Sammantrade i Hjalpmedelsnamnden Dalarnas arbetsutskott

Transkript

1 Hjalpmedel Dalarna Doiarnas kommuner & Landstinget Dalarna DAGORDNING Hjalpmedelstiamnden Dalarnas arbetsutskott Sammantrade Sida 1 (6) Sammantrade i Hjalpmedelsnamnden Dalarnas arbetsutskott Ordforande Soren Bertilsson kallar till sammantrade. Tid: Mandag 10 mars 2014 kl Plats: LD Hjalpmedels lokaler Skomakargatan 20 i Borlange - se bifogad karta Dessa handlingarfinns att tillga pa Internet adress Med tanke pa att manga personer ar allergiska mot parfymdofter bor vi tanka pa att inte anvanda parfymerade produkter da vi ar pa sammantradet Enligt reglementet for Hjalpmedelsnamnden Dalarna ska en ledamot eller ersattare som ar forhindrad att delta i ett sammantrade eller i en del av ett sammantrade, snarast anmala detta till Hjalpmedelsnamndens sekretariat som ar kundservice hos LD Hjalpmedel: Tel: Mailadress: ldhjalpmedel@ltdalarna.se Ledamoten kallar sjalv sin ersattare Till dagens sammantrade har Barbro Hietala-Nordlund (S) och Kenneth Dahlstrom (C) anmaltforhinder: Barbro Hietala-Nordlund (S) ersatts av Britt Marinder (S) och Kenneth Dahlstrom (C) ersatts av Fredrik Ollen (M) Ersattaren Jan-Ake Andersson (S) har ocksa anmalt forhinder Postadress Besfiksadress Kontakt Motessamordnare Box Falun

2 Landstinget Dalarna DAGORDNING Hjalpmedelsnamnden Dalarnas arbetsutskott Sida 2 (6) Innehallsforteckning Inledning och protokollsjustering 3 1 Protokollsjustering 3 2 Information 3 Arbetsutskottets beslutsarenden 4 3 Delegeringsbestammelser 4 Hjalpmedelsnamnden Dalarnas beslutsarenden 5 4 Handlingsplan/Atgardlista 5 5 Verksamhetsplan och budget Sammantradesplan for namnden och arbetsutskottet nytt datum for namndens sammantrade 12 September 5 7 Forskrivning av personliga hjalpmedel Riktlinje - Fjarrkommunikation/ alternativ telefoni 6

3 Landstinget Dalarna DAGORDNING Hjalpmedelsnamnden Dalarnas arbetsutskott Sida 3 (6) Inledning och protokollsjustering Protokollsjustering Protokollet ska justeras av ordforanden och en ledamot senast 14 dagar efter sammantradet. Hjalpmedelsnamndens protokoll ska anslas pa varje samverkande kommuns anslagstavia senast 2 dagar efter att protokollet justerats. Anslagstiden ska vara tre veckor - kopia av protokollet med "anslagssida" kommer att mailas ut till kommunernas officiella mailadresser genom Landstinget Dalarnas forsorg. Information Fdrslag till beslut 1. Informationen antecknas till protokollet. Information lamnas om: A. Hjalpmedel Dalarnas organisation Forvaltningschef Arne Thureson B. Prop. 2013/14:67 fran Socialdepartementet: Mer inflytande for den enskilde i valet av hjalpmedel Sammanfattning: I propositionen foreslas att halso- och sjukvardslagen (1982:763) och patientsakerhetslagen (2010:659) andras sa att det tydligare framgar att sjukvardshuvudmannen ska erbjuda den enskilde att vaija hjalpmedel nar det finns olika hjalpmedel tillgangliga inom landstinget eller kommunen. Hjalpmedlet anses vara tillgangligt om sjukvardshuvudmannens tillhandahallande arforenligt med gallande upphandlingslagstiftning. Den enskiides val ska tillgodoses om det med hansyn till den enskiides behov och till kostnaderna for hjalpmedlet framstar som befogat. Lagandringarna foreslas trada i kraft den 1 juli Propositionen i sin helhet bifogas mailet med kallelsen! Forvaltningschef Arne Thureson C. Nypatientlag Forvaltningschef Arne Thureson

4 Landstinget Dalarna DAGORDNING Hjalpmedelsnamnden Dalarnas arbetsutskott Sida 4(6) Arbetsutskottets beslutsarenden 3 Delegeringsbestammelser Forslag till beslut 1. Avvaktar arbetsutskottets vidare diskussioner av forslag till delegeringsbestammelser. Sammanfattning Enligt namndens reglemente kan arbetsutskottet pa delegation fran Hjalpmedelsnamnden fatta beslut. Hjalpmedelsnamnden behover i sa fall faststalla delegeringsbestammelser. Hjalpmedelsnamnden Dalarna uppdrog vid sitt sammantrade 10 februari 2014 till arbetsutskottet att gora forslag till delegeringsbestammelser.

5 Landstinget Dalarna DAGORDNING Hjalpmedelsnamnden Dalarnas arbetsutskott Sida 5(6) Hjalpmedelsnamnden Dalarnas beslutsarenden 4 Handlingsplan/Atgardlista Fdrslag till beslut Arbetsutskottet foreslar Hjalpmedelsnamnden Dalarna: 1. Prioritera atgarderna x, x,x och x I handlingsplanen/atgardslistan daterad I arendet redovisas foljande dokument: a) Handlingsplan/atgardslista Se dokument som bifogats mallet med kallelsen! 5 Verksamhetsplan och budget 2014 Fdrslag till beslut Arbetsutskottet foreslar Hjalpmedelsnamnden Dalarna: 1. Verksamhetsplan och budget for Hjalpmedel Dalarna 2014, enligt bilaga a), faststalls. Sammanfattning av arendet Hjalpmedelsnamnden Dalarna uppdrog vid sitt sammantrade 10 februari 2014 till arbetsutskottet att bereda forslag till verksamhetsplan och budget 2014 vid sitt sammantrade 10 mars. I arendet redovisas foljande dokument: a) Verksamhetsplan och budget for Hjalpmedel Dalarna 2014 Se dokument som bifogats mallet med kallelsen! Budgeten redovisas vid arbetsutskottets sammantrade 6 Sammantradesplan for namnden och arbetsutskottet nytt datum for namndens sammantrade 12 September Fdrslag till beslut Arbetsutskottet foreslar Hjalpmedelsnamnden Dalarna: 1. Sammantradesplanen for namnden och arbetsutskottet 2014 enligt nedan revideras sa att namndens sammantrade 12 September flyttas till XXX.

6 Landstinget Dalarna DAGORDNING Hjalpmedelsnamnden Dalarnas arbetsutskott Sida 6(6) Arbetsutskottet Mandag 10 mars, kl Tisdag 6 maj, kl 9-12 Onsdag 3 September, kl 9-12 Tisdag 21 oktober, kl 9-12 Hjalpmedelsnamnden Onsdag 19 mars, kl Tisdag 20 maj, kl 9-12 Fredag 12 September, kl 9-12 Tisdag 4 november, kl 9-12 Sammanfattning av arendet Hjalpmedelsnamnden Dalama uppdrog vid sitt sammantrade 10 februari 2014 till arbetsutskottet att fundera pa alternativt datum for Hjalpmedelsnamndens sammantrade fredag 12 September. Forskrivning av personliga hjalpmedel Riktlinje - Fjarrkommunikation/ alternativ telefoni Fdrslag till beslut Arbetsutskottet foreslar Hjalpmedelsnamnden Dalarna: 1. Faststalla riktlinje for fjarrkommunikation/ alternativ telefoni enligt bilaga a). I arendet redovisas foljande dokument: a) Forskrivning av personliga hjalpmedel Riktlinje - Fjarrkommunikation/ alternativ telefoni Se dokument som bifogats mailet med kallelsen!

7 Oomnorvs vauen tadshuset Hogskolon Centrum KUPOLEN Teknikdal Borunge C Resecentrum m Landstinget H DAIARNA ID HJALPMEDEL SkeoukargaUa 20

8 Regeringens proposition 2013/14:67 Mer inflytande for den enskilde i valet av Prop. hjalpmedel 2013/14:67 Regeringen Overlamnardenna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 januari 2014 Jan Bjorklund Maria Larsson (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehml I propositionen fbreslss att halso- och sjukvardslagen (1982:763) och patientsskerhetslagen (2010:659) Sndras s& att det tydligare framglr att sjukvardshuvudmannen ska erbjuda den enskilde att vslja hjalpmedel nsr det finns olika hjalpmedel tillgangliga inom landstinget eller kommunen. Hjalpmedlet anses vara tillgangligt om sjukvardshuvudmannens tillhandahdllande ar fsrenligt med gallande upphandlingslagstiftning. Den enskildes val ska tillgodoses om det med hansyn till den enskildes behov och till kostnadema fbr hjalpmedlet framstsr som befogat. Av ovan namnda lagar ska det ockss framgs att vdrdgivaren och den som har ansvaret fbr halso- och sjukvirden av en patient ska se till att patienten ges individueut anpassad information om de hjalpmedel som finns. Halso- och sjukvsrdspersonalen ska medverka till att en patient ges msjlighet att valja det altemativ som han eller hon fbredrar. Genom propositionen vill regeringen betona att landsting och kommuner inom ramen fbr gallande lagstiftning kan valja att erbjuda fbrskrivning genom fritt val av hjalpmedel med s.k. eget agande. Den en skilde ges ds mbjlighet att valja hjalpmedel utanfbr det ordinarie sorti mentet. I de landsting och kommuner dar fbrskrivningsmojligheten med fi-itt val har infbrts ar aven detta, fbrutom de olika hjalpmedel som finns i det ordinarie sortimentet, ett tillgangligt altemativ fbr tillhandahsllandet av hjalpmedel, fbmtsatt att det for den enskilde ar lampligt med fi-itt val. Lagandringama fbreslss trada i kraft den 1juli 2014.

9 Prop. 2013/14:67 Innehallsfoiteckning 1 FSrslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext FOrslagtill lag om Sndring i halso- och sjukvardslagen (1982:763) FOrslagtill lag om Sndring i patientsakerhetslagen (2010:659) 8 3 Arendet och dess beredning 9 4 Regeringens fiinktionshinderspolitik 9 5 Mer inflytande och Okad valfrihet 11 6 Utvecklingen inom hjalpmedelsomradet 12 7 F6rs6ksverksaniheter inom hjalpmedelsomrsdet ForsOksversamheten Fritt val hjalpmedel Genomfbrandet Resultat Uppdragatt fortsstta stimulera inflytande och valfrihet F6rs6k med elektronisk kommunikation F6rs6ksverksamhet med personlig hjalpmedelsbudget 20 8 Utvecklingsinsatsen Hitta och jsmfbr hjalpmedel Genomfbrandet 22 9 Ovriga initiativ frsn regeringen Samverkan om elektronisk kommunikation En samlad organisation inom det funktionshinderspolitiska omrsdet Forslag ps dtgarder fbr att bka den enskildes inflytande i valet av hjalpmedel Den enskildes mbjlighet att fk information och kunna valja hjalpmedel ska anges i lag En ny lag om valfrihetssystem bbr inte infbras Okad stimulans till landsting och kommuner Stbd till huvudmannen i upphandlingen av hjalpmedel Stbd till fbrskrivare och andra yrkesgrupper Uppfbljning Ikrafttradande Konsekvenser Fbrfattningskommentar Fbrslagettill lag om andring i halso- och sjukvsrdslagen (1982:763) Forslaget till lag om andring i patientsakerhetslagen (2010:659) 38

10 Bilaga 1 Sammanfattning av betankandet Hjalpmedel - Okad Prop. 2013/14:67 delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) 40 Bilaga 2 Utdrag ur betankandets forfattningsfbrslag 46 Bilaga 3 FSrteckning over remissinstansema 49 Bilaga 4 Lagridsremissens lagfbrslag 50 Bilaga 5 LagrMets yttrande 54 Utdrag ur protokoll vid regeringssammantrade den 23 januari

11 Prop. 2013/14:67 j Fotslag till riksdagsbcslut Regeringen foreslsr att riksdagen antar regeringens fbrslag till 1. lag om andring i halso- och sjukvsrdslagen (1982:763), 2. lag om andring i patientsakerhetslagen (2010:659).

12 2 Lagtext 2013/14:67 Regeringen har fbljande fbrslag till lagtext. 2.1 Forslag till lag om andring i halso- och sjukvardslagen (1982:763) Harigenom foreskrivs att 2 b, 3 b och 18 b halso- och sjukvards lagen (1982:763)' ska hafbljande lydelse. Ntivarande lydelse Fdreslagen lydelse tbf Patienten ska ges individuellt anpassad information om 1. sitt halsotillstdnd, 2. de metoder fbr undersokning, 2, de metoder som fmns fbr vird och behandling undersbkning, vsrd och behandling och de hjalpmedel som fmns for personer med funktionsnedsdttning, 3. sina mbjiigheter att vslja vdrdgivare och utfbrare inom den offentligt finansierade halso- och sjukvsrden, samt 4. vsrdgarantin. Om informationen inte kan lamnas till patienten ska den i stallet lamnas till en narstsende till patienten. Informationen far dock inte lamnas till patienten eller nsgon narstsende om det fmns hinder fbr detta i 25 kap. 6 eller 7 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller i 6kap. 12 andra stycket eller 13 fbrsta stycket patientsakerhetslagen (2010:659). 3b ' Landstinget shall erbjuda dem Landstinget ska erbjuda dem som ar bosatta inom landstinget som ar bosatta inom landstinget eller som ar kvarskrivna enligt eller som ar kvarskrivna enligt 16 folkbokfbringslagen 16 folkbokfbringslagen (1991:481) och stadigvarande (1991:481) och stadigvarande vistas dar, vistas dar, 1. habilitering och rehabilitering, 2. hjalpmedel fbr fimktions- 2. hjalpmedel fbr personer med hindrade, och funktionsnedsattning, och 3. tolktjanst fbr vardagstolkning fbr bamdomsdbva, dbvblinda, vuxendbva och hbrselskadade. Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och hjalpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar fbr enligt ' Lagen omtiyckt 1992:567. ^Senaste lydelse 2010:662. ^Senaste lydelse 2000:356.

13 Prop. 2013/14:67 18 b. Landstingets ansvar innebar inte nsgon inskrsnkning i de skyldigheter som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag. Habilitering eller rehabilitering Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahailande av hjalpmedel samt tillhandahsllande av hjalpmedel shall planeras i samverkan med den enskilde. Av planen shall planerade och beslutade insatser frarngs. ska planeras i samverkan med den enskilde. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgs. Ndr det firms olika hjalpmedel tillgdngliga ska landstinget ge den enskilde mojlighet att vdlja det alternativ som han eller hon foredrar. Landstinget ska tillhandahalla det valda hjalpmedlet, om det med hdnsyn till den enskildes behov och till kostnaderna for hjalpmedletframstar som befogat. Kommunen skall i samband med ssdan halso- och sjukv^d som avses i 18 fbrsta-tredje styckena erbjuda Sven habilitering, rehabili tering och hjalpmedel fbr fitnktionshindrade. Landstinget fsr aven utan sam band med Overiatelse av ansvar fbr halso- och sjukvsrd enligt 18 traffa Overenskommelse med en kommun inom landstinget om att kommunen skall ha ansvar for hjalpmedel fbrfimktionshindrade. Vad som sags i 3 b tredje stycket galler aven i frsga om habilitering, rehabilitering och hjalpmedel fbr fitnktionshindrade som ombesfirjs av en kommun. *Senaste lydelse 2000: b ' Kommunen ska i samband med ssdan halso- och sjukvsrd som avses i 18 fbrsta-tredje styckena erbjuda aven habilitering, rehabili tering och hjalpmedel fbr personer medfiinktionsnedsattning. Landstinget fsr aven utan sam band med bverlstelse av ansvar fbr halso- och sjukv&rd enligt 18 traflfa bverenskommelse med en kommun inom landstinget om att kommunen ska ha ansvar fbr hjalpmedel fbr personer medfiink tionsnedsattning. Vad som sags i 3 b tredje stycket galler aven i frsga om habilitering, rehabilitering och hjalpmedel for personer medfunktionsnedsattning som ombesbrjs av en kommun. Ndr det finns olika hjdlpmedel tillgdngliga ska kommunen ge den enskilde mojlighet att vdlja det alternativ som han eller hon jbredrar. Kommunen ska tillhandahalla det valda hjdlpmedlet, om det med hdnsyn till den enskildes behov och till kostna-

14 Denna lag Mder i kraft den 1juli derm Jbr hjslpmedlet framstar Prop. 2013/14:67 som befogat.

15 Prop. 2013/14: Forslag till lag om andring i patientsakerhetslagen (2010:659) Harigenom fsreskrivs att 6 kap. 6 och 7 patientsakerhetslagen (2010:659) ska ha fbljande lydelse. Nwarande lydelse Fdreslagen lydelse 6 kap. 6 Den som har ansvaret fbr halso- och sjukv^rden av en patient ska se till att patienten ges individuellt anpassad information om 1. sitt halsotillstsnd, 2. de metoder fbr undersokning, 2, de metoder som firms for v&rd och behandling undersokning, v&rd och behandling och de hjdlpmedel som fmns for personer med fimktionsnedsdttning, 3. sina msjligheter att valja vsrdgivare och utfbrare inom den offentligt finansierade halso- och sjukvsrden, samt 4. vsrdgarantin. Om informationen inte kan lamnas till patienten ska den i stallet lamnas till en narstsende till patienten. Informationen f^ dock inte lamnas till patienten eller nsgon narstiende om det finns hinder for detta i 12 andra stycket eller 13 fbrsta stycket eller i 25 kap. 6 eller 7 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 7 Nar det finns flera behandlings- Nar det fmns flera behandlingsaltemativ som stsr i Overensstam- altemativ som stsr i Sverensstammelse med vetenskap och beprs- melse med vetenskap och bepr5- vad erfarenhet ska den som har vad erfarenhet eller nar det finns ansvaret for halso- och sjukvsrden olika hjalpmedeljbrpersoner med av en patient medverka till att funktionsnedsdttning tillgdngliga, patienten ges mojlighet att valja ska den som har ansvaret fbr det altemativ som han eller hon halso- och sjukv^rden av en fbredrar. patient medverka till att patienten ges mbjlighet att valja det alternativ som han eller hon fbredrar. Den som har ansvaret fbr halso- och sjukvsrden av en patient ska medverka till att en patient med livshotande eller sarskilt allvarlig sjukdom eller skada fur en fbmyad medicinsk bedbmning, om det medicinska stallningstagandet kan innebara sarskilda risker fbr patienten eller har stor betydelse fbr dennes framtida livskvalitet. Denna paragraf omfattar inte tandvsrd enligt tandvsrdslagen (1985:125). Denna lag trader i kraft den 1juli 2014.

