ÄRENDEN. Ks 26 maj KOMMUNFULLMÄKTIGE

Transkript

1 ÄRENDEN Ks 26 maj TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE 9 juni 2015

2 4 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKO Kommunstyrelsen (48) Dnr Ks Särskild medlemsinsats år 2015 till Kommuninvest Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att erlägga särskild medlemsinsats år 2015 motsvarande upp till den högsta nivån 900 kdinv. vilket motsvarar totalt kr. Bakgrund Tierps kommun är medlem i Kommuninvest som bl.a. erbjuder mycket förmånliga lån till majoriteten av Sveriges kommuner och Landsting inklusive deras bolag (under förutsättning att kommunen är medlem i föreningen). Föreningsstämman fastställde nya stadgar för Kommuninvests ekonomiska förening. I stadgarna har bl.a. tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemsskapet. Kommuninvest måste liksom andra aktörer på marknaden ha ett större kapital enligt de lagkrav som växt fram i kölvattnet av finanskrisen. Planen för denna kapitaluppbyggnad syftar till att minimikravet på större kapital ska vara uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft. Många av medlemmarna har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller huvuddelen av den högsta insatsnivån. Kommunerna erhåller återbäring och ränta på insatskapitalet. Räntan på insatskapitalet under 2014 som fasställdes av stämman 2015 var 2,5 procent. Räntenivån på insatskapitalet bestäms i efterhand på föreningsstämman. Medlemsinsatsen är en finansiell anläggningstillgång varför erläggandet av denna endast innebär en omföring från likvida medel till annan tillgång. Kommunens resultat påverkas alltså inte av transaktionen. Kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen har den 25 augusti 2015 överlämnat förslag till beslut i ärendet. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

3 TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Särskild medlemsinsats - Kommuninvest Datum Diarienummer Adress Konununstyrelsen Särskild medlemsinsats år 2015 till Kommuninvest Bakgrund Tierps kommun är medlem i Kommuninvest som bl.a. erbjuder mycket förmånliga lån till majoriteten av Sveriges kommuner och Landsting inklusive deras bolag (under förutsättning att kommunen är medlem i föreningen). Föreningsstämman fastställde nya stadgar för Kommuninvests ekonomiska förening. I stadgarna har bl.a. tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemsskapet. Kommuninvest måste liksom andra aktörer på marknaden ha ett större kapital enligt de lagkrav som växt fram i kölvattnet av finanskrisen. Planen för denna kapitaluppbyggnad syftar till att minimikravet på större kapital ska vara uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft. Många av medlemmarna har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller huvuddelen av den högsta insatsnivån. Kommunerna erhåller återbäring och ränta på insatskapitalet. Räntan på insatskapitalet under 2014 som fasställdes av stämman 2015 var 2,5 procent. Räntenivån på insatskapitalet bestäms i efterhand på föreningsstämman. Medlemsinsatsen är en finansiell anläggningstillgång varför erläggandet av denna endast innebär en omföring från likvida medel till annan tillgång. Kommunens resultat påverkas alltså inte av transaktionen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att erlägga en särskild medlemsinsats år 2015 motsvarande upp till den högsta nivån 900 kr/inv. vilket motsvarar totalt kr. Bengt- riksson Conn önnholm Ko n elsens ordförande Ekonomichef Ekonomienheten Kommunhus Tierp Tierp Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: Fax: Handläggare Conny Rönnholm Ekonomichef Telefon: E-post: Conny.Ronnholm@tierp.se

4 'Ar"" KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan r För kännedom: Ekonomichefen eller motsv nr: Beteckning: handl.nr. TIERPS KOMMUN KOMMUNIST YRELSEN Tierps kommun Styrelsen Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 Inledning Föreningsstämman fastställde nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening1249. I stadgarna har bl.a. tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Med detta brev vill föreningen nu efterhöra hur ni som medlem vill utnyttja den nya möjligheten att erlägga en särskild medlemsinsats. Vi ber er därför att besvara bifogade formulär, bilaga 2, så vi vet om ni vill göra en extra insatsbetalning i år eller om ni väljer något annat alternativ. Kommuninvests behov av större kapital De nya lagkrav på bl.a. större kapital som växt fram i kölvattnet av finanskrisen påverkar också Kommuninvest i hög utsträckning. Den uppbyggnad av kapitalet som måste ske beskrivs närmare i "Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad"125. Planen syftar till att minimikravet på större kapital ska vara uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft. Många medlemmar har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller huvuddelen av den högsta insatsnivån. Om en stor del av medlemmarna gör verklighet av en sådan ambition är det till stor fördel för Kommuninvests anseende. Det är viktigt att i relation till myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer kunna visa upp en hög grad av uppslutning kring kapitalfrågan och att vi håller vad vi lovat göra Stadgarna framgår av stämmohandlingarna (bilaga 18) som kan laddas ned från Kommuninvests hemsida: TOTALFIL.pdf 1250 Planen framgår av stämmohandlingarna (bilaga 19). Se samman länk som anges i not 1. Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: Styrelsens säte: Örebro Postadress: Box 124, Örebro Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 Tel: Fax: E-post: förnamn.efternamn kommuninvest.se Internet:

5 KOMMUN1NVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan Att medlemmarna frivilligt och med tidsmässig framförhållning värnar den egna organisationen uppfattas som en oerhörd styrkesignal jämfört med om föreningen i ett sent skede skulle behöva tvinga fram inbetalning av kapital med stöd av stadgarna. Medlemmens fördelar av att öka medlemsinsatsen snabbare I de nya stadgarna införs en högsta insatsnivå uttryckt i kronor per invånare samt två delnivåer som motsvarar halva respektive tre fjärdedelar av den högsta insatsnivån. När en enskild medlems insatsnivå växer och passerar dessa nivåer, är medlemmen inte längre skyldig att erlägga delar eller hela den årliga insats som annars skulle betalas. Förekommande återbäring och ränta på insatskapitalet far - i takt med att kommunen uppnår de högre insatsnivåerna till större och större del behållas av medlemmen. Den årliga insats som är knuten till storleken på återbäring och insatsränta blir lägre och lägre, för att till sist bortfalla. Individuell kapitalsituation Kommuninvest ekonomisk förening har både medlemmar som deltagit i samarbetet i snart 30 år eller som blivit medlem på senare år. Medlemsstorleken varierar mellan och invånare. Vissa medlemmar har hög skuldsättning, andra har inte några lån alls. De stora skillnaderna mellan medlemmarna har också medfört att det är stora skillnader i respektive medlems storlek på insatskapitalet. Vi har sammanställt en aktuell uppgift från medlemsregistret för just er kommun/ landsting/region, bilaga 1. Uppgifterna om läget vid årets början har vi hämtat från vårt medlemsregister och omfattar den ursprungliga insats som gjordes när ni blev medlemmar, insatsemissioner 251 som ni deltagit i samt summan av gjorda årsinsatser till och med Till detta insatsbelopp har vi lagt den nya årsinsats för 2015 som stämman beslutat att ni ska erlägga. Beräkningarna av olika delbelopp nedan förutsätter att årsinsatsen för 2015 betalts in. Eventuellt förlagslånebelopp som belöper på er inräknas inte i erlagt insatskapital. Invånaruppgiften har vi hämtat från SCB och avser förhållandet Kapitalinsats som överstiger den högsta nivån blir överinsats En handfull medlemmar har efter det att den årliga insats som beslöts på den senaste stämman en insatsnivå som överstiger den nu beslutade högsta insatsnivån. Ni som tillhör denna grupp behöver bara besvara frågeformulärets fråga 3 och 5 (så att vi vet att ni fått samma information som övriga medlemmar) En av föreningsstämman beslutad överföring av fria vinstmedel till medlemmarnas bundna insatskapital. Fördelas ut på respektive medlem i förhållande till medlemmens kapitalinsats. Insatsemissioner skedde varje år under perioden

6 t Svenska kommuner och landsting i samverkan Det belopp som skjuter över den högsta obligatoriska insatsnivån kommer att klassificeras som överinsats. Överinsats är en kapitaldel som medlemmen deltar frivilligt med. Det är alltså inte fråga om sparande i form av inlåning på räkning. Överinsats har inte tidigare förekommit i föreningen. Under 2015 kommer styrelsen därför att fastställa villkoren för överinsatser och hur uppsägning ska gå till om en medlem önskar få överinsatsen utbetald. Information om detta lämnas till er vid en senare tidpunkt. När kan man som medlem göra extra insatser? Föreningen sänder ut denna förfrågan till samtliga medlemmar om intresset för att i år göra en extra insatsbetalning. Varje medlem tar därefter beslut om den vill göra en extra insatsinbetalning i år eller om man vill göra på något annat sätt och meddelar föreningen. Svaret är bindande. Föreningsstyrelsen1252 fattar - med början vid junimötet och därefter löpande under hösten - beslut om med vilket belopp medlemmen får delta. Därefter sänder föreningen ut aviseringar om vilket belopp som ska inbetalas och när det ska ske. När behöver föreningen senast fa medlemmarnas besked för inbetalning i år? Medlemmarnas önskemål ska ha kommit föreningen tillhanda senast den för att extra insatsbetalning ska kunna ske i år. Lämnas besked tidigare, kan föreningen hantera detta tidigare och ge ett så snabbt besked som möjligt. Hur och när sker betalning av extra insatser? Samtliga inbetalningar måste ha skett före 2015 års utgång för att få beaktas när 2016 års ordinarie föreningsstämma beslutar om medlemmen måste betala in en ny årlig insats baserad på insatsräntan/återbäringen eller inte. Då det handlar om mycket stora belopp är det viktigt att medlemmarna inväntar Kommuninvests avisering och betalar in beloppet på den angivna betalningsdagen. Kommuninvest har inte möjlighet att ta emot tidigare eller senare betalningar som sker på en medlems eget initiativ på ett säkert och effektivt sätt. Ränta på insatskapital Räntan på insatskapitalet under 2014 fastställdes av stämman 2015 till 2,5 procent. Ränta på insatskapital är inte att jämföra med räntan på ett skuldebrev. Den är i stället en form av överskottsutdelning som ska bekostas inom ramen för den ekonomiska föreningens utdelningsbara medel (samma utrymme som också ska räcka till för återbäring). Föreningen kan därför inte i förväg utlova vad räntenivån på insatskapital kommer att bli under kommande år. Nivån bestäms i efterhand på föreningsstämman. Föreningen de nya stadgarnas 5.5 sägs: "Styrelsen får besluta att medlem får välja att erlägga en eller flera särskilda insatser för att helt eller till viss del fullgöra den obligatoriska medlemsinsatsen

7 KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan eftersträvar dock att kompensera medlemmarna med en rimlig ränta på det kapital som belöper på var och en av dem. Att kunna ge ränta till de medlemmar som bidragit med kapitalinsats och som under en period inte utnyttjar lånemöjligheterna i Kommuninvest har ansetts särskilt viktigt eftersom dessa medlemmar under samma period inte far någon återbäring. Får medlemmarna någon ny möjlighet 2016 och senare? Stadgarna har utformats för att passa olika medlemmars behov och möjligheter. Efter 2016 års stämma kommer därför de medlemmar som då inte uppnått den högsta stadgemässiga insatsnivån att på nytt tillfrågas i samma ärende. Detta kommer sedan att ske efter varje stämma till dess alla medlemmar nått den högsta nivån. Anmälan är bindande och sker på ett särskilt formulär Ert beslut om att delta med en kapitalinsats i år är bindande och ska ske på formuläret i bilaga 4. Hur beslut om att göra en extra insatsbetalning görs, varierar mellan olika medlemmar och bestäms av medlemmen. Kommuninvest behöver inte delges något protokollsutdrag eller lagakraftsbevis i detta ärende. Ett kalendarium för beslut Så här ser tidplanen ut. Reservation för att förändringar kan komma att ske. Aktivitet Föreningen sänder ut en förfrågan till alla medlemmar om intresset för att betala in en extra insats under Medlemmar som redan uppnått den högsta nivån kan dock inte betala in större kapital. Föreningsstyrelsen tar fortlöpande ställning till de medlemsbesked som inkommer och meddelar medlemmen om hur och när betalning ska ske. Sista dagen för medlemmarna att lämna ett bindande besked om intresset för att betala in extra kapital under Sista tillfället för föreningsstyrelsen att besluta om de medlemsbesked som inkommit tom oktober och att meddela medlemmen om hur och när betalning ska ske. Absolut sista dagen för inbetalning av kapital för att det ska kunna beaktas vid beräkning av skyldighet att betala årlig insats vid stämman Föreningsstämma som beslutar återbäring och ränta på insatskapital, årlig insats etc. enligt de nya stadgarna. Utbetalning av återbäring och ränta på insatskapital. Ny årlig insats vars storlek bestäms av medlemmens insatskapitalstorlek per invånare i relation till den högsta stadgeenliga nivån per invånare. Tid Maj månad 2015 Juniseptember oktober 2015 November december 2015 April 2016 April-maj 2016 Föreningen sänder ut en ny förfrågan till alla medlemmar om Maj 2016

