ZAKRISDAL. SAMMANSTÄLLNING A V FÖRORENINGAR I MARK OCH GRUNDVATTEN INFÖR DETALJPLAN

Transkript

1 Tain Swedish Property AB GRUNDVATTEN INFÖR DETALJPLAN UPPDRAGSNUMMER KARLSTAD Sweco Infrastructure AB GeoMiljögruppen Karlstad Jan Nilsen 1 (23) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Sweco Infrastructure AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Jan Nilsen Telefon direkt Mobil jan.nilsen@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 2 SYFTE 3 3 SAMMANFATTNING SLUTSATSER 4 4 FÖRORENINGAR ENLIGT REFERENSERNA SGU 2009A OCH 2009B KEMIKALIEHANTERING INOM OLIKA DELAR AV OMRÅDET 5 5 SANERINGAR SANERING AV HUS OCH AVLOPP FRÅN HUS SANERING AV BRÄNNPLATSER SANERING AV KULFÅNG KOMMENTAR ANGÅENDE LÄNSSTYRELSENS KRAV VID SANERING 9 6 SAMMANFATTNING AV SWECOS PÅBÖRJADE UNDERSÖKNING, DECEMBER SWECOS UPPDRAG ÅT SGU MEMBRANE INTERPHASE PROBE (MIP) METODIK FÖR SGU UNDERSÖKNING SAMMANFATTNING AV RESULTAT FRÅN MIP SONDERING PROVTAGNING AV GRUNDVATTEN (DRÄNERINGSVATTEN) FRÅN BERGBRUNNAR I BERGRUMMET SAMT PÅ INLÄCKANDE VATTEN 17 7 RISK FÖR SPRIDNING AV TCE I BERGGRUNDEN 20 8 PÅVERKAN PÅ PLANERAD BEBYGGELSE AV MISSTÄNKTA OCH KONSTATERADE FÖRORENINGAR TÄNKBARA ÅTGÄRDER FLYKTIGA ORGANISKA ÄMNEN (TRIKLORETYLEN (TCE), LÖSNINGSMEDEL, BENSIN) SAMT OLJA OCH PAH TUNGMETALLER EXKL. KVICKSILVER KVICKSILVER HEXAKLORETAN DIOXIN 22 Ritning X01: Zakrisdalsområdet, kemikalieanvändning. 2 (23)

3 1 BAKGRUND Sweco har på uppdrag av Tain Swedish Property AB sammanställt information angående föroreningsförekomst i mark och grundvatten inom Zakrisdalsområdet i Karlstad. Vår sammanställning baseras på SGU-rapport daterad (SGU 2009a), SGU rapport daterad (SGU 2009 b) och resultat från den utredning åt SGU som Sweco påbörjade i december 2009 (som fortfarande pågår och som ännu inte har redovisats). Sweco har däremot inte gått vidare in i de underlagsrapporter som SGU har använt vid sin inventering. Sweco har inhämtat tillstånd från SGU att använda de preliminära resultaten i denna sammanställning. Tain Swedish Property AB har gett tillstånd att den grundkarta som de köpt in för planering av området får användas av SGU i deras redovisning. SGU ansvarar för utredning av föroreningar från gamla statliga verksamheter som inte längre existerar. En sådan verksamhet är FFV som drev Zakrisdalsverken. SGU har sammanställt två historiska inventeringar om vad som har förekommit av miljöfarlig verksamhet inom Zakrisdalsverken, SGU 2009a och SGU 2009b. Underlaget för SGU:s inventeringsrapporter är ett antal saneringsrapporter mm som finns tillgängliga på Zakrisdals Företagscentrum. 2 SYFTE Syftet med sammanställningen är att få ett underlag av föroreningssituationen i området inför detaljplanarbetet. 3 SAMMANFATTNING Det har i den undersökning som utförts av Sweco för SGU (Sweco 2009) om förorening med trikloretylen (TCE) i Zakrisdalsområdet (påbörjat december 2009, pågående) kunnat konstateras att det finns förorening med TCE vid byggnaden Z47, se kapitel 6. Läget för Z47 redovisas på ritning X01. Föroreningens omfattning har fastställts med rimlig säkerhet ute på asfaltplanen framför Z47. Omfattningen in under byggnaden har inte fastställts. Källstyrkan har inte heller fastställts. Det konstaterades inte någon annan förorening av TCE i de andra sonderingarna i den undersökningen som utfördes i december Vi vet/tror dock att TCE har använts i mindre omfattning på andra ställen, se ritning X01. Dessa har inte undersökts. Omfattningen på användningen bedöms som avsevärd mindre än omfattningen i Z47. Bedömningsvis är eventuella föroreningar av betydligt mindre omfattning. I den samma undersökningen påträffades även olja (lätta och tunga komponenter, se kapitel 6, dels vid Z47 och dels längs ledningen nedströms (söder om) Z47. Omfattningen vid Z47 har fastställts med rimlig säkerhet men omfattningen under byggnaden är oklar. Omfattning av förorening längs ledning har inte fastställts. Det har använts olja och alifatiska lösningsmedel (färger mm) även på andra ställen än de som undersökts, se ritning X01 och beskrivning i kapitel 4. Det kan således finnas andra områden där oljeförorening förekommer. Omfattningen är svår att bedöma. 3 (23)