16 3 Arendet och dess beredning 2013/14:67 Regeringen beslutade den 3 februari 2011 att tillkalla en ssrskild utredare med uppgift att lamna fbrslag ps hur ett system fsr fritt val av hjalpmedel kan utiformas (dir. 2011:7). I utredarens uppdrag ingick ockss att tydliggsra vissa frsgor ftir att stsdja, underlatta och framja infbrandet av fritt val av hjalpmedel i kommuner och landsting. Syftet med utredningen var att stodja huvudman i arbetet med att infsra fritt val av hjalpmedel ss att fler aldre och personer med fiinktionsnedsattning fsr mojlighet att sjalva valja hjalpmedel. Av direktiven till utredningen framgick bl.a. att mslsattningen var att ss msnga som mojligti framtiden ska ha ratt att sjalva valja hjalpmedel. Utrednmgen antog namnet Utredningen om fritt val av hjalpmedel (i det foljande aven kallad Hjalpmedelsutredningen). Utredningen lamnade sitt betankande Hjalpmedel - 6kad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) den 7 december En sammanfattning av betankandet redovisas i bilaga 1. Ett utdrag ur betankandets lagfbrslag redovisas i bilaga 2. Betankandet har remissbehandlats. En fbrteckning 6ver remissinstansema redovisas i bilaga 3. En sammanstallning av samtliga remissyttranden fmns tillganglig i Socialdepartementet (dnr 2011/10814/FST). Lagradet Regeringen beslutade den 5 december 2013 att inhamta LagrSdets yttrande Over de lagfbrslag som fmns i bilaga 4. Lagrddets yttrande fmns i bilaga 5. Lagradets synpunkter behandlas i avsnitt 10.1 och i fbrfattningskommentaren. Regeringen har fbljt LagrSdets synpunkter. 1 fbrh^llande till lagrsdsremissen har vidare vissa redaktionella andringar gjorts. 4 Regeringens funktionshinderspolitik FN:s konvention om rattigheter for personer med fiinktionsnedsattning ar en av utgangspunktema fbr regeringens fiinktionshinderspolitik. Sverige ratificerade konventionen Artikel 4 i konventionen har sarskild betydelse i frsga om hjalpmedel. Enligt denna artikel Star sig konventionsstatema bl.a. att framja forskning, utveckling och tillgsng till ny teknik, innefattande informations- och kommunikationsteknik samt hjalpmedel som ar lampliga fbr personer med fiinktionsnedsattning, med prioritering av teknik till ett Sverkomligt pris. Artikeln innefattar aven att lamna tillganglig information till personer med fiinktionsnedsattning om hjalpmedel innefattande ny teknik och andra former av st6d, service och tjanster. Vidare ska konventionsstatema, enligt artikel 20, vidta effektiva Stgarder fbr att sakerstalla personlig rorlighet med stsrsta mojliga oberoende fsr personer med fiinktionsnedsattning, bl.a. genom att underlatta tillgsng fbr personer med fiinktionsnedsattning till hjalpmedel och andra

17 Prop. 2013/14:67 10 former av assistans och personlig service, inklusive genom att g6ra dem dtkomliga till rimlig kostnad. Konventionsstatema ska aven uppmuntra tillverkare av hjalpmedel att beakta alia aspekter av fbrflyttningsbehov fbr personer med fonktionsnedssttning. Den nationella handlingsplanen FrSn patient till medborgare (prop. 1999/2000:79) utgor ytterligare en viktig grund fbr funktionshinderspolitiken. Med handlingsplanen har riksdagen beslutat om mslen fsr och inriktningen av arbetet inom funktionshinderspolitiken. Handlingsplanen innebar en forskjutning av politiken Mn ett vsrd- och omsorgsperspektiv till ett medborgarperspektiv dsr personer med funktionsnedssttning har samma rsttigheter och skyldigheter som ovriga medborgare i samhsllet. Detta perspektiv har fbrstsrkts Sn mer genom ratificeringen av konventionen om rsttigheter fbr personer med funktionsnedssttning, I den tredje och sista uppftiljningen av den nationella handlingsplanen fbr handikappolitiken (skr. 2009/19:166) tydliggjorde regermgen att mslen for funktionshinderspolitiken och inriktningen ligger fast. MSlen Mr en s imhallsgemenskap med msngfald som grund, ett samhslle som utformas ss att msnniskor med flinktionsnedsattning i alia aidrar blir fullt delaktiga i samhsllet och jsmlikhet i levnadsvillkor fbr flickor och pojkar, man och kvinnor med funktionsnedssttning. Inriktaingen ps arbetet ar aven i fortsattningen att identifiera och undanrbja hinder fbr full delaktighet i samhallet for flickor, pojkar, kvinnor och man med fimktionsnedsattning, att fbrebygga och bekampa diskriminering samt att skapa fbrutsattningar fbr sjalvstandighet och sjalvbestammande. I uppfbljningen konstaterade regeringen ockss att aven om framsteg har gjorts inom olika samhallsomrsden, bl.a. fbr att fbrbattra tillgangligheten fbr personer med funktionsnedsattning, mdste fler ^tgarder sattas in och arbetet fbr att genomfbra politiken mdste bli mer effektivt och uppfbljningsbart. I juni 2011 beslutade regeringen om en strategi fbr att genomfbra funlrtionshinderspolitiken under perioden Strategin syftar till att effektivisera arbetet med att genomfbra politiken och fbrbattra upp fbljningen av genomfbrda insatser. Uppfbljningen ska ge regeringen underlag att mer Idngsiktigt bedbma utvecklingen av funktionshinders politiken i fbrhsllande till de nationella mslen samt utvecklingen av levnadsfbrhsllanden fbr personer med funktionsnedsattning. Uppfbljningen kan ockss bilda underlag fbr regeringens rapportering om genomffirandet av FN:s konvention om rattigheter fbr personer med funktionsned sattning. I januari 2011 lamnade regeringen den fbrsta rapporten till bvervakningskommitt6n fbr konventionen om rattigheter fbr personer med funktionsnedsattning. Den andra rapporten frsn Sverige ska lamnas under mars Regeringens ambition att bka den enskildes valmbjligheter i hjalpmedelsverksamheten ar ett viktigt steg ps vagen fbr att kunna ns mslen i funktionshinderspolitiken. Ett grundlaggande mil fbr funktionshinders politiken ar att samhallet utformas ss att manniskor med funktions nedsattning i alia Sldrar blir fiillt delaktiga i samhallslivet. Fbr att ns dit behbvs bl.a. insatser som kan ge aldre och personer med funktionsned sattning god tillg^ng till funktionella hjalpmedel. Regeringen vill bka inflytandet fbr den enskilde i valet av hjalpmedel.

18 5 Mer inflytande och okad valfrihet 2013/i4:67 Insatser fbr att uppns en hogregrad av delaktighet och sjalvbestammande inom varden och omsorgen har isnge varit ett prioriterat omrsde fbr regeringen. Den enskildes behov och Snskem&l msste, enligt regeringen, vara mer vsgledande vid bl.a. valet av vsrdgivare och olika behandlingsmsatser. Det Sr angelsget att stsrka och stodja den enskildes mojligheter till autonomi, inflytande och sjalvbestammande. F6r att kunna OvervSga sina val och vara delaktig i sin egen vsrd och behandling behover medborgaren bl.a. ha tillgsng till adekvat informa tion. Myndigheten fbr vsrdanalys presenterade under 2012 en studie som visar att svensk halso- och sjukvird har tagit flera steg fbr att utveckla och fbrbattra informations- och utbildningsinsatser riktade till patienteraa. Studien visar dock att det fortfarande finns vissa brister, som t.ex. att patientema inte tillrsckligt ksnner till och informeras om vad lagstiftaingen innebsr. Regeringen har tagit flera initiativ for att stsrka medborgamas in flytande och valfrihet inom vsrden och omsorgen. Lagen (2008:962) om valfrihet (LOV), som trsdde i kraft 1 januari 2009, syftar till att Oka valfriheten fer den enskilda brukaren och patienten genom att 6ka m&ngfalden av aktbrer och darmed mdngfalden i utbudet av v^rd- och omsorgstjanster. LOV gbr det mbjligt bl.a. fbr kommuner som vill konkurrensprbva kommunala verksamheter att bverlsta valet av utfbrare av stbd, v^d- och omsorgstjanster till brukaren. Mbjlighet fbr den enskilde att kunna valja utfbrare starker individens ratt till sjalvbestammande. Patientemas valfrihet i halso- och sjukvsrden har starkts bl.a. genom att landstingen har en skyldighet att erbjuda v^rdvalssystem inom primarvsrden. Skyldigheten galler fr.o.m. den 1januari Patientsakerhetslagen (2010:659), som tradde i kraft den 1 januari 2011, lagger en grund fbr en fbrbattrad patientsakerhetskultur dar patien tema ar mer delaktiga i arbetet. Patientmedverkan ar en viktig utgingspunkt fbr att sakerstalla en effektiv vsrd av hbg kvalitet. Fbr att ytterligare starka patientens stallning beslutade regeringen i mars 2011 att tillsatta en utredning som fick till uppgifl att bl.a. fbresls hur patientens valmbjligheter i v&rden ytterligare kan fbrbattras. I delbetankandet Patientlag (SOU 2013:2), som bverlamnades i januari 2013, fbreslsr den s.k. Patientmaktsutredningen att det ska infbras en patientlag, med bestammelser som tydliggbr patienters mbjligheter till infly tande i halso- och sjukvsrden. Den fbreslagna patientlagen har som bvergripande syfte att starka och tydliggbra patientens stallning. Utredningen fbresl&r att den nya lagen ska trada i kraft den 1januari Regeringen anser att patientens stallning behbver starkas och fbrtydligas genom en ny patientlag och har darfbr i budgetpropositionen fbr 2014 aviserat att man avser att Sterkomma till riksdagen med ett fbrslag till ny patientlag. Regeringen vill starka individens sjalvbestammande i fbsgor som rbr den egna vardagen, och ser det som en sjalvklar utgsngspunkt att personer med behov av hjalpmedel utifrdn den egna kunskapen om sin funktionsnedsattning, sin livssituation och sitt bnskem&l sjalva ska ha mbjlig het till delaktighet och inflytande i valet av hjalpmedel. TillgSngen till val flingerande hjalpmedel ar fbr msnga en fbrutsattning f5r att kunna ^^

19 Prop. 2013/14:67 leva ett sjalvstsndigt liv och vara delaktig i samhallet. HjalpmedelsanvSndaren ska sts i centrum och vara huvudperson i hjalpmedelsprocessen. Samtidigt som hjalpmedel fsr en allt viktigare roll fbr msnga fler, har den enskildes mojligheter till inflytande och valfrihet, enligt regeringen, annu inte utvecklats i tillracklig grad. Utvarderingar som har gjorts ps valfrihetsomrsdet visar att de allra flesta uppskattar mojligheten att kunna valja. Genom individens 6kade mojligheter att valja kan man ockss fbrvanta sig att tillgangligheten, kvaliteten och effektiviteten Okar i de produkter och tjanster som erbjuds. TillgSngen till val fiingerande hjalpmedel ar fbr msnga personer med funktionsnedsattning en fbrutsattning fbr att kunna leva ett autonomt, sjalvstandigt liv och vara delaktiga i samhallet. Det behbvs en stbrre m&ngfald av Ibsningar fbr att bka valfriheten nar det galler personliga hjalpmedel, bsde inom den ordinarie hjalpmedelsverksamheten och inom ramen fbr ett system med fritt val. Regeringen vill med denna proposi tion ge den enskilde stbrre mbjligheter till inflytande samt ge huvudmannen battre fbrutsattningar att utveckla det fi*ia valet ocksi pa hjalpmedelsomrsdet. I propositionen redovisar regeringen bl.a. de initiativ som tagits under senare ir fbr att bka inflytandet i valet av hjalpmedel och de insatser som pdbbrjats fbr att fbrbattra informationen till hjalpmedelsanvandare. Viktiga insatser har gjorts och flera aktiviteter psgsr i detta syfte. Som exempel kan namnas fbrsbksverksamheten med fritt val av hjalpmedel och informationsinsatsen Hitta och jamfbr hjalpmedel. Med fbrslagen i denna proposition vill regeringen ta ytterligare steg mot bkad valfrihet och mer inflytande fbr den enskilde i valet av hjalp medel. 6 Utvecklingen inom hjalpmedelsomradet j2 Enligt Hjalpmedelsutredningens (SOU 2011:77) uppskattningar anvander ungef^ personer nsgon typ av personligt hjalpmedel. Hjalpmedelsinstitutet (HI) gbr i rapporten Hjalpmedelsverksamheten i Sverige (2010) ungefsr samma uppskattning, att nastan tio procent av Sveriges befolkning anvander hjalpmedel fbr att kompensera en funk tionsnedsattning. Cirka 70 procent av alia hjalpmedel anvands av patienter som Sr aldre an 64 Sr. De stora gruppema hjalpmedelsanvandare ar personer med rbrelsenedsattning och hbrselnedsattning. I Sldrama 65 Sr och aldre ar det vanligare bland man an bland kvinnor att anvanda hjalpmedel fbr rbrelsenedsattning. Det rbr sig alltss om en betydande del av den svenska befolkningen som anvander ett hjalpmedel som ar nbdvandigt fbr att de ska kunna leva ett ss aktivt och sjalvstandigt liv som mbjligt. Det har skett en bkning av antalet personer som anvander hjalpmedel och den utvecklingen kommer med all sakerhet att hslla i sig. Den svenska befolkningen Sldras. Andelen personer bver 65 Sr i be folkningen fbrvantas bka med 30 procent mellan Sr 2010 och en framtid kommer allt fler personer att behbva olika slags hjalpmedel.

