top.ark.; brev 1992 från Bengt Johansson, ; notis i Norrbottens kuriren 5 augusti 1921, 10 augusti BÖRJILSLANDET vägskälet mot Sundom 1934 Depåfynd 32 mynt Slutmynt: "silverdalrar från 1700-talet" "när man grävde vägdiken vid E4...och därvid korsade en sänka i terrängen som benämns Stranden så stötte man på en bryggliknande konstruktion av kluvna stockar i jorden samt på detta grunden av ett 1600-talshus. Under en hörnsten i den grunden fanns nedlagda 32 st silverdalen.." "silverdaler från 1700-talet" (32 ex). 35. BÖRJILSLANDET Skepphusbacken Äldsta mynt: 1900-talet? Hopat fynd Okänt antal mynt "mycket gamla" OCH "i Börjilslandet...finns en backe vid Persöfjärden som benämns Skepphusbacken. Här ankrade skeppen i forna dar. På platsen som se-

5 (Nederluleå forts.) nare användes som potatisland hittades varje år mycket gamla mynt somliga enligt markägaren stora som kaffekoppar." 36. ERSNÄS Källgården 1900-talet Okänd Okänt antal mynt OCH "Vid Källgården...fanns på 1930-talet en byggnad daterad Bland andra mynt funna på gårdens ägor finns även ett ryskt mynt från 1768 bevarat." 37. ERSNÄS räknepenning Räknepenningen hittades vid en gammal husgrund i byn. Upphittare var E.A. Brännström, Luleå. TYSKLAND: Nurnberg, räknepenning talet. REFERENS: ATA; NNÅ 1960 s. 169.

6 38. ERSNÄS Ca 1944 Myntet "hittades i en bagarstuga i Ersnäs för 30 år sedan". Upphittare var Rut Wallström, Tallviken, Kallax. SVERIGE: U E, Stockholm, 1 öre km REFERENS: Notis i Norrländska Social-Demokraten 19 februari 1974.

7 GAMMELSTAD se även NEDERLULEÄ 39. GAMMELSTAD Linnés hälsokälla Norrbottens museum , 8 oktober "I samband med reparation av överbyggnad/brunnshus vid surbrunnen Linnés hälsokälla i Gammelstad skedde en rensning av själva vattenhålet. Härvid påträffades... ett kopparmynt...". Upphittare var Börje Nilsson, Södra Sunderbyn. SVERIGE: A F, Avesta, 2 öre sm REFERENS: KMK top.ark.; Nbm, inv.

8 40. GAMMELSTAD Ön SHM/KMK Guldmyntet funnet i jorden vid Ön i Gammelstad. Upphittare var Per Ruthquist, Gammelstad. FÖRENTA NEDERLÄNDERNA: Zwolle, kejsar Ferdinand II, dukat 1634*. *Pknsch 6:2. REFERENS: SHM/KMK inv.; KMK top.ark.; Wiséhn 1990 s GAMMELSTAD Norrbottens museum 4777 Okänt Okända. SVERIGE: K XI, 1 öre sm REFERENS: Nbm, inv. 42. HAMNHOLMEN Okänt Depåfynd

9 2 mynt Slutmynt: Sverige, Kristina, l /< öre 1635 "I samband med markplanering vid Gösta Svenssons sommarstuga...för många år sedan framträdde en stengrund i storlek ca 4x4 meter. Där hittades 2 st kopparmynt..." SVERIGE: Kristina, 'A öre 1635 (2 ex). 43. HERTSÖLANDET 1971 Myntet påträffades av Sigurd Hell då han "påtade" i ett land. Sverige: F I, 1 öre REFERENS: Notis i Norrländska Social-Demokraten 19 februari HINDERSÖN 1900-talets början "I början av 1900-talet anträffade hemmansägaren och fiskaren Oskar Johansson,..., vid dikesgrävning nära sjöstranden en rysk silverrubel..."