8 KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan Bilaga 1 Uppgift om insatskapital Uppgift om nuläget Grunduppgifter Invånarantal i beräkningarna Insatskapital i kronor vid 2015 års början Ny årsinsats 2015 i kronor Totalt insatskapital i kronor Totalt insatskapital i kronor per invånare 392,64 Uppgift om återstående insatsbelopp i vissa fall För att uppnå följande insatsbelopp."o' Återstår följande insatsbelo pp1254 Miniminivå 200 (40) kr/inv - kr 50 % av högsta nivån 450 (90) kr/inv kr 75 % av högsta nivån 675 (135) kr/inv kr Högsta nivån 900 (180) kr/inv kr I tabellen ovan redovisas vad som i förekommande fall återstår att erlägga som insats för att uppnå den stadgemässiga miniminivån, 50 % resp 75 % av den högsta insatsnivån samt den högsta insatsnivån. Om "-" anges, har angiven nivå uppnåtts. Medlemmar som redan uppnått den högsta insatsnivån Belopp som överstiger den högsta insatsnivån, registreras som överinsats. Se mer om detta i brevet. Ytterligare insats kan inte göras i nuläget I beräkningen har beloppet reducerats för invånarantal över i primärkommun. Reducering sker till 80% för invånarantal och till 60% för invånarantal på och högre. Belopp inom ( ) avser landsting/region. Ingen reducering sker för större invånarantal i landsting/region Belopp avser vad som behöver erläggas i förhållande till det antagna utgångsläget, inte vad som behöver erläggas i förhållande till lägre nivå. Utgångsläget = totalt insatskapital i tabellen ovan.

9 \ Svenska kommuner och landsting i i samverkan Aktivitet intresset för att betala in en extra insats under Tid Eventuella frågor Behöver du ytterligare information om eller om du tycker att någon uppgift verkar felaktig, ber vi dig att i första hand kontakta den kundansvarige som du brukar ha kontakt med. Avslutningsord Medlemmarna har genom att anta de nya stadgarna, skapat grunden för att genom egna insatsbetalningar bygga upp det kapital som organisationen behöver för att kunna fortsätta att förse svensk kommunsektor med en effektiv och säker finansiering av de investeringar som behöver göras under kommande år. Den tydliga inställning i frågan som medlemmarna visat vid de senaste medlemssamråden och föreningsstämmorna gör att vi är övertygade om att huvuddelen av den utmaning som kapitaluppbyggnaden representerar, kommer att vara avklarad redan under 2015! KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING Tomas Werngren Verkställande direktör Thomas Akelius Styrelsens sekreterare Bilagor 1. Individuell uppgift om insatskapital 2. Svarsblankett

10 4TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Ny vision för Tierps kommun Beslut Kommunstyrelsen beslutar Dnr Ks att överlämna Demokratiberedningens förslag om ny vision till kommunfullmäktige för beslut. Bakgrund Kommunfullmäktige har 92/2012 beslutat att uppdra till Demokratiberedningen att ansvara för visionsarbetet. Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ny vision för Tierps kommun. Arbetet med det nya visionsarbetet inleddes med en workshop med fullmäktiges ledamötet. Utifrån denna, dokumentation från tidigare dialoger (i bl.a bilden av Tierp, bostadsförsörjningsplanen och besöksnäringsseminariema), resultaten från SCBs medborgarundersökningar, kommunens översiktsplan, mål och policys m.m. togs ett underlag fram. Underlaget användes i de omfattande medborgardialoger som genomförts under våren Utifrån medborgardialogerna omarbetades underlaget till ett förslag till ny vision. Förslaget temadiskuterades i kommunfullmäktige Efter temadiskussionen har vissa omarbetningar gjorts, se bilaga " Omarbetning av visionen utifrån KFs temadiskussion". För att fullmäktige ska kunna följa att kommunen som helhet närmar sig visionen krävs indikatorer/mått på s.k makronivå. Fullmäktige fastställer dessa. De olika verksamhetsområdena i organisationen sätter indikatorer på mikronivå (dvs för sina verksamheter). Det nya förslaget lyder som följer: Vision för Tierps kommun Tierps kommun är en grön och harmonisk oas för hela livet. Här förenas landsbygdens lugn med närheten till storstadens puls. Vi använder kraften ur vår historia och med engagemang och företagsamhet går vi gemensamt tryggt in i framtiden. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