20 MSnga aldre fbrblir friska, men med hog aider fbljer ockss att fler Prop. 2013/14:67 personer lever med olika funktionsnedssttningar. Behoven av rehabilitering, habilitering och hjalpmedel kommer darmed att oka. FOrekomsten av hsrselnedssttning stiger kraftigt med okande aider. Cirka 65 procent av msnnen och cirka 50 procent av kvinnoma i aidem ar beraknas ha en horselnedsattning. Till fbljd av den aidrande befolkningen kommer fler aldre att behsva horapparat. Antalet personer som far horapparat uppskattas 6ka Mn ar 2008 till ar 2020 (Sveriges Kommuner och Landsting 2008, rapport fran expertgruppen fbr hdrseward). Aven efterfragan pa kognitiva hjalpmedel kom mer att Oka, pa grund av en okad medvetenhet om behoven och de mojlighetersom finns att ge teknikstod till personer med psykiska fiinktionsnedssttningar och neuropsykiatriska diagnoser. Utvecklingen inom hjalpmedelsomradet har inneburit ett kraftigt 6kat utbud av produkter. Darmed har aven den enskildes mojligheter att fa ett hjalpmedel som tillgodoser brukarens behov 6kat. Inte minst har den snabba teknikutvecklingen i samhallet lett till att nya hjalpmedel utvecklats i snabb takt. Det firms ocksa allt fler konsumentprodukter pa marknaden som kan fungera som viktiga hjalpmedel. Med konsument produkter menas vanligen i dessa sammanhang produkter som ar avsedda fbr konsumenter och som ocksa kan anvandas fbr att kompensera fbr flinktionsnedsattning och som finns att kbpa i den oppna handeln. Enligt HI ar konsumentprodukter inte medicintekniska produkter enligt lagen (1993:584) om medicintekniska produkter eller produkter specifikt framtagna fbr att kompensera flinktionsnedsattningar. Exempel pa konsu mentprodukter ar s.k. smarta mobiltelefoner och surfplattor. Gransen mellan vad som ar ett hjalpmedel och vad som ar en konsumentprodukt har kommit att suddas ut allt mer. Under senare ar har begreppet hjalpmedel dessutom breddats fiin att tidigare avse produkter till att nu aven avse tjanster, metoder och system. Hjalpmedelsutredningen fbreslog i sitt betankande att en kartlaggning bbr genomfbras om vilka konsumentprodukter som kan anvandas som altemativ till hjalpmedel. Regeringen beslutade i november 2012 att bevilja medel till SKL fbr att utveckla en satsning som ska starka brukamas mbjligheter till information om hjalpmedel och konsumentprodukter. SKL har, som en del av denna satsning, i sin tur gett HI i uppdrag att genomfbra en utredning om konsumentprodukter som altemativ till eller komplement till hjalpmedel. En bkad anvandning av valfmrdsteknologi och hjalpmedel kan bidra till att Oka tryggheten, fbrlanga oberoendet och skjuta upp omfattande omsorgsbehov. Ny teknik kan hjalpa fler till okat oberoende. Med valfsrdsteknologiska Ibsningar blir det ocksa mojligt att mer effektivt utnyttja samhallets resurser till varden och omsorgen. De stora demografiska fbrandringar Sverige star infbr, i kombination med en snabb teknisk utveckling, innebar stora utmaningar men ocksa mbjligheter vad galler framtidens rehabilitering, habilitering och hjalpmedelsfbrsbrjning. Halso- och sjukvarden ska erbjuda forebyggande insatser, vard, rehabilitering och habilitering utifran behov och fbrvantad nytta. Hjalpmedel inom halso- och sjukvarden ar en integrerad del i den enskildes habilitering och rehabilitering dar hjalpmedlet ska kompensera 13

21 Prop. 2013/14:67 for en persons aktivitetsbegransningar, underlstta behandling eller forebygga komplikationer. Regeringen vill, i likhet med flera instanser som ismnat remissynpunkter ps Hjalpmedelsutredningens fbrslag, betona att hjalpmedelsverksamheten inte kan ses som en isolerad verksamhet eftersom den spelar en ss viktig roll inom rehabilitering och habilitering. I framtiden behsver detta synsatt bli mer framtradande. F6r att klara den Okade eftermgan och behovet hos en Sldrande befolkning kravs det att ansvariga huvudman, landsting och kommuner, i okad utstrackning integrerar anvandningen av hjalpmedel i rehabiliteringen och habiliteringen. Hjalpmedel blir ps ss satt ett viktigt instrument fsr att 6ka effektiviteten i verksamheten samtidigt som hjalpmedlen bidrar till 5kad livskvalitet hos den enskilde. Ett mer individualiserat utbud av insatser, produkter och tjanster och en Okad delaktighet for den enskilde brukaren kan bidra till att oka effektiviteten och sakerheten i hjalpmedelsverksamheten. Morgondagens hjalpmedelsanvandare, som med tiden blir mer och mer van vid mojligheten att valja och ha inflytande i Mgor kring sin egen person, kommer att flsrvanta sig en hog grad av sjalvbestammande ockss nar det galler hjalpmedel. Alia kommer inte att vilja eller kunna anvanda sig av sin sjalvbestammanderatt, men det kommer att bli allt fler som vill och kan gora det. Produktutvecklingen, en Sldrande befolkning och SnskemSlen om ett 6kat inflytande fbr den enskilde i valet av hjalpmedel staller nya krav ph sjukvardshuvudmannen att tillgodose kompetens och forhsllningssatt inom omrsdet. Sarskilt fbrskrivare men aven andra yrkesgrupper som exempelvis de som arbetar inom hemsjukvsrden, primarvirden och omsorgen om aldre och personer med funktionsnedsattning behover kunskap och st6d fbr att kunna mota den framtida utvecklingen. En viktig faktor fbr att i praktiken nh ett Okat inflytande fbr den enskilde i valet av hjalpmedel ar att fbrskrivaren har ett fbrhslhiingssatt till hjalpmedelsanvandaren som mojliggor dialog och samarbete. Forskrivaren ska, utifrdn sin yrkesmassiga kompetens, kunna vagleda och ge rsd utan att fbr den skull inskranka p^ hjalpmedelsanvandarens infly tande. Fbrskrivarens roll blir, i detta perspektiv, att inkludera hjalp medelsanvandaren i den process som leder fram till att brukaren f^ ett hjalpmedel utifrsn de behov som foljer av fiinktionsnedsattningen. I samband med remissbehandlingen av Hjalpmedelsutredningens betankande har flera funktionshinderorganisationer framfbrt att det i dag finns betydande skillnader i utfominingen av avgifter, regler med mera och i tillgangligheten till hjalpmedel. Regeringen anser att det ar viktigt att skapa goda fbrutsattningar fbr en mer likvardig tillgsng till effektiva hjalpmedel. Detta kan exempelvis ske genom bppna jamfbrelser som bkar informationen om och insynen i den hjalpmedelsverksamhet som huvudmannen bedriver. Olika former av kunskapsstyming, som fi^mjar ett aktivt utvecklingsarbete hos huvud mannen, kan vara ett annat satt att minska skillnadema och bka effekti viteten i anvandningen av hjalpmedel. 14

22 7 F orsoksverksamheter inom ^3/14:67 hjalpmedelsomradet 7.1 Forsoksverksamheten Fritt val hjalpmedel I augusti 2007 gav regeringen Hjalpmedelsinstitutet (HI) i uppdrag att samordna genomfbrandet av en fbrs6ksverksamhet for fritt val av hjalp medel. Forsoksverksamheten syftade till att prova hur den enskilde kan ges Okad mojlighet att sjalv valja hjalpmedel. HI skulle, efter samrsd med Sveriges Kommuner och Landsting, utse tvk eller tre landsting och kommuner inom landstingets omrsde att ings i fbrsoksverksamheten. I fbrsoksverksamheten skulle de deltagande landstingen och kommunema prova om och i sh fall ps vilket satt ett fritt val-system kan inforas och samlat redovisa sina erfarenheter. FOrsOkslandstingen utformade egna mil fbr fbrsoksverksamheten. MSlen var: - att Okabrukarens inflytande vid val av hjalpmedel - att fritt val av hjalpmedel ska vara smidigt fbr den enskilde - att brukaren och fbrskrivaren ar valinformerade om fntt val av hjalpmedel - att prova fritt val av hjalpmedel inom ss msnga onuiden som mojligt I uppdraget ingick att bedoma om livskvalit^n fbr den enskilde och anvandbarheten av hjalpmedel Okar och om kostnadema fbr hjalpmedel piverkas av att fritt val infbrs. Vidare skulle HI studera om, och i sk fall pa vilket satt, nuvarande lagstiftning fbrsvsrar infbrandet av ett fritt valsystem samt fbresia nodvandiga fbrandringar i lagstiftningen. Verksamheten skulle starta hosten 2007 och avslutas den 31 december Genomforandet Kronobergs, Stockholms och SOdermaniands lans landsting deltog i projektet. I SOdermaniands lan ingick aven kommunema Eskilstuna, Gnesta, Katrineholm, NykOping, OxeiOsund och Trosa. I Kronobergs lan ingick kommunema VaxjO och Almhult. Ambitionen under fbrsoksperioden var att prova systemet med fritt val av hjalpmedel ss brett som det var juridiskt och praktiskt mojligt. Det fanns mojlighet att valja fi^ ett brett urval av hjalpmedel. De tre fbrsokslandstingen beslutade sjalva vilka hjalpmedel som skulle ings, och darfbr blev det en skillnad mellan landstingen i frsga om vilka hjalpmedel som ingick i fbrsoket. Alia tre landstingen borjade med enklare hjalpmedel och utokade sedan successivt sortimentet. De fiesta hjalpmedelsomrsden var representerade i vart fall i nsgot av landstingen. Exempel ps hjalpmedel som ingstt i fbrsoksverksamheten Fritt val av hjalpmedel ar mllator, rullstol, eldriven mllstol, sang, kapp, hygienhjalpmedel, horseltekniska hjalpmedel, horapparater, Daisyspelare, punktklocka, madrass, TENS-apparat, barbara hand- och fickdatorer och enklare larm. 15

23 Prop. 2013/14:67 Efter omfattande juridiska utredningar gjordes bedomningen att s.k. eget agande var den enda mojligheten att praktiskt prova fritt val av hjalpmedel for att brukaren skulle kunna valja ett hjalpmedel utanfor landstingens och kommunemas ordinarie hjalpmedelsscrtiment. HI gjorde bedsmningen att eget Sgande vid fritt val av hjalpmedel ar msjligt att infbra inom reimen for dagens lagstiftning. Enligt riktlinjema for fbrssksverksamheten skulle landstingen prova ett rekvisitionssystem. Stora insatser gjordes fbr att informera bnikama om fritt val av hjalp medel, bsde lokalt och nationellt. Information har gstt ut p^ en mangd olika satt. En viktig informationskanal blev samt landstingens webbplatser. Aven olika typer av tryckt material har anvants. F6r den enskilde brukaren har, enligt HI, fbrskrivaren troligen varit den viktigaste informationskallan. Forsokslandstingen har darfbr arbetat mycket med information och utbildningsinsatser till forskrivama. Processen med att fbrskriva hjalpmedel med eget agande bedrevs i huvudsak enligt fbljande. Inlednmgsvis gjordes i varje enskilt fall en sedvanlig behovsbedsmning av en forskrivare. Om hjalpmedelsanvandaren var intresserad av att ing^ i projektet och om fbrskrivaren gjorde bedqmningen att anvandaren sjalv kunde kopa ett hjalpmedel som motsvarade det behov som forskrivare och hjalpmedelsanvandare kommit Sverens om och kunde hantera det utan risk fbr sig sjalv eller n^gon annan, ^o^de fbrskrivaren en bedbmning att inkbpet av hjalpmedel kunde bverlamnas till den enskilde som egenv^rd. Den bedbmnmgen noterades sedan i joumalen. Fbrskrivaren fattade ett s.k. egenvsrdsbeslut. Anvandaren fick darefter en rekvisition ps anvisat belopp och hjalpmedel, varefter han eller hon inhandlade, agde och sjalv ansvarade fbr hjalpmedlet. I det fall hjalpmedelsanvsndaren valde en dyrare produkt an vad som angavs i rekvisitionen stod anvandaren fbr merkostnaden. Fbrskrivaren hade inte uppfbljningsansvar for det specifika hjalpmedlet, men ansvarade for planering, omprbvning och uppfbljning av egenv^dsbeslutet. Fbrskrivaren hade dessutom fortfarande ansvar fbr habiliteringen och rehabiliteringen Resultat Inom ramen for projektet gjordes fyra delutvarderingar. Bland dessa gjordes en ISngtidsuppfbljning av de hjalpmedelsanvandare som deltagit i fbrsbksverksamheten, med fokus pi erfarenhet av nbjdhet, reparation och service. Vidare gjordes intervjuer med personer som valt rullstol, en enkat riktad till personer som valt hbrselapparat samt intervjuer med fbrskrivare och hjalpmedelskonsulenter. I februari 2010 lamnade HI sin slutrapport frsn fbrsbksverksamheten Fritt val av hjalpmedel (Stbrre inflytande och delaktighet, Hjalpmedelsinstitutet 2010). Den samlade bedbmningen, som framkommer vid samtliga delutvar deringar, Sr enligt HI att fritt val av hjalpmedel ar ett bra komplement fbr den som vill och kan p^verka valet av produkt. HI betonar dock vikten av att mbjligheten att fs hjalpmedel fbrskrivna inom det ordmarie systemet finns kvar och inte utarmas samt att en god tillgsng ps hjalpmedel sakerstalls fbr dem som inte vill eller kan utnyttja fritt val av hjalpmedel, 16

24 I slutrapporten konstaterade HI att efterfiigan har varit stor nsr det Prop. 2013/14:67 galler information om inneborden av fritt val av hjalpmedel, och att infomiationsmaterial tagits fram och distribuerats ps bred front till bsde fbrskrivare, politiker och tjsnsteman i landsting och kommuner, MSnga landsting och kommuner har under arbetets gsng visat intresse fbr fritt val av hjalpmedel och HI har medverkat vid konferenser och i andra sammanhang fbr att presentera modellen. Hjalpmedelsanvandama i fbrsoksverksamheten var i stort eniga om att fritt val av hjalpmedel starker anvandamas inflytande. Man var mer nojd med informationenom hur hjalpmedlet fungerar, man kande sig tryggare med att anvanda hjalpmedlet och hjalpmedlet motsvarade battre fbrvantningama nar man kfipte sitt hjalpmedel via fritt val. Dessutom var fler mer nojda med bemotandet de fick i samband med kspet jamftirt med tidigare erfarenheter av att fs hjalpmedel. Den viktigaste aspekten fbr hjalpmedelsanvandaren i valet av hjalp medel var fiinktionen som medfbrde 6kad anvandbarhet. Andra aspekter som kom fram i utvarderingen var betydelsen av att service och underbill fiingerar enkelt och smidigt. Anvandama betonade ockssatt det ar viktigt att det fmns tydlig och opartisk information om vilka altemativa hjalp medel som finns ps marknaden, liksom visningslokaler och/eller butiker dar man kan se, uppleva och prova hjalpmedel ss att det g^ att ta stallning till vilka val som gsr att gora. Andra slutsatser fr^n fbrsoksverksamheten var att hjalpmedel, inte minst horselhjalpmedel, inte bara behover ses som en produlrt. Uppgiften att fbrmedla hjalpmedel bestir aven av en tjanst. Vidare bor infor mations- och utbildningsinsatser riktas till fbrskrivare fbr att undvika att den enskilde fbrskrivaren upplever sitt eget ansvar som otydligt. Om ss inte sker, kan detta utgbra ett hinder fbr en utvidgning av den enskildes fria val. Flertalet kostnader fbr fritt val av hjalpmedel har inte psverkats, mer an mojligtvis marginellt, konstaterar HI i sin slutrapport. Men HI reserverar sig samtidigt fbr att det varit en relativt kort fbrssksperiod och ett ISgt antal brukare som anvant sig av fritt val-mbjligheten. Den storsta gruppen (37 procent) som valde fritt val av hjalpmedel enligt den modell som utarbetades var aldre personer, 80 kr och bver. Personer mellan 65 och 79 Sr utgjorde den nasta stbrsta gruppen (32 procent). Bland dem som tackat ja till fritt val av hjalpmedel var det 56 procent kvinnor och 44 procent man. Institutet fbr halso- och sjukvsrdsekonomi (IHE) genomfbrde en studie om huruvida Sldem hade nsgon betydelse fbr om brukaren gbr sitt val sjalv eller inte. IHE kunde inte styrka att det fanns nsgot ssdant samband, utan konstaterade att det snarare handlar om hur man uppfattar sitt allmantillstsnd som ar avgbrande. Brukare som kbpt sitt hjalpmedel via Fritt val ar mer aktiva och sjalvstandiga och de har aven kant till mbjligheten till eget agande som erbjudits eller sk har de vetat vilket hjalpmedel de skulle vilja ha. Under fbrsbksperioden bkade intresset fbr fritt val av hjalpmedel. Fram till den 31 december 2009 skrevs rekvisitioner ut. Stbrst var intresset fbr hbrselhjalpmedel som stod fbr narmare halften av rekvisitionema. En nastan lika stor andel valde nsgot hjalpmedel inom rbrelsehindersomrsdet (43 procent), framfbrallt rollatorer och hygienhjalpmedel. Sett till det totala antalet fbrskrivningar inom fbrsbkslandstingen 17

25 Prop. 2013/14:67 utgjorde fritt val av hjalpmedel mindre Mn en procent, men det var stora varlationer mellan olika hjalpmedel. Den 31 januarl 2010 hade 1465 rekvisitioner skrivits ut. I november 2011 hade antalet rekvisitioner, enligt HI, 5kat till Uppdrag att fortsatta stimulera inflytande och valfrihet I mars 2010 beslutade regeringen att ge HI i uppdrag att fortsstta stimu lera landsting och kommuner att fika brukarinflytandet och valfriheten vid fbrskrivning av hjalpmedel. Uppdraget, vilket gavs som ett tillagg till fbrsoksverksamheten Fritt val av hjalpmedel, omfattade ett informationsoch utvecklingsarbete i kommuner och landsting och en fbrstudie kring en webbsida riktad till hjalpmedelsanvandare fbr att underlatta mojligheten att s6ka information om produkter. HI skulle aven arbeta med frsgor kring Steranvandning och effektivare bantering av hjalpmedel samt fblja effektema av fsrsoksverksamheten. De uppfbljande studier som gorts visar, enligt HI, bl.a. att flertalet anvandare fortfarande ar mycket nbjda med att ha anvant fritt val av hjalpmedel vid val av produkt. De 6kade mdjlighetema att piverka sitt val av hjalpmedel upplevs av samtliga intervjuade hjalpmedelsanvandare som nsgot positivt. Av studiema framg^ dock att det aven finns omrsden som kan fbrbattras. BSde hjalpmedelsanvandare och fbrskrivare efterlyser t.ex. 6kad kunskap om fritt val av hjalpmedel. Ett fbrbattringsomrsde som HI lyfter fram i sin redovisning ar att ta fram mer alhnan information, men aven riktad information som handbocker, webbaserad information och st6d vid fbrskrivning. Okade valmojligheter och fler nivser av valfrihet efterfrsgas inom det befmtliga systemet. En del i uppdraget till HI var att genomfbra en ftrstudie om hur infor mation fbr hjalpmedelsanvandare skulle kunna presenteras ps en webb sida. I slutredovisningen (november 2011) konstaterar HI att hjalp medelsanvandare efterfrsgar informationsportaler med tydlig information om vad det finns fbr altemativa hjalpmedel ps marknaden, vad de kostar och om de ar sakra. Avgbrande faktorer fbr att fs genomslag fbr en webbsida med infor mation om hjalpmedel ar, enligt HI, att den nsr sk m^ga som mbjligt i maigruppen samt att det finns en uppdaterad struktur for att underhslla materialet. HI konstaterar att intemettjansten som har information ps bsde nationell och regional nivs, ar en naturlig plats fbr webbaserade tjanster som kan ge anvandaren stbd i sitt val av hjalp medel. 7.3 Forsok med elektronisk kommunikation Enligt en redovisning frsn Socialstyrelsen om fbrandringar i statens stbd till elektronisk kommunikation har produkter och tjanster inom detta omrsde genomgdtt en snabb fbrandring (Socialstyrelsen dnr 001/2007). Delar av produktutbudet ps konsumentmarknaden skulle kunna vara ett

