Alehagen förr torp? Trollungebyn. ek (1965) T under hmd Torpet. Kb 1852, 1861 det växer gråal i dalarna där. Tums: 74 Alehagen.

Transkript

1 Torp i Dalskog Här har jag gjort en lista på torp i Dalskogs socken. Uppgifterna är hämtade från Institutet för språk och folkminnen och även från de torp som min far Olle och ett par av hans vänner märkte ut för ett antal år sedan. OBS 20 sidor! Institutet för språk och folkminnen, har samlat in ortnamn från hela landet, dels genom att studera gamla kartor och arkiv och framförallt genom att intervjua gamla människor. Men det finns säkert fler torp som inte är med här. Gränsen mellan torp och gårdar är också i vissa fall svävande, torp övergår till att bli en mindre gård, och avsides liggande mindre gårdar påminner nog mest om hur vi dag tänker oss ett torp. Därför är gårdarna längt norr i socknen, som Filipus, inte med. Banvaktstugorna finns däremot med, fyran, femman, sexan. Här är en liten förklaring till förkortningarna, jag använt. En del av hänvisningarna är hämtade från Sofi:s kolumn Äldre namnformer, de verkar i huvud hämtade från kartor och arkiv. De flesta hänvisninga kommer från andra uppteckningar av E Rosell 1963, som intervjuat äldre personer. Ibland är de markerade ER eller Rosell. Hänvisningar till var uppgiften om torpet finns: ek = ekonomiska kartan från 1890-talet, ek (1965) = ekonomiska kartan från 1960-talet, glk = geologiska kartan 37 är nog årtalet, NoB = Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning Fler förkortningar finns här: De torp som är skyltade av min far och hans vänner är märkta Tums = Torp utmärkta med skyltar + nummer på skylten. (Nr och ligger i Skålleruds socken.) Gamla ekonomiska kartor, för att kunna bestämma läget i hänvisningarna, hittar du här: Alehagen förr torp? Trollungebyn. ek (1965) T under hmd Torpet. Kb 1852, 1861 det växer gråal i dalarna där. Tums: 74 Alehagen. Amerika, t eller lht nr 1 Myrevarv, Frida i Amerika, Tums: 27 Amerika. Anders Hajs, t i Årbol, se Hajerud. Anderstorp, Årbol. Kb 1861, ej känt. Förmodligen avses Hajerud (Anders Hajs). Arons torp, Famshed = Nytorp på ek karta. Den siste torparen hette Aron, död ca Aspelund, t Halängen, kb 1852, kb 1861, ej upptecknat eller känt. Bengterud, lht, förr t under hmd Nordstugan, Årbol. På Bengtere, ek, G52. Förpantningshemman. En som hette Bengt friköpte det. Uppges tidigare ha hetat Myren.

2 Bergamyren, förr t el bs, Berga. Bergamyra kb Det är en stor myr, som kanske kallas Bergamyra, men där har veterligen inte bott folk. Berget, förr bs vid Tomterna vid hmd Framme, Hallersbyn. Betania, bs på gränsen mellan Kärr o Myrevarv. 200 m S hv i Myrehvarf å ek. Där bodde en ivrig väckelsepredikant, Sjögon eller Sjögoprästen. Fanatisk lekmannapräst, bodde tidigare i Sjögonäset, eller Sjögoa. Antagligen samma som nästa. ER:s läge verkar inte stämma? Tums: 28 Betania. Betanien förr hus, Tegen. ek (1965), uppt Antagligen samma som förra. Björke, t i Ränsliden. kb 1852, kb 1861, nu ej känt. Björndrågen, tp uppt 1904, Teåker, nära dalen med samma namn. Dal SSO Stora Yxesjö. Drag, f = Sank dal. Bjöndråga. Björshåla, t Lundebo (gård vid en källa, glk 37). Också Björnshålan, t Lundebo. Ville på B. ek, G52, kv 1881, kb 1852, kb Även Björshålan enl Rosells stavning. Bleketorp, t å Blekan, gårdsarkiv 1830, ej känt. Blommerud, t Kabbo. Enligt uppgift uppbrutet av en soldat Sven Blom, död Jonas Blom bodde där Blomjonas bodde där även uppt Bodinstommen, förr torp, Tångebyn, ek (1965). = ST ek kartan. Stommen No 457 kb F led efter soldat där, Bodin. Tums: 57 Bodinestommen Branterud, förr torp, Halängen, ek (1965). Se Branterud, t, Högebo, nedan. Branterud, t, Högebo, Brantere beboddes sist av en Olle Brant, ek. Även uppt Troligen samma som ovan, markeringen på ek (1965) inte distinkt. Tums: 5 Branterud. Braverud, förr t Famshed. På Bravere, ca 200 m Ö Vägtjärn å ek. Braverud, förr torp, Teåker ek (1965). Rosell: ek. Brafrud kb en, di kalla Braver bröt oppet, sa di. Före mi ti. En Anders Andersson, f. 1843, kallad Braven bodde där. Även uppt Braverudtorpet, förr t, Stora Lapperud. Ca 400 m SV ST. Lapperud. Nu skog. ER Bromyren, förr hus, Kärr. ek (1965) Även uppt 1904, annat namn Suback eller Soback, öde. ER: t till hmd Sand 1 Kärr. Bromyra. Lokalt även Myren (Myra) Vid åkermyr, men kallas vanligen Bromyren. Väg gick där över liten bäck. Torpet nedlagt omkr Tums: 25 Bromyren. Jfr Bromyrekällan: källa (källsprång) å Källhult, nära t Bromyren, Kärr. Därifrån (från källan) en liten bäck i nordlig riktning. Kallkälla. Man ledde hästarna dit för att vattna dem på juldagen. De skulle få bättre hälsa om de då vattnades i nolrinandes (norrinnande) vatten. Samma som Jfr Kyrkekällan, kallkälla. ER: Vid stigen Kyrkvägen. Kyrkfolket brukade dricka ur