4 Utöver vad som undersökts i december 2009 (Sweco 2009) finns det uppgifter i tidigare utredningar om användning av olika kemikalier runt om på Zakrisdalsområdet (SGU 2009a och SGU. 2009b). En närmare beskrivning av kemikalieanvändningen finns i kapitel 4 och ritning X01. Den verksamhet som har bedrivits var främst sprängämnestillverkning. Rester från denna bedömer Sweco dock vara bortsanerade till stor grad, se kapitel 5. Förorening därutöver består främst av tungmetaller (bly, krom, zink och kvicksilver) samt kemikalier som använts för ytbehandling (syror och alkalier). I mindre omfattning bedöms klor, klorparaffiner, fenol, kaliumperklorat mm ha använts. Vidare finns det restprodukter typ hydroxidslam. Vid förbränningsplatserna kan det, om organiskt material och kloridhaltigt material förbränts vid ogynnsamma förhållanden, ha bildats dioxin. Det bedöms även finnas risk för kontaminering med tungmetaller (bly och kvicksilver) vid brännplatserna då slam från förstörningsbrunnarna har bränts där. Det finns många frågetecken vad gäller föroreningssituationen i området och det krävs ytterligare utredningar för att få en bra helhetsbild. Föreliggande sammanställning visar vart olika kemikalier har hanterats (plats, typ, liten/stor omfattning, ritning X01). Den indikerar således att det kan finnas risk för förorening av viss typ inom de olika delområdena. Den säger inte att förorening finns. Det bör även utföras en riskbedömning för att fastslå riskerna i dagsläget och för att bedöma behovet av riskreduktion vid olika saneringsinsatser. Det bedöms inte finnas något tekniskt problem att sanera de föroreningarna så att riskerna minskas till godtagbara nivåer. Tiden kan dock spela roll. Om det krävs att sanering skall genomföras snabbt för att kunna gå vidare med planerna kommer en del in situ metoder att falla bort då de kräver tid för genomförande. Sanering kan utföras på många sätt, bortschaktning och deponering alternativt behandling av de förorenade massorna är en snabb metod. Andra metoder kan vara inneslutning, immobilisering, in situ metoder typ markventilation, kemisk oxidation, biologisk nedbrytning mm. Utformningen av husen kan även spela en viktig roll för riskreduktionen, t.ex. genom att ha ventilerade grunder (typ radongrunder). Det kan användas t.ex. vid förorening av flyktiga ämnen typ TCE, lösningsmedel, lättare oljor, kvicksilver mm. Kompletterande undersökningar bör anpassas till framtida användning. Framtida användning av delområdena bestäms i detaljplaneskedet (placering av hus och andra verksamheter, naturområden mm). 3.1 SLUTSATSER Föreliggande sammanställning visar vart olika kemikalier har hanterats (plats, typ, liten/stor omfattning, ritning X01). Den indikerar således att det kan finnas risk för förorening av viss typ inom de olika delområdena. Den säger inte att förorening finns. Det krävs ytterligare utredningar för att mera precist fastställa vilka föroreningar som finns och omfattningen på dessa inom de olika delområdena samt som underlag för åtgärdsförslag för eventuell sanering inom de olika delområdena. 4 (23)

