NYA UTGIF.NE O r i t» i a i a 1 - A f Ii a ii«13 i 11*. Synopsis Planlarum Bicorninm europsearum> Auct. C JK 1. Syman.

Transkript

1 NYA iitåiiiiå itf UTGIF.NE AF lin N:o 8 & 9. *»»»»». Aug.-Scpt INNEHÅLL: ORKi.-A.FIL: NYMÄS: Synopsis Planliirum liicornium europa?arum. LITT.-ÖFVKRS.: SONDERS Flora Ilamburgensis. STRÖDDA UNDERU.: Bref frän Lange. Anmälan af Ulgifvaren. O r i t» i a i a 1 - A f Ii a ii«13 i 11*. Synopsis Planlarum Bicorninm europsearum> Auct. C JK 1. Syman. Cl. Klotzch, cui planta; sic dicta: Biuornes prffi aliis dileclissimaj videntur, circa has plantas studia nova in stituit earumquc, quolquot in universa tcrrarum orbe gignuntur, revisionem completam nunc facit (LinnEea XXV. I. p. 11 el se<.). lllo prrneunle Bicorncs Linnsei curopeas sequenli modo dividimns: A. Embryo cotyledoneus. J- Corolla marcescenti-persistens. Ord. EricaceiB Kl. 1. c. Gemmm foliares et florales nudas. Antb. loculi foramine infraapicali lateraliter dehiscenles. Caps. loculicida. j-f Corolla decidua. Ord. S iphonand racere Kl. 1. c. Gemmas foliares et florales scruamoss. Antb. loculi poro apicali in- Irorsum dcbisccntes. Bacca v. capsula loculicida. Trib. I. Vacciniew Kl. 1. c. Fruetus infcrus baccalus. Stam. epi-perigyna.

2 150 Tnb. II. ArbutecE DC. Fruetus superus bacealus. Slam. perigyna (in nostris). Tril). III. Andromedcw DC. Fruetus superus capsularis. Stam. hypogyna. Ord. Menziesietc Kl. 1. c. Gemmse foliares squamosa-, floralcs nuda». Anth. loculi foraminc apieali, iu rimam latcralcm plus minus derurrente, dehiscentes. Caps. seplicida. Ord. Rliodoracefp Kl. Gemmaj ulriusque speciei squamosa;, slrobiliformes. tegmenlis magnis instrucla;. Anlb. loeuli poro apieali integro dcbisccnles. Caps. septieida. B. Embryo acotvledoncus. Ord. Hypopitjea' Kl. Gemma: ulriusque speciei squaniosee. Anlb. loculi poro apieali v. rima transversali (anth. tune uniloculares) dehiscentes. Caps. locuhcida. Ord. FRICACE/E Kl. Cor. marceseens gamopetala. Slam. hypogjna. Anth. ad basin affixte, calcarato-crislalovc appendieulata; v. exappendiculata ; locuh contigui v. ab apice discreli (sed non corniculalo-producti), foraminc infraapicali lalerabler dehiscentes. Caps. supera, locuhcida; \al\a: a columna ecntrali demum solutaj; sem. (lurgida), minuta; testa nucleum arete includens. Fruliculi, arbuscula; sempervirenles, geinmis ulriusque speciei nudis, fol. veilicillatis v. oppositis parvis stcpius anguslis rigidisquc (acerosis). Eric a L. Trib. Ericea? D. Don. * Cor. cahcc major. Caps. valvis medio sepliferis. Folia petiolulala. Er i ca Slsb. o) Fl. (2-) 3-bracleolati; bractcola; 2 oppositrc; lertia remola v. illis plus minus approximala. Stam. hbera. Eric a ltchb. I. Pcnlapera Kl. Cal. 5-phylIus. Cor. ovoideoellipsoidea, ii-dcnlata. Slam. 10; anth. exappendiculuur