3 källan. Kyrkevägen, gångväg, stig, i Källhult mfl. Från socknens nordöstra del, (Grönhult mfl) gick folket den vägen till kyrkan. Ledde över Källhult, Bromyren, N hmd Kvihagen till Högebo. Antagligen hänger detta samman med Kyrkemossen, mosse i Högebo. 300 m OSO o i Högebo å ek. Man gick över där på väg till kyrkan. Men nog inte denna, jfr Kyrkemossen i Tegen. N berg i Kasberget å ek. Kyrkfolket från Tegen m. Fl. gick över där. Tums: 25 Bromyren. Bromyren, t, Liane. Bromyren kb 1861 (torp). Låg enligt uppgift Ö Dalen och SV Piletorpet (å ek). Se Bromyrarna, naturnamn: myrmark å Liane, ca 500 m Ö n i Dalen å ek. Myrmark med kalsog?. Nog kavelbroar och slanor lagda över där förr. Därintill ett t Bromyren. Bromyrebäcken Rinner 250 m V L i Liane å ek. Avlopp för Bromyrarna. Bråtekasen, fd tp, Famshed, även gärde, uppt ER Bråtekaserna, förr t. I Famshed. På B ca 200 m VNV Vägtjärn. Mitt ute i vilda skogen. Även namn på skogsområde. Bråten, förr torp, Tångebyn ek (1965) (ER: Torp med detta namn i Båsane nog fel på kartan, ska vara Plåten!) uppt Tums: 56 Bråten. Bränningen, ER: förr litet t till Båsane, Norra Det har nog varit bränt där Vid S i Stutedalstj å ek. Upptecknat 1904: soldattorp, södra Båsane med Landsbol. Tums: 11 Bränningen. Bygget, förr t, Tegen. Nybygget å ek. Kallas i orten blott Bygget. Johan på byget. Tums: 33 Bygget. Båsehagen, Västra, förr t. Båsane Kb 1852 (t), kb ligger intill Östra B Båsehagen, Östra, förr t, Båsane, kb dito, ligger intill V B. Området kallas nu Båsehagarna, område hagmark. Bäckenäset, t, Högebo. Kb 1852 kb Ej känt. Dalen, förr t, senare liten hmd, avs från hmd Nordstugan Båsane. Dalen ek, G52. Stugan ligger högt och fint, men mö dalar runtomkring. Tums: 24 Dalen. Dalen, bs, Håbolsbyn. Strax N H i Håbolsbyn å ek. Kallades oftast Dalestugan. Stod på en höjd vid en dal (en dale). Nu borta. Bygdevägen där kallades åpa dan, fonetisk skrift. Troligen samma som Dalestugan. Dalen, t, Liane Olle på dan Dalen ek, G52, Kb 1852 kb 1861, Dahln gårdsarkiv Dalar och höjder där Se Dalestugan! Kallades ibland Dalestugan, men vanligen Dalen. (Häst och 4-5 kor där.) Dalestugan se Dalen Håbolsbyn. Dalestugan, se Dalen Liane.

4 Dammen, förr lht, nr 1 Båsane. ek (1965) ER: t i Båsane, Fredrik på Dammen = Damängen ek. Man hade fördämning för kvarn vid bäcken där. Dammängen, kallades vanligen Dammen. Tums: 14 Dammen. Dammen, fd tp Kopparebol, uppt ER: Anna på Dammen Dammen ek. En myr, som de odlade, vid bäck. Man dämde upp där för kvarn å Heden. Tums: 78 Dammen. Dammyren, förpantn Hallersbyn. Janne på D Dammyren ek, Dam-myren ek Även namn på myrodling. Nära ST å ek, SV Funnebo tj. Dammängen, t, Båsane, se Dammen, Båsane. Drakehögen, t el hmd, delvis Liane. Ek G52Ligger högt vid en dal. kanske en drake i tjärnet. Delvis, bl a husen å Regineberg, Bäcke. Eloverud, bs Kopparebol. Ca 250 m NO n i Alhagen å ek. F led säkerligen efter någon Elov. Tums: 73 Elovre. Famshed, Lilla, förr t, Kabbo, Kb 1852 kb Allmänt känt såsom namn på odling och strandparti. Strax N svi i Källsviken å ek. Famshedön, förr t, Famshed. Kallas lokalt vanlingen Ön, se detta. Fattigkas, förr torp, Lundebo, ek (1965) ER: Kb 1852, kb 1861, Inte fattigare där en eljest Fatikasan gårdsarkiv Fattigstugan, Korsgården, Kb 1852 kb Femman, banvaktstuga å Tångebo. Bv ek. Filipus, t senare hmd Ränsliden. på F. G52, Kb 1852 kb 1861 ett el 2 t. Anledn tillnamnet inte känt. kanske bodde en Filip där förr i tia se översikt hmdd Ränsliden. Funnebostugan, förr t Funnebo. Kb 1852 kb jfr odlingen Stugelyckan (stövalöka fon stavn på kortet) nära Funnebohögen, höjd. På höjden brukade ungdomar samlas. Man tände eldar där. Fyran, banvaktsstugan å Dansbo. Bv ek, G52. Det stod siffra på stugan. Garverud, bs, t, Tegen Låg enligt uppgift ca 200 m V Torpet å ek. Vid mitten av 1800-talet bodde där en garvare, Blomgren. Samma som nedan? Tums: 34 Garvere. Garverudmyren? Förr bs i Tegen. Se Myren, förr bs, Tegen, kb 1852, kb 1861, som uppges även ha kallats Garverudsmyren. Läget ej säkert känt. Öde sedan länge. Samma som ovan? Jfr Myrelyckan, åker. Gladers torp, t, Båsane. Se Gladerud.

5 Gladerud, förr torp, Båsane. Ängen å ek och ek (1965), Gladerud, t till hmd Nordstugan, Båsane. På Gladere. Där bodde en Karl Glader som var glad och pratsam och kunde berätta historier (och en mästare te göra såll.) Kallas även Gladerängen och Gladere. (Torp ca ) Kallas oftast Gladerud. Tums: 8 Gladerud. Gladerängen, t, Båsane, se Gladerud. Gladkas, fd t, Högebo uppt 1904 glakas ER: Vid H i Högebo å ek. Grinden, förr bs Källhult. På Grina. Gräsmaden, förr torp, Teåker. ek (1965), Gräsmaden, tp. ek, jt. Teåker Graesmaa, uppt ER: förr två t i Teåker. På Gräsmaa. Ek. Kb 1852, kb 1861, kb 1881, Där går e ma inemot järbostregan? Öde Grönkas, förr torp, Kabbo. ek (1965) Grönkas, fd torp Kabbo. Sjötorp? utlagt, nedtecknat ER: Rove-skomakarn på Grönkas. Ek Kb 1852, kb 1861, Grönt och fint där, växte nog bra. Gubbehagen, t?, Grönhult. Tums: 70 Gubbehagen. Hagen, förr t el bs, Prästbol. Lilla Hagen Kb 1852 (bs), kb Hagen, t till hmd Åvaregården, Årbol = felaktigt märkt Kasan å ek. Tums: 37 Hagen. Hajerud t (förpantn.) Årbol = Kroktjärn å ek. En dräng vid namn Anders, som tjänat hos fanjunkare Haj (se Hajerud Hmd i Årbol) fick av denna anledning alltid heta Anders Haj Han bosatte sig på torpet, kallas även Anders Hajs. Han hette egentligen Anders Johanson; Anders Hajs, t (förpantningshemman) i Årbol, andes hajsas = Kroktjärn å ek kartan; Kroktjärn ek. Ej känt. Tjärnet kallas Kroppetjärn = Kroktj å ek. Litet tjärn, nästan igenväxt. Torpet kallades Hajerud el Anders Hajs; Kroppetjärn, tp u Årbol. Se A Janzén No B 1940, s 143 f. ; Kroppkärrskasa Se Hajerud. Tums: 38 Kroppkärrskasa. Hallebäck, t Lundebo. Ek, G52, Kb 1852, kb 1861, m V H i Hallebäck å ek. Vid en bäck från Byrdämmen, kallad Hallebäck, som även givit namn åt hmdd Hallebäck i Ränsliden och Hallersbyn. Hallersbykvarnen, kvarn o t vid Hallebäckbäcken. Hallersbyn. Lokalt ofta Kvarnen. Kvarna. Hammeln, (Hammel, Hamel), två t, Hallersbyn, ek, Kb 1852, kb 1875 Hammele skiftet lh 1875, Hamleskiftet lh 1876, Hamel, m, tvärslå framför vagn, slåttermaskin ed, på vilken skacklarna sitter fästade. Anledn till namnet är oklar. Ligger mitt för sjön (Ärve) liksom hammelen framför vagnen. det går in en långsmal vik på båda sidor, precis som skacklarna från hammeln. Jfr Hamlestycket, åker! Hammel, förr torp, Hallersbyn. Hammel, torp på ett näs i St Ärven Glk 37. ek (1965). Uppt 1904: Hammel, hus Hallersbyn, självägd stuga. Harget hmd Ränsliden.