26 komplement till landstingens hjalpmedel, vilket i sin tur skulle kunna Prop. 2013/14:67 leda till en 6kad valfrihet ur ett brukarperspektiv. Bl.a. mot denna bakgrund gav regeringen i februari 2011 i uppdrag till HI och Post- och telestyrelsen (PTS) att, i samarbete med intresserade landsting, genomfbra en fbrsoksverksamhet i syfte att stimulera anvsndningen av konsumentprodukter fbr elektronisk kommunikation. Med elektronisk kommunikation menas i detta sammanhang texttelefoner eller annan utrustning fbr elektronisk kommunikation som medger Overfbring av text i dubbelriktad kommunikation i realtid via fasta eller mobila telenet. Syftet med projektet var att stimulera landstingens hjalpmedelsverksamhet s& att den snabba teknikutvecklingen av konsumentprodukter kan komma brukama till del i st5rre utstrsckning och att Sstadkomma ett storre mstt av valfrihet. Mllgruppen fbr insatsen var dbva, gravt hbrselskadade, ddvblinda, talskadade eller sprskskadade. HI och PTS lamnade en slutredovisning av uppdraget i februari 2013 (Altemativ telefoni - frin ssrlbsning till Ibsning, Hjalpmedelsinstitutet 2013). I redovisningen konstaterades att "ssrlbsningama" fbr bildtelefoni och totalkonversation fbrlorat det stora tekniska och kvalitativa fbrsprsng de historiskt sett haft gentemot konsumenttekniken. "Sarlbsningama" har dock fortfarande en del specialflinktioner som oftast saknas i konsument tekniken. Det finns, enligt HI och PTS, msnga fbrdelar med att anvsnda konsumentteknik. Bland dessa kan nsmnas att nsrstsende kan hjalpa till n^r nigot inte fiingerar som det ska, kostnaden fbr inkbp och abonnemang som regel Sr ISg, vissa funktioner Sr battre an i sarlbsningama och det sker en snabb utveckling av tekniken. Men det finns ockss nackdelar. Ofta ar konsumentproduktema mer fimtaiiga an sarlbsningama. Det ar heller inte sakert att olika tekniker fiingerar ihop och om nsgot fel behbver Stgardas kan kostnaden vara hbgre an vid en sarlbsning. Efter genomfbrd fbrsbksverksamhet konstaterar HI och PTS att nsgon bredare fbrskrivning av konsumentprodukter fbr mslgruppen inte tycks ligga nara till hands. Det kan bero ps en principiell installning att produkter som bedbms vara "var mans egendom" inte ska fbrskrivas. Perspektivet i fbrsbkslandstingen har dock under projektets gsng allt mer fbrskjutits fr^ fbrskrivning av hjalpmedel tillfbrskrivning av losning fbr den enskilde. Fbrsbksverksamhetema bedrevs i Orebro, Jbnkbpuigs, Uppsala, Dalamas, Vasterbottens och Stockholms lans landsting. Aven Hallands lans landsting deltog i fbrsbket. HI:s och PTS uppfattning ar att det behbvs fortsatta satsningar ps att utveckla landstingens rehabilitering och habilitering, sk att de stbder anvandarens behov. Dessa behov ser olika ut hos olika personer. Somliga kan fa sina behov tillgodosedda med vanlig konsumentteknik och de behbver dd inte sarskilda hjalpmedel fbr text- och bildtelefoni, medan andras behov tillgodoses bast med speciallbsningar. En intressant iakttagelse frsn slutredovisningen av uppdraget ar, enligt regeringen, att fbrskrivare i landstingen noterar att fi unga manniskor vander sig till landstingen fbr att fs bildtelefon eller texttelefon. Ett skal kan vara att ungdomar, till fbljd av sin vana vid val utvecklade e-tjanster, har mindre behov av att ha kontakt med myndigheter och andra via exempelvis bildtelefonifbrmedlingen. Ett annat skal kan vara att unga manniskor med sin teknikvana hittat andra satt att kommunicera med 19

27 Prop. 2013/14:67 hjalp av konsumentteknik. Att fsire unga personer vsnder sig till landstinget kan sdledes bero ps att konsumenttekniken i tillrscklig utstrsckning ar anvsndbar fbr dem, och att de darmed inte har behov av de traditionella hjalpraedlen. Av en brukarundersokning som gjorts inom ramen fbr fbrsoket framg^ ocks^ att dsva personer, som har fbrskrivna hjalpmedel fbr altemativ telefoni vid sidan av dessa, ofta Sven anvsnder kon sumentteknik som infbrskaffats ps egen hand fbr att kommunicera. 7.4 Forsoksverksamhet med personlig hjalpmedelsbudget I oktober 2011 gav regeringen Hjalpmedelsinstitutet (HI) i uppdrag att ta fram underlag fbr en fbrsbksverksamhet med personlig hjalpmedelsbudget. Fbrsbksverksamheten ssgs som en utveckling av fiirsbksverksamheten med fritt val av hjalpmedel I betankandet Hjalpmedel - bkad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) fbreslog Hjalpmedelsutredningen bl.a. att en fbrsbksverksamhet skulle genomfbras med personlig hjalpmedelsbudget. Syftet med den nya fbrsbksverksamheten var att ytterligare bka den enskildes inflytande bver sitt val av hjalpmedel. En metod skulle prbvas som kan ge hjalpmedelsanvandaren fiillt ansvar fbr sitt hjalpmedelsbehov och en budget fbr detta. En fbrutsattning, som regeringen angav fbr uppdraget, var att en eventuell kommande fbrsbksverksamhet med personlig budget inte ska erbjudas i form av kontanter. HI lamnade i mars 2012 en rapport dar man utrett bedbmningsgrunder fbr vilka hjalpmedelsanvandare som kan vara lampliga att erbjuda en Personlig hjalpmedelsbudget. 1 rapporten redovisas aven ett behov av utbildningsinsatser fbr fbrskrivare av hjalpmedel och andra i hjalpmedelsprocessen fbr att de ska kunna hantera detta ps ett bra satt. Vidare fbreslogs rutiner och regelverk fbr hjalpmedelshanteringen, relevanta it- Ibsningar och rutiner fbr en uppfbljning av fbrsbksverksamhet, HI anssg att det inte skulle behbvas nsgon lagandring fbr att bedriva en fbrsbks verksamhet med personlig hjalpmedelsbudget. Tre saker betonas dock vara en absolut fbrutsattning fbr att en personlig hjalpmedelsbudget ska kunna tillampas. Dessa ar att en rehabiliteringsplan ska upprattas, ett avtal msste traffas med alia hjalpmedelsanvandare som vill ha en personlig hjalpmedelsbudget, avtalet ska vara tydligt kopplat till en reha biliteringsplan och en uppfbljning av planen och budgeten msste ske. Efler en samlad bedbmning av det underlag som HI tagit fram som grund fbr en fbrsbksverksamhet med personlig hjalpmedelsbudget har regeringen kommit fram till att fritt val av hjalpmedel med s.k. eget agande torde vara en mer framkomlig vag fbr att utveckla valfriheten i hjalpmedelsfbrsbrjningen. En personlig hjalpmedelsbudget skulle mbjligen kunna vara ett altemativ fbr de bmkare som behbver anvanda sig av m^nga hjalpmedel samtidigt. Regeringen anser dock att systemet med eget agande av hjalpmedel med rekvisition tillrackligt val borde kunna tillgodose bnskan om ett bkat inflytande i valet av hjalpmedel aven hos denna grupp av hjalpmedelsanvandare. 20

28 Remissbehandlingen av Hjalpmedelsutredningens fbrslag visade inte Prop. 2013/14:67 heller att det fanns nsgot entydigt stod fbr en fbrsoksverksamhet med personlig hjalpmedelsbudget. Ett antal remissinstanser avstyrkte en fbrsdksverksamhet ps detta omrsde, och msnga uttryckte tveksamhet. Regeringen avser darfbr inte i nulaget att fatta beslut om att genomfora nsgon fbrssksverksamhet med personlig hjalpmedelsbudget. I stallet anser regeringen att det finns skal att prfivafbrutsattningama att utveckla systemet med rekvisitioner. Det borde vara m5jligt att koordinera fbrskrivningsprocessen med fritt val av hjalpmedel ss att det blir mojligt att anvanda rekvisitioner aven om hjalpmedelsanvandaren har behov av flera hjalpmedel samtidigt. Den vagledning som regeringen i denna proposition fbreslsr att en lamplig myndighet ska utarbeta b6r beakta detta. 8 Utvecklingsinsatsen Hitta och jamfor hjalpmedel Hjalpmedelsutredningen konstaterade att det, fbr att en hjalpmedelsanvandare ska kunna valja, kravs att han eller hon ges mbjlighet att gora rationella val utifrsn egna behov och preferenser, vilket i sin tur fbrutsatter att det finns tillganglig och jamfbrbar information om valalternativen. Ett skal fbr att lagga ett stort informationsansvar ps kommuner och landsting nar det galler val av hjalpmedel var, menade utredaren, att "regelratt marknadsfbring" inte ger hjalpmedelsanvandama tillracklig information fbr att gbra ett valgrundat val. Erfarenhetema frsn fbrsbksverksamheten i Kronobergs, Sbdermanlands och Stockholms lans landsting, samt det tillaggsuppdrag som Hjalpmedelsinstitutet (HI) redovisade i december 2011, visar tydligt ps behovet av en fbrbattrad information till hjalpmedelsanvandama fbr att mbjliggbra ett bkat inflytande och stbrre delaktighet i valet av hjalp medel. Regeringen gbr ockss en sldan bedbmning. TillgSngen till en fbr andamslet val anpassad information ar en viktig fbrutsattning fbr infbrandet av fritt val av hjalpmedel. Mot denna bakgrund beslutade regeringen i november 2012 att, efter ansbkan frsn Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), bevilja medel fbr en utvecklingsinsats som ska starka brukamas mbjligheter till infor mation om hjalpmedel och konsumentprodukter. Regeringen bedbmer att denna utvecklingsinsats kommer att underlatta fbr hjalpmedelsanvandare. Darmed kan den aven aktivt bidra till att underlatta valfriheten fbr hjalpmedelsanvandare. Under planerar regeringen att avsatta sammanlagt 19miljoner kronor fbr denna informationsinsats. Insatsen, som kallas "Hitta och jamfbr hjalpmedel", sker inom ramen fbr arbetet med att utveckla till en fbr samtliga landsting gemensam informationsportal. Regeringsbeslutet (dnr S2012/6908/FST) innehbll krav ps att jamfbrelser av hjalpmedelsprodukter samt annan relevant information ska finnas tillganglig ps webbplatsen 1177.se senast den 1 juli I in- 21

29 Prop. 2013/14:67 satsen ska det Sven ings att sprida information om verksamheten ss att brukama kan fs vetskap om den nya tjansten. Informationen ska utformas pa ett satt som ar anpassat efter mslgruppens skiftande behov och fbrutsattningar, Vidare ska SKL, enligt regeringsbeslutet, utreda lampliga losningar och ge fbrslag p^ hur konsumentprodukter som kan anvandas som hjalpmedel ska kunna goras tillgangliga via 1177.se bsde for brukare och fljrskrivare. Hjalpmedelsutredningen har fbreslagit att en kartlaggning bor genomfbras om vilka konsumentprodukter som kan anvandas som altemativ till hjalpmedel. SKL har i sin tur lamnat uppdraget till HI att genomfbra en utredning om konsumentprodukter som altemativ till eller komplement till hjalp medel. Utredningen ska avse vilka produktomriden som ska omfattas, en kartlaggning av vilka konsumentprodukter som i dag anvands som alternativ till hjalpmedel, fbrutsattningar fbr hur informationen ska laggas in i en webbtjanst och av vem samt vem som godkanner den. Utredningen ska vidare omfatta juridiken vid forskrivning av konsumentprodukter bsde avseende fbrskrivarens ansvar och ur ett patientsakerhetsperspektiv. Enligt uppdraget Mn SKL ska HI ta fiam relevant infbrmationsmaterial/handbok om konsumentprodukter samt genomfbra en informationssatsning gentemot landsting, kommuner och brukare fbr att Oka kunskapen om konsumentprodukter, och darmed bidra till att mbjliggora anvandningen av konsumentprodukter inom hela hjalpmedelsomrsdet. Uppdraget ska redovisas till SKL senast den 20 december Genomfbrandet 22 Den nuvarande databasen fbr hjalpmedel ( innehsller information om de hjalpmedel som fbrskrivs inom landsting och kommu ner samt information om upphandlingsavtalen med hjalpmedelsleverantorema. Arbetet med att utveckla en fbr landstingen och kommunema ny och gemensam hjalpmedelsdatabas har psgsttsedan v&ren Den nya hjalpmedelsdatabasen ska bli en del av den nya publika tjansten "Hitta och jamfbr hjalpmedel" ps webbsidan 1177.se. Ett sarskilt temaomrsde fbr hjalpmedel ("Hitta och jamfbr hjalp medel") ska skapas ps 1177.se, dar det redan i dag finns viss information och tjanster om funktionsnedsattningar och hjalpmedel. Temaomr^det ska bl.a. innehslla en mer utfbrlig och bredare information om fbrskrivningen, hur processen ser ut, information om de lagliga rattighetema och mbjlighetema att valja hjalpmedel. En applikation inom temaomrsdet ska ockss ge brukare och anhbriga mbjlighet att hitta och jamfora olika hjalpmedel. Inom temaomrsdet ska det, liksom fbr bvrigt material ps 1177.se, finnas en nationell basplatta av redaktionellt material utifrdn vilken regionala tillagg kan gbras. Den nya hjalpmedelsdatabasen ska preliminart vara i full drift den 1 april 2014 och det nyskapade temaomrsdet "Hitta och jamfbr hjalp medel" ska lanseras senast den 1juli Hjalpmedelsutredningen fbreslog att HI skulle fs i uppdrag att genom fbra en informationsinsats om den enskildes inflytande vid fbrskrivning

30 och val av hjalpmedel. Den fivervsgande majoriteten av de remiss- Prop. 2013/14:67 instanser som kommenterat utredningens fbrslag Sr positiva och tillstyrker forslaget, bland dem SKL, Myndigheten for Handikappolitisk Samordning (Handisam) och ett flertal flinktionshindersorganisationer. Bland andra Afasifbrbimdet och Riksfbrbundet Attention Sr positiva men understryker vikten av att informationen ska vara tillganglig och mojlig att fbrst& fbr brukare med olika slags behov. Foraldrafbreningen Talknuten och Barnombudsmannen ar positiva men betonar vikten av att information anpassas och riktas ocks^ till bam. Regeringen anser att den informationssatsning som SKL forbereder, och som ska inledas under 2014, vssentligen isgger en god grund for att fylla de behov och OnskemSl som uttalats om en bred publik information om hjalpmedelsverksamheten och msjlighetema att sjalv kunna valja sitt hjalpmedel. Regeringen forutsatter att portalen kommer att presentera sin information med hansyn till de skiftande behov som aldre och personer med funktionsnedsattning kan ha av sarskilt anpassad information. 9 Ovriga initiativ fran regeringen 9.1 Samverkan om elektronisk kommunikation Regeringen gav i September 2011 Hjalpmedelsinstitutet (HI) i uppdrag att starka samverkan kring elektronisk kommunikation genom att ge expertstod till landsting och fbra dialog med hjalpmedels- och tjansteproducenter samt med brukarorganisationer. En del i uppdraget var att sarskilt fokusera ps teknikstod for personer med tal- eller sprdkskada. Tidigare utredningar har visat att kunskapen i landstingen ar ISg om hur tjanster och hjalpmedel kan underlatta och Okasjalvstandigheten och sjalvbestammandet fbr denna grupp, och att statsbidrag pd omrsdet inte kommit gruppen till del i nsgon storre utstrackning. Uppdraget redovisades i mars HI flsreslsr bl.a. att fbrordningen (2001:638) om statsbidrag till elektronisk kommunikation ses Over med syftet att statsbidrag med stod av fbrordningen i hogre utstrackning an i dag ska komma samtliga mslgrupper till del (dova, gravt horselskadade, dovblinda, talskadade eller sprilbtorda). Ett arbete med att se Over fbrordningen har inletts inom Regeringskansliet. 9.2 En samlad organisation inom det funktionshinderspolitiska omradet Regeringen redovisade i budgetpropositionen fbr 2013 (prop. 2012/13:1) sin avsikt att se Over formema for regeringens styming av och inriktning pi den verksamhet som HI bedriver. HI ar en ideell fbrening med staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som medlemmar. Institutet ar ett nationellt resurscentrum inom hjalpmedelsomrsdet. 23