5 Det bör utföras en riskbedömning för att fastslå riskerna i dagsläget och för att bedöma behovet av riskreduktion vid olika saneringsinsatser. Riskbedömningen måste anpassas den markanvändning som planeras (bostäder - verksamhetslokaler - parkområden mm) Det bedöms inte finnas något tekniskt problem att sanera de föroreningarna så att riskerna minskas till godtagbara nivåer. Det bedöms som fullt realistiskt att exploatera området med nya bostäder och verksamhetslokaler efter att erforderlig sanering utförts (tillräcklig riskreduktion har nåtts) Staten har som tidigare verksamhetsutövare ansvar för att undersöka och sanera eventuella föroreningar. Deras ansvar omfattar dock sannolikt endast sanering till MKM (industrimark). 4 FÖRORENINGAR ENLIGT REFERENSERNA SGU 2009A OCH 2009B 4.1 KEMIKALIEHANTERING INOM OLIKA DELAR AV OMRÅDET Områdets olika byggnader och förråd redovisas på ritning X01. På den samma ritningen redovisas även symboliskt vad som funnits i olika byggnader. Markering görs med stora respektive små cirklar som färglagts. En stor cirkel innebär att vi bedömt att föroreningsnivån kan vara stor, en liten cirkel att föroreningsnivån bedömts vara mindre. Bedömd föroreningsnivå är sammanvägning av mängden och farligheten av ämnet i fråga. En stor mängd olja (ett stort antal m 3 ) är självfallet mycket större en stor mängd kvicksilver (1 kg), men kvicksilver bedöms vara farligare än olja, vilket i exemplet resulterar i stora cirklar för både olja och kvicksilver. Markeringen vid byggnaden visar att kemikalier har hanterats i byggnaden, dock inte vart i byggnaden hanteringen skett. Observera att bedömningen har gjorts subjektivt båda av vilka kemikalier som använts och om det har använts stor eller liten mängd (bedömningen grundar sig på SGU 2009a och SGU2009b). Föreliggande sammanställning visar vart olika kemikalier har hanterats (plats, typ, liten/stor omfattning, ritning X01). Den indikerar således att det kan finnas risk för förorening av viss typ inom de olika delområdena. Den säger inte att förorening finns. Nedan listas kemikaliehantering inom olika delar av området. Kemikalier som bedöms använts i stor mängd skrivs med kursiv skift. Klorerade lösningsmedel: trikloreten (TCE) (Även kallad trikloretylen), koltetraklorid, 1,1,1,trikloretan. I dagsläget finns det en kemtvätt som använder det klorerade lösningsmedlet tetrakloreten (PCE) i byggnad Z32 Oljor (stor mängd eldningsolja, smörjolja, skärolja mm) Lösningsmedel (lacknafta, nafta, tinner, varnolen, toluen mm) Färger (lösningsmedel) 5 (23)

6 Syror: Svavelsyra Alkalier: Natronlut Tungmetaller: bly, krom (Cr 6+, Cr), kvicksilver, zink, kadmium, silver Klor i kylemulsioner Klorparaffiner Sprängverksamhet: Aminoguanifosfat, blyazid, blytricitrat, blyacetat, blynitrat, bariumacetat, salpetersyra, kvicksilver, silvernitrat Hexakloretan Vid brännplatser kan dioxin ha bildats om organiska ämnen förbränts tillsammans med klor vid ogynnsam temperatur. Det kan inte uteslutas att lackrester, TCE mm har transporterats till brännplatserna. Fenoler Avfall (oljeemulsioner, hydroxidslam, färgavfall, triavfall mm) hanterades i stora mängder omhändertogs avfallet av godkänd entreprenör. Hur hanterades det tidigare? Kaliumperklorat Till Grundviksbäcken (i norr) avleds vatten från Z91 och Z93 samt dagvatten från det norra området och länshållningsvatten från bergrummet. Flöde ca m 3 /d. Vattnet har tidigare innehållit orenat sköljvatten från ytbehandlingen. Det avleds via en oljeavskiljare A? Till Mårviksbäcken (i söder) avleds vatten från från de flesta hårdgjorda ytorna inom industriområdet. Flöde ca m 3 /d. Vattnet har tidigare innehållit orenat sköljvatten från ytbehandlingen. Det avleddes tidigare via en oljeavskiljare B? Den har nu ersatts av en damm med ungefärlig samma funktion. Till det kommunala avloppsnätet avleddes förutom sanitärt avloppsvatten även vatten från förstörelsebrunnar för bl.a. rester av knallkvicksilver. En förstörelsebrunn är en brunn där sprängmedel oskadliggörs med kemikalier. FOA har gjort utredning om organiska metaller I SGU 2009a nämns en deponi nära tennisbanorna. Zakrisdalsverken har sannolikt inget med denna deponi att göra utan det är ett mellanlager från massor från Glasberget som Markerbeten/Karlstadshus har lagt upp inför arbetena på Zakrisdalsudden. Det nämns både i SGU 2009a och SGU 2009b att byggnaden F32/Z32 har använts för lagring av ett stort antal kemikalier och att det har funnits ett fatställ med bl.a. TCE framför byggnaden. 6 (23)

7 Både F32 och Z32 anses, i olika stycken, har använts för lagring av ett stort antal kemikalier och att det har funnits ett fatställ med bl.a. TCE framför byggnaden. Sannolikt menas byggnad Z32. Enligt Nils Strandén på Zakrisdals Företagscentrum (samtal med Nils Strandén på Zakrisdals Företagscentrum AB ) har byggnad Z32 har inte fungerat som lager. Sannolikt är det en förväxling av vad som hanterats på den yta där F39 Figur 1: Kemikaliehantering (innan F39 byggdes) vid Z47. Grön färg: Fatställ och spånkontainer (öppet), gul färg: öppet kemikalieuplag på platta (innan F39), rosa färg: spån-kontainrar under tak (efter flytt från gröna ytan), röd färg: trifat. Byggnad Z32 är belägen strax söder om F39 (halva byggnaden syns i figuren) senare byggdes. Inom denna ytan har det funnits ett kemikalielager och framför fanns det uppställningsytor för bl.a. TCE (fatställ) och spåncontainrar. Efter att byggnaden F39 anlades flyttades en del av verksamheten inomhus. Spåncontainrarna flyttades till det skärmtak som finns framför Z47. Förhållandena enligt Nisse Strandén redovisas i Fel! Hittar inte referenskälla.. Uppgifterna som SGU stöder sig på är hämtade från en rapport från KM-lab (daterad ). 7 (23)