3 i51 (adsunt tamen appendicum rudimcnta proluberanlia ad insertionem antb.). Caps. lurbinata S-locularis o-valvis; plac. eolumn;i> longitudiiie; sem. ovalia reticulala. Frutex fol. quaternis linearlbus, fl. in apice ramuloruni biquatcmalim faseiculato-umbcllalis, niajusculis pallidc car neis; bracteola? ad medium j>edicelli, sepalis subeonformes; anth. inclusa: angusle ovatee, loeulis fere usque ad basin disjunctis parallelis. 1. P. skuta Kl. M. fsieil.) Eric a Guss. II. Erica Kl. Cal. 4-pb\llus 4-fidus. Cor. subcylindriea subglobosa, 4-dcntata 4-fida. S(am. 8; antli. appcndiculatu; v. exappendieulatée. Caps. globosa v. turbmata 4-locuIaris 4-valvis; iilac. columnfe loneitu dine; sem. ellipsoidca v. oblongo-ovoidea turgida, niinute scrobiculata v. laivia. Fruliculi vel arbusculas fol. lernis qainis, fi. racemoso-, umbellato-vciiicdlalove dis positis colore vaiio; bracteolie ad apicem v. basin pe dicellorum, sepalis coinformcs v. absiimles; anlb. exsertae v. inclusae ovata; fmsiformes, loculi plus minus conjunctis v. omnino disciretis, parallells divaricatisve. Obs. FIos unus alterve OCCCurrit pentamerus scdatypice; fruetus sec. cl. Kl. consttanter lelramerus est. a. Ecalyculatcp. Bracteolse a calyce remc-ue et partitionibus ejus aljsimiles, minima-, membranacea3. f Anth. loculi; connectivo conligui, inter se plus minus coiijumcli paralleli. Anlb. appendiculata;: appendices ciliatce. Fol. terna quaterna. Infl. racemosa; fl. in apice ratnulorum subternato-fasciculali. Cal. 4-fidus. Cor. oampanulata 4- fida (alba). Anlb. inclusa: ovala? v. oblongo-ovatas; Joculi apice v. ad medium disjuneti. Stjlus e\sertus. 2. E. arlorea L. fol. lineanbus (cxsiccalionc subdeciduis), antb. appendicibus brcvibus rotuudatis. A. (Luäit. Rumel.V 5. E. lusitanica Lk. & Hffgg, fol. aciculanbus (exsiccatione subpersistcntibus), anlb. appendioibus clon-

4 galts subulatis A. (Lusit., Gäll. occ.;. Greta a GaN mer. ex Relili ) K. polylricliifolia Slsb. ex auet. ** Anlb. cxappendieulata-. Fol. linearia. o) Anlh. ovata3 inclusa;; loculi apicc v. ad medium disjuncli. Folia terna, liill. verlirillato-racemosa; il. in a\illis solitarii terni (= raecmuli abbreviat.). Gal. 4-Iidus. Gor. globoso-eampanulata 4-fida (parva viriclula). Stylus subinelusus. 4. E. scoparia L. cor. sjppe intus fuscescens (E. viridipurpnrea L. diss. 1. AV. Gäll. occ, Lusit., Hisp., Ital. bor.) oo) Anlb. luicares exseit.v; loculi pr. Fol. quateina rjuina. Infl. tbyrsoi deo-verlicillala; fl. in axillis bini terni. Gal. 4-partitus. Cor. cylindricoovoidea 4-dentata (rosea v. ex. albo rosea). 5. E. mulitftora L. A. (Gr.-cc. Gäll. mer.). E. peduncularis Prsl. cor. magis cylindrica majore, pedunculis longioribus foliisquc latioribus recedit. SiciL, Hisp. mer. ^Guss.). ooo) Anth. fusiformes, i c. basi in filamenlum sensim attenuatrc, cxscrta; v. subinctnsa?; loculi ultra medium disjuncli. Fol. epiaterna. lull. verticiliato-racemosa; fl. in axillis bini terni. Cal. 4- partitus. Cor. 4-dentala. 6 E- mediterranea L. cor. ovoidea (purpurascente) calycem plus duplo superante, anlb. apice exsertis. V. (Lusit. Hibern.). Eliam in Dalm. crescit ex Vis. 7. E. carnea L. cor. ellipsoidea (carnea) calycem subduplo superante, anlb. totis excrtis. A. (Grajc,