6 Hederstorpet, för t, Öjerud. Clåg 250 m N n i Tesjön å ek. Två bröder Heder (soldatnamn i Heden) bodde där, Hedanders och Hedasven. Kallades även Hederud och Hederudstorpet ek (1965). Jfr Hedstommen. Hederud, t, Öjerud, se Hederstorpet. Hederudtorpet, Öjerud, Se Hederstorpet. Hedstommen, förr stuga, förr st, Heden, ek (1965), ST ek, Stommen kb 1861, Stommen No 451, kb 1852 (Soldaten hette Heder.) Tums: 79 Stommen. Herrängen, fd tp, Tångebo uppt Kb 1852, kb 1861, Härrängen kb Anl. t förled är okänd. Tums: 45 Herrängen. Hedängen, hmd, Heden. Ängen ek, Lokalt ofta blott Ängen. Ligger norr utanför byn. Tums: 77 Heänga Hulten, t Lundebo, Hulta Kb 1852, kb 1861, ej känt. Hultet, förr torp, Årbol ek (1965) Hultet fd tp Årbol uppt 1904, ER: torp till Ödegården Årbol. I H Ek, kb. Även kallat Skräddarekarls, t, hmd, Binamn på t Hultet, efter en skräddarekale som bodde där sist. (Karl Jansson.) Hålmyren, torp vid myr glk 37, förr torp, Lundebo. ek (1965), Hålemyren, t Lundebo, på H Hålmyren ek, Holm-Myren kb 1881, Höljemyran kb 1861, Höljemyra kb 1852, - Ursprungl två t. Vid myr och sankmark. - Ligger inte särskilt lågt. Även uppt Hålmyren. Håletjärnet (efter torpet) = Bytjärnet å ek. + se Hålmyremossen. Hällfälterud, förr litet t Källhult. Enligt uppg. Strax N t Hörnet å ek). Anledn till namnet ej känd. Hästedalarna, två t i Teåker. Benämndes ofta Övre resp Nedre Hästedalen. Se dessa! Även uppteckn Hästedalen, Lilla t Teåker ek, kb Kallades ofta Nedra Hästedalen. Hästedalen, Nedra, förr t Teåker = Hästedalen ek. Hästedalen, Övra, förr t Teåker, NV vidskoftj. Å ek. Kallas senare vanligen Perstorp. Se detta! Höga kas, Högekas, t el bs Teåker. 550 m NV T i Teåkerssjön å ek. (odlingen utmärkt på kartan.) Högekas, fd tp. Teåker, uppt Högelid, t till hmd Torpet, Trollungebyn. Högeliden ek. Ligger bra högt och i ändan av en lid. Högeliden, uppt Tums: 22 Högalid. Högen t Halängen. Högen kb 1852, kb Ej känt. Enl uppgift = Nedra el Lilla Ängemyren, t.

7 Högen, förr bs, Tegen, kb 1852, kb 1861, Nu ej känt. Höjden, förr t, Halängen, Låg enligt uppgift N hmd Kåket. Höljekasen, förr st (soldattorp), Kabbo. Höljekasan ek, Höljekasen kb 1852, kb Höljekas, gårdsarkiv Beläget nära hmd Höljen vid sjön Höljen i Örs sn. Hörnet, förr torp, Båsane. ek (1965), ER: t el bs å nr 2 Båsane. Lans på Hörnet. I hörnet på ägorna. Även namn på angränsande skogsområde å Källhult. Ligger längst bort i hörnet av ägorna. Tums: 26 Hörnet. Idala, Lilla. Lht Prästbol. Vid hmd Idala. Intakorna, förr t Tångebyn. Borta sedan länge. Låg enl uppgift SV K i Kasen nära gränsen till Flathult. Jan-Peters tomt, bs med liten hage, Båsane, Norra. Ca 100 m V vägen, V N i N. Båsane å ek. En Jan-Peter, död omkr 1910, bodde där på gamla dar. Jans hage, bs å Prästbol. Ca 300 m NV Nerstugan å Berga. Där bodde en Haralsjan (f. led sannol Haralds-, möjl fadern.) Jonstorp, t, Hallersbyn. Se Sågarna. Kabbomossen, t, Kabbo. Jan på mösa. Mossen ek. En stor mosse, Kabbomossen, därintill. Kallas även Mossen. (Torpet nedlagt 1909.) Kabbomyren, t, Kabbo, ut på Myra. G52, Ofta blott Myren. Myran ek, kv 1852 (bs), kb Kabbomyren G52. Ligger sankt. Kabbostommen, förr st, Kabbo. ST ek. Stomen Nr 454, kb 1852, Stommen kb 1861, G52 (De senare avser möjligen Höljekasen.) Kallbäck? förr t, Källhult. Kb 1852, kb Bäck och kallkällor. Ett kallkällehål. Nu namn på åker. Karl-Johan-e-torpet, hmd Öjerud. Namnet efter Karl Johan Luns? Lans? Lantz? som bodde där. Karlsonerud, bs (backstuga) el t, nr 2 Båsane. Stina på K. Nära t Klingerud och Lagmanrud. Anledn ej känd. Han hette Eriksson, som bodde där. Kaseberget, fd tp, Tångebo, uppt ER: Förr t. Kasberget ek. Kaseberget Kb 1852, kb Berg nordikring. Tums: 44 Kaseberget. Kasen, förr bs el litet t. Kabbo. Vid p i Kappebo å ek. Kasen, förr litet hmd i Ränsliden. Se Krok(e)vasskasen. Kasen, t Teåker. Se Yxesjömyren.