8 I dagsläget är det värt att nämnas är att det finns en verksam kemtvätt i byggnad Z32 som använder det klorerade lösningsmedlet tetrakloreten (PCE), en nära släkting till TCE. 5 SANERINGAR Enligt SGU 2009a: Saneringsplanen genomfördes i samarbete med Sprängämnesinspektionen och tillsynsmyndighet. Saneringsplanen var inriktad på sanering av explosivämnen i byggnader, avloppsledningar och mark, vilket betyder att miljöfarliga ämnen inte uppmärksammades på samma sätt. Många byggnader sanerades och revs sedan men många står kvar. Även äldre avloppsledningar grävdes till dels upp. Byggnaderna, de som varit använda inom sprängämnesproduktionen, är alla sanerade med avseende på explosionsrisker. I princip alla golv innehållande asbest. (Här fattas det sannolikt en del av en mening) De lokaler och byggnader som använts för ytbehandling och mekanisk verksamhet omfattades inte av saneringsarbetet. Saneringsplanen var således inriktad på sanering av explosivämnen i byggnader, avloppsledningar och mark. Saneringarna av de enskilda husen, ledningar, brännplatser mm finns dokumenterade på Zakrisdals Företagscentrum. Viss sanering har även skett beträffande tungmetaller mm i mark. Den rapport som beskriver utförda marksaneringar har dock gått förlorat så omfattningen på dessa undersökningar och saneringar går inte att beskriva. Många byggnader revs i samband med saneringen. De redovisas med röd färg på ritning X SANERING AV HUS OCH AVLOPP FRÅN HUS I SGU 2009a är kemikalieanvändningen och eventuell sanering vid ett antal olika byggnader listade. Det står ofta en kommentar om att sanering har utförts av husen (sanering av invändiga utrymmen?) och att avloppsrören golvbrunnar/sidobrunnar har sanerats/filmats ut till stamledning. Det står inget om att mark/grundvatten intill ledningarna sanerats. Undertecknad har vid samtal med Nils Strandén (NS) på Zakrisdals Företagscentrum AB , fått ytterligare information om utförda saneringar. NS var med som Zakrisdals representant under hela saneringen. NS informerade om att det inte endast var serviser ut till stamledningarna som sanerades. I stort sätt hela spillvattennätet TV-filmades och sanerades vid behov.. Dessutom byttes en del av ledningsnätet ut (från ungefär Z9 förbi Z7) I de flesta fall har slam som tillvaratagits i brunnar och rör bränts på brännplatsen Z SANERING AV BRÄNNPLATSER Brännplatserna (den gamla vid Z8 och Z9 samt den nye som benämnts Z30) har sanerats under Vid den gamla brännplatsen grävdes ca 600 m 3 jord bort och vid nya brännplatsen ca 255 ton. Dessa saneringar förefaller röra de massor som transporterats 8 (23)

9 dit. Huruvida saneringen även innefattade den påverkan som kan ha blivit av förbränningen (eventuell dioxinbildning samt tungmetaller typ bly och kvicksilver i aska mm) är okänt. Bedömningsvis har synlig aska mm schaktats bort. 5.3 SANERING AV KULFÅNG Avfall från kulfånget, ca 50 ton, har skickats till deponi. 5.4 KOMMENTAR ANGÅENDE LÄNSSTYRELSENS KRAV VID SANERING Kommentar i SGU 2009a: Evt lågt ställda saneringsvillkor från Länsstyrelsen i samband med tidigare sanering av uppschaktade massor. Även ett begränsat antal parametrar undersöktes. Återfördes jordmassor till området efter sanering? (Enligt Elin Sandström på SGU har de fått svaret att endast rena jordmassor har återförts). Gällde KM eller MKM? 6 SAMMANFATTNING AV SWECOS PÅBÖRJADE UNDERSÖKNING, DECEMBER SWECOS UPPDRAG ÅT SGU På uppdrag av SGU, som ansvarar för utredning av föroreningar från gamla statliga verksamheter som inte längre existerar (t.ex. FFV som drev Zakrisdalsverken), påbörjade Sweco i december 2009 en utredning för att lokalisera och fastställa utbredning av föroreningar av det klorerade lösningsmedlet trikloreten (TCE) och dess nedbrytningsprodukter (cis-1,2 Dikloreten (1,2-cisDCE) och vinylklorid (VC)) i mark och grundvatten inom f.d. Zakrisdalsverkets (FFV) området. SGU har tidigare sammanställt en inventering av föroreningssituationen på Zakrisdalsområdet (SGU 2009a och SGU 2009b). Dessa inventeringar låg till grund för Swecos undersökning som påbörjades i december TCE ansågs vara den förorening som är allvarligast inom Zakrisdalsområdet varför den prioriterades vid undersökningen. Undersökningen omfattade således inte olja (som ändå kom med på köpet) eller tungmetaller mm. 6.2 MEMBRANE INTERPHASE PROBE (MIP) Undersökningen utfördes med Membrane Interphase Probe (MIP). Det är en sond som trycks ner i marken med konstant hastighet. I sonden finns det en givare som mäter markens elektriska konduktivitet (ledningsförmåga). Med ledningsförmågan kan grovt jordlagren karteras (låg elektriska konduktivitet permeabla massor (sand, grus), hög elektrisk konduktivitet täta massor (silt, lera). Även grundvattenytan påverkar den elektriska konduktiviteten, den stiger när sonden passerar grundvattenivån). Det finns även en annan givare som består av ett genomsläppligt fönster som värms upp till o C (Värmen får inte understiga 90 o C). Vid dessa temperaturer värms marken utanför fönstret upp och flyktiga ämnen typ klorerade lösningsmedel (CHC) och petroleumprodukter förångas och passerar membranet. Inne i sondstålet finns det en tunn slang där det går en ström av ren kvävgas. Denna kvävgas blir en bärgas för föroreningarna som förångats upp till analysinstrumentet som består av en gaskromatograf med olika detektorer. Det 9 (23)