10 (Gammelstad se även Nederluleå forts) RYSSLAND: Alexander I, rubel REFERENS: ATA. 45. LULAVAN 1940-talet Depåfynd Okänt antal mynt Slutmynt: Spanien, 1875 OCH Åke Fabrichius berättar "att man i hans barndom på 1940-talet vid badning hittat många mynt i sanden vid en brygga i älven. Mynten bl.a. många spanska daterar sig till ca Den omtalade bryggan nyttjades för transporter till och från Selets järnbruk och användes fram till 1920-talet". 46. LÅNGNÄS 1900-talet Myntet funnet vid odlingsarbete av Bengt Johansson, Långnäs. SVERIGE: GIV A', skilling, 1800-talets början.

11 47. LÅNGNÄS "Per-Nörs-gården" Ca 1920 Depåfynd "ett antal" plåtmynt Slutmynt: Okänt OCH Enligt John Andersson, Långnäs, "hittades för ca 70 år sedan förmodligen i jorden ett antal kopparmyntplåtar." 48. LÄNGNÄS "Mitjel-gården" 1900-talet Hopat fynd Fler än 3 mynt Äldsta mynt: Sverige, K XI, 2 öre km 1677 Enligt Tyra Sundström, Långnäs, brukade de "ofta hitta gamla mynt i samband med potatisplockning." SVERIGE: K XI, 2 öre km 1677 (1 ex); F I, 1 öre sm 174? (1 ex); trol. K XIV J, skilling (1 ex); ej bestämbara (? ex).

12 NERDERLULEÄ se även GAMMELSTAD 49. NEDERLULEÅ KLOCKAREGÅRD Norrbottens museum talet fynd Myntet påträffades vid arkeologisk undersökning då även en hel del annat fyndmaterial, mest 1700-tal, tillvaratogs. SVERIGE: F I, 1 öre sm REFERENS: Nbm, inv. 50. NEDERLULEÅ KYRKA Norrbottens museum Medeltid Hopat fynd 23, 1 pollett Äldsta mynt: Sverige, penning BM Kr A Ylla, ca Mynten framkom vid arkeologisk undersökning i Gammelstads kyrka. Undersökningen utfördes av Kjell Lundholm, Norrbottens museum. Medeltid SVERIGE: penning BM Kr A Ylla ca ex)*, Kr H Yla ca (1 ex)*, Kr H Yllle ca (1 ex)*; SSY ( ), Stockholm, l h örtug LL 9a, förfalskning? (1 ex). NORGE: Hans ( ), Bergen, hvid (1 ex).»plansch 3:2-4.

13 SVERIGE: G I, Västerås, örtug 1530 (1 ex); J III, Stockholm, 2 öre (4 ex), 1 fyrk (4 ex), 2 penningar utan årtal (1 ex), Reval 2 schilling 1569 (1 ex)*; Sigismund, Stockholm, 1 öre 1594/8 (1 ex); K IX, riksföreståndare, Stockholm, 1 fyrk 1601 (1 ex); G II A, Reval, 1 öre/rundstiick 1623 (1 ex); Kristina, Nyköping, X U öre (3 ex), Nyköping/Säter, X U öre (8 ex), Säter, l U öre (2 ex), Avesta, '/< öre (2 ex); K XI, Stockholm, 5 öre sm 1691 (1 ex), 2 öre 1665 (1 ex), 1 öre (7 ex), Avesta,l/6 öre (23 ex); K XII, Stockholm, 1 öre (4 ex)*, Avesta 1/6 öre sm (10 ex), Stockholm, 1 daler sm , nödmynt (3 ex)*; U E, Stockholm, 1 öre km (38 ex); F I, Avesta, 2 öre sm 1747 (1 ex), 1 öre sm (4 ex), 1 öre km 1749 (1 ex), Stockholm, l h öre sm 1720 (1 ex), 1 öre km (36 ex*); A F, Avesta, 2 öre sm 1758 (2 ex), 1 öre sm (9 ex)*, 1 öre km 1768 (1 ex); G IV A, Stockholm, 1/6 riksdaler 1809 (1 ex), Avesta, V2 skilling (2 ex), V4 skilling (17 ex)*, 1/12 skilling (13 ex), 1/2 riksgäldspollett 1800 (1 ex), 'A skilling riksgäldspollett 1799 (5 ex); K XIII, Avesta, 1/12 skilling 1812 (1 ex); K XIV J, Avesta, l h skilling (2 ex), 1/4 skilling (4 ex), Stockholm, 2/3 skilling bo 1837 (1 ex), 1/3 skilling bo 1837 (1 ex); O I, Stockholm, 1/16 riksdaler specie 1851 (1 ex), 10 öre 1859 (1 ex); O II, Stockholm, 5 öre 1887 (1 ex),2 öre 1882 (1 ex). DANMARK: Kristian VII, Köpenhamn/Altona, skilling 1771 (1 ex)*. RYSSLAND: Paul I, 2 kopek 1798 (1 ex)*. INDIEN: stormogul (Alamgir II ( ), Ahmadabad (1 ex)*. "Plansch 3:7; 4:2-3; 5:3,6,7,9; 6:1,6; 7:3. Pollett SVERIGE: Stora Kopparbergs pollett 1765 (1 ex)*. Plansch 5:7.