5 m Ila), bor. et med.). M. (Germ.) V. (Hibcrn.) E, herbacea L. est planta aulumnalis, alabastris lierbaeeis. J-J- Antb. loculi a eonnectivo arlieulato-discreti, inde inter se omnino libcri. Fol. cjualcrna ( quina) linearia. Inll. thyrsoidco-verticillata v. verticillato-racemosa; fl. in axillis bini terni. Cal. 4-partitus. Cor. breviter cylindrico-e.ampanulala, 4-fida (incarnata). Anth, exappendiculatx exsertaj. 8. E vcrticil/ata Forsk. fol. ercctis brcvioribus, vcrlicillis interruplis, pcdunc. setaceis, anth. loeulis linearibus subparallelis (maguis). AO. (Rum., Gruic, Dalin.).»Apices ramoruin raro florifcri; sed ilorcs medium caulem occupant adeo ut terlius quistpic vcrlicillus medii caulis sit ilorifer.» Forska] 11. segyptiaco-arabica. 9. E. ncvmatodes Lk. (in herb.) fol. palentibus brevioribus, verticillis conliguis, pcdunc. capillaribus, antb. loeulis linearibus subparallelis (majusrulis). A. (Dalm.). 10. E. vagans L. fol. palentibus longioribus, vertieillis conliguis, pedunc. capillaribus v. setaceis, anth. loeulis o va tis divaricalis (parvis, illis E. vertfcillatse subdimidio minoribus). AV. Var.: E. anthura Lk. (in herb.) pedunc. setaceis, anlb. loeulis anguslius ovalis minimis. (Dalm.^ b. Calyculatw. Bracteobi' calyci conliguas v. sallem approximata-, partitionibus ejus plus minus conforrnes, subherbaeen 1 v. seanosa;. Cor. 4 denlata. f Anth. loculi eonnectivo eontigni, inter se magis minusve conjuneli, parallell. * Anth. appendiculaue, ovataj. Fol. terna quaterna. o) Infl. racemosa; fl. subsessiles. Braeleola calyci 4-pbyllo conliguas. Anlb. Bubesertffl; appendiees subulalce fimbrialo-laecrcc; loculi fere ad basin

6 134 disjuncti. Stjl. longissime exsertu» (E. pistillaris Slsb.). ii. E- australis L. fol. lincaribus, cor. cylindraccocampanulata (purpurascens, majuscula). AV. (Lusit., Hisp.). oo) Infl. utnbellata. BracteolfP calyci 4- parlito approxiaiala; v. contigua. Anth. inclusa;; appendices setaceie integra;; loculi apicc v. ad medium disjuncti. Stylus breviler exserlus v. subinclusus. 12. E. strida Donn. fol. linearibus glabris v. subglabris, fl. umbellatis, bracleolis calyci appro\imalis, cor. cylindriro-ovoidea (rosea albo-varianle). A. (Ital., Sard., Cors., Hisp.). 13. E. Tetralix L. fol. lincaribus cilialis, fl. umbellatocapilalis, bracleolis calyci contiguis, cor. ellipsoidca (carnea r. alba). V. (Lusit. Hibcrn.). B. (Scand. occ. et mer.) M. (Ross. med., Gcrm. bor. et med.).?14. E. Mackayi Hook. fol. ovalo-oblongis pectinatociliatis sublus albidis, fl. umbellatis, bracteolis pr., cor. ovoidea (rosca). V. (llibern., Astur.). An planta bybrida? ** Anth. exappendiculatx. Fol. terna. Cal. 4 pbjllus. o) Infl. verticillato-racemosa, verticillis trijloi is sccundis. Bracteola: calyci approximatm. Cor. oliliqua! Antb. inclusffl v. subinciusee, ovalse; loculi ad basin fcro disjudcti. 15. E. ci/iaris L. fol. ovatis cilialis subtus albidis, fl. axillaribus, cor. oblirjue ovoidca (purpurca V. alba, magna). V. (Lusit. Aogl. austro-occ). Förmå corollrc a cctcris spccicbus nostris rcccdit; folia iis E. Machaxji similia. * Watsoni DC. Hybrida intcr E. ciliarem et Telralicem, in Angl. auslro-occ- lccta.