31 Prop. 2013/14:67 I en departementspromemoria (Ds 2013:40) har det gjorts en ssdan Oversyn, och dmr lamnas fsrslag till en samlad organisation pd det fiinktionshinderspolitiska omrmet. Regeringen redovisar i budgetpropositionen fbr 2014 (prop. 2013/14:1) bakgrunden till Oversynen och motiven till att foresls en ny ssdan orga nisation. Regeringen anfbr bl.a. att den huvudsakliga verksamhetsinriktningen och arbetsssttet fbr HI, att ge stod till huvudmsnnen inom hjalpmedelsomrsdet, pstagligt har fbrsndrats under senare kr. Den tidigare omfattande provnings- och upphandlingsverksamheten av enskilda produkter och tjanster har i det narmaste upphqrt medan tyngdpunkten i verksamheten alltmer fbrskjutits mot teknik- och kunskapsutveckling i ett stfirre fiinktionshinderspolitiskt perspektiv. Den nuvarande stymingen och organisationen av HI begransar ockss regeringens msjligheter att i fbrhsllande till gallande regler om upphandling och statsstfid anvanda organisationens kunskap och kompetens p& ett effektivt satt. Dessa fbrandringar har medfort att bsde staten och SKL anser att HI:s verksamhet behsver omprovas. Regeringen anser att det finns behov av att anpassa ssval styming och organisationsform som verksamhetsinriktning till de nya fbrutsattningama. Regeringen avser att genomfbra foljande fbrandringar. Under fbrutsattning att medlemmama i den ideella fbreningen HI, dvs. staten och SKL, beslutar att upplbsa HI, kommer Handisam ges i uppdrag att inordna berorda uppgifter som bedrivs av HI i myndigheten, som darmed fsr ett utokat ansvarsomrsde. Handisam kommer darmed att byta namn till Myndigheten fbr delaktighet fbr att battre spegla dess utbkade verk samhet och det mer samlade uppdraget, det tvarsektoriella perspektivet samt uppgiften att stimulera och utveckia kunskapsbildningen. Myndig heten fbr delaktighet beraknas inleda sin verksamhet den 1 maj Regeringen anser att inordnandet av de delar av HI som utgbr ett statligt Stagande i den nya myndigheten kommer att skapa fbrutsattningar fbr en mer andamslsenlig och effektiv nationell atobr inom hjalpmedelsomrsdet. 24

32 10 Forslag pa atgarder for att oka den enskildes inflytande i valet av hjalpmedel Prop. 2013/14: Den enskildes mojlighet att fa information och kunna valja hjalpmedel ska anges i lag Regeringens f5rslag: I hslso- och sjukv^dslagen och patientsgkerhetslagen infbrs en skyldighet fbr landsting och kommuner att de ska ge patienten mojlighet att vmlja hjalpmedel nsr det finns olika hjalpmedel att tillgs. Det hjalpmedel som patienten fbredrar ska tillhandahsllas honom eller henne om det valda hjalpmedlet med hansyn till den enskildes behov och till kostnadema fbr hjalpmedlet framstsr som befogat. VSrdgivare och halso- och sjukvsrdspersonal ska ge patienter individuellt anpassad information om de hjalpmedel som finns att tillgs. Den som har ansvaret fbr halso- och sjukvsrden av en patient ska medverka till att den enskilde f^r mbjlighet att valja hjalpmedel nar det finns olika hjalpmedel tillgangliga. Utredningens fbrslag: Overensstammer i sak med regeringens fbrslag. Utredningen fbreslog ingen andring av 6 kap. 6 patientsakerhetslagen. Remissinstanserna: Den bvervagande majoriteten av remissinstansema instammer i utredningens fbrslag eller har inte fi*amfbrt nsgra synpunkter. Sveriges Kommuner och Landsting ar positivt till de fortydliganden i halso- och sjukvsrdslagen som fbreslss samt till att kravet ps information fi^n halso- och sjukvsrdspersonal om olika valmbjligheter starks i patientsakerhetslagen. Barnombudsmannen tillstyrker forslaget men menar att det tydligt bbr framgs att information om ett hjalpmedel ska lamnas p^ ett satt som bamet kan fbrsts och ta till sig utifi^ Slder och mognad. OcksS Hjalpmedelsinstitutet tillstyrker och betonar vikten av att aven anhbriga och narstsende fsr information. Vissa brukarorganisationer framfbr vikten av fbrskrivarens kunskap och att hjalpmedelsanvandare kan ha behov av stbd i valet av hjalpmedel. Konkiirrensverket och Advokatfirman Delphi tillstyrker fbrslagen till lagandringar, men fi^mhailer att resultatet inte fir bli att det upphandlingsrattsliga regelverket bvertrads. Sociaistyreisen har fbreslagit att lydelsen ps den av Hjalpmedelsutredningen fbrordade andringen i patientsakerhetslagen ska omformuleras. Stockholms Idns landsting och Vdstra Gdtalands lans landsting har pstalat att en fbljdandring borde gbras i patientdatalagen (2008:355) om att patientjoumaler ska innehslla uppgifter om den infor mation som lamnas till patienten. Skaien fbr regeringens fbrslag: I halso- och sjukvsrdslagen (1982:763), fbrkortad HSL, anges att landstinget, och i vissa fall kommunema, ska erbjuda hjalpmedel fbr personer med funktionsnedsattning. Landstinget och kommunen har aven en skyldighet att erbjuda den en skilde habilitering och rehabilitering, inom vilket hjalpmedel kan utgbra en integrerad del. Ansvaret fbr att tillhandahslla hjalpmedel fbr personer med funktionsnedsattning varierar bver landet och aven inom landstingen och kommunema. Nar landsting och kommun kbper in de hjalpmedel 25

33 Prop. 2013/14:67 som ska forskrivas Sr lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) tillamplig. I HSL och patientsskerhetslagen (2010:659) stalls krav p& en god v^d inom haiso- och sjukvfirden. Kraven ps god vird innefattar bl.a. att vsrden ska bygga ps respekt fbr patientenssjalvbestammande och integritet. V&rden och behandlingen ska ss ISngt det ar mojligt utformas och genomfbras i samrsd med patienten. Om det finns flera behandlingsaltemativ som stsr i fiverensstammelse med vetenskap och beprovad erfarenhet anges det i HSL att landstinget, och i vissa fall kommunen, ska ge patienten msjlighet att vaija den behandling som han eller hon fbredrar. Patienten ska snarast ges en bedomning och pa ett satt som han eller hon forstsr informeras om de behandlingsaltemativ som finns. Den behandling som patienten valjer ska ges honom eller henne om det med hansyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnadema fbr behandlingen framstsr som befogat. I patientsakerhetslagen finns det en skyldighet fbr halso- och sjukvsrdspersonalen att medverka till att patienten ges en mojlighet att valja det behandlingsaltemativ som han eller hon fbredrar nar det finns flera behandlingsaltemativ som stsr i Overensstammelse med vetenskap och beprbvad erfarenhet. Nar bestammelsen om att ge patienten mbjlighet att valja behand lingsaltemativ infbrdes i halso- och sjukvsrdslagen (prop, 1998/99:4) anssg regeringen att det fanns flera skal fbr ett bkat patientinflytande. Ett motiv var att msnga patienter bnskade ett stbrre mstt av deltagande i den kliniska beslutsprocessen, ett annat att kraven ps information och delaktighet bkar till fbljd av den snabba medicinska utvecklingen. Patienter kan ockss gbra skilda bedbmningar av riskema och nyttan med olika behandlingsaltemativ och bedbmningen av livskvalitet varierar mellan individer. Regeringen anfbrde att med behandlingsaltemativ avses Stgarder med medicinskt innehsll som erbjuds av legitimerade yrkesutbvare. I begreppet inkluderas inte olika tankbara altemativ inom omrsdet undersblming och diagnostik, och inte heller valet av vdrdform. Regeringen anfbrde vidare att aven hjalpmedel faller utanfbr begreppet (a. prop. s. 46 f.). Hjalpmedelsutredningen konstaterade att det i fbrarbetena inte anges nsgot skal till varfbr patienten inte ges nsgon mbjlighet att valja hjalp medel. Regeringen anser, i likhet med utredningen, att de argument som framfbrdes om mbjligheten att valja behandlingsaltemativ ockss har betydelse vid valet av hjalpmedel. Detta galler sarskilt eftersom hjalpmedel ingsr som en del i habiliterings- och rehabiliteringsprocessen och darmed inte ar en isolerad del av den v&-d som erbjuds hjalpmedelsanvandaren. Regeringen menar att det ar viktigt att gbra de fbreslagna andringama i HSL och patientsakerhetslagen s& att det tydligt framgsr att hjalpmedels anvandaren ska ges mbjlighet att valja nar det finns olika hjalpmedel tillgangliga. Patientens mbjligheter att valja hjalpmedel ska motsvara de mbjligheter som patienten har vid val av behandlingsaltemativ. I lagrsdsremissen fbreslogs att hjalpmedlen skulle vara likvardiga fbr att en valmbjlighet skulle finnas. Regeringen anser dock att valbarheten ska kunna aktualiseras aven nar tv^ hjalpmedel skiljer sig frsn varandra i 26 exempelvis kostnad eller funktion, och ssledes nbdvandigtvis inte alltid

34 kan bedomas som likvardiga. Avsikten med lagandringen, vilket bl.a. Prop. 2013/14:67 framgick av fbrfattningskommentaren i lagrsdsremissen, Sr att den enskilde ska mojlighet att vslja nsr det finns tvs eller flera hjalpmedel som Sr olika men som motsvarar varandra och &r jsmfbrbara. De bor tjana samma syfte och fylla ett jamfsrligt behov for den enskilde. F5r att detta tydligare ska framgs delar regeringen darfbr Lagradets uppfattning att begreppet flera likvardlga ska bytas ut i lagtexten och ersattas med olika. Eftersom sjukvardshuvudmannens uppgifl ar att tillgodose den enskildes behov av hjalpmedel begransas vahnojligheten genom detta, dvs. till de olika hjalpmedel som uppfyller det behov som den enskilde har. Den enskildes val av hjalpmedel ska tillgodoses om hjalpmedlet ar tillgangligt och sjukvardshuvudmannen finner att valet framstsr som befogat med hansyn till den enskildes behov och till kostnadema fbr hjalpmedlet. En avvagning ska goras mellan det behov som hjalpmedlet ska fylla och en eventuell kostnadsfikning i forhsllande till ett annat hjalpmedel. Patienten ska ha mojlighetatt valja ett visst hjalpmedel aven om det ar dyrare an ett annat altemativ men det msste samtidigt finnas en grans for hur stora kostnadsokningar som kan accepteras fbr att till godose den enskildes behov. Om patientens nytta av hjalpmedlet star i rimlig proportion till kostnadsokningenska patientens val tillgodoses. Hjalpmedelsfbrsoijningens utformning inom landstinget eller kommunen avgor vilka hjalpmedel som ar tillgangliga. F6r att ett hjalpmedel ska vara tillgangligt msste landstingets och kommunens tillhandamllande av hjalpmedlet vara fbrenligt med gallande upphandlingslagstiflning. I de landsting och kommuner som har infbrt fbrslaivningsmojligheten fritt val av hjalpmedel sk ar aven detta ett tillgangligt altemativ. Om det ar lampligt att patienten fbrskrivs hjalpmedel genom fritt val, ar ssledes detta valbart fbr den enskilde. Den fbreslagna lagandringen i HSL innebar alltsl ett fbrtydligande av att sjukv^rdshuvudmannen ska ge patienten mojli^et att valja hjalp medel nar det finns olika hjalpmedel tillgangliga. Andringen i patientsakerhetslagen ska sakerstalla att halso- och sjukv^rdspersonal medverkar till att patienten ges denna mojlighet. Lagtexten avser att klargora att patienten ska ha ett inflytande vid valet av hjalpmedel. Enligt nuvarande lagstiftning ska tillhandahsllandet av hjalpmedel planeras i samverkan med den enskilde. Enligt den lydelsen fbljer endast en skyldighet att samrsda med patienten. Lagandringen forstarker dsrfbr den enskildes mojligheter till medverkan i valet av hjalpmedel genom en skyldighet fbr landstinget och kommunen att tillgodose den enskildes val om Ovriga fbrutsattningar i den nya bestammelsen ar uppfyllda. Konkurremverket och Advokatfirman Delphi har framfbrt synpunkter ps att lagandringen inte fsr innebara att rangordningsreglema vid upphandling av ramavtal kringgis. De har angett att det msste vara den enskildes personliga behov och inte dennes allmanna OnskemSl som ar avgorande fbr mojligheten att awika Mn en given rangordning i ett ramavtal. I likhet med vad utredningen har anfbrt menar regeringen att lagandringen inte ska medfbra att de upphandlingsrattsliga reglema fsr bvertradas. Om hjalpmedlen exempelvis ar upphandlade genom ramavtal satter ssledes avtalets utformning och den eventuella rangordning som bestamts i avtalet ramama fbr vilka hjalpmedel som ar tillgangliga. 27

35 Prop. 2013/14:67 FOr att sskerstalla att patientema ges mdjlighet till delaktighet och sjalvbestammande i kontaktema med halso- och sjukvarden bar regeringen under senare ir tagit flera initiativ fbr att stsrka patientens stallning. Hjalpmedelsverksamheten ar en del av v^rdkedjan. Regler som innebar att v&rd och behandling ss l&ngt mdjligt ska utformas och genomfbras i samrsd med patientenb6r darfbr aven omfatta hjalpmedel. Regeringen delar Hjalpmedelsutredningens bedomning att tillg^g till information ar en fbrutsattning fbr att kunna p&verka valet av hjalpmedel och anser, i likhet med utredningen, att HSL ska kompletteras ss att det framgsr att patienter ska ges individuellt anpassad information om de hjalpmedel som finns att tillgs. En fbljdandring bor darfbr aven gbras i 6 kap. 6 patientsakerhetslagen ss att det frarngsr att halso- och sjukvsrdspersonalen ska ge patienter denna information. Vidare anser reger ingen, i likhet med utredningen, att det ar viktigt att den som har ansvaret fbr halso- och sjukvsrden av en patient medverkar till att patientenges en mfijlighet att valja hjalpmedel. Halso- och sjukvsrdspersonalens ansvar fbr detta ska darfbr frarngsav patientsakerhetslagen. Informationen om mbjligheten att valja hjalpmedel och de hjalpmedel som finns ska anpassas efler den enskildes fbrutsattningar och behov. Regeringen delar aven den synpunkt som Barnombudsmannen har fbrt fram i sitt remissyttrande, att information som ges msste gbras tillganglig fbr bam genom att den anpassas efler bamets aider och mognad. Reger ingen menar vidare att den information som lamnas i vissa fall behbver lamnas via olika tillgangliga format. I fbrskrivarens roll ligger att kunna bedbma om hjalpmedelsanvandaren behbver stbd fbr att kunna ta till sig information och fbr att kunna valja hjalpmedel. Regeringen instammer i de synpunkter som lamnats i remissfbrifarandet att fbrskrivarens kompetens ar central i rollen som informatbr och vagledare i hjalpmedelsprocessen. Det ar darfbr angelaget att ansvariga huvudman infbrmerar fbrskrivare om bl.a. de fbreslagna lagstiftningsandringama och vad dessa kan innebara i den yrkesmassiga tillampningen. Regeringen anser dartill att en vagledning bbr tas fi-am och en utbildningsinsats bbr utarbetas riktad till fbrskrivare och andra relevanta yrkesgrupper (se vidare avsnitt 10.5). Hjalpmedelsimtitutet har betonat vikten av information till anhbriga och narstsende och pekar ps att dessa ofta ar en fbrutsattning fbr att hjalpmedlet ska flingera som avsetts fbr brukaren. Regeringen instammer i att anhbriga och andra narstsende i vissa fall har en viktig stbdjande roll fbr hjalpmedelsanvandaren vid valet av hjalpmedel och aven nar det galler den dagliga anvandningen. Detta kan till exempel vara fallet d^ hjalpmedelsanvandaren ar ett bam eller personen har en intellektuell funktionsnedsattning. Det ar angelaget att halso- och sjukvsrdspersonalen i varje enskilt fall beaktar i vilken msn det finns anhbriga eller andra narstsende som kan vara ett stbd fbr brukaren i anvandningen av hjalpmedlet. Fbrslaget frin Stockholms Idm landsting och Vdstra Gdtalands Idns landsting om en andring i patientdatalagen (2008:355) med innebbrden att det i patientjoumalen ska antecknas uppgifter om den information som lamnas till patienten och de stallningstaganden som gjorts vid valet av hjalpmedel har inte remissbehandlats. Hjalpmedelsutredningen 1am- 28 nade inget fbrslag om att en ssdan andring skulle gbras. Enligt patient-