14 (Nerderluleå se även Gammelstad forts) REFERENS: KMK top.ark.; Klackenberg 1992 nr 148; Wallerström 1992; Golabiewski Lannby 1995b; notis i Norrbotten-Kuriren 15 januari och 16 maj 1970, Norrländska Social-Demokraten 15 januari a. NEDERLULEÄ PRÄSTGÅRD Norrbottens museum Äldsta mynt: Medeltid Hopat fynd 12 mynt Sverige, SSÄ, Stockholm, V2 örtugl478,lliia:9b Mynten framkom vid arkeologisk undersökning av Gammelstads prästboställe. Undersökningen utfördes av Norrbottens museum. Medeltid SVERIGE: SSÄ, Stockholm, U2 örtug 1478, LL IIA:9b (1 ex)*, Västerås, 1/2 örtug, LL B: 16b (1 ex); Svante Nilsson ( ), Västerås, örtug LL B:3b (1 ex)*.»plansch 3:5-6. SVERIGE: G I, Västerås, 1 fyrk (1 ex); J III, Stockholm, 2 öre 1571 (1 ex); Kristina, Ui öre (1 ex); U E, Stockholm, 1 öre km (1 ex); A F, Avesta, 2 öre sm (4 ex); G V, Stockholm, 5 öre 1909 (1 ex). REFERENS: KMK top.ark.; Fornvännen 1968 s. 322; notis i Piteå tidningen 13 augusti 1968, Norrbottens-Kuriren 19 juli 1969.

15 51b. NEDERLULEÅ PRÄSTGÅRD Gammelstads prästgård Norrbottens museum 1985 Myntet framkom vid arkeologisk undersökning föranledd av att friluftsmuseet, "Hägnan", skulle uppföra ytterligare byggnader på platsen. Undersökningen leddes av Maria Pettersson, Nbm. SVERIGE: K XIV J, Stockholm, 2 skilling banco. REFERENS: KMK top.ark. 52. RUTVIKSSUND Slutmynt: 1933 Depåfynd 5 plåtmynt Sverige, F I, 1 daler sm 1735? Sven Johannes Näsbergs bostadsfastighet brann ned och i "samband med grävningar för ett nybygge på platsen hittade man under en grundsten en myntgömma..." SVERIGE: F I, 1 daler sm 1735? (5 ex).

16 53. SANDÖN 1925? Den 20 september översände Norrbottens läns hembygdsförening "ett vid vägbygge å Sandön i närheten av Luleå funnet mynt..." till Kungliga Myntkabinettet. SVERIGE: G II A, Säter, 1 öre REFERENS: ATA; KMK top.ark. 54. SANDÖN Okänt Myntet funnet på Sandön. Upphittare var Agnes Klockare. SVERIGE: F I, 1 öre REFERENS: Notis i Norrländska Social-Demokraten 19 februari SUNDERBYN Norrbottens museum 1973, juli

17 Myntet framkom då förman Karl-Åke Lundström skulle rensa ogräs i sitt potatisland. RYSSLAND:Katarina, Jekaterinburg, 5 kopek 17-2?* (G III lät prägla kopeker, imitationer av Katarinas kopeker, för att användas i kriget mot Ryssland Det kan ibland vara svårt att se skillnaden mellan en rysk och en svensk kopek. I det här fallet har myntet i tidningsnotisen bestämts till en av G III:s kopeker, vilket är felaktigt.)»plansch 7:2. REFERENS: Notis i Norrländska Social-Demokraten 19 och 20 mars 1974.