7 t35 oo) Infl. subunibeliata, 11. in apiee raniulorum pcr 4 G.nos fascitulalis. Brucleola; calyei contigu;p. Cor. recta. Anlh. cxserur lincarcs; loculi supernc disjuncli. 16. E. umtiellata L. fol. Jincaribus, oor. ovoidco-cam panulala (purpurascens r. alba). AV. (Lusit., Hisp.). ff Anth. loculi a conneclivo arliculalo-discreti, omnino disjuncli, altamen parallell. - Fol. terna. Infl. raeemosa; fl. in racenmlis abbreviatis. Bracteo),-e calyci 4-phyIlo oobtigua;. Anth. oblongo-ovate inclusse appcndiculatcc; appemlices subulatas serrala». 17. E. cinerca L. fol. linearibus, cor. ovoidco-ellip soidea (purpurco-cocrulea r. alba). V. vlusit. Norv.) M. (Gäll., Germ. occ.). A (Ligor.). oo) Fl. ebracteolati. Slam. brev i ler monadelpha. III. Bruckenlhalia Rehb. Cal. late 4-dentalus. Cor. bieviter campanulala 4-llda. Stam. 8; anth. exnppendiculakc. Caps. 4-locuIaiis 4-vahis; plac. sem. Fruliculus fol. lernis quinis, fl. in vcrticillis racemum terminalcm consliluenlibus disposilis, roseo-puniceis parvis; anth. inclusa; rotundalo-elliplicaj, looulis contiguis apice breve disjvinetis. Obs. Fructum baud melius describere polui, ipiia in spec. a me \isis capsuke omnes erant annosm, apertrc et scminibus dcslilutrc. 18. Ii. spiculifolia Rehb. AO. (Transsilv., Rumel., Grac.}. Erica Bruckenlbaln Spr. ** Cor. calyce minor. Caps. scpla c cohinina cenlrali orla. Fol. basi sagiltata scssilia. Fl. 6-bractcolati; braeteohc calyci adpressa' calycem cxlenorem rcfercnles. Slam. hbera. IV. Calluna Slsb. Cal. 4-phyllus coloralus. Cor. campanulala 4-partila. Slam. 8; anlb. appendiculata; Caps. deprcsso-globosa, i-locularis 4-val\is; plac apicem

8 130 solum coluniuae occupanlcs; scm. ellipsoulea turgida rugosa. Fruliculus fol. oppositis in ramulis sleribbus cruadrifariam imbricatis, trigonis parvis, fl. axillanbus se rundis, raremos clongilos consliluentibus, roseis v. albis; bractcolic duie extinia? foliis confoiines, inlenores 4 lenuiores; anth. inclusa; lineari-ovalffl biparlila?, loculis parallells, appendicibus linearibns apiee laceris. 19. C vutgaris Slsb. B. M. A. (Dalm., Ital. bor, Hisp., Lusit., ubi ex Lk. d, Hffgg flore portugaise magis solitarie et speciebus Ericaj immixta occurrit). Ord, SIPHONANDUAGEiE Kl. Cnr. decidua stepiss. gamopclala. Antb. loculi poro apicali inlrorsum debi scentes. Bacca, v. oapsula Ioculicida: Sern. tesla nucleum arcle includcus. Fruticuli arbusculce fobis scepp. alternis ddatalisque, gcmmis ulriuscrue spceici squainosis. Trib. I. VACCINIEAK Kl. or. gamo-eleutero-pelala. Stam. cpi-pei igyna, toro inserta, lamcn co rolla3 sa:pe adlieercnlia. Anlb. supra ba sin allixffi scepe calcarato appcndiculalie; loculi sursum in lubulum elongat. producti (antb. bicorncs, in apice tubulorum poro inlrorsum debiseentes. Bacca iiifcra Setn. compresso-angulata. Folia alterua, dilatata. Vaccinium L. V. Vaccinium Pers. Cal. limbus 4 5-partitus. Cor. 4 5-fida-dcnlala. Ant. sacpe calearato-appendicu lata?. Bacca 4 5-loeulans, calycis bmbo persistente umbilicato-coronata. Fruticuli creeti. a. Myrtillns Tra. Gilik (Iltn.j. Cal. limbus (4-) 8-partitus. Cor. subglobosa v. globoso campa nulata (4-) 5-dentata, denli!>us reflexis. Stam. a corolla bbera; antb. dorso ad basin cornuum cal carato-appendiculata, calcanbus sursum curvalis. Bacea dulcis coeruleo-nigricans. Fol. annua cjmnctuta. Fl. solitani v. bini (juaterni latera les.