8 Kasen förr t, Trollungebyn. Se Trollungebykasen. Kasen t, hmdd Öfse. Se Öfsekasen. Kasen t Tångebyn, Se Livstidskasen. Kasen, t Årbol, Tilda på Kasa Låg ung vid t i Kaseberget å ek. (Kasan å ek fel för Hagen, t.) Tums: 40 Kasa. Kasenborg, benämning på dansbana vid t Långkas i Årbol. Se Långkas, t! Katrinerud, för bs el litet t. Myrevarv. 450 m S re i Myrehvarf å ek. Tums: 30 Katrinere. Kesaremyren, förr t, Kärr. 200 m OSO n i Bromyren å ek. Lokalt mest Myren. Nu namn på myren, se Kesaremyren, naturnamn. Därifrån: Det var långa släta backar, de jaga nog kora där så de kesa. Förleden förmodas vara kesa (om kalvar t ex). Kinnhult, förr hus? Famshed. ek (1965). Kjellinetorpet, t i nr 1 Gunnersbyn C:a 500 m NNV T i Tonebyn å ek. F.led sannolikt familjenamnet Kjellin, sedan generationer knutet till 1 Famshed. Tums: 47 Kjellinetorpet. Klingerud, förr litet t, Nr 2 Båsane. 200 m SV S i Stutedalstj. Å ek. Allt hördes så väl där. Det klinga långt En Anders Andersson där kalla de visst för Kling. Tums: 12 Klingerud. Kolbotten, t å nr 2 Båsane. Enl kb Ej känt. Det är gott om kolebotar i markera. Kolebotten, bs Gunnersbyn Kolbotten kb 1852, kb Låg i skogen SV G i Gunnesbyn å ek vid gränsen till 1 Tonbyn. Kolebotten, Lilla, bs Öjerud. NO Fäsjön (=Tesjön å ek) ca 250 m. SO bs ligger Stora Kolebotten, bs. Kolebotten, Stora, förr bs i Öjerud. ca 250 m NO Fäsjön (=Tesjön å ek). Strax NV därom låg Lilla Kolebotten, bs. Kolorum, bs Heden. låg på janses i?. Di var ovänner där och de ble alltid bråk och fiendskap. Därför kalla di det väl så. Korinterud. t Kronoberg. Petter på K Korinterud, ek. kb Corintherud, kb Korintherud kb Nu igenväxt. Uppt 1904, fd tp. Tums: 1 Korintere. Krokevasskasen, förr t, senare litet hmd Ränsliden. = Kasan ek. Vid tjärnet Krok(e)vattnet. Kallades också Kasen ek, Kb 1852, kb Kroktjärn, t, Årbol. Se Hajerud.

9 Kroktjärnsudden, t Lundebo. = Udden ek. Krokkärrsudde kb 1852, kb På en udde vid Kroktjärnet. Mera lokalt är Udden. Udden ek (1965), ER Udden t Lundebo, Johannes på uden, Udden å ek. kb Kronoberg, gd, Etymologi OGB 1, s 109. Förr en brukningsdel. Öde sedan Ingår i Stora Halängens ägor. Ingen tradition ang namnets härkomst. Kroppetjärn, t Årbol, Se Hajerud. Kroppkärrskasa, t, Årbol. Se Hajerud. Tums: 38 Kroppkärrskasa. Krutestommen. St Trollungebyn. Se Källestommen. Kråkerud, förr torp, Båsane. ek (1965), Olle på Kr f Kråkerud ek. Tums: 7 Kråkerud. Kullen, förr bebyggelse, ek (1965), Myrevarv. Tums: 32 Kullen. Kvarnekroken, t el bs nr 2 Båsane. Quarnkroken kb 1852, Qvarnkroken, kb 1861, Ca 100 m NV S i S. Båsane. Å ek. förr kvarn där vid bäcken, som går i en krok. Kvarnen, bs, Famshed. Augusta på Kvarnen 400 m N a i Famshed å ek. Förr kvarn därintill. Kvarnen, toch kvarn vid Hallebäckebäcken. Se Hallersbykvarnen. Kvarnen t Teåker, Timell på Kv Quarnen, kb 1852 (bs). Qvarnen kb 1861, kb 1881 (torp). Beläget ca 400 m Ö Lilla Yxesjön. Det var kvarn i bäcken därintill. Alltjämnt ligger kvarnstenar där. Mjölnaren bodde i t. Kallades även = Kvarnetorpet. Kvarnkasen bs Kabbo. Quarnkasen kb 1852, Qvarnkasen kb 1851, Föga känt. Förmodas ha legat vid en kvarn nära Kabbosjön vid t Grönkas. Kvarntorpet förr t Teåker 400 m Ö Lilla Yxsjön. Mjölnaren bodde där. Kallades även = Kvarnen. Kåket, hmd avs från Halängen. Kåket ek. Källestommen, st Trollungebyn. Beläget VNV S i ST å ek. Förleden efter den siste soldaten Käll. St gemensamt för Trollungebyn och Källhult. Kallas ofta = Krutestommen. Också Krutestommen, kb 1861, Stommen No 458 kb 1852, En soldat hette Krut som bodde där för länge sedan. Kallas vanligast Källestommen. Tums: 79 Stommen. Källhultekas, bs Källhult. Källhultkas Kb 1852, kb Namnet nu ej känt. Källsviketorpet förr t Källsviken. Låg ca 500 m SO t i Kåket å ek.

10 Käringemyren, t Tångebyn. = Myren ek. Se Tångebymyren, t! Myren, förr torp, Tångebyn. ek (1965), ER Andreas på Myra Myren ek. Kallas ibland = Tångebymyren, vanligare = Käringemyren. Tums: 20 Myren Köpegullet, förr t. (två t) Kläppesnäs. Ek G52. Anledn till namnet ej känd. Lagmanrud, förr litet t 2 Båsane, Ca 250 m N ud i Branterud å ek. Där skulle ha bott en klok lagman, en som hjälpte folk med lagen. Tums: 13 Lamanserud (kan vara det nedan som är utmärkt). Lagmanrud, Lilla, bs å 2 Båsane. Vid t Lagmannerud, - (Där bodde Gripe-Lena). Landsbol, förr bebyggelse, Båsane. ek (1965), ER: hmd; genom sämjedele utbrutet ur nr 2 Båsane, Södra. Ek, jb 1877, kb 1852, ek 1857, bek, gårdsarkiv 1827, Lansbo lh 1819, Landsbol gårdsarkiv Intet känt om anledn till namnet. Tums: 16 Landsbol, 17 Landsbol. Larsekvarnen, kvarn å Heden. Ca 700 m NV e i Hedan å ek. F. led efter en Lars, som hade en hmd i Heden på 1800-talet. Jfr Larsebäcken! Liden förr bs Tegen. Låg enligt uppgift vid en backe på en bygdeväg nära Tegsbrunnen. Liljerud, t Famshed kb 1852, kb Namnet ej känt. Linddalen, för t Teåker. kb 1852, kb 1861 Linnedalen kb Strax NO Igelvattenstj å ek. kallat Lind(e)dalstjärn(et). Lingerud, förr bebyggelse?, Ränsliden. Se Parken. Lingkvist, t?, Tums: 58 Lingkvist (Hittar inte på min karta). KOLLA! Lisafors, ödegård?, Ränsliden. ek (1965), ER: hmd Ränsliden. Gammalt namn uppges det. En kärring där hette Lisa Ingen fors. Se översikt hmdd Ränsliden! Livstidskasen, förr torp, Tångebyn. ek (1965), ER: Troligen hade någon fått löfte om att bo där för livstiden. Kallas äv mindre ofta blott Kasen. Kasen t Tångebyn, Kasan ek. Kasen G52. Tums: 19 Livstidskasa. Ljusmaden, förr torp, Lundebo, ek (1965), se även Nordmannerud. Uppt kb 1852, kb 1861, kb Ligger vackert på sluttning mot Lysevattnet. Ljust av vita björkstammar och skira björkar. Nära ligger höjden Lysehögen. Kallas vanligen = Nordmannerud. Lomfors, t Grönhult. Ek. G52. Vid Lomforsbäcken som skummade vit på våren och drev en liten såg, Lomforsesågen. Bäcken kommer från Lomforsetjärnet där det finns gott om lom (smålom). Tums: 67 Lomfors. Lommerud. Förr t Grönhult. Låg vid Lomforstjärnet, ung vid mf i Lomfors å ek. Tums: Lommerud.