11 4 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (48) forts. Visionens konkretiserande i tre arenor LIVSARENAN 1 Tierps kommun har vi stora ambitioner för vårt samhälle. Tierp ska vara en kommun att räkna med. En kommun att upptäcka. Att växa upp i. Att bo i. Och leva ett rikt liv i. Föräldrar och barn ska känna sig trygga och veta att barnen får bästa möjliga start i livet i Tierps kommun. Förskola och skola ska vara jämlik och hålla högsta kvalitet. Varje elev ska ges förutsättningar till en fast förankring i vuxenlivet. Ungdomar har minst gymnasieutbildning, eftersom det ger tillträde till arbetsmarknad och vidare studier. Nyanlända måste få chanser att komma in i samhället. Ökad delaktighet och inkludering är kommunens sammanhållande kitt. Alla ska ha en plats i samhället och känna sig behövda. På ålderns höst ska invånarna erbjudas ett rikt liv och god omsorg som möter upp de egna önskemålen. 1 Tierps kommun finns en stark lokal identitet. Människor som lever och verkar här ska känna stolthet, bry sig om varandra, vara trygga och delaktiga i samhällets utveckling. Tierps kommun är ett små-skaligt samhälle som erbjuder invånarna både storstadens tempo och småstadens lugn och sammanhållning, med prisvärt boende i en grön miljö. Hela kommunen måste utvecklas i takt med omvärlden, men också tillvarata det som är kulturellt och historiskt förankrat. I den lokala identiteten ingår starka sociala nätverk, det geografiska läget, goda kommunikationer, ett brett och omfattande föreningsliv, starka natur- och kulturvärden och närhet till allt. Utbyggda kollektiva transporter, gång- och cykelvägar, goda bytespunkter mellan trafikslag och utbyggd digital infrastruktur gör att hela kommunen kan leva. Det ska vara möjligt att driva och utveckla företag, studera på distans, växa upp och bo i alla delar av Tierps kommun. AFFÄRSARENAN Tierps kommun ligger i en av Europas mest attraktiva storstads-och kunskapsregioner. Tillväxten i Gävle och Uppsala skapar möjligheter för Tierps kommun att växa och blomstra. Närheten till dessa städer och Stockholm ger kommuninvånarna tillgång till över en miljon arbetstillfällen. Med 60 minuter till Arlanda är steget ut i världen kort. Tillgängligheten och kommunikationerna, både fysiska och digitala, måste därför vara utmärkta. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

12 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (48) forts. Tierps kommun har vuxit fram ur en stark bruks- och industritradition, med flera världsledande företag som fortfarande dominerar näringslivet. Tierp ska vara en exceptionell god värdkommun för sina företag. De flesta nya jobb uppstår i nystartade små och medelstora företag. Därför ska Tierps kommun stödja framväxten av nya företag och bidra till en stark entreprenörsanda. Vägen till hjälp ska vara kort och snabb. Grunden för detta läggs genom ett mycket gott företagsklimat med hög kundservice, enkelhet, effektiv hantering och gott personligt bemötande. Tierps kommuns anställda ska ha som utgångspunkt att ge bästa möjliga service till sina kunder, oavsett om det gäller skola, företagsservice, omsorg eller myndighetsutövning. Satsningarna på entreprenörskap och kreativitet börjar redan i skolan. Samarbetet mellan arbetsliv och utbildning behövs för att dels förbereda ungdomar inför arbetslivet, dels säkra kompetensförsörjningen. Det gäller både inom näringslivet och inom offentligt finansierade tjänster. Ett besök i Tierps kommun ska ge minnesvärda upplevelser för livet. Kommunens invånare står för ett gott värdskap. En besöksnäring baserad på äventyr kan växa fram med motorsport som dragplåster, toppat med fallskärmshoppning, dykning, cykelleder och ekoturism. Allt inramat i attraktiva natur- och kulturmiljöer och en historisk fond skapad av vikingar med förfäder och invandrade valloner. UTVECKLINGSARENAN Tierps kommun ska vara en föregångare i omställningen till ett hållbart samhälle. Varje beslut ska vägas mot dess påverkan på den ekonomiska, ekologiska och sociala utvecklingen. Alla kommuninvånare ska ha möjlighet till ett gott liv, samtidigt som kommunen ser till att även kommande generationer ges den möjligheten. Tierps kommun siktar på att öka sin befolkning. Det krävs för att trygga den kommunala ekonomin och klara växande behov av omsorg och service. En befolkningsökning på en procent per år, motsvarande 200 invånare, eftersträvas. Med den tillväxttakten passerar kommunen invånare år Detta skapar underlag för fler företag, fler arbetstillfällen och bättre offentlig och kommersiell service. Fler invånare fordrar fler bostäder, som tillgodoser invånarnas behov i olika livsskeden. Den fysiska översiktsplaneringen har stor betydelse för kommunens utveckling som boende- och etableringsort. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

13 4 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (48) forts. Bebyggelse i stationsnära lägen kring Tobo, Örbyhus, Tierp och Mehedeby, ger god tillgänglighet till en stor arbetsmarknad och kan locka till sig välutbildade invånare. Alternativa boendeformer kan prövas för att nå nya invånare med utgångspunkt från deras fritidsintressen och livspreferenser. En långsiktig markanvändning förutsätter att tillgång till rent vatten och möjlighet till grön produktion säkras, liksom hållbara transportlösningar. Längs kusten och på landsbygden, samt i flera av kommunens mindre orter, finns attraktiva boendemiljöer och närhet till natur och rekreation på armlängds avstånd från storstadens utbud och puls. Med snabba kommunikationer som kortar restider till Uppsala och Gävle har Tierps kommun goda förutsättningar att attrahera företagsetableringar som söker platser med god balans mellan kostnader och nytta i val av lokalisering. I Tierps kommun finns mark, lokaler och närhet till beslutsfattare. Kommunikationer till närliggande städer direkt från kransorterna underlättar arbetskraftsförsörjningen i hela kommunen. Förslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa Tierps kommuns vision enligt demokratiberednings förslag, samt att därmed upphäva nuvarande vision. Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige uppdra till kommunstyrelsen att föreslå indikatorer/mått på makronivå, att fastställa en plan för att få visionen att genomsyra all verksamhet. I planen ska ingå implementering i styrdokumenten och verksamheterna, samverkan med näringsliv, organisationer och föreningar för att uppnå visionen, och hur bolagen involveras, samt att ge demokratiberedningen i uppdrag att årligen genomföra ett öppet möte på temat "Hur blir visionen verklighet - hur gör vi det här ihop?". Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