10 finns en Photo Ionisations Detector (PID) som registrerar lättflyktiga ämnen (typ lättare fraktioner av alifater och aromater samt klorerade lösningsmedel). Vidare finns det en Flame Ionisations Detector (FID) som detekterar lite tyngre oljekomponenter. Slutligen finns det en Dry Electrolytic Conductivity Detector (DELCD) som enbart detekterar klorerade lösningsmedel (någon av PCE, TCE, cis-1,2 DCE och VC i det aktuella fallet). Analys sker i princip för varje 3 cm som sonden tycks neråt i marken. Inom Zakrisdal var medeldjupet kanske 5 m vilket innebär ca 170 analyser med 4 parametrar per hål. Metoden är endast indikativ, någon halt typ mg/kg TS eller mg/l erhålls inte. Utslaget från de olika detektorerna redovisas som avläsningen i µv. Metoden är dock mycket bra på att detektera om det finns förorening och för att avgränsa omfattningen på föroreningen. 6.3 METODIK FÖR SGU UNDERSÖKNING I rapporterna SGU 2009 a och SGU 2009b skrevs att det historiskt sätt hade varit en förlust på ca 65 ton TCE/år. Ca 1990 hade denna förlusten av TCE sänkts till ca 19 ton/år. Under diskussioner mellan SGU och Sweco diskuterades hur dessa förluster kunde uppstå. Det har enligt uppgift funnits 7 st triapparater inom området. Enligt samtal med Rune Wettström, f.d. forskningschef på Akzo Nobel som tillverkat TCE, fanns det en på tummen regel som sade att förlusten TCE från en triapparat var ca 1 kg/d och m 2. Om det antogs att alla triapparaterna var 2 m 2 skulle förlusterna till luften kunna uppgå till i storleksordning 5 ton/år. Om förlusten hade varit så stor som 65 ton/år bedömdes det som sannolikt att spill måste ha skett till dagvatten eller spillvattennätet. Runde Wettström fortsatte sin utredning parallellt med sonderingen. Han kom fram till nya siffror på avgång från triapparater under drift, baserade på test, som indikerar att förlusten till atmosfären sannolikt var den dominerande förlustvägen för tri på Zakrisdal. Den konceptuella modellen för föroreningsförekomst och spridning var således att förorening i mark och grundvatten borde finnas vid hanteringsställena samt intill ledningsnätet nedströms dessa punkterna. MIP undersökningen utfördes enligt TRIAD metodiken med ovan nämnda konceptuella modell som bas. TRIAD går ut på att ha en systematisk planering, dynamisk arbetsstrategi samt realtids mätningar. (MIP innebär realtidsmätningar). Totalt har det borrats 41 hål med en total längd av 185 m med ett medeldjup på ca 4,5 m. Det innebär drygt analysomgångar á 4 parametrar. En sammanställning av sonderingsresultatet redovisas i Figur 2 - Figur SAMMANFATTNING AV RESULTAT FRÅN MIP SONDERING I Figur 2, Figur 3 och Figur 4 redovisas alla sonderingarna för klorerade alifater (DELCD), sedan tyngre oljor (FID) och slutligen lättare oljor (PID). I Figur 5, Figur 6 och Figur 7 redovisas sonderingar i anslutning till Z47 för de samma parametrarna. Det kan tydligt slås fast att det finns en förorening med klorerade alifater (TCE) vid Z47. Föroreningen bedöms dock inte ha spridits via ledningsnätet nedströms Z47. Ej heller har 10 (23)