11 Lotsetorpet, t Kläppesnäs. Kallas ofta blott Torpet, oftast Lotsetorpet. Torpet blev uppbrutet (enl uppgift 1854) av en Anders Blom, som varit eller senare blev anställd som lots på Vänern. Uppt 1904: Småmyrane, tp, Kläppesnäs. Rosell: Små myrar vid t. Småmyrarne å ek. Namnet ej känt. Lugnet, bs 1 Berga C:a 300 m S rg i Bergane å ek. Existerade en kortare tid, omkring 1870-talet. Lundeboskogen, t, Lundebo. = Skogen å ek. Skogen t Lundebo August på Skogen. Skogen ek,, kb 1852, kb 1861, kb Kallas också bara Skogen. Lyckan, förr bs, hmd Gärdet, Ränsliden. Lars på L. 150 SO tj i Nästetj. Å ek. Löka, f åker. Långkas, fd tp Årbol uppt t under hmd Stenbacken, nr 1 Årbol. Långkas ek, kb 1852, kb Förr (åtm på 1920-talet dansbana där, kallad Kasenberg. Nu betesmark. Tums: 52 Långkas. Lövkas, förr torp, Källhult, ek (1965), Lövkas(en) uppt ER: Löfkasan ek. Tums: Lövkas. Lövnäset, torp vid ett näs i Näsöl, Löfnäset glk 37. ER: t el bs. Tegen, Nils på Lövnäs.. Lövnäs, G52. kb 1852 (bs), kb 1861 Gårdsarkiv Vid en udde vid sjön Näsöl, kallad Lövnäs, eller Lövnäsudden, se dessa naturnamn. Även å Heden. Mabacken, t? Tegen? Tums: 49 Mabacken. Maden, tp Trollungebyn. Nedt ER: Karl på maa Maden ek. (En lumphandlare, kallad? bodde där.) Malmestommen, st Grönhult. ST ek, Stommen nr 455. kb 1852, kb F led efter en soldat Malm, som bodde där. Kallades tidigare (1700-tal oc början av 1800-tal): = Nordhagen Se detta! Mattes torp, förr lite t i skogen N Damtjärn i Kläppesnäs. En Mattes började bryta där. Mon, t? Funnebo. Mon G52, ej känt. Mossen, förr torp, Grönhult. ek (1965). Enl uppt 1904, binamn på hmd Kolebotten, Grönhult. Enl Rosell sammanslaget med hmd Kolebotten. Mossen, t i Kabbo Se Kabbomossen. Mossen, förr litet t. Källhult, Kajsa på Mossen. Sannolikt = åkern Mossen (till hmd Där söre) eller Mossarna (båda strax SV o i DALSKOGS SOCKEN å ek), se dessa. Myrarna, tp Teåker, ek.jt. Myren. Uppt 1904 Myren t Håbolsbyn, Se Paradisemyren.

12 Myren, t el b Kabbo. Se Kabbomyren. Myren, förr t, Kärr. Se Kesaremyren. Myren, förr t till hmd Sand, Kärr. Se Bromyren. Myren, förr bs, Tegen. Se Garverudsmyren. Myren, förr litet t. Teåker. Se Yxesjömyren. Myren, t, Teåker. Myren ek, Kb 1881 (förpantn.) Uppges förr äv ha kallats Ängemaden, kb 1952 (bs), kb Nu känt blott under namnet Myren. Myren, förr t till hmd Där väste, Tonbyn. Ca 300 m NV T i Tonebyn å k. På en höjding mellan två myrar. Nu namnet på en åker. Tums: 48 Myren. Myren, t, Tångebyn. Se Käringemyren. Myren, för torp till hmd Nordstugan, Årbol. Myrankb Myrån? kb 1852 (torp) Myraktigt där. Nu = Bengterud. Myretorpet, t, Teåker. Se = Yxesjömyren. Månserud, förr torp,? Liane. ek (1965), Månserud ek. Mörteviken, bs, Grönhult. Mörtevika, gårdsarkivet 1802, Wikstugan. Dito Mörteviken dito 1840 (Viken Dito 1841?) Beläget cirka 300 m N L i Lomfors å ek, nära en åker och vik med samma namn. Kallas ibland Södra Viken. På sunare vika. Jfr Viken hmd. Nordhagen, Grönhult, äldre benämning på st = Malmstommen. Beläget längst i norr å ägorna. Nordmannerud, Lundebo, annat namn på för tp = Ljusmaden, uppt Utlagt. Även ER. = Ljusmaden ek. Nya hemmet, förr torp, Funnebo, ek (1965), Nya Hemmet, kb 1852, kb Låg NNV t Rönningen å ek. Nybygget, t, Tegen. Se Bygget. Nytorp, förr torp, Famshed ek (1965), även uppt 1904, se Nytorp gärde. ER t el bs kb 1852, kb 1861, namnet föga känt, kallas Arons torp. Nytorp, fd tp Kabbo, uppt 1904:utlagt, kallas Näsevisa, se detta. Näsevisan förr torp, Kabbo, binamn på Nytorp. ek (1965), ER Petter o Maja på Näsevisan = Nytorp å ek. Det var väl någon som var näsevis, som bodde där förmodas som namnförklaring.