9 V. uligtnosum L. ramis leretibus, fol. obovatis inlegcrrimis, cor. c* ovoidco campanulata (alba v. alborosella). 21. V. Myrtillus L. ramis valde angulalis, fol. ovalis crebrc scrrulatis, ror. subglobosa (onenti-rubella). B. M. A. (iu editioribus Lusit. bor., Hisp., Ital. bor. & med., Dalm., Skand., Bulg.) Baccis albis in montibus Ardennensibus occurrit. (DC.) b. Vaccinium Htn. Cal. limbus 4 ( 5) partitus. Cor. campanulata (4 ) S-fida, laciniis apice reflexis. Stam. corollaj sicpe adbairentia; anlb. ecalcarata! v. breviter calcaratie. Bacca acida rubra. Folia perennanlia subtus glanduloso-puncllala. Fl. in racemis terminalibus ( solilarii). X V. intermedium Biutbc, ramis angulalis, fol. ovalibus rcmotc serrulatis r.are punetatis v. cpunctalis, fl. so- Jilariis v. parce raicemosis; anth. breviter calcaratis, (cor. albo-rosella). M. (Berolini). Obs. Baccrc a div. Koch dicunlur rubrae, sed asserentibus bolanicis Berolinensdms planta numquam fructiiieat estquc evidenter bybrida a specie pr. a se<p, quibus inlenascitur, orta. Cf. Kl. in Guisep. Pil. Hbb. 2. Erk. off. Gen.). 22. V. Vitis idcea L. ramis teretibus, fol. obovatis remote crenulalis crebrc punetatis, fl. racemosis, anlb. ecalcaratis, (cor. alba. v. rosella). B. M. A. Appen. bor., mont. Vellebith Dalm., Bliodope Bum.). VI. Oxycoccus Pers. Cal. limbus 4-parlilus. Cor. 4-petala exunguiculata, primo erecla dein reflexa. Antb. exappendiculala;. Barra 4-locularis, calycis limbo persistente coronata. Fruliculus proslratus ramis filiformibus, scmpcrviiens; fl. nulanles, in pedunculis subterminalibus umbellato-fasciculalis crectis; bacca acida rubra. 23. O palustris Pers. fol. ovatis oblongis inlegerrimis (parvis); cor. rosea. B. M.