14 TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Förslag till beslut Datum Diarienummer (4) Adress Delegationspunkt Förslag till beslut - Ny vision för Tierps kommun Förslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa Tierps kommuns vision enligt demokratiberednings förslag, samt att därmed upphäva nuvarande vision. Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige uppdra till kommunstyrelsen att föreslå indikatorer/mått på makronivå, att fastställa en plan för att få visionen att genomsyra all verksamhet. I planen ska ingå implementering i styrdokumenten och verksamheterna, samverkan med näringsliv, organisationer och föreningar för att uppnå visionen, och hur bolagen involveras, samt att ge demokratiberedningen i uppdrag att årligen genomföra ett öppet möte på temat "Hur blir visionen verklighet - hur gör vi det här ihop?". Bakgrund Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ny vision för Tierps kommun. Arbetet med den nya visionsarbetet inleddes med en workshop med fullmäktiges ledamötet. Utifrån denna, dokumentation från tidigare dialoger (i bl a bilden av Tierp, bostadsförsörjningsplanen och besöksnäringsseminarierna), resultaten från SCBs medborgarundersökningar, kommunens översiktsplan, mål och policys m m togs ett underlag fram. Underlaget användes i de omfattande medborgardialoger som genomförts under våren Utifrån medborgardialogerna omarbetades underlaget till ett förslag till ny vision. Förslaget temadiskuterades i kommunfullmäktige Efter temadiskussionen har vissa omarbetningar gjorts, se bilaga " Omarbetning av visionen utifrån KFs temadiskussion". För att fullmäktige ska kunna följa att kommunen som helhet närmar sig visionen krävs indikatorer/mått på s k makronivå. Fullmäktige fastställer dessa. De olika verksamhetsområdena i organisationen sätter indikatorer på mikronivå (dvs för sina verksamheter). Gemensam service Handläggare Processtöd Kristina Sennblad Tierp Titel processtrateg Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: Telefon: Fax: Epost: kristina.sennblad@tierp.se

15 2 (4) Det nya förslaget lyder som följer: Vision för Tierps kommun Tierps kommun är en grön och harmonisk oas för hela livet. Här förenas landsbygdens lugn med närheten till storstadens puls. Vi använder kraften ur vår historia och med engagemang och företagsamhet går vi gemensamt tryggt in i framtiden. Visionens konkretiserande i tre arenor LIVSARENAN I Tierps kommun har vi stora ambitioner för vårt samhälle. Tierp ska vara en kommun att räkna med. En kommun att upptäcka. Att växa upp i. Att bo i. Och leva ett rikt liv i. Föräldrar och barn ska känna sig trygga och veta att barnen får bästa möjliga start i livet i Tierps kommun. Förskola och skola ska vara jämlik och hålla högsta kvalitet. Varje elev ska ges förutsättningar till en fast förankring i vuxenlivet. Ungdomar har minst gymnasieutbildning, eftersom det ger tillträde till arbetsmarknad och vidare studier. Nyanlända måste få chanser att komma in i samhället. Ökad delaktighet och inkludering är kommunens sammanhållande kitt. Alla ska ha en plats i samhället och känna sig behövda. På ålderns höst ska invånarna erbjudas ett rikt liv och god omsorg som möter upp de egna önskemålen. I Tierps kommun finns en stark lokal identitet. Människor som lever och verkar här ska känna stolthet, bry sig om varandra, vara trygga och delaktiga i samhällets utveckling. Tierps kommun är ett små-skaligt samhälle som erbjuder invånarna både storstadens tempo och småstadens lugn och sammanhållning, med prisvärt boende i en grön miljö. Hela kommunen måste utvecklas i takt med omvärlden, men också tillvarata det som är kulturellt och historiskt förankrat. I den lokala identiteten ingår starka sociala nätverk, det geografiska läget, goda kommunikationer, ett brett och omfattande föreningsliv, starka natur- och kulturvärden och närhet till allt. Utbyggda kollektiva transporter, gång- och cykelvägar, goda bytespunkter mellan trafikslag och utbyggd digital infrastruktur gör att hela kommunen kan leva. Det ska vara möjligt att driva och utveckla företag, studera på distans, växa upp och bo i alla delar av Tierps kommun. AFFÄRSARENAN Tierps kommun ligger i en av Europas mest attraktiva storstads-och kunskapsregioner. Tillväxten i Gävle och Uppsala skapar möjligheter för Tierps kommun att växa och blomstra. Närheten till dessa städer och Gemensam service Handläggare Processtöd Kristina Sennb!ad Tierp Titel processtrateg Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: Telefon: Fax: Epost: kristina,sennblad@tierp.se

16 3 (4) Stockholm ger kommuninvånarna tillgång till över en miljon arbetstillfällen. Med 60 minuter till Arlanda är steget ut i världen kort. Tillgängligheten och kommunikationerna, både fysiska och digitala, måste därför vara utmärkta. Tierps kommun har vuxit fram ur en stark bruks- och industritradition, med flera världsledande företag som fortfarande dominerar näringslivet. Tierp ska vara en exceptionell god värdkommun för sina företag. De flesta nya jobb uppstår i nystartade små och medelstora företag. Därför ska Tierps kommun stödja fram-växten av nya företag och bidra till en stark entreprenörsanda. Vägen till hjälp ska vara kort och snabb. Grunden för detta läggs genom ett mycket gott företagsklimat med hög kundservice, enkelhet, effektiv hantering och gott personligt bemötande. Tierps kommuns anställda ska ha som utgångspunkt att ge bästa möjliga service till sina kunder, oavsett om det gäller skola, företagsservice, omsorg eller myndighetsutövning. Satsningarna på entreprenörskap och kreativitet börjar redan i skolan. Samarbetet mellan arbetsliv och utbildning behövs för att dels förbereda ungdomar inför arbetslivet, dels säkra kompetensförsörjningen. Det gäller både inom näringslivet och inom offentligt finansierade tjänster. Ett besök i Tierps kommun ska ge minnesvärda upplevelser för livet. Kommunens invånare står för ett gott värdskap. En besöksnäring baserad på äventyr kan växa fram med motorsport som dragplåster, toppat med fallskärmshoppning, dykning, cykelleder och ekoturism. Allt inramat i attraktiva natur- och kulturmiljöer och en historisk fond skapad av vikingar med förfäder och invandrade valloner. UTVECKLINGSARENAN Tierps kommun ska vara en föregångare i omställningen till ett hållbart samhälle. Varje beslut ska vägas mot dess påverkan på den ekonomiska, ekologiska och sociala utvecklingen. Alla kommuninvånare ska ha möjlighet till ett gott liv, samtidigt som kommunen ser till att även kommande generationer ges den möjligheten. Tierps kommun siktar på att öka sin befolkning. Det krävs för att trygga den kommunala ekonomin och klara växande behov av omsorg och service. En befolkningsökning på en procent per år, motsvarande 200 invånare, eftersträvas. Med den tillväxttakten passerar kommunen invånare år Detta skapar underlag för fler företag, fler arbetstillfällen och bättre offentlig och kommersiell service. Fler invånare fordrar fler bostäder, som tillgodoser invånarnas behov i olika livs-skeden. Den fysiska översiktsplaneringen har stor betydelse för kommunens utveckling som boende- och etableringsort. Bebyggelse i stationsnära lägen kring Tobo, Örbyhus, Tierp och Mehedeby, ger god tillgänglighet till en stor arbetsmarknad och kan locka Gemensam service Handläggare Processtöd Kristina Sennblad Tierp Titel processtrateg Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: Telefon: Fax: Epost: kristina.se rp.se