36 datalagen ska en patientjoumal innehslla de uppgifter som behbvs fbr en god och saker vsrd av patienten. Utan beredningsunderlag Sr det svart att bedoma om ett krav pi dokumentation av specifika uppgifter om hjalpmedelstillhandahsilandet leder till Okade arbetsinsatser for forskrivaren. Regeringen vill inte riskera att det direkta patientarbetet inskrmnks genom att ett ssdant krav ps detaljerad dokumentation infbrs. Prop. 2013/14: En ny lag om valfrihetssystem bor inte inforas Regeringens bedomning: NSgon ny lag om valfrihetssystem inom hjalpmedelsomr&det bsr inte infbras. Utredningens fdrslag: En ny lag om valfrihetssystem inom hjalpmedelsomrsdet ska infbras som ska tillsmpas nar landsting och kommuner beslutar att infora valfrihetssystem fbr hjalpmedel. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser avstyrker fbrslaget och cirka en tredjedel av remissinstanserna uttrycker tveksamhet eller har en awaktande installning. Sveriges Kommuner och Landsting avstyrker Ibrslaget om inrattande av en ny lag om valfrihetssystem fbr hjalpmedel och fbrordar i stallet att rangordningskravet vid upphandling av ramavtal tas bort nar det galler hjalpmedel. Aven Stockholms lans landsting, Vastra Gotaiands lans landsting, Goteborgs kommun, Malmo kommun samt ytterligare ett antal kommuner avstyrker fbrslaget. Advokatfirman Delphi avstyrker fbrslaget ds det saknar stbd i gallande upphandlingsdu-elrtiv och darfbr inte kan genomforas i svensk lag. Bland de remissinsatser som stallt sig positiva till fbrslaget finns Skatteverket, Botkyrka kommun, Stockholms kommunoch Sveriges Arbetsterapeuter. SkSIen fbr regeringens bedsmning: Hjalpmedelsutredningen hade bl.a. i uppdrag att utreda huruvida lagen (2008:962) om valfrihetssystem, fbrkortad LOV, kan tillampas fbr fritt val inom hjalpmedelsomrsdet och hur den i s& fall kan anvandas samt under vilka fbrutsattningar. I direktiven angavs bl.a. att utg^gspunkten bbr vara att ge aldre och personer med funktionsnedsattning bkad valfrihet inom hjalpmedelsomrsdet och att mslsattningen ar att ss msnga som mbjligt ska ha ratt att sjalva valja hjalpmedel i framtiden. Utredningen lamnade ett lagfbrslag om ett val frihetssystem inom hjalpmedelsomrsdet, men ockss fbrslag om hur ett bkat inflytande fbr individen kan uppnss inom nuvarande regler och det ordinarie hjalpmedelssortimentet. Kommuner och landsting upphandlar i huvudsak hjalpmedel genom ramavtal, antingen ps egen hand eller i samarbete med andra kommuner och landsting. Det ar ockss tillstet att under vissa sarskilt angivna fbrh&llanden anvanda direktupphandling. En uppfattning som framfbrts i olika sammanhang ar att utvecklingen gstt mot ett alltmer begransat sortiment av hjalpmedel dar mbjligheten att fs ett passande hjalpmedel minskat och dar fler och fler hjalpmedel betraktas som ett egenansvar. Bland remissinstanserna har ssdana synpunkter fi^mfbrts av exempelvis Handikappjbrbunden och Personskadefbrbundet RTP. Ett satt att bka valfriheten och inflytandet inom ramen fbr dagens system fbr att till- 29

37 Prop. 2013/14:67 30 handahslia hjalpmedel Sr att oka utbudet av hjalpmedel och darmed ockss utrymmet fbr fler altemativ. Ett av Hjalpmedelsutredningens forslag var, som ovan namnts, en ny lag om valfrlhetssystem inom hjalpmedelsomradet. Lagen skulle enligt utredningen ge hjalpmedelsanvandama mojlighet att valja hjalpmedel utan eget agande inom befmtligt system. I mars 2013 lamnade Upphandlingsutredningen betankandet Goda affarer - en strategi fbr h^llbar offentlig upphandling (SOU 2013:12). Utredningen har fbljt den oversyn som psgsr av bl.a. det klassiska upphandlingsdirektivet (kommissionens forslag till Europaparlamentets och rsdets direktiv om upphandling av enheter som ar verksamma ps omridena vatten, energi, transporter och posttjanster (KOM (2011) 895 slutlig). Ett nytt direktiv fbrvantas kunna trada i kraft i boijan av 2014 och darefter bsrjar tiden fbr genomfbrandet av direktivet att lopa. Forhandlingama ar i princip avslutade och har bl.a. resulterat i en genomfbrandetid om 24 msnader. En ny lag om offentlig upphandling ska darmed kunna vara ps plats nsgon gsng under vsren2016. En del av Upphandlingsutredningens resonemang och fsrslag ar mycket relevanta fbr frsgan om den enskildes mojligheter att i hogre grad psverka sitt val av hjalpmedel. Enligt Upphandlingsutredningen har kritik riktats mot de ramavtalsbestammelser som infbrts i svensk ratt och i synnerhet mot uttalanden i LOU:s fbrarbeten (prop. 2006/07:128 s. 175 f.) som anses alltfbr begransande och rattsligt ofbrutsebara. Uttalandena har enligt utredningens bedomning lett till en praxis som innebar en huvudprincip, vid avrop frin ramavtal dar alia villkor ar faststallda, att tilldelningen av kontrakt sker enligt en faststalld rangordning. Avropsgrunden den enskildes val tillampas i praktiken endast om upphandlingen understiger det s.k. trsskelvardet fbr varor och tjanster, vilket fbr kommuner och landsting ar knappt 1,9 miljoner kronor. Upphandlingar som rbr hjalpmedel torde oftast bverstiga detta belopp. Detta leder, enligt vad regeringen erfarit, till att den enskildes val sallan tillampas som avropsgrund i praktiken. Upphandlingsutredningen tolkar i ljuset av en beaktandesats i det ovan namnda klassiska direktivfbrslaget att gallande EU-direktiv i betydligt stbrre utstrackning an vad som ar fallet enligt LOU, tillster enskildas val som avropsgrund vid ramavtal. Upphandlingsutredningens tolkning inne bar att de svenska fbrarbetena till LOU begransat utrymmet fbr enskilda val mer an vad EU-ratten kraver. Enligt Upphandlingsutredningen forekommer ockss kritik mot att den enskildes behov och SnskemSl enligt de svenska ramavtalsbestammelsema endast fsr komma till uttryck i fbrhsllande till vissa typer av varor och da endast vid ramavtal som underskrider EU:s trbskelvarden. Aven har bidrar beaktandesatsen i direktivfbrslaget till att klargbra rattslaget. Den anger att det nationella handlingsutrymmet omfattar alia typer av varor och tjanster, oavsett varde, som ar avsedda att anvandas av fysiska personer. Enligt Upphandlingsutredningen ar handlingsutrymmet smedes stbrre an vad som framkommer av de svenska fbrarbetena till LOU. Regeringen anser att Hjalpmedelsutredningens fbrslag om en ny lag om valfrihetssystem inom hjalpmedelsomrsdet ar mindre lampligt att infbra. En orsak ar att genomfbrandet av det nya upphandlingsdirektivet

38 phgir och darmed Sven beredningen av Upphandlingsutredningens fbr- Prop. 2013/14:67 slag Okad stimulans till landsting och kommuner Regeringens bedomning: Den blivande Myndigheten fbr delaktighet bor fa i uppdrag att fortsstta stimulera landsting och kommuner att oka den enskildes inflytande vid fbrskrivning av hjalpmedel. Som en del av detta uppdrag b6r myndigheten genomfora fortsatta informationsinsatser till hjalpmedelsanvsndare och narstsende i syfte att 6ka kunskapen om den nya tjansten Hitta och jamf5r hjalpmedel. Utredningen har inte lamnat nsgot fbrslag i denna del. Skalen fsr regeringens beddmning: Regeringen bedomeratt det finns msnga hjalpmedelsanvandare som bsde vill och kan ta ett 6kat ansvar fbr inkop av sitt hjalpmedel. Aven om den ordinarie hjalpmedelsverksamheten ar basen i det hjalpmedelssystemet, ar mdjligheten att fbrskriva hjalpmedel genom fritt val ett viktigt komplement. Erfarenhetema Mn det arbete som Hjalpmedelsinstitutet (HI) bedrivit med fritt val av hjalpmedel bqr enligt regeringens mening spridas till fler landsting och kommuner. I mars 2010 beslutade regeringen att ge HI i uppdrag att fortsatta stimulera landsting och kommuner att Oka brukarinflytandet och valfriheten vid fbrskrivning av hjalpmedel. Olika insatser genomfbrdes inom ramen fbr detta uppdrag. Exempelvis distribuerades informationsmaterial ps bred front och HI medverkade ps moten, konferenser och massor vilket har lett till ett Skat intresse om fbrskrivningsmojligheten fritt val frin msnga landsting och kommuner. UtOver de tre fsrsokslandstingen har Uppsala lans landsting och SkSne lans landstmg infort fritt val ph begransade hjalpmedelsomrsden. I Hallands lans landsting psgsr ett projekt fbr att infbra fntt val av hjalpmedel med eget agande p& omrsdena hsrapparater, fbrflyttningshjalpmedel och vissa kognitionshjalpmedel. Utredningen ska vara klar i juni I Ostergotlands lans landsting utreds fritt val av hjalpmedel inom horselomrsdet. Vissa andra landsting och kommuner har, enligt uppgift, valt att vanta med sitt stalhiingstagande i avvaktan ps besked om hur regeringen avser att gk vidare med uppgiften att starka den enskildes inflytande over hjalpmedelsfbrsoijningen. Regeringen anser att erfarenhetema frin forsoksverksamheten Fritt val av hjalpmedel i de tre landstingen har skapat en god grund fciren fortsatt utveckling mot ett 6kat inflytande fbr den enskilde i hjalpmedelsfbrs5rjningen. De brukare som anvant sig av mojligheten till s.k. eget agande och som darmed valt ett hjalpmedel utanfor landstingets eller kommunens ordinarie sortiment har sett msnga fbrdelar med det fria valet. Hjalpmedelsanvandama har bl.a. kant sig tryggare i valet av hjalp medel och de har varit mer nojda med bemotandet och informationen de fatt om hjalpmedlet. Myndigheten fbr delaktighet bor fs i uppdrag att fortsatta stimulera landsting och kommuner att oka brukamas inflytande vid fbrskrivning av hjalpmedel. Som en del av detta uppdrag bbr myndigheten genomfbra 31

39 Prop. 2013/14:67 fortsatta informationsinsatser till hjalpmedelsanvandare och narstsende i syfle att Ska kunskapen om den nya tjansten Hitta och jamfbr hjalpmedel. Den informationsinsats som Sveriges Kommuner och Landsting ska genomfbra infbr lanseringen av den nya tjansten Hitta och jamfbr hjalpmedel p& den 1 juli 2014 behbver enligt regeringens mening foljas upp med ytterligare informationsspridning Stod till huvudmannen i upphandlingen av hjalpmedel Regeringens beddmning: Konkurrensverket b6r fs i uppdrag att ta fram en vagledning till huvudmannen om fbrutsattningama att vid upphandlingen och tillampningen av lagstiftningen pi omrsdet ta hansyn till den enskiides behov, OnskemSl och mfijiighet att psverkavalet av hjalpmedel. Konkurrensverketbfir i anslutning till detta genomfbra utbildningsinsatser till huvudmannen. En lamplig mjoidighetbbr fk i uppdrag att ta fram en vagledning fbr hur frsgor om service, underhsll, reparationer, tolamnande och Steranvandning av produkter som valts genom fritt val med s.k. eget agande kan Ibsas. 32 Utredningen har inte lamnat nlgot fbrslag i denna del. SkSlen fsr regeringens beddmning: I budgetpropositionen fbr 2014 (prop. 2013/14:1) konstaterar regeringen bl.a. att kunskapen om effektiv offentlig upphandling hos upphandlande myndigheter och enheter behbver fbrbattras i ssval kommun och landsting som i statliga myndig heter. Det ar en entydig bild som tecknas i aktuella utredningar och rapporter. Regeringen avser att under 2014 samla den statliga stbd- och informationsverksamheten om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling samt miljbkrav och sociala krav i Konkurrensverket. Ambitionen ar att det samlade stbdet ska vara tillgangligt senast den 1juli Regeringen anser att det fmns behov av att starka huvudmannens kompetens vad galler upphandling av hjalpmedel med syftet att oka mbjlighetema fbr den enskilde att pdverka valet av hjalpmedel. Konkurrensverket bbr darfbr fs i uppdrag att ta fram en vagledning till huvudmannen om detta och i dess anslutning genomfbra utbildnings insatser. Vagledningen bbr bl.a. belysa i vilken msn den enskiides val och behov fsr beaktas vid upphandling av ramavtal enligt LOU, nar direktupphandling kan bli aktuell vid upphandling av hjalpmedel samt nar det ar tillstet enligt LOU att kombinera upphandling av hjalpmedel med Fritt val genom eget agande. En lamplig myndighet bbr fs i uppdrag att ta fram en vagledning till huvudmannen fbr hur frsgor som service, underhail, reparationer, Sterlamnande och Iteranvandning av produkter som vahs genom fritt val med s.k. eget agande kan Ibsas. Vagledningen bbr ockss belysa mbjligheten fbr landsting och kommuner att ge kompensation till hjalpmedels anvandare fbr de eventuella merutgifter som den enskilde kan ha haft, dvs. hur man kan hantera en situation nar en hjalpmedelsanvandare lagt

40 ut egna medel vid kqpet av hjalpmedlet och sedan ismnar det tillbaka. Prop. 2013/14:67 Regeringens principiella instsllning Sr att huvudmannen, landsting och kommuner, utimn sina behov och fbrutssttningar ska ges mojlighet att hitta egna issningar pa hanteringen av ovan nsmnda Mgor. Lokala rutiner och riktlinjer antas efter beslut av vardgivaren fbr olika verksamheter inom halso- och sjukvsrden. Detta gslier Sven hjalpmedelsverksamheten. Det Sr inte rimligt eller Onskvart att staten detaljstyr Mgor av detta slag. Huvudmannen bor sjalva, inom ramen fbr gallande lagar och fbrfattningar, besluta om de regler och rutiner som ska galla vid fbrskrivning av hjalpmedel, aven ssdana som fbljer av forskrivningsmojligheten med fritt val av hjalpmedel Stod till fbrskrivare och andra yrkesgrupper Regeringens bedomning: Socialstyrelsen b6r i uppdrag att ta fram en vagledning till stod fbr fbrskrivare och andra yrkesgrupper. Vagledningen bbr omfatta sival stbd vid fbrskrivning av hjalpmedel dar inkopet kan bverlamnas till egenvsrd (fritt val) som fbrskrivning inom den ordinarie hjalpmedelsverksamheten. I uppdraget ingsr aven att sprida information om och genomfbra en webbaserad utbildningsinsats till fbrskrivare och andra yrkesgrupper. Socialstyrelsen bbr fs i uppdrag att se over foreskriftema om medicintekniska produkter i halso- och sjukvarden. Utredningens forslag: Utredningen fbreslog att Hjalpmedelsinstitutet (HI) skulle fa i uppdrag att, till stbd fbr fbrskrivare, ta fram en handbok fbr fritt val av hjalpmedel som bverlamnas till egenvird och eget agande. Utredningen fbreslog ockss att Socialstyrelsen skulle fl i uppdrag att se over fbreskriftema om medicintekniska produkter i halso- och sjukvsrden (SOSFS 2008:1). Remissinstanserna: Av de remissinstanser som kommenterat utred ningens fbrslag om ett uppdrag om en handbok om fritt val ar den bvervagande majoriteten positivt installd. Bland dem finns bl.a. kommuner, landsting och funktionshindersorganisationer. De remissinstanser som har yttrat sig bver fbrslaget om bversyn av fbreskriftema om medicintekniska produkter i halso- och sjukvsrden (SOSFS 2008:1) ar i huvudsak positiva. Skaien fbr regeringens bedbmning: I slutredovisningen av fbrsbksverksamheten fritt val av hjalpmedel redogbr HI fbr fbrskrivamas installning till att fbrskriva genom fritt val. HI konstaterar bl.a. att flertalet av de fbrskrivare som intervjuats ar positiva. De ser fritt val som en mbjlighet nar landstingens sortiment inte racker till och ps ss satt kan hjalpmedelsanvandamas bnskemai tillgodoses. Fbrskrivama menar att processen bppnas upp och den gbr hjalpmedelsanvandaren delaktig, och Ibsningama sbks tillsammans. Fbrskrivama ser dock vissa etiska dilemman, bl.a. situationen nar en fbrskrivare och en hjalpmedelsanvandare har olika uppfattning om humvida hjalpmedelsanvandaren ska erbjudas mbjligheten till fritt val av hjalpmedel eller inte. Det ar fbrskrivaren som avgbr om den enskilde kan erbjudas mbjligheten. I en situation dar 33