11 TCE förorening kunnat konstateras intill Z9, vid brännplatsen vid Z8/Z9, vid F40/F60 eller vid oljeavskiljare A (norra oljeavskiljaren) Beträffande olja har det konstaterats en förorening vid Z47. Det konstaterades vidare att förorening med olja har spridits med (och läckt ut från) dagvattenledningen söder om Z47. Främst framgår det av en kraftig förorening strax norr om oljeavskiljaren B i det södra diket. Påverkan har även konstaterats (i mindre utsträckning) intill några oljeavskiljare på ledningen samt vid en punkt där flera ledningar sammanstrålar. I och med att kraftig oljeförorening påvisades strax uppströms oljeavskiljare B medan klorerade alifater inte påvisades kan slutsatsen att TCE inte har spridits i nämnvärd grad via ledningsnätet styrkas. Samma resonemang gäller de övriga punkter längs ledningen där olja men inte klorerade alifater påvisades. Detta resultat styrker vad Rune wettström kom fram till att merparten av förlusterna har skett till atmosfären. Den förorening som konstaterats framför Z47 bedöms härstamma från hantering av TCE i Z47 (påfyllning, transport, returer mm). 11 (23)

12 Figur 2: Resultat DELCD detektor = CHC (hela området). Färgskalan anger utslag på DELCD-detektor i µv Endast påverkan av klorerade alifater i området intill Z47, inte längs ledningsnätet eller i övriga punkter. 12 (23)

13 Figur 3: Resultat FID detektor = tyngre kolväten (hela området) Färgskalan anger utslag på FID-detektor i µv Påverkan vid Z47 och längs ledningsnätet nedströms. Speciellt kraftig påverkan strax innan oljeavskiljare i söder. Viss påverkan vid gamla brännplatsen i väster. Ingen påverkan vid oljeavskiljare i norr eller vid byggnad F40/F60 (avfallslagring) mitt på kartan 13 (23)

14 Figur 4: Resultat PID detektor = lättare kolväten (hela området) Färgskalan anger utslag på PID-detektor i µv Påverkan vid Z47 sannolikt en effekt av att PID även fångar klorerade alifater till viss grad. Ingen påverkan längs ledning. Viss påverkan vid gamla brännplatsen i väster. Ingen påverkan vid oljeavskiljare i norr eller vid byggnad F40/F60 (avfallslagring) mitt på kartan 14 (23)

15 Figur 5: Resultat DELCD detektor = CHC (området vid Z47) Färgskalan anger utslag på DELCD-detektor i µv Kraftig påverkan på asfaltplanen mellan Z47 och F39 (byggnaden i väster). Avgränsning in under byggnaden samt längs byggnaden söderut var inte möjlig p.g.a. begränsad takhöjd och mycket ledningar i backen. Förorening kan förväntas fortsätta in under byggnaden och eventuellt sammanfalla med förorening i vägen mellan Z47 och förrådet intill i söder, F33. På hörnet av Z47 har det dock stått uppställt ett fat med TCE, se Fel! Hittar inte referenskälla.. Detta fat kan vara källan till föroreningen söder om Z47. Inne i byggnaden fanns det lagertankar för TCE på bottenvåningen (innanför skärmtaket i vinkeln på huset där höga halter påvisats). På första våningen har det stått ett antal triapparater. 15 (23)

16 Figur 6: Resultat FID detektor = tyngre kolväten (området vid Z47) Färgskalan anger utslag på FID-detektor i µv Tyngre kolväten (olja) detekterade främst i vägen mellan Z47 och förrådet intill i söder, F33. Den föroreningen kunde spåras till gräsmattan söder om F33 där den har stannat. Vid en oljeavskiljare på ledningen har viss halt detekterats. Det har funnits spåncontainrar under skärmtaket i husets vinkel. Tidigare har det funnits spåncontainrar uppställda utanför det som nu heter F39 ( se Fel! Hittar inte referenskälla.). På 1990 talet har det även funnits verksamhet i Z47 där stora mängder olja hanterats. 16 (23)

17 Figur 7: Resultat PID detektor = lättare kolväten (området vid Z47) Färgskalan anger utslag på PID-detektor i µv PID resultatet (lättera kolväten) är, i detta området, en svagare spegelbild av resultatet för klorerade alifater. (PID detekterar TCE mm) 6.5 PROVTAGNING AV GRUNDVATTEN (DRÄNERINGSVATTEN) FRÅN BERGBRUNNAR I BERGRUMMET SAMT PÅ INLÄCKANDE VATTEN Tre st grundvattenprov har uttagits. Två av proven uttogs ur de två befintliga bergbrunnarna som används för länshållning av bergrummet. Det sista provet uttogs ur en slang där inläckande vatten samlades upp i en av tillfartstunnlarna till bergrummet. Brunnarnas ungefärliga läge framgår av Figur (23)