17 4 (4) till sig välutbildade invånare. Alternativa boendeformer kan prövas för att nå nya invånare med utgångspunkt från deras fritidsintressen och livspreferenser. En långsiktig markanvändning förutsätter att tillgång till rent vatten och möjlighet till grön produktion säkras, liksom hållbara transportlösningar. Längs kusten och på landsbygden, samt i flera av kommunens mindre orter, finns attraktiva boendemiljöer och närhet till natur och rekreation på armlängds avstånd från storstadens utbud och puls. Med snabba kommunikationer som kortar restider till Uppsala och Gävle har Tierps kommun goda förutsättningar att attrahera företagsetableringar som söker platser med god balans mellan kostnader och nytta i val av lokalisering. I Tierps kommun finns mark, lokaler och närhet till beslutsfattare. Kommunikationer till närliggande städer direkt från kransorterna underlättar arbetskraftsförsörjningen i hela kommunen. Beslut delges Samtliga chefer i Tierps kommun Lars-Peter Hållstrand Ordförande Demokratiberedningen Gemensam service Handläggare Processtöd Kristina Sennblad Tierp Titel processtrateg Besöksadress: Centralgatan 7 Telelon: Telefon; Fax: Epost: kristina,sennblad QO tierp.se

18 TIERPS KOMMUN Sida 1 (6) Omarbetningar i förslaget till ny vision utifrån kommunfullmäktiges temadiskussion Inledning Demokratiberedningen har med hjälp av kommunens konsulter i arbetet, Tomas Stavbom och Toni Jonsson på Regionförbundet, gjort vissa omarbetningar av förslaget till ny vision för Tierps kommun. I definitionen av en vision står att den ska vara unik och särskiljande. När det gäller en vision för en kommun upplever många att visionerna inte skiljer sig åt, utan att de flesta skulle kunna gälla för flera kommuner. Det stämmer att innehållet i stort, som t ex företagsklimat och boende, är detsamma för många kommuner. Men sättet det beskrivs på och hur man tar sig dit, är unikt för varje kommun. En annan kommun hade kommit fram till andra val av nyckelord, andra vinklingar och andra lösningar. Det förslag till vision som kommunfullmäktige temadiskuterade togs fram genom en lång och omfattande process. Visionsarbetet inleddes med en workshop med fullmäktiges ledamötet. Utifrån denna, dokumentation från tidigare dialoger (i bl a bilden av Tierp, bostadsförsörjningsplanen och besöksnäringsseminarierna), resultaten från SCBs medborgarundersökningar, kommunens översiktsplan, mål och policys m m togs ett underlag fram. Underlaget användes i de omfattande medborgardialoger som genomfördes under våren Utifrån medborgardialogerna omarbetades underlaget till ett förslag till ny vision. Detta förslag speglar väl allt som framkommit i dialogerna. I sakens natur ligger att ett dokument som detta är en kompromiss av många viljor och därför kan det inte förändras i grunden. I detta dokument redovisas vilka förändringar som demokratiberedningen gjort i förslaget till beslut utifrån de synpunkter som framkom i temadiskussionen i kommunfullmäktige

19 TIERPS KOMMUN Sida 2 (6) Synpunkter på tempus I diskussionen framkom motstridiga åsikter runt tempus i texterna. Demokratiberedningen har diskuterat tempus med Tomas Stavbom och Toni Jonsson på Regionförbundet: "Visionsrutan" ska skrivas som ett framtida minne, dvs som om vi redan var där. Det innebär att "är" och presensformer används. Arenatexterna är idéer om vad som ska göras (de är inte visionära) och skrivs därför med "ska" och "måste". Rutan med visionstexten KF hade delvis motstridiga åsikter om de tre raderna. Vissa tyckte att allt var bra, några att allt ska skrivas om, andra att delar som omformuleras. Demokratiberedningen har fått som råd att i visionstexten inta tappa bort nyckelorden från all input. Det omarbetade förslaget har kommit fram genom att väga samman synpunkterna och förslagen på nya formuleringar med nyckelorden som framkommit i dialogerna. Visionens konkretiserande i tre arenor Vid temadiskussionen framkom några synpunkter på att vissa områden kan betonas mer respektive att de saknas. Det gällde följande områden: Område Kommentar Barnperspektiv Handlar om FN:s konvention om barns rättigheter. Under framtagandet av visionen har barnen och ungdomarna i hög grad kommit till tals. I visionen nämns inte barnperspektivet som ord, däremot tar arenorna upp bra uppväxt, bra möjligheter, delaktighet och trygghet. En omformulering har gjorts i 2:a stycket under livsarenan: "Föräldrar och barn ska känna sig trygga och veta att deras barn barnen får bästa möjliga start i livet i Tierps kommun." Hälsa Kust Landsbygd Hälsa nämns inte som ord. Begreppet hälsa handlar om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Flera aspekter av detta tas upp under arenorna. Livsarenan tar upp rikt liv, god omsorg, inkludering, delaktighet och ett samhälle där man bryr sig om varandra. Utvecklingsarenan tar upp möjlighet till ett gott liv och ett hållbart samhälle där besluten vägs mot dess påverkan på den ekonomiska, ekologiska och sociala utvecklingen. Kusten är en del av det geografiska läget och har betydelse både för livsarenan (boende och naturvärden), affärsarenan (besöksnäringen) och utvecklingsarenan (attraktiva boendemiljöer). Hur kommunen tillvaratar möjligheterna med kusten blir en mer verksamhetsspecifik fråga. Landbygdens betydelse kommer fram i visionsrutan och