41 Prop. 2013/14:67 hjalpmedelsanvandaren vill kopa sitt hjalpmedel men dsr fbrskrivaren g6r en annan bedomning, skulle det av en del forskrivare kunna upplevas som svdrt att neka hjalpmedelsanvsndaren den msjligheten. I slutredovisningen av fbrssksverksamheten anger HI ett antal omstandigheter som Sr viktiga fbr att fritt val av hjalpmedel med eget agande ska fiingera. En ssdan omstandighet ar att fbrskrivama bar en positiv attityd till att Overlamna hjalpmedlet till egenvsrd och att de ar trygga 1sin roll. I samband med valet av hjalpmedel behsver hjalpmedelsanvandama sted och hjalp av fbrskrivaren fbr att kunna valja. FSrskrivarens roll som informator och vagledare ar viktig. Halso- och sjukv^rdspersonal har en skyldighet att hslla sig konkurrensneutral i fbrhdllande till de leverantorer som finns. Samtidigt ska den enskilde brukaren fs uppmuntran och stod att gora ett aktivt val som kan tillgodose de behov och OnskemSl som han eller hon har. Ffirskrivare av hjalpmedel ar bl.a. arbetsterapeuter, sjukgymnaster, distriktsskoterskor, logopeder, audionomer, ortopedingenjorer och lakare. Det fmns ockss andra yrkesgrupper som aven om de inte ar fbrskrivare i sin yrkesutovning moter personer som anvander hjalpmedel. Exempel ps ssdana grupper ar hemtjanstpersonal, personliga assistenter och personal ps sarskilda boenden. OcksS dessa yrkesgrupper behover involveras och fbrbattra sina kunskaper for att de ska kunna ge hjalpmedelsanvandama stdd att anvanda sina hjalpmedel i vardagen. En vagledning skulle utgora ett stod fbr fbrskrivama i arbetet med fritt val av hjalpmedel som forutsatter egenvsrd och eget agande, men aven ett stod nar det galler de valmbjligheter som kan ges inom ramen fbr det ordinarie hjalpmedelssortimentet. En ssdan vagledning behbver, enligt regermgens mening, kompletteras med utbildningsinsatser. Regeringen bedbmer att Socialstyrelsen ar en lamplig mottagare av ett uppdrag att ta fram en vagledning och genomfbra en utbildningsinsats till fbrskrivare och andra yrkesgmpper, framst eftersom fbrskrivaraas ansvar i hjalpmedelsverksamheten har sin gmnd i halso- och sjukvlrdslagstiftningen. HI har i uppdrag fr&n Sveriges Kommuner och Landstuig att ta fi^m en handbok om konsumentprodukter som riktar sig till sjukv&rdshuvudmannen. Syftet med handboken ar att ge en vagledning till de huvudman som bnskar bredda sitt utbud av hjalpmedel till att aven omfatta konsu mentprodukter pd ett patientsakert och tillfbrlitligt satt. I handboken redovisas bl.a. fbmtsattningama fbr huvudmannen att kunna fbrskriva konsumentprodukter som ett hjalpmedel. Aven frdgor om patientsakerheten och om hur informationen om konsumentprodukter ska kunna kvalitetssakras kommer att behandlas. Handboken kommer till en del att aven behandla fritt val av hjalpmedel, men frsgan om mbjligheten att kunna valja hjalpmedel stsr inte i fokus fbr justdenna produkt. Det finns ingen sarskild fbrfattningsreglering som galler bedbmning av behovet eller fbrskrivning av hjalpmedel. Fbr de hjalpmedel som ar medicintekniska produkter fmns dock sarskilda fbreslaifter utfhrdade av Socialstyrelsen (SOSFS 2008:1). Fbreskriftema ar utformade med utgsngspunkt fi^n att den som fbrskriver hjalpmedel ockss ska valja ut ett specifikt ssdant. Hjalpmedelsutredningen ftreslsr att fbreskriftema ska 34 ses bver. Regeringen anser ockss att fbreskriftema bbr ses bver. Social-

42 styrelsen b6r fs i uppdrag att se Over fbreskriftema utifrsn att landsting Prop. 2013/14:67 och kommuner ska ge patienten mfljlighet att vslja hjalpmedel nsr det fmns olika hjalpmedel att tillgs, 10.6 Uppfbljning Regeringens bedomning: En ismpiig myndighet bor fs i uppdrag att fblja upp hur valfriheten av hjalpmedel inom landsting och kommuner utvecklas bl.a. med hansyn till fbreslagna fbrandringar i halso- och sjukvsrdslagen och patientsakerhetslagen. Utredningen har inte lamnat nsgot fsrslag i denna del. SkMlen f9r regeringens beddmning: De ovan fbreslagna fbrsndringarna i HSL och patientsakerhetslagen har till syfte att starka individens stallning i hjalpmedelsverksamheten. F6r att sakerstalla att de fbreslagna andringama i lagstiftningen och de Ovriga insatser som fbreslss i propositionen leder till Okad delaktighet och valfrihet samt till fortsatt god kostnadskontroll i hjalpmedelsfbrsorjningen boren lamplig myndighet fl i uppdrag att goraen uppfbljning. 11 Ikrafttradande Regeringens forslag: De fbreslagna lagandringama ska trada i kraft den ljuli Utredningen har inte lamnat nsgot fbrslag i denna del. Skalen for regeringens forslag: Lagandringama b6r trada i kraft sk snart som mdjligt. Ikrafttradandet b6r kunna ske den 1juli Konsekvenser Propositionen innehsller fbrslag om fbrandringar i halso- och sjukvsrdslagen och patientsakerhetslagen som innebar ett fbrtydligande om att landsting och kommuner ska ge patienten mojlighet att valja hjalpmedel nar det fmns olika hjalpmedel tillgangliga inom det ordinarie hjalpmedelssortimentet. Det ska ockss framg^ av lagen att den personal som har ansvaret fbr halso- och sjukvsrden ska se till att patienten ges individuellt anpassad information om de hjalpmedel som fmns samt att patienten ska ges mojlighet att valja det altemativ som han eller hon fbredrar, Patientens ratt att valja ett visst hjalpmedel msste dock vagas mot kostnadema och den fbrvantade nyttan av hjalpmedlet, som msste sts i rimlig proportion till varandra. FOrslagen p&verkar i viss utstrackning mojlighetema fbr landsting och kommuner att bestamma Over hur de ska bedriva sin verksamhet. Detta 35

43 Prop. 2013/14:67 innebar sdledes en inskrankning av det kommunala sjalvstyret. En sldan inskrankning bor enligt 14 kap. 3 regeringsformen inte gk utover vad som ar nodvandigt med hsnsyn till de andamsi som bar foranlett den. Med hansyn till att skyldigheten att ISta den enskilde vslja hjalpmedel endast omfattar de hjalpmedel som ingsr i det ordinarie sortimentet och som svarar mot den enskildes behov av hjalpmedel ar psverkan p^ sjalv styret dock begransad. Denna begransade psverkan p L den kommunala sjalvstyrelsen iar, enligt regeringens mening, anses vara nodvandig med hansyn till Snskan att likvardigt Ska msjlighetema till valfrihet inom hjalpmedelsomrsdet. Lagforslagen innebar inga Skade kostnader eller Staganden fbr huvudmannen, eftersom det Skade inflytandet i valet av hjalpmedel ska ske inom ramen fbr det utbud som landstinget eller kommunen upphandlat. Landsting och kommuner kan frivilligt, inom ramen for det upphandlade sortimentet, erbjuda en mojlighet for den enskilde att med egna medel valja att fs ett nigot dyrare hjalpmedel, som den enskilde fbredrar. Den kommunala finansieringsprincipen blir ds inte tillamplig i dessa fall. Fritt val av hjalpmedel med s.k. eget agande ar en modell for okad valfrihet som landsting och kommuner kan valja att erbjuda inom ramen fbr gallande lagstiftning. Den Ibsningen medfor inte nsgra kostnadsbkningar fbr landsting eller kommuner och aktualiserar ssledes inte heller den kommunala finansieringsprincipen. De kostnader som uppstsr avser, enligt den uppfbljning som gjorts av fbrsoksverksamheten Fritt val av hjalpmedel, framst utgifter for att administrativt hantera systemet med rekvisitioner fbr hjalpmedel. Representanter fbr forsbkslandstingen har uppgett att fritt val av hjalpmedel ar kostnadsneutralt i fbrhsllande till den ordinarie hjalpmedelsfbrsbrjningen. Landsting och kommuner bor, enligt propositionen, sjalva fs avgbra hur frsgan om Sterlamning, Steranvandning, service, underhsll och reparationer av hjalpmedel av produkter som valts genom fritt val med s.k. eget agande ska regleras. Den kommunala finansieringsprincipen blir inte tillamplig i dessa fall. Mbjligheten att utge kompensation fbr merkostnader nar en hjalpmedelsanvandare valjer att dterlamna ett hjalpmedel dar den enskilde lagt ut egna medel vid kopet av hjalpmedel med fritt val ar ockss frivillig fbr landsting och kommuner och ingen frsga som regleras genom denna proposition. Fbrslagen i propositionen har ingen psverkan pa jamstalldheten mellan man och kvinnor. Mbjligheten att erbjuda den enskilde att valja hjalpmedel ska galla fbr de individer som har ett behov av hjalpmedel, oavsett kbn. 36

44 13 F5rfattningskommentar 2013/i4: Forslaget till lag om andring i halso- och sjukv^dslagen (1982:763) 2b I paragrafen regleras patientens rstt till information (jfr prop. 2009/10:67 s. 76 f.). Iforsta stycket 2 g6rs ett tillsgg om att rstten att fs information aven omfattar hjalpmedel fbr personer med fiinktionsnedssttning. Andringen innebar att patienten ska fs information om vilka hjalpmedel som fmns att tillgs. SSdan information msste vara utformad och anpassad fbr den enskilde. FOrslaget kommenteras i avsnitt b Paragrafen reglerar landstingets ansvar att erbjuda habilitering, rehabilitering, hjalpmedel och tolktjanst fbr vardagstolkning. Ett nytt Jfjdrde stycke infbrs som innebar att landstinget ska ge patienten mojli^et att valja det altemativ som han eller hon fbredrar nar det fmns olika hjalp medel tillgangliga inom landstingets system fbr hjalpmedelsfbrsorjning, t.ex. genom ett upphandlat sortiment. Landstinget ska ge patienten det valda hjalpmedlet om det med hansyn till den enskildes behov och till kostnadema fbr hjalpmedlet framstsr som befogat. Mbjligheten fbr patienten att vaija hjalpmedel motsvarar till stor del den mbjlighet som finns att valja behandlingsaltemativ enligt 3 a halsooch sjukv^rdslagen (jmf prop. 1998/99:4 s. 25 ff. och 46 ff). Landstinget har att organisera halso- och sjukv^rden sh att innehsilet i paragrafen kan tillgodoses. En av fbrutsattningama fbr valmojligheten ar att det fmns olika hjalp medel som fyller det behov som den enskilde har med anledning av sin funktionsnedsattning. Det ar landstingets bedbmning av den enskildes behov som styr vilket slags hjalpmedel som kommer imga. Valmbjligheten aktualiseras nar det fmns flera hjalpmedel av ett ssdant slag. Begreppet olika syftar ps att valbarhet ska finnas mellan hjalpmedel som tjanar samma syfte och fyller ett jamfbrligt behov hos den enskilde samtidigt som de kan skilja sig St avseende exempelvis kostnad och utformning. Aven satt att fungera och effekten kan skilja mellan olika hjalp medel av ett visst slag, vilket kan bero ps individuella fbrutsattningar hos den enskilde. Begreppet hjalpmedel ar svardefmierbart eflersom det kan variera frsn person till person vad som ar ett hjalpmedel. Det ansvar som landstinget enligt halso- och sjukvsrdslagen har att tillhandahslla hjalpmedel om fattar hjalpmedel fbr den dagliga livsfbringen samt hjalpmedel fbr vsrd och behandling (se prop. 1992/93:159 s. 127). Att hjalpmedlen ska vara tillgangliga innebar att hjalpmedlen ska finnas till hands fbr landstinget att erbjuda och att landstinget uppfyller alia lagliga fbrutsattningar fbr att tillhandahslla hjalpmedlet. Hur lands tingets hjalpmedelsfbrsbrjning ar utformad ar ssledes avgorande for vilka hjalpmedel som ar tillgangliga. De upphandlingsrattsliga regler som landstingethar att fblja ska iakttas. 37

45 Prop. 2013/14:67 Om landstinget har infbrt forskrivningsmojligheten med fritt val av hjalpmedel ska hans)^! tas till om patienten Snskar att hjalpmedlet forskrivs ps det ssttet. Dock har fbrskrivaren alltid i fbrsta hand att ta stallning till om det ar lampligt med fritt val, dvs. om det Sr mbjligt att hela eller delar av forskrivningsprocessen 5verlamnas till den enskilde genom ett beslut om egenv^rd. En fbrutsattning fbr ett beslut om egenv&-dar att det ar patientsakert. Patientens val av hjalpmedel ska tillgodoses om valet framstsr som befogat. Om det fmns tvs altemativ som ar medicinskt motiverade med hansyn till patientens behov av hjalpmedel ska en avvagning gsras mellan kostnadema och den fbrvantade nyttan for patienten. Ifall patien tens nytta av ett visst hjalpmedel stsr i rimlig proportion till en kostnadsokning jamfort med ett annat altemativ ar det befogat att tillgodose patientens val. Ovriga andringar av paragrafen ar av sprsklig karaktar och avser inte att andra nsgot i sak. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagradets fbrslag. FSrslaget kommenteras i avsnitt b I paragrafen behandlas kommunens ansvar att i vissa fall erbjuda habilitering, rehabilitering och hjalpmedel for personer med fiinktionsnedsattning. Ett nytt J/arde stycke infers som reglerar den enskildes mojlighet att valja hjalpmedel som tillhandahslls av kommunen. Andringen motsvarar det som galler fbr landstingen enligt 3 b och den narmare innebbrden framgsr av kommentaren till den paragrafen. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagradets fbrslag Forslaget till lag om andring i patientsakerhetslagen (2010:659) 6 kap. 6 Paragrafen reglerar informationsskyldigheten som galler i forhsllande till patienten. I paragrafens fbrsta stycke 2 infors ett ansvar fbr halso- och sjukv^rdspersonalen att ge patienten individuellt anpassad information om de hjalpmedel fbr personer med funktionsnedsattning som fmns. Tillagget ar avsett att tydliggbra att den som ansvarar fbr halso- och sjukvsrden av en patient ska ge patienten information om hans eller hennes mbjligheter att valja hjalpmedel. Denna skyldighet fbreslss fl sin motsvarighet fbr vsrdgivaren genom en andring i 2 b fbrsta stycket halsooch sjukvsrdslagen, se kommentaren till denna bestammelse. 6 kap. 7 Paragrafen handlar om skyldigheten fbr halso- och sjukv^irdspersonal att medverka till att en patient i vissa fall ges mbjlighet att valja behandlingsaltemativ och fs en fomyad medicinsk bedbmning. I forsta stycket infbrs en skyldighet fbr den som har ansvaret fbr halso- och sjukvsrden av en patient att tala om fbr patienten vilka olika hjalpmedel som finns att tillgs och medverka till att patientens val tillgodoses om detta bedbms

46 vara befogat. Andringen utgor en motsvarighet till den andringsom g5rs Prop. 2013/14:67 i 3 b och 18 b halso-och sjukv&rdslagen. Medanhalso-och sjukv^rdslagen anger kraven ps v^dgivama riktar sig bestammelsen i denna lag till halso- och sjukvsrdspersonalen och anger dess skyldigheter. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrddets fbrslag. FOrslaget kommenteras i avsnitt

47 Sammanfattning av betankandet Hjalpmedel - okad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) Utredningsuppdraget Uppdraget Sr att ismna fbrslag ps olika losningarfbr att infbra fritt val av hjalpmedel, att beskriva och tydliggora hur ansvaret ska fbrdela sig mellan forskrivare, brukare och leverantorer och analysera och ismna fbrslag ps hur fbrutssttningama fbr en Okad valfrihet ska kunna fbrbattras med utg^gspunkt r^dande ansvarsfbrdelning mellan huvudmsnnen. Aven frsgor om service och underhsll av hjalpmedel, information samt ^tgarder fbr att stimulera och stodja infbrandet av fritt val av hjalpmedel mg^r. De som inte kan valja ska ockss ges fbrutsattningar fbr ett s& stort sjalvbestanmiande som mbjligt. Utgangspunkter Sverige har ratificerat FN:s konvention om rattigheter fbr personer med funktionsnedsattning. Det innebar ett Stagande att sakerstalla och framja flillt fbrverkligande av alia manskliga rattigheter och grundlaggande friheter fbr alia personer med funktionsnedsattning utan diskriminering av nsgot slag pa grund av funktionsnedsattning, I det ingsr bl.a. att genomfbra eller framja forskning och utveckling av och framja tillgsng till och anvandning av ny teknik, innefattande informations- och kommunikationsteknik, samt hjalpmedel som ar lampliga fbr personer med funk tionsnedsattning, med prioritering av teknik till bverkomligt pris. Aven att lamna tillganglig information till personer med funktionsnedsattning om hjalpmedel, innefattande ny teknik och andra former av stod, service och tjanster ar en del av Stagandet. Vilken produkt eller teknik som heist kan vara hjalpmedel men oftast avses en produkt, ett instrument, utrustning eller teknik som ar anpassad eller specialutformad fbr att fbrbattra fimktionstillstsnd hos en person med funktionsnedsattning. Under senare &r har dock begreppet breddats till att aven omfatta metoder, ny teknik och de produkter som betecknas som hjalpmedel. Eftersom hjalpmedelsfbrsbrjningen ar en del av halsooch sjukvsrden ar vad som kan vara hjalpmedel ofla begransat till medicintekniska produkter. En del i bkad valfrihet fbr hjalpmedelsanvandama kan darfbr ocks^ vara en vidare syn ps vilka produkter som kan svara mot det behov som den enskilde har. Halso- och sjukv&rden ska erbjuda fbrebyggande insatser, vsrd, rehabilitering och habilitermg utifrsn behov och fbrvantad nytta. Hjalpmedelsfbrskrivning ar en integrerad del i halso- och sjukvsrdens processer, dar hjalpmedlet ska kompensera fbr en persons aktivitetsbegransningar, underlatta behandling eller fbrebygga komplikationer. Hjalpmedelsfbrskrivning utgbr inte nsgon isolerad insats utan ar en del av en habiliterings- eller rehabiliteringsprocess. I all vsrd, inklusive habili-