18 Figur 8: Ungefärligt läge för bergbrunnar och dräneringsledning i bergrum Provet i bergbrunn syd uttogs där en ca 100 m lång självfallsledning mynnade. Dels så luftades vattnet i mynningen, sannolikt luftades det även på vägen. Det kunde konstateras låga halter av TCE i provet. I bergbrunn nord, där prov uttogs direkt ur brunnen (på ett sätt som luftade proven) kunde låga halter av TCE och dess nedbrytningsprodukt cis- 1,2diklróreten (cis-1,2dce) konstateras. I det inläckande vattnet i tunnelns mynning hittades cis-1,2dce i klart förhöjt halt (50 ggr norra brunnen) och TCE i förhöjt halt (10 ggr södra och norra brunnen). Dessutom detekterades även vinylklorid (VC), en annan nedbrytningsprodukt av TCE. VC är mera cancerogent än övriga klorerade alifater och mycket flyktigt. Det är därför anmärkningsvärt att det kunde hittas i det inläckande vattnet. Källan till den konstaterade föroreningen i det inläckande vattnet har inte utretts. Det bedöms att vattennivåerna i de båda bergbrunnarna är lägre än den nivå vid Z47 där TCE föroreningen finns. Teoretiskt kan (om det stämmer) TCE förorening ha spridits från området vid Z47 till bergbrunnarna. Läckaget till dräneringsledningen i tunnelmynningen bedömdes komma in på en nivå som var högre belägen än området vid Z47. Denna nivån har avvägts för att vara på den säkra sidan, se Figur (23)

19 Figur 9: Inläckagepunkt (nivå m.ö.h.) i tillfartstunnel till bergrum Föroreningen vid Z47 är i stort belägen mellan nivå +45 och + 47 m.ö.h. Iinläckaget i tunnelmynningen är beläget på nivå +49,33 m.ö.h. Det innebär att föroreningen vid Z47, 19 (23)

20 som vi vet är stor och kraftig, inte kan ha orsakat de detekterade halterna av TCE med nedbrytningsprodukter i dräneringen i tunneln (det är fysiskt omöjligt att förorenat vatten kan transporteras från Z47 till dräneringsledning i bergtunnel). 7 RISK FÖR SPRIDNING AV TCE I BERGGRUNDEN I området vid Z47 har det sannolikt kommit ut en ansenlig mängd TCE under årens lopp. TCE är tyngre än vatten och det kan finnas risk för att TCE-förorening har spridits ner till sprickor i berggrunden och via sprickorna ut i omgivningen. Berggrunden finns på ca 3 4 m djup i det aktuella området vilket motsvarar ca + 45 m.ö.h. 8 PÅVERKAN PÅ PLANERAD BEBYGGELSE AV MISSTÄNKTA OCH KONSTATERADE FÖRORENINGAR. De konstaterade och misstänkta föroreningstyperna inom Zakrisdalsområdet har olika farlighet och beter sig på olika sätt. De olika typerna kan beskrivas enligt nedan: Flyktiga organiska ämnen (trikloretylen (TCE), lösningsmedel, bensin). Kan förekommer som förorening i fri fas, löst i vatten, förångad i porluft, adsorberad på jordens korn. Det finns dock väsentliga skillnader mellan t.ex. bensin och en klorerad alifat typ TCE. Bensin är lättare än vatten medan TCE är tyngre än vatten. Oljor, PAH. Kan förekomma som förorening i fri fas, löst i vatten, adsorberad på jordens korn. Tungmetaller (ej kvicksilver). Kan förekomma som förorening som metallkorn, löst i vatten, adsorberad på jordens korn. Kvicksilver. Kan förekomma som förorening som metallkorn, löst i vatten, förångad i porluft, adsorberad på jordens korn. Hexakloretan. Kan förekomma som förorening i pulverform samt adsorberad på jordens korn. Dioxin. Kan förekomma som förorening adsorberad på jordens korn. Sprängämnen har funnits och sanerats, enligt Saneringsplanen Då sprängämneshanteringen har varit stor bör man ändå ha dessa i åtanke vid undersökning och sanering. 8.1 TÄNKBARA ÅTGÄRDER I dagsläget vet vi att det finns en konstaterad förorening med klorerade alifater (TCE) och olja (vi vet inte källstyrkan). Vi vet att det har hanterats tungmetaller inklusive kvicksilver i ansenliga mängder, sprängämnen, hexakloretan mm. Många av dessa ämnen kan ha förorenat jord och grundvatten. Omfattning och källstyrka måste utredas. När utredning 20 (23)