20 ITIERPS KOMMUN Sida 3 (6) Kultur Räkna upp alla grupper i definitionen av livs arenan Kommunens olika delar kan blomstra utifrån sina förutsättningar, med en stark centralort som stöd. Goda lokalsamhället. Valfrihet framhålls också under utvecklingsarenan (attraktiva boendemiljöer), livsarenan (starka natur- och kulturvärden, möjligt att växa upp, bo, driva och utveckla företag i alla delar av kommunen) och affärsarenan (ekoturism, kulturmiljöer och cykelleder). Kulturbegreppet har skiftande innehåll och är stort till sitt omfång. I visionsskrivningarna tar livsarenan upp att kulturvärden behöver tillvaratas och föreningslivets stora betydelse. Affärsarenan tar upp kulturmiljöernas vikt för besöksnäringen. I livsarenan nämns inga specifika grupper utan den handlar om hela livet från barndom till ålderdom. Formuleringarna handlar om människorna i kommunen i stort. Det finns en fara med att börja räkna upp grupper, eftersom det alltid finns någon som inte känner igen sig i någon grupp. Den exakta ordalydelsen finns inte, men däremot tar livsarenan upp betydelsen av att hela kommunen utvecklas och att det ska vara möjligt att driva och utveckla företag i alla delar av kommunen. Utvecklingsarenan tar upp vikten av att vi blir fler kommuninvånare eftersom det ger underlag för fler företag, fler arbetstillfällen och bättre offentlig och kommersiell service. Det goda lokalsamhället beskrivs under livsarenan men också under utvecklingsarenan. Valfrihet kan som begrepp användas i många sammanhang. I den politiska debatten har ordet oftast använts i konkreta frågor och då som en väg för att uppnå målet. I visionen beskrivs hur invånarna vill att framtiden i kommunen ska se ut. Hur visionen nås måste bli en fråga för partipolitiken. I övrig kom förslag på några ändringar i texten. Livsarenan: 2:a stycket: "Ungdomar måste klara har minst gymnasieutbildning... " (alternativt något om miljö som ger lust att lära) Kommentar: Ändringen till "har" är gjord. Sista stycket: "Det ska vara möjligt att starta, driva och utveckla företag, studera på distans, växa upp och bo i alla delar av kommunen. Kommentar: "utveckla" har lagts till. Delen om att starta företag finns med under affärsarenan. Affärsarenan 1:a stycket: "Tierps kommun ligger mitt i en av Europas mest attraktiva storstads- och kunskapsregioner." Kommentar: "mitt" är struket.

21 ;TIERPS r) KOMMUN Sida 4 (6) Synpunkter på att 1:a stycket är för mycket av en beskrivning respektive en strategisk del. Kommentar: Texten tar upp en stor fördel kommunen har i och med sitt läge. En fördel som kommunen behöver ta tillvara på och utveckla. För att förtydliga ändras texten till följande: "Tillväxten i Gävle och Uppsala skapar möjligheter för Tierps kommun att växa och blomstra. Närheten till dessa städer och Stockholm ger kommuninvånarna tillgång till över en miljon arbetstillfällen. Med 60 minuter till Arlanda är steget ut i världen kort. Tillgängligheten och kommunikationerna, både fysiska och digitala, ska måste därför vara utmärkta." 2:a stycket, synpunkt på att texterna om små och stora företag bör byta plats. Kommentar: Att byta plats på meningarna ändrar inte innebörden i stycket, därför görs ingen ändring av texten. 3:e stycket: "Varje anställd i Tierps kommun Tierps kommuns anställda ska ha som utgångspunkt att ge bästa möjliga service..." Kommentar: Ändringen är gjord. Utvecklingsarenan 1:a stycket: "Alla kommuninvånare ska erbjudas ha möjlighet till ett gott liv..." Kommentar: Ändringen är gjord. Övriga synpunkter på arenatexterna Synpunkt på sista stycket under affärsarenan där motorsport nämns - Det är farligt att hänga upp det på en privat verksamhet. Kommentar: Motorsporten i kommunen innehåller många verksamheter (dragracing, cross, rally, traktorpulling etc). Motorsporten har också en lång historia i kommunen. Inga ändringar görs. Strategiska utvecklingsområden Några hade synpunkter på skrivningar i de strategiska utvecklingsområdena: Områden för livsarenan, 1:a punkten: Uttrycket "Alla-ler-after--behöv&" är en politisk slogan. Kommentar: Skrivningen ändras till "Alla behöver hjälpas åt." Områden för affärsarenan: Önskemål om att skriva om punkt 4 så att alla förstår den. Kommentar: Skrivningen ändras till "Jobba aktivt i skolan med att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta iuer till handling, (dvs entreprenöriellt lärande)". Områden för utvecklingsarenan, 3:e punkten: Gäller inte bara UL och X-trafik, utan fler trafiksystem. Kommentar: Skrivningen är ändrad till " Främja tillgängligheten i transportinfrastrukturen med bättre samordning mellan olika trafiksystem."

22 'TIERPS KOMMUN Sida 5 (6) Områden för utvecklingsarenan, 5:e punkten: Kommunen ska skapa ha beredskap för byggande av attraktivt och behovsanpassat boende för invånare i olika faser av livet. Kommentar: Ändringen är gjord. Det kom också förslag på ytterligare strategiska utvecklingsområden: Kommunens ska aktivt föra en dialog med regionen i Uppsala län för att säkerställa att vård med specialistkompetens ökar i vår del av länet. Mer vård ska erbjudas nära. Kommentar: Området tas med under livsarenan med följande skrivning "Arbeta för att mer vård, inklusive specialistvård, ska erbjudas nära". Säkerställa ett snabbt bredband i hela kommunen. Kommentar: Området tas med under affärsarenan med följande skrivning "Säkerställa tillgången till snabbt bredband i hela kommunen." Involvera kommunens föreningsliv i att utveckla besöksnäringen. Kommentar: Det finns redan ett strategiskt utvecklingsområde som är formulerat "Samordna och koordinera insatserna för stärkt besöksnäring". Att peka ut en viss typ av aktör är mer aktuellt på verksamhetsnivå. Området tas därför inte med. Främja diversifieringen av vår lokala arbetsmarknad. Arbeta för etablering av fler offentliga myndighetsjobb, verka för en utflytt av en stockholmsbaserad myndighet. Stöd uppstart av fler sociala företag. Kommentar: Förslaget handlar om specifika inriktningar/satsningar och blir därför lämpligare på verksamhetsnivå. Utmaningar I det inledandet arbetet sammanställde Tomas Stavbom och Toni Jonsson på Regionförbundet en omvärldsanalys och utifrån den övergripande utmaningar som vår kommun står inför. Utmaningarna ingår inte i det underlag som kommunfullmäktige tar beslut om, men har varit en bakgrund till resultatet av arbetet, då de har ingått i underlaget som användes vid medborgardialogerna. Tomas Stavbom råder oss att inte tappa bort utmaningarna. Det finns en rad globala samhällsutmaningar, men det råder ofta ett glapp mellan dessa och vad som sker i kommunerna. Våra insatser enligt visionen hänger lite löst om vi tar bort kopplingen till de stora utmaningarna. Utmaningarna kommer därför finnas med när visionen kommuniceras. Dock kommer en redaktionell ändring göras för att undvika den partipolitiska slogan som funnits en av formuleringarna, dvs "Alla ska med" stryks. Skrivningen blir som följer: Miljö- och klimatutmaningar gör att utvecklingen måste bygga på hållbarhetens grund. Resurserna är ändliga och det mänskliga fotavtrycket är för närvarande större än vad jordklotet kan bära. Ett hållbart förhållningssätt och effektivt nyttjande av resurser måste vara ledstjärnan i alla beslut, på alla nivåer. Vi behöver inkludera alla invånare i utvecklingen, genom fler som arbetar och färre som halkar efter från tidig ålder.