13 Olsjökasen, t Lundebo. Osjökasen kb 1852, kb Namnet nu ej känt. Sannolikt vid Stora el Lilla Olsjö. Oxeberget, förr t el bs Tegen. Vid gränsen till Heden nära sjön Näsöl. Brant där. Paradiset, t, Håbolsbyn. Se Paradisemyren. Paradisemyren, t, Håbolsbyn. Myren å ek. Kallas ibland Paradiset. Parken, förr torp, Funnebo. ek (1965), Johannes på Parken Parken ek, kb 1852, kb 1861, kb 1881, se park dialektorden! T, senare tre små hmd. Skomakarn i Parken. Man skilde ibland på Norra Parken, Mellanparken och Södra Parken, äv kallat= Lingerud, ek (1965). Rosell: Förr litet hmd, = Parken, Södra. En Johannes, som var född där, kallade sig Ling. En soldat vid namn Ling bodde där. Han vaccinera och slog åder och sånt. Se övesikt hmdd i Ränsliden. Perstorp, förr t senare hmd, Håbolsbyn. Perstorp ek G52. kb 1852, kb 1861 (med ä) Perstorp, t i Teåker Strax NV Skoftj å ek. F led efter en torpare Per Andersson, f 1829, död = Övre Hästedalen, se detta.. Pilerud, t Liane. = Piltorpet ek. Vanligen = Piletorpet. Piletorpet, t Liane = Piltorpet ek. F. led efter en soldat Pil, f 1829 död Obebott sedan Kallades äv = Pilerud, men Piletorpet lät liksom finare. Piltorpet, förr torp, Liane ek (1965), se ovan. Tums: 6 Piltorpet Plåtarna, förr t hmd Ner i stuga, Hallersbyn m S D i Dammyren å ek. Nu namn på litet skogsområde. Plåten, förr torp, Båsane. ek (1965), Lg under S. Båsane, Etymologi NoB 9, s 153. ER Litet t el bs. på Plåten Vid B i Bråten å ek. En fin, plan tomt med liten stuga. Tums: 15 Plåten. Prinserud, förr torp, Halängen ek (1965) ER förr t Liane. Prinsere. Vid i i Liane å ek.( Före min tid, medd 75 år.) Anl till f led ej känd. Tums: 2 Prinserud. Prästbol, ska ha funnits st med det namnet. Prästekasen, förr torp, Blekan. ek (1965), ER Paul på prästekasa. Prestkasan ek, Prestkasen kb 1852, kb Blekan är komministertboställe, även kallat Prästegården. Tums: 31 Prästkasa. Rahms stuga, förr banvaktsstuga (tvivlar jag på, var nog grindvaktsstuga.) Ramses stuga. Efter en Gustav Rahm, som var banvakt och bodde där. Tums: 41 Ölebäcken. Rall-Annas stuga, bs Trollungebyn. Ralanas stöva. Belägen stras N S i ST å ek. Där bodde en käring, kallad Rall-Anna. Tums: 68 Rallar Anna.

14 Raskerud, fd torp Famshed. Nu utlagt Se Raskerud, gärde naturnamn. Uppt Rasketorpet förr t Famshed. Låg enligt uppgift ca 350 m SV N i Nytorp å ek. Där bodde en torpare som hette Rask. Reperud, förr torp, Lundebo, ek (1965) jfr Repmyren t på repre. Repmyren ek, G52, kb 1852, kb 1861 kb (annan stavn.) Kallas blott Reperud. Repmyren, t, Lundebo. Se Reperud. Ringetorpet, förr litet t el bs, Årbol. F ledet efter en Ring, som bodde där. Kallades tidigare = Stugan, senare Ringetorpet. Låg 250 m SV U i Udden å ek. Brita på stöva. Roparudden, torp på en udde i Marsjön, glk 37 Ej i ER. Rovan, fd tp Kabbo. Utlagt uppt ER Johannes på Rova Rofvan ek. /rovaskomakarn på t Grönkas kom från t Rovan/ Man har nog odlat rovor där Där är svartjord, lämplig för ändamålet. Rumpen, förr bs Kabbo. Låg enl uppgift innanför Rumpelanden, litet strandparti med bergklintar vid Kabbosjön. NV K i Kappebosjön å ek. F led efter bs Rumpen därinnanför. Rönningen t Landsbol, 2 Båsane. Salmon på Rönningen. Rönningen ek. Tums: 10 Rönningen. Rörmyren, förr hus?, Båsane. ek (1965) ER Rör(e)myren, liten hmd, 1 Båsane, Rörmyren ek. lh Ängsmark vid Båsebäcken Sankt och surt. Tums: 9 Rörmyren. Rörmyren, förr torp, Funnebo ek (1965), uppt 1904 ER: Rör(e)myren t (Norra) Funnebo. Rörmyren ek kb 1852, kb 1861, kb 1881 olika stavning. ( I en sank dal. Där går e ma. Dikat och odlat förr, men nu försumpat. ) Sand, t Famshed. På S Sand ek, G52. På enhöjd med sandjord. Sandlycke, t el bs i Trollungebyn. Sandlycke ek. Namnet helt okänt. En liten löka med sandjord där Kallas blott = Lilla Skulan., se detta. Sexan, banvaktstuga å Liane. Bv ek. Sjögoanäs, bs el lht Årbol. Sjögoanäs ek G52. Se = Sjögonäset, bs! Sjögoakvarnen, kvarn å Årbol. Strax N j i Sjögonäs å ek. F ledense Sjögoa, naturnamn. Förr allmänning med liten kvarn och såg. Årbol. Sjögoanäs, ek G52. Ett litet tränge mellan berg vid sjön Näsöl. Dåligt med växtlighet där, påpekas det. På ett näs som kallas Kvarnenäset, lokalt blott Näset. I bs el lht där bodde en gubbe, känd bla som aktiv och naiv predikant. Han kallades alltid Sjögon? Efter honom kallas platsen oftast Sjögonäset.

15 Sjökasen, förr t (förpantn.) Årbol Sjökas kb 1852 (t, förp.) Låg nära Näsöl, ca 40 m V Sjögonäs å ek. Sjötorp, förr torp, Kabbo ek (1965) utlagt uppt ER t el bs Kabbo. i Sjötorp. Sjötorp Ek, kb 1852 (bs), kb Förr 2-3 bs där, ca 150 m från Kabbosjön Sjöviken, t?, vid Åklångs södra ände, Tums: 85 Sjöviken. Skogen, förr torp, Funnebo, ek (1965) Skogen, förr t, nr 1 Gunnersbyn, Skogen ek. Skogen, t, Lundebo. Se Lundeboskogen. Skräddarehagen bs Flathult. Nu skog. Skräddarekarls, t, Årbol, se Hultet. Skäret, hmdd, Ränsliden Skulan, Lilla. Trollungebyn = Sandlycke ek. se Stora Skulan hmd. En liten kallkällebäck där vid landsvägen. Vattnet skula eller skvala eller skvampla ner i en däld (en dake?) ibland kallad Skuledalen. Vattnet leddes länge in i en ränna, som de tog vatten ur. Tums: 21 Lilla Skulan. Skårsdalen, två smärre hmd, Grönhult. Ligger nära den markanta dalen (förkastningsspricka) och odlingen Skårsdalen eller Dalen. F d Tp uppt Tums: 81 Skårsdalen Ola (troligen) och 80 Skårsdalen Anders (troligen) Skårsdalen, bs i Hedan (även hmd i Grönhult). Jan i Sk även på janses. Skorsdalen kb 1852, kb Tums: 80 Skårsdalen Jan (troligen) Sluntom, bs, Flathult. Låg vid väg, nära en krök. Se Flathult översikt hmdd mm. Slätten, t el bs Tegen Bryngel på slätta Slätten kb 1852, kb Låg på jämn, slät plätt, N vid Tegstj å ek, som alltid kallas Slättetjärnet. Namnet efter t el bs. Kallas någon gång även Tegstjärnet. (Det enda tjärnet i Tegen.) Tums: Slätta. Slättmossen, förr torp, Högebo, ek (1965), uppt ER Strax N atj i Bergatj ä ek, vid en mosse. (= Slättmyra kb 1861?). Tums: 4 Slättmossen. Slättmyren, t el bs Högebo. Slättmyra kb Sannolikt identiskt med =Slättmossen, t. Smed-Magnus litet t el bs Tångebo. Vid vägen strax S g i Herrängen å ek. (Rosells läge verkar inte stämma riktigt) Hade smedja där. Tums: 46 Smelyckan. Smens i Kärr, t?, Kärr. Tums: 54 Smens i Kärr.