21 har gjorts bör en riskbedömning utföras för att fastslå risker, viktiga exponeringsvägar mm för de olika föroreningstyperna. Nedan beskrivs översiktligt tänkbara exponeringsvägar samt saneringsåtgärder för de olika föroreningstyperna. Beträffande exponeringsvägar så utesluter jag intag av dricksvatten som inte bedöms som aktuellt inom Zakrisdalsområdet då området är anslutet till Karlstads vattenledningsnät. De aktuella exponeringsvägarna blir således: Intag av jord, hudkontakt, inandning av damm, inandning av ånga, och intag av växter. Vidare kan skydd av markmiljö vara en restriktion. Information om exponeringsvägar för de olika ämnena har hämtats från Naturvårdsverkets modell för beräkning av riktvärden i mark. Information om Hexakloretan finns dock inte i denna modell. Beträffande åtgärder nämns översiktligt schaktning, inneslutning/immobilisering och diverse in situ metoder (typ markventilation mm). De olika metoderna har begränsningar som inte omnämns i detta dokument. Viktigt är dock att förstå att det måste finnas lokala förutsättningar som skall uppfyllas (t.ex. genomsläpplig mark) för att den valda metoden skall kunna fungera FLYKTIGA ORGANISKA ÄMNEN (TRIKLORETYLEN (TCE), LÖSNINGSMEDEL, BENSIN) SAMT OLJA OCH PAH Förorening har konstaterats finns av klorerade alifater (TCE) och tyngre olja i samband med den utförda MIP-sonderingen. Omfattningen av TCE föroreningen är relativt väl avgränsat vid Z47, dock återstår att avgränsa in under huset samt fastställa källstyrkan i jord, grundvatten och porluft. Det kan eventuellt finnas andra områden där mindre föroreningar av TCE och olja finns, jämför de olika ställena där olja och klorerade alifater har använts på ritning X01. Storleken på eventuellt andra föroreningar bedöms som sannolikt mindre/mycket mindre än de som påvisats. Det finns ett antal saneringsmetoder för flyktiga organiska ämnen. En är schaktning och deponering alternativt behandling, immobilisering (inneslutning, fastläggning) är en annan typ av metod, en tredje grupp av saneringsmetoder kallas för insitu metoder. Tänkbara åtgärder kan vara markventilation, termisk desorption, biologisk nedbrytning mm. Risken beträffande flyktiga organiska ämnen är främst exponering via intag av ångor, d.v.s. risk för ångtransport in i hus. Förebyggande åtgärder typ ventilerad grundplatta kan minska denna risk. Förorening av tyngre oljor och PAH exponeras till stor grad genom intag av växter, Vidare är skydd av markmiljö en begränsning. PAH-M (mellanfraktionerna av PAH) har störst exponering via intag av ångor. Risken kan förebyggas genom sanering (schaktning, in situ typ biologisk nedbrytning mm). Alternativ till sanering kan vara att ge direktiv för vart odling tillåts. Beträffande påverkan på markmiljön måste påverkan bedömas och diskuteras från fall till fall. Beträffande ånginträngning, se stycke (23)

22 8.1.2 TUNGMETALLER EXKL. KVICKSILVER Tungmetaller, främst bly, krom och zink, har använts på många platser inom Zakrisdalsområdet. Det kan således finnas föroreningar med tungmetaller inom ett antal områden. Det finns ett antal saneringsmetoder som kan tänkas användas. Schaktning med deponering är närliggande att tänka på men även inneslutning och fastläggning kan användas. För tungmetaller gäller det ofta att skydd av markmiljön är den styrande faktorn. För bly spelar dock exponeringsvägen intag av jord stor roll. Beträffande påverkan på markmiljön måste påverkan bedömas och diskuteras från fall till fall. För bly kan risken minskas genom att förorenad jord täcks av ej förorenad jord KVICKSILVER Kvicksilver har använts på många platser inom Zakrisdal. Även kvicksilver är en tungmetall men den är något speciell då man kan exponeras via intag av ångor. Även intag av växter kan spela roll. Förebyggande åtgärder typ ventilerad grundplatta kan minska denna risk. Det finns ett antal saneringsmetoder som kan tänkas användas. Schaktning med deponering är närliggande att tänka på men även inneslutning och fastläggning och även in situ metoder som markventilation kan användas HEXAKLORETAN Hexakloretan omnämns inte i Naturvårdsverkets modell för riskbedömning. Bedömningen blir därför något mera subjektiv. Sannolikt finns det risk för exponering via damning, intag av jord och eventuellt intag via växter DIOXIN Dioxin finns inte som ett ämne som använts inom Zakrisdalsområdet men det kan ha bildats på bl.a. brännplatserna om organiskt material och klorhaltigt material har förbränts tillsammans under ogynnsamma villkor (temperatur o C). För dioxin spelar intag av jord och intag av växter störst roll. Sanering sker ofta genom schaktning och deponering men även inneslutning och vissa in situ metoder (t.ex. In situ termal desorption) kan användas. 22 (23)

23 Förebyggande åtgärder kan vara att se till att jorden inte exponeras för att förhindra intag av jord samt att ge direktiv för vart odling tillåts. Sweco Infrastructure AB GeoMiljögruppen Karlstad Jan Nilsen Jan Embretsen Kvalitetssäkring Referenser SGU 2009a: Inventeringsrapport för Statligt förorenande, objekt Zakrisdalsverken SGU 2009b: Inventeringsrapport för Statligt förorenande, objekt Zakrisdalsverken Sweco 2009: Pågående MIP undersökning, Zakrisdal 23 (23)