48 tering och rehabilitering, Sr helhetssynen ps personens behov och Prop. 2013/14:67 situation viktig. Bilaga 1 Halso- och sjukvsrdspersonal har i sin roll som fbrskrivare av hjalpmedel bara mfijlighet att StgSrdaden enskildes behov av habilitering eller rehabilitering till viss del. Ansvaret fsr habilitering och rehabilitering innebsr ett ansvar fsr att ge den enskilde rsd och st5d Sven nsr det gsller hjalpmedel som det av olika orsaker inte ar mojligt att fbrskriva. Aven andra Stgarder, som t.ex. anvandningen av produkter som redan finns i den enskildes hemmiljs, ingsr i en s&dan process. Att ge rsd, stqd och traning nar den enskilde fstt tillgsng till hjalpmedel genom bostadsanpassning ingdr ockss i habiliterings och rehabiliteringsansvaret. En ssdanhelhetssyn innebar att ansvaret fbr habilitering och rehabiliteringar det Overordnade medan fbrskrivaransvaret ar begransat till de hjalpmedel som fbrskrivits. Den enskildes inflytande vid val av hjalpmedel Samordning av olika insatser inom habilitering och rehabilitering ar vasentlig fbr att hjalpmedlen ska m6ta den enskildes behov ps basta satt. VSrd och behandling ska ss l&ngt msjligt utformas och genomfsras i samrsd med patienten. Nar det finns flera altemativa hjalpmedel inom sortimentet b6r darfbr den enskilde ha mojlighet att piverka vilket hjalpmedel som ska tillhandahsllas. TillgSng till information ar en fbrutsattning fbr att anvandaren ska kunna psverka sin hjalpmedelssituation. En lagstadgad skyldighet fbr landsting eller kommun att ta hansyn till den enskildes bnskemsl vid tillhandahsllande av hjalpmedel ska darfbr infbras i halso- och sjukv&rdslagen. Den enskilde ska ockss fs infor mation om vilka hjalpmedel som finns att tillgs och mbjligheten att p&verka vilket hjalpmedel som han eller hon fsr tillgsng till. Halso- och sjukv&rdspersonalens ansvar fbr att medverka till att den enskilde fsr mbjlighet att valja ska framgs av patientsakerhetslagen. Okat inflytande och valfrihet inom ramen for nuvarande regler? Valfrihetssystem fbr habiliterings- och rehabiliteringstjanster och andra tjanster enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) kan ockss innebara att tillhandah&lla hjalpmedel. Det ar en mbjlighet att ge hjalpmedelsanvandama stbrre valfrihet aven nar det galler hjalpmedel. En fbrutsattning ar dock att landsting och kommuner staller ssdana krav ps leverantbrema av tjanstema som innebar att anvandama fsr tillgsng till ett sortiment som ger utrymme fbr valfrihet. Landsting och kommuner kan ockss bka valfriheten fbr den enskilde hjalpmedelsanvandaren inom ramen fbr det upphandlade sortimentet. Det ar ockss mbjligt att under vissa omstandigheter erbjuda den enskilde att lagga till medel fbr att fs ett nsgot dyrare hjalpmedel. Det gsr inte att genom direktupphandllng skapa ett system som ger den enskilde valfrihet nar det galler hjalpmedel.

49 Prop. 2013/14:67 Bilaga 1 InkSpscentraler enligt lagen om offentlig upphandling och imiovationsvanlig upphandling kan innebsra att kommuner och landstingkan ge hjalpmedelsanvsndama tillgsng till ett storre urval av hjalpmedel och ett sortiment som ger Okad msjlighet att tillgodose den enskildes behov. M5jligheten till inflytande vid val av hjalpmedel i halso- och sjukvsrdslagen innebar en fbrstarkning av den enskildes roll vid valet av hjalpmedel och ger visst utrymme fbr att ssdana sarskilda OnskemSl hos den enskilde som mssteanses utgora ett behov kan utgora skal att frsngs rangordningen vid avrop Mn ramavtal. Fritt val av hjalpmedel med eget agande har sina begransningar men ar en viktig mojlighet att erbjuda dem som kan och vill ta ansvar fbr sina hjalpmedel. Erfarenhetema Mn det projekt som genomfbrts bor tas till vara och spridas till de landsting och kommuner som vill erbjuda sina hjalpmedelsanvandare den mojligheten till valfrihet. Hjalpmedelsinstitutet foresiss fs i uppdrag att ta fram en handbok fbr Fritt val av hjalpmedel som bverlamnas till egenvsrd och eget agande. Kommuner och landsting ska ha mbjlighet att utge kompensation fbr merkostnader nar en hjalpmedelsanvandare valjer att lamna in ett hjalpmedel som kopts inom ramen fbr Fritt val av hjalpmedel och det ska framgs av lagen om vissa kommunala befogenheter. En personlig budget fbr hjalpmedel kan ge den enskilde inflytande och kontroll fiver sin hjalpmedelssituation, bsde om den innebar att den enskilde fsr handla mot rekvisition och om han eller hon fsr ekonomiskt stbd fbr sitt hjalpmedelsbehov. En fbrsfiksverksamhet med personlig budget fbr hjalpmedel bbr genomfbras i nsgra kommuner och landsting och Hjalpmedelsinstitutet bbr fs i uppdrag att leda projektet. Det bbr infbras en mbjlighet fbr kommuner och landsting att utge ekonomiskt stbd fbr inkbp av hjalpmedel till kommuninvsnare med flinktionsnedsattning i lagen om vissa kommunala befogenheter. Ett valfrihetssystem for hjalpmedel 42 For att LOV ska kunna anvandas fbr att skapa valfrihetssystem fbr hjalpmedel msste vardet ps hjalpmedlen vara lagre an vardet ps de tjanster som ar kopplade till tillhandahsllandet. Endast i undantagsfall torde sk vara fallet nar det galler de traditionella hjalpmedelscentralema och det ar ds inte mbjligt att anvanda LOV. Det kan dock finnas hjalpmedelsomrsden dar vardet ps tjanstema bverstiger vardet ps varoma och under de fbrutsattningama kan valfrihetssystem enligt LOV inrattas. Ett valfrihetssystem fbr hjalpmedel i form av varukoncession kan oka hjalpmedelsanvandamas mbjlighet att psverka vilka hjalpmedel de fsr tillgsng till och ge bkad tillganglighet till ett stbrre utbud av hjalpmedel. En ny lag om valfrihetssystem inom hjalpmedelsfbrsbrjningen bbr darfbr infbras som ska tillampas nar landsting och kommuner beslutar att infbra valfrihetssystem fbr hjalpmedel. 1 ett valfrihetssystem fbr hjalpmedel har den enskilde hjalpmedelsanvandaren mbjlighet att valja leverantbr och/eller produkt och ersattningen fbr hjalpmedlen ar bestamd utifrsn olika behovsnivser. Leverantbren st r den ekonomiska risken genom att vara beroende av att

50 hjalpmedelsanvandama valjer denne och dennes produkter och det finns Prop. 2013/14:67 ingen garanti for att fl leverera nsgra hjalpmedel. Betalningen eller hyran Bilaga 1 kommer direkt frsn den upphandlande myndigheten Sven om den enskilde kan fs msjlighet att lagga till egna medel fbr att fs ett visst hjalpmedel. Ett valfrihetssystem fbr hjalpmedel kan omfatta bsde sms och stora leverantorer och de som tillhandahsller msnga olika produkter eller bara en enda. TillhandahSllandet kan ske ps olika satt, genom kop, hyra m.m. Om aganderatten till hjalpmedlen stannar kvar hos leverantsren behsver inte huvudmannen ha nsgon verksamhet fbr att ta emot och Steranvanda de hjalpmedel som Sterlamnas utan det sker hos leverantsren. Det finns hjalpmedelsanvandare som inte vill eller kan valja hjalp medel och kommuner och landsting msste darfbr tillhandahslla hjalp medel aven for dessa, ett s.k. ickevalsaltemativ. Information for okad delaktighet och valfrihet Information, bsde nar det galler mojiighetema att valja och vad man kan valja mellan, ar nodvandig for 6kat inflytande och 6kad valfrihet. Preciseringen i halso- och sjukv^rdslagen borkunna utgsra en utgsngspunkt for en informationsinsats om Okad delaktighet vid val av hjalp medel. Hjalpmedelsinstitutet foreslss darfbr fs i uppdrag att genomfbra en informationsinsats om den enskildes inflytande vid fbrskrivning och val av hjalpmedel. Oppna jamfbrelser bor aven inom hjalpmedelsomrsdet kunna ge enskilda underlag for att valja. Det ar viktigt att hitta vagar fbr att ge anvandama av hjalpmedel uppgifter om utbudet. 1 det arbetet kan de ideella intresseorganisationema spela en viktig roll. Det system som finns med 1177 (1177.se - landstingens och regionernas gemensamma webbplats fbr rsd om v^d) kan vara ett bra satt att gbra information om hjalpmedel tillganglig. Den nationella plattformen Kunskapsguiden bor aven inkludera kunskap om hjalpmedel. Landsting och kommuner som infbrt valfrihetssystem fbr hjalpmedel ska till enskilda hjalpmedelsanvandare lamna information om samtliga leverantbrer som myndigheten tecknat kontrakt med. Informationen ska vara saklig, relevant, jamforbar, lattfbrstselig och lattillganglig. Konsumentprodukter som hjalpmedel? Den tekniska utvecklingen, nya metoder och ny kunskap ger bkade mbjligheter att kompensera en funktionsnedsattning och detta msste kunna anvandas inom hjalpmedelsomrsdet. Aven konsumentprodukter kan fbrskrivas som hjalpmedel, det ar kommuner och landsting som avgbr vilka produkter som ska kunna fbrskrivas. Kvalitets- och ledningssystemen inom halso- och sjukvsrden msste sakerstalla att de hjalpmedel som fbrskrivs ar lampliga och sakra fbr anvandama. 43

51 Prop. 2013/14:67 Bilaga 1 Fritt val av hjaipmedel som Overlamnas till egenvard och eget Sgande ger 5kade mojligheter fbr den enskilde att vslja Sven konsumentprodukter som hjaipmedel. Hjalpmedelsinstitutet fbresl^ i uppdrag att kartlsgga vilka konsumentprodukter som idag anvsnds som ett altemativ till hjaipmedel och ett projekt bor sedan genomfbras for att fbrsoka Oka tillgsngen till och anvandningen av konsumentprodukter inom hela hjalpmedelsomrsdet. Ansvar, sakerhet och sparbarhet Halso- och sjukvsrdspersonal bedomer behovet av hjaipmedel och mojligheten att Qverlamna ink6p av hjaipmedel till egenv&rd, medverkar vid val av hjaipmedel och forskriver hjaipmedel ps traditionellt satt. De olika losningama fbr 6kad valfrihet innebar inte nsgon fbrandring av halso- och sjukv^rdspersonalens ansvar fbr de bedomningar de gor och de Stgarder de vidtar. Lokala rutiner och policyer fbr tillhandahsilande av hjaipmedel msste vara ett stod fbr halso- och sjukvsrdspersonalens arbete med att tillhandahslla hjaipmedel. I en handbok fbr Fritt val av hjaip medel bbr en viktig del vara bedbmningen av huruvida val och inkbp av hjaipmedel kan bverlamnas till egenv^rd. Socialstyrelsens fbreskrifter om medicintekniska produkteri halso- och sjukv&rden behbver ses over med utgingspunkt Mn den enskildes inflytande, delaktighet och valfrihet nar det galler tillhandahdllande av hjaipmedel. Myndigheten fbreslss darfbr fl i uppdrag att gbra en bversyn av ^reskriflema om anvandning av medicintekniska produkter i halsooch sjukvsrden. Olika system for olika hjaipmedel? Altemativen fbr bkad valfrihet nar det galler hjaipmedel passar mer eller mindre bra fbr att svara mot olika behov av hjaipmedel. Landsting och kommuner msste darfbr bedbma p& vilket satt det ar lampligt att bka valfriheten fbr de hjaipmedel som hjalpmedelsanvandama erbjuds. Det ar lampligt att hjalpmedelsanvandaren ager vissa former av hjaipmedel medan andra inte bor vara ett ansvar fbr den enskilde ps det satt som ett eget agande innebar. Konsekvenser av forslagen 44 Fbrslagen om att landsting och kommuner ska vara skyldiga att ISta enskilda valja mellan de hjaipmedel som finns tillgangliga p^verkar i nsgon msn mbjlighetema fbr kommuner och landsting att bestamma hur de ska bedriva sin verksamhet. Inverkan ps den kommunala sjalvstyrelsen msste dock anses fbrsumbar. De val som den enskilde ska ges mbjlighet att gbra galler inom ramen fbr det utbud av hjaipmedel som landstinget eller kommunen har. Fbrslaget innebar darfer inga bkade kostnader fbr huvudmannen.

52 De olika losningama fbr 6kad valfrihet fbr den enskilde, bsde inom Prop. 2013/14:67 ramen fbr ett upphandlat sortiment och Fritt val ar ssdant som landstmg Bilaga 1 och kommuner kan vaija att erbjuda sina medlemmar inom ramen fbr gallande lagstiftning och de aktualiserar darfbr inte den kommunala finansieringsprincipen. Valfrihetssystem fbr habiliterings-, rehabiliterings- och andra tjanster enligt LOV ar ett sstt att IStaersattningen fblja patientens val och bkar inte kostnadema fbr tjanstema eller hjalpmedlen. Att ge kompensation fbr merkostnader nar nsgon valjer att lamna in ett hjalpmedel som kbpts inom ramen fbr Fritt val av hjalpmedel ar en frivillig Ibsning och medfbr inga kostnader. Fbrslaget om ett valfri hetssystem inom hjalpmedelsfbrsbrjningen innebar att det ska vara frivilligt fbr landsting och kommuner att valja att erbjuda sina med lemmar ett ssdant system. Det fsr darfbr inga konsekvenser enligt den kommunala finansieringsprincipen. Fbr att underlatta och stbdja infbrandet av valfrihetssystem fbr hjalpmedel bbr en del av de anslag som aviserats i budgetpropositionen fbr 2011 anvandas. De fbrslag som innebar tillkommande uppgifter fbr Kammarkollegiet, Konkurrensverket och Hjalpmedelsinstitutet bbr fmansieras inom ramen fbr namnda anslag. Ett valfrihetssystem fbr hjalpmedel innebar ytterligare mbjligheter fbr bsde stora och sms fbretag att S leverera hjalpmedel. Med hansyn till mbjligheten att Ibpande ansluta sig till systemet bkar ockss mbjlighetema fbr nystartade fbretag och fbr nya produkter att fs komma in ps marknaden. En viktig utg&ngspunkt fbr valfrihet fbr den enskilde ar tillgsngen till ett bra beslutsunderlag och sakerstallandet av att ocks^ den som inte kan eller vill gbra nsgot val fsr sina behov tillgodosedda ps ett bra satt. Anslag for utveckling av fritt val av hjalpmedel Det irliga anslag om 20 miljoner kronor som aviseras i budget propositionen fbr 2011 bbr anvandas bsde fbr Fritt val och fbr att stimulera infbrandet av valfrihetssystem inom hjalpmedelsfbrsbijningen. Hjalpmedelsinstitutet bbr tilldelas medel fbr en handbok fbr Fritt val, genomfbrandet av en informationsinsats fbr bkad delaktighet och val frihet, projekt fbr att stimulera infbrandet av valfrihetssystem fbr hjalp medel och fbr fbrsbk med personlig budget fbr hjalpmedel. Kommuner och landsting bbr fs mbjlighet att ta del av stimulansmedel fbr valfri hetssystem inom hjalpmedelsfbrsbrjningen och aven Sveriges Kommu ner och Landsting bbr fs medel fbr ett projekt med den inriktningen. Kammarkollegiet bbr fs medel fbr att ta fram en vagledning avseende valfrihetssystem inom hjalpmedelsfbrsbrjningen och de bkade kost nadema fbr valfrihetswebben. Konkurrensverket bbr fs ett bkat anslag fbr tillsynen av den fbreslagna lagen om valfrihetssystem inom hjalpmedels fbrsbrjningen. 45