16 Smocken, bs, Kabbo, Strax NV p i Kappebo å ek. Smok m liten vrå. Småmyrane, tp, Kläppesnäs. Se Lotsetorpet. Smättan, t el bs Kabbo. Smätte ek, Smätta kb Ligger liksom i en kil mellan berg Det är liksom e smätte mellan bägge bergen. jfr smaet m smalt rum. Smätte, förr torp, Kabbo, ek (1965) = Smättan, t Smätten, bs Heden. Vid sn-gränsen strax S sjön Åklång. Smaet f hörn, vrå. Ligger under Köttkullen Tums: 84 Smätta. Snikerud, förr tp, Lapperud, uppt 1904, utlagt torp. ER hmd, Lapperud. Anledn till namnet ej känt. Snörom, förr bs Tångebyn. Ca 200 m N å i Tångebyn. Å ek. Även namn på åker. Soback, t, Kärr, annat namn för Bromyren. Se detta. Sobäck, t, Kärr, se Suback. Soffi Stensson, t?, Grönhult. Tums: 72 Soffi Stensson. Solklinten, h Kabbo, På udden Ö å ek. Nytt namn. Staverud, förr torp, Lundebo, ek (1965), uppt ER Johannes på Stavre Stafverud ek, kb 1881, Anledn t namnet ej känd. Stockholm, förr torp, Högebo, ek (1965), Stockholm ek, G52, kb (Delvis å Landsbol Nedlagt 1925.) Tums: 18 Stockholm. Stomhagen, t el bs, Kabbo. Stomhagen kb 1852, kb 1861, ej känt Jfr Kabbostommen =? Stommen, st, Hallersbyn. Se Uddestommen. Stommen, förr st till Halängen. Stommen kb 1852 (No 1038), kb 1861 Stommen, förr st, Heden, se Hedstommen. Stommen, Tegen, Se Tegsstommen. Stommen, förr st, nu hmd, Teåker. ST ek. kb 1852 (No 1039), kb Teåkers soldatstom lh Har varit ett (!) soldatstom. Stora maden, Tegen förr t el bs. Stormaden kb 1852, kb Låg enl uppgift vid gränsen till Blekan, N Madmossen, mosse. V och S B i Bockhålstj. Å ek. Strussås, t, Kabbo. Strutsås kb 1852 (bs), kb Nära en höjd med samma namn.

17 Strömbergsslätten. T el bs Heden. Vid vägen N a i Skårsdalen å ek. En gammal målare, Strömberg, bodde där på 1800-talet. Nu namn på odling. Tums: 83 Strombergered (troligen). Stugan, förr litet t el bs, Årbol. Se Ringetorpet. Stut(e)dalen. Förr litet t till 1 Båsane. N Stutedalstjärnet å ek. I dal med samma namn. I ett torp där med samma namn skulle di haft en stut. Där ä ett litet tjärn mä ett bratt berg. Stuten gick oppå och ramla i tjärnet. Landsbolstjärnet samma som Stutedalstjärnen. Tums: 50 Stutdalen. Suback, t, Kärr. Annat namn för Bromyren, se detta. Samma som nedan? Subäck, förr t, Kärr. Rosell: Anledn t namnet ej känd. Se översikt av hmdd mm Kärr. Samma som ovan? Men läget för Tums stämmer inte, där är Bromyren och Subeck två olika ställen. Tums: 29 Subeck. Sunnamon, förr torp, Tångebyn, ek (1965), ER Sunnamo ek. Sandmo där. (S. byn Funnebo). Sven-Magnus-vrån, förr bs, Kabbo. Ca 300 m S Ka i Kabbo å ek, vid Snöromebäcken (Strax Ö bäcken). En Sven-Magnus bodde där på 1890-talet. Äv kallad = Sven-Magnus-maden. Svälte, t Lundebo, Kalle på Svälte. Svälte ek, G52, kb 1852, kb 1861, kb Även hört Svältere, dvs Svälterud, tillfällig ej genuin namnform. Det borde hetat Kalasere. Vi fick så stora smörgåsar där. Sågarna, tp Hallersbyn, Jonstorp kallas Sågera. ER = Jonstorp å ek. Namnet anses påfallande, ligger relativt långt från Hallersby-sågen. Jonstorp ek. Namnet känt såsom kartnamn. Kallas alltid blott Sågarna (sågara). Sågekasen, förr torp, Hallersbyn, ek (1965), uppt ER Såg(e)kasen t till hmd Väst i stugan, Hallersbyn. Sågkasen ek, kb 1852, kb 1861 Med e. Lh Torpet Sågkasen lh Rel nära Hallersbysågen, såg. Södhagen, tp, Trollungebyn, uppt Tegsstommen st och bs, Tegen. Lokalt ofta blott Stommen. ST ek kb 1852 ( No 453), kb (Soldaten hette Tegfelt). Från kortet Stommen: förr stuga, Tegen, ek (1965) ER st och bs, ST ek. Tums: 36 Tegsstommen. Tegstorpet, t Tegen = Torpet å ek. Lokalt vanligen blott = Torpet. T förpant, Johan på T. Kallas utanför Tegen vanl Tegstorpet. Tums: 35 Tegstorpet Tilita, förr möjl t, nr 1 Båsane, även plats i skogen nära Tilitetjärnet, S Ängen å ek. Härledn ej känd. Se övriga naturnamn på Tilita... bla Tilitefuran markant solitär bra råbockplats Tilitekullen höjd vid Tilitetjärnet Tilitemyren, varit slåtteräng, utmark, strax N Tilitetjärnet, därintill, (eller identiskt?) Knektängen, utäng. Tillitetjärnet Beläget 200 m SSV D i DALSKOGS SOCKEN å ek. (= Dyfvel lh 1855.)