10 13B Tr. II. ARBCTEAE DC. Cor. gamopetala. Stam (in nostris) pcrigyna, imaj corollaj inserta. Antli. infra apicem affizffi ibique calcaralo-appendiculata 1 ; loculi conligui apice truncato (anth. ecorniculala;) poro introrsum dehiscentes. Bacca supera. Sem. pr. Fol. pr. FJ. terminales. Cal. 5 parlitus v. 5-pbylIus. C.or. ovoidea v. ovoideo-coiiica 5-dcntata. Stam. 10; filam. basi incrassata v. abruple dilatata. Arbutus L. VII. Arbutus T. (HBK). Bacca S-locularis, loculis 00-spermis; sem. columnse cenlrali pulposa; obliquc imnicrsa. Arbuscula? sempervircntes, fl. in raceruos paniculatos elongatos dispositis, albo-vindulis virescenlibusve, baceis sccpe granulato tuberculatis (fraga mcntientibus) ex aurantiaco coccineis. 24. A. Unedo L. fol. lanceolatis obovatis serralis ( intcgerrimis), panicula nutante glabra, baccis crebre muriculato-luberculatis globosis (v. lurbinatis subacutis: Ii. lurbinata Pers.?). A. (Rum. Ilisp.). V. (Lusit. Hibern.). 25. A. Andrachne L. fol. clliplicis ovalibus basi s.tpius attcnualis, inlcgerrimis ( scrrulatis), panicula porrecla ramis divaricatis vill osa, baccis lacvibus globosis. AO. (Graic., Maced, Taur.?). 26. A. Sieberi Kl. ms., fol. ovatis basi lala cordatis, integcrrimis, panicula pr., baccis lievibus globosis. AO. (Creta, unde specc. a Siebero lecta in herb. reg. borel. vidi). Obs. Piantam hane spccicm efliccre novam, ab A. integrifolia Lam. divcrsam, me cdocuit cl. Klotzscb. An vcro brcc ultima etiam in Europa proveniat adbuc ncscio. VIII. Arctostaphylos Ad. (HBK.) Bacca drupacca S-pyrcna; sem. in pyrenis osscis solilana. Frulicub

11 139 procumbentes foj. spathulato-obovatis, fl. in racemos simplices brcves dispositis. baccis Itevibus. 27. A. Uva ursi Spr., fol. coriaceis pcrcnnantibus in tcgcrrimis, bacca clcpresso-globosa (rubra), endocar pio farinaceo; cor. albo-incarnata. B. M. A. (alp. et mont. Hisp., Ital., Dalm.). 28. A. alpina Spr. fol. cbartaccis annuis anlice serra tis, bacca globosa (nigra) endocarpio succulento; cor. alba v. viridula. B. (Scot., Scand. et Ross. bor.). H (Alpes). Tr. III. ANDUOMEIJEAE DC. Cor. gamopetala. Stam. hypogyna. Anlh, prope apicem v. supra basin affixib, calcaralo-appcndiculatsc v. exappendiculatec; ]oculi conligui v. apice discrcti ct tubuloso producti, poro api cali introrsum dehisccntcs. Caps. supera, loculicida; valvse a columna cen trab dcmum solula:. Frulicuh sempcr virentes. Stam. 10. Caps. 5-locuIaris 5-vaIvis; valvae mcdio scptifenc; plac. abbrcviaue incrassatic. Andromeda L. IX. Chamo'daph nc Bub. Cal. S pbyllus bibracteo latus. Cor. tubulosa rampanulata, S fula. Anth. supra basin affixw, liueares, ecalcaralaj; loculi basi contigui, apicc tubuloso-producti el discreti (anlh. bicornes). Caps. glo bosa; placenue ad apicem columnce; epicarp. ab endo carpio demum solulum. Scm. oblicpie ovoidco pyramidala plus minus conipressa rugulosa. Fol. rcmota, obovato oblonga elliplica lcpidola; pedunculi axillarea solitaiii sectindi brcves; cor. pallide lutea. Obs. Genus corolla, antbciis, seminibus babiluipie ad Vaccinium ijuodaminodo acccdens. Cassandra D. Don. 29. C. calyculata Mncb. B.O. (Ross. bor. et med., Boruss. or.). X. Andromeda D. Don. Cal. S-partitus ebracleolalus. Cor. globoso-ovoidea S-angulata S-dentata. Anth-