23 A:TIERPS w KOMMUN Sida 6 (6) Företagen i Tierps kommun behöver stärka sin konkurrenskraft i globalt perspektiv, genom ökad innovationsförmåga och bättre kompetensförsörjning. Samspelet mellan kommun, skola och näringsliv behöver öka. Åldrande befolkning och ökade krav på moderna välfärdslösningar utifrån invånarnas önskemål måste säkras genom god kommunal ekonomi och innovativa lösningar på viktiga välfärdstjänster. Ökad konkurrens mellan städer och regioner i hela världen om kompetens, etableringar och besökare ökar behovet av profilering av ett unik, attraktivt och särskiljande erbjudande. De mjuka faktorerna, såsom förskola, skola, kultur och fritid, blir allt viktigare för människors val av boendeort. Tierps kommun behöver eftersträva och åstadkomma ett generellt kvalitetslyft på alla plan i den erbjudna servicen och undanröja brister i grundläggande basfunktioner. Tillgången till service i kommunens olika delar behöver särskilt uppmärksammas. Övriga synpunkter Synpunkt på att citatet på sista sidan är bra, men skriv om inledningen till "Tillsammans lyckas vi med resan.." Kommentar: Citatet är plockat från den "framtidsskildring" som fanns i underlaget för medborgardialogerna och har ingått i kommunikationen av visionsarbetet. Synpunkten tas med till kommande kommunikation av visionen. Förslag kom fram om att lägga till en sammanfattning om hur processen gått till i dokumentet. Hur det tagits fram och vilka frågor som legat till grund. Stolheten över processen. Kommentar: Synpunkten tas med till kommande kommunikation av visionen.

24 4,TIERPS KOMMUN } SAMMANTRÄDESPROTOK Kommunstyrelsen Dnr Ks Strategiska utvecklingsområden till visionen för Tierps kommun Beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna Demokratiberedningens förslag om strategiska utvecklingsområden till visionen för Tierps kommun till kommunfullmäktige för beslut. Bakgrund Den nya visionen består av en kort visionstext som är konkretiserad i tre arenor; livsarenan, affärsarenan och utvecklingsarenan. För att den nya visionen för Tierps kommun ska få verkningskraft fastställer kommunfullmäktige strategiska utvecklingsområden kopplade till respektive arena. De strategiska utvecklingsområdena fastställs i början av varje mandatperiod. Utifrån de strategiska utvecklingsområdena fastställs årligen övergripande mål för verksamheterna. Strategiska utvecklingsområden för visionens tre arenor LIVSARENAN Det ska vara lätt för invånarna i Tierps kommun att engagera sig och delta i den lokala samhällsutvecklingen. Alla behöver hjälpas åt. Vid planering och byggande ska ett grönt, rent och tilltalande utseende eftersträvas. Kommunens olika delar ska ha tillgång till natur, grönska, rent vatten och präglas av god tillgänglighet. Prioritera hög kvalitet inom skolan utifrån behov på framtidens arbetsmarknad. Ett gott utbud av offentlig och kommersiell service med hög kvalitet och tillgänglighet får hela kommunen att leva. Kommunen ska arbeta för att mer vård, inklusive specialistvård, ska erbjudas nära. Arbeta förebyggande för att minska utanförskap. AFFÄRSARENAN Stärka attityder till entreprenörskap och företagande. Involvera hela kommunorganisationen för att skapa ett vinnande företagsklimat som gör det lätt att starta, driva och låta sitt företag växa här. Göra kommunen synlig för företag som söker etableringsplats. Jobba aktivt i skolan med att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta id&r till handling, (dvs entreprenöriellt lärande). Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

25 4 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (48) forts. Utveckla ett kommunalt utbildningsutbud på rätt nivå, utifrån företagens behov. Samordna och koordinera insatserna för stärkt besöksnäring Säkerställa tillgången till snabbt bredband i hela kommunen. UTVECKLINGSARENAN Stödja en omställning av samhället utifrån hållbarhetens tre dimensioner (ekologisk, social och ekonomisk) och konkretisera hur de ska införas i den kommunala verksamheten. Underlätta införandet av småskaliga energilösningar. Främja tillgängligheten i transport-infrastrukturen med bättre samordning mellan olika trafiksystem. Inleda omställningen till fossilfria transporter, med början i den kommunala bilparken och inom kollektivtrafiken. Kommunens ska ha hög beredskap för byggande av attraktivt och behovsanpassat boende för invånare i olika faser av livet. Aktivt arbeta med omvärldsbevakning och samverkan för att hitta nya lösningar på lokala utmaningar. Förslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa strategiska utvecklingsområden för perioden enligt demokratiberednings förslag, samt att uppdra till kommunstyrelsen att utifrån de beslutade strategiska utvecklingsområdena årligen arbeta in övergripande mål i verksamhetsplanerna. Ordf sign Justerandes sign Vid' sign Sek r sign Uldragsbestyrkande