18 Tjolitta godtemplarhus låg på Tångebo, oklart var. Man söp och slogs där. Torpet, t Kläppenäs. Se Lotsetorpet. Torpet, t, Tegen, se Tegstorpet. Torpkasen, tp, Funnebo. Uppt 1904: Ek, jt, Torfmossen, kallas Torpkasa och mossen kallas Torpmossen. Rosell: Torpkasen, t, Funnebo (ek?), kb Nu ej känt. Uppt 1904:Torvmossen, tp, numera borta Funnebo. Ek Torfmossen, se Torpkasen. Rosell: Torfmossen ek. Helt okänt. Kallas Tugga, se detta! Torpängen, förr t Heden. Ca 750 m VNV H i Heden å ek. Nu namn på odling. Tums: 76 Torpänga. Torvmossen, t, Funnebo. Se Torpkasen. Trollemyren, t. Lundebo. Trollmyren, torp vid en mosse, glk 37. ER Trollmyren ek, Trollemyren kb 1852, kb 1881, Trollemyran kb Intet känt om anledn till f led. Trollungebykasan, tp, Trollungebyn. Uppt ER 200 m N a i Sandlycke å ek. Lokalt ofta blott Kasen. Tronserud, förr torp, Funnebo ER: Tronserud ek, kb 1881 (torp) kb 1852 (bs), kb Tums: 55 Tronserud. Trångberget, avs fr Berga o Prästbol jr ej brukligt jfr Bergtränget, naturnamn. Smalt pass kring vägen. Tugga litet, t, Funnebo. Se Tuggan. Tuggan, förr torp, Funnebo. Tugga(n) = Torfmossen å ek. Enl en uppgift även Tugga lite. Se Torpkasen. Tångebo, Gamla, förr hmd, Tångebo. Blott en brukningsenhet på Tångebo. Denna, liksom en äldre något västligare belägen, den sk Gamla Tångebo, ligger på en mjuk höjdrygg, som långsträckt höjer sig ovan omgivande låglänt, ganska sank mark, en tånge. (fr Rosell). Tums: 43 Tångebo. Tångebymyren, t, Tångebyn. Se Käringemyren. Udden, st, Hallersbyn, se Uddestommen. Udden, förr torp, Lundebo, se Kroktjärnsudden. Udden, bss (backstugor) o t, Årbol, Stora Bergängen och Ödegården. Udden ek. De olika stugorna särskildes av dem, som bebodde dem. Päses? på udn, päsen? på udn. Lisa (kallad kräftlisa) på udn. Uddestommen, st, Hallersbyn, kallas ofta Udden, ibland Stommen. ST å ek, kb 1852 (No 456), kb (Annat kort: förr torp, Hallersbyn) ek (1965). På ett näs, vid uddar. Sannolikt identiskt med t Wikudden, lh Nära en djup vik av

19 sjön Ränn, kallad Uddeviken (strax SO n i Udden å ek. F led efter st Udden eller Uddestommen). Viken, Södra. Bs, Grönhult. Se Mörteviken. Vägtjärnen, för litet t Liane. Vägtjernet kb 186 (torp) Låg strax Ö Vägtjärnet el Vägtjärnen, tjärn, se detta. Liksom två tjärn. En väg förbi V tjärnet. Zakrisestugan (Rosell: Sakrisestugan) förr bs Källhult. 500 m S ä i Källhult å ek. Där bodde en spelman Zackarias Jansson, död Tums: 53 Zakrisstugan. Yxesjömyren, t, Teåker, Öksesjömyra, Öxesjömyren kb Vid stora Yxesjö(n), SV t Björnedrågen å ek, Även blott = Myren, Vanligast = Kasen. Myrmark där och däromkring. Kasen kb Kallades även Myretorpet. Årbolsstommen, förr st, Årbol. ST ek, Stommen 452, kb Ängemaden, förr t, Teåker. Se Myren. Ängemyren, två t Halängen, Johan på Ängemyra. Engmyren kb Kallades Övra, resp Nedra eller Stora resp Lilla Ängemyren. Tums: 3 Ängemyra (oklart vilken som är utmärkt). Ängemyren, Lilla, förr torp, Halängen. ek (1965) ER Vid ng i Halängen å ek. (Lokaliseringen ej helt säker, Kallades förr enl uppgift - = Högen. Senare även Nedra Ängemyren. Ängemyren, Nedra, t Halängen, kallades ursprungligen enl uppgift Högen, Senare vanligen Lilla Ängemyren. Ängemyren, Stora, förr torp, Halängen. ek (1965) = Ängemyren, Övra. Ängemyren, Övra, t Halängen, Ängemyren Öfra kb 1861, Öfre Ängemyra kb ca 500 m N ä i Halängen å ek. Kallades senare vanligen Stora Ängemyren. Ängen, förr torp, Båsane, se Gladerud. Ängen, hmd, Heden, se Hedängen. Ängen, t, senare hmd, 1 Prästbol Änga Bergängen, kb 1852, nu tomtstyckat inom Dalskogs samhälle. Ängkasen, förr t el bs Källhult. På ängekasa gårdsarkiv 1833, Ängkasen kb 1852 (bs). Förr en stor äng där, som di beta. Nu hmd med namnet Kasen. Se detta. Ödebacken (?) t Tångebo, Ödebacken (?) ek. Se = Örlebäcken, t Öfsekasen, tp Trollungebyn. ek jt Kasan uppt 1904, ER två t? Hmdd Öfse i Trollungebyn.= Kasan ek. Strax V o SV K i Kasan å ek. Öfse kas lh Tums: 71 Öfse Kasa.

20 Öfseliserud, förr t Källhult, Se dito åker, hmdd Där söre, Källhult. Ca 300 m SV t Alehagen (å ek). (F led möjl av någon Lisa från hmdd Öfse. Vägen till hmd Öfse gick där förbi.) Öjerudmaden, förr litet t. Öjerud. Öjeremaa. SO vid Elingetj å ek. Sankmark där. Ön, förr t, Famshed, på öa. Låg strax N s i Famshed å ek. vid udde, förr ö, genom sjösänkning landfast. Även= Famshedön. - Nu namn på udden. Ej att förväxla med Ön eller Öjerudön (i Öjerud). Örlebäcken, fd tp, Tångebo, ek fd jt Ödebacken fb Örebäcken, nu stuga, /Uppslagsformen osäker jfr bäcknamnet. Ölebäcken på ek 9B3j. Uppt ER: Örlebäcken kb kb 1852 (t) = Ödebacken å ek, Bäck därintill med klart fint vatten från kallkälla. Ännu för ca 30 år sedan före sjösänkningar fanns där gott om laxöring. Anledn till f led ej känd. E Rosell Tums: 42 Ölebäcken. Örlebäcken, förr t till hmdd Väststugan, Årbol. Ca 200 m N ac i Ödebacken å ek. Vid bäck där det förr fanns laxöring. Anledn till f led ej känd. Österrike, förr bebyggelse?, Tegen ek (1965).