12 iäo ad apicem affixa? ibirpie setaeeo calcarata;, rotundata;; loculi omnino eontigui apice truncati (anlb. ecorniculala;); filam. barbala. Caps. turbinala; plac. pr. Sem. turgida ellipsoidea lasvia (pauca). Fol. remota lanccolata oblongo lanceolata margine revoluta; pedunculi in apicc ramulorum subumbellali elongati, cum calyce rosei; cor. alba-incarnata. 30. A. polifolia L. B.M. XI. Cassiope D. Don. Cal. ö-phyllus ebractcolalus. Cor. campanulata 5 fida. Anth. ad apicem affixa;, rotundata; setoso calcarata;; loculi pr.; filam. glabra. Caps. spba?rica; plac. ad apicem v. in inedio colunana;. Sem. oblonga v. scobiformia rugulosa. Fol. imbricata parca; pedunculi solilarii elongati. * Plac. in medio columna;, integra; sem. scobiformia. 31. C. (etragona D. Don. fol. cruciatim opposilis sagiltatis, ad margines replicatos Irigonis, pedunculi lateralibus, cor. campanulata (alba). B. (Scand. et Boss. aret.). ** Plac. ad apicem columna;, bifida;; sem. oblonga turgidula. 52. C. kypnoides D. Don. fol. sparsis planiuseulis subulatis (fere Polytricbi cujusdam), pedunc. terminalibus, cor. breviter campanulata (albo-incarnala). B. (Island., Scand. bor., Ross. aret.). Ord. MENZIESIEiE Kl. Cor. decidua gamopetala. Stam. hypogyna. Antb. supra basin v. medio affixa;, esappendiculataj; loculi utrinque v. apice contigui, ecorniculati, foramine apicali in rimain laleralem plus minus produeto debiscenles. Caps. supera, seplicida; septa e valvarum marginibus introflexis duplicata; välva; a columna centrali demum soluta;. Sem. testa nucleum arete ineludcns. Fi-uticuli sempervirentes, gemmis

13 141 foliaribus srpjamosis (loralibus nudis, flor. terminalibus cbraclcolatis rcgularibus. * Cor. ellipsoidea v. ovoideo-ellipsoidea ore contracto. Fol. sparsa. Andromedie et Erieai sp. L. Ericm sp. W. XII. Daboecia D. Don. Cal. 4-partitus. Cor. 4- dcntata. Stam. 8; anth. elongato-lineari-subulata;, filamcnto longiores; loculi basi sagiltato-disoreli; foramina apicalia in rimam lateralem incomplctam producla. Stigma truncatum simplex. Caps. 4-locularis 4-vaIvis ovoidoo-pyramidata; plac. columna; longitudine; sem. globosa v. late ovoideo-cllipsoidea, imprcsso-punclata. Fol. ovata linearia sublus albo-tomentosa supra ct marginc setulosa; fl. raccmosi secundi purpureo-violacei v. albi. 53. D. polifolia D. Don. V. (Lusit. Hibern.) Erica Daboeci L. XIII. Phyllodo ce Slsb. Cal. 5 partitus. Cor. 8- dcntata. Stam. 10; antb. oblonga: filamcnto brcviores; loculi utrinrpie OOntigui; foramina apicalia brevia in rimam vix producta. Stigma dilalatum. Caps. 8 lorularis S-valvis angulato-sphjerica; plac, abbreviatae, ad medium columncc adnata:, lala;, incrassatas; sem. oblonga, scrobieulato-rugosa. Fol. linearia obtusa, subtus slria albida medio percursa, margine serrulato-scabra; 11. in pedunculis umbellato congestis clongatis nulantes, violaceo-coerulei. 52. P. coerulea Fr. B. (Scot., Scand. et Ross. bor.). AndfomeJa L. ** Cor. brcviter campanulata. Fol. opposita. XIV. Azalea L. Cal. S-partitus. Cor. 8-fida. Stam. 8; antb. rolundata; fdamentis multo breviores; loculi utrinquc contigui; foramina apicalia in rimam lateralem completam producta (antb. longitudinaliter debiscentes auct.). Stigma ddatatum. Caps. angulato-spbajrica, 2 5 ( 4) locularis, apice brevitcr 2 3-valvis v. vix

14 142 debiscens; demum valvis sccus medium fissis 4 6-valvis. Plac. infra apicem oolumnce, lata;, incrassat.t; sem. rotandata-cllipsoidca scrobiculato-rugosa. Fol. oblonga v. ovalo oblonga orasse coriacea glabra Issvia (par\a); fl. umbellato-congesti crecti, cor. parva lcele rosea. Typus gcncris Linnajani. Loiseleuria Dcsv. Ckamcele don Lk. 33. A. procumbens L. B.M. (Scand. et Ross. bor., Island., Scot., Pyren., Alpes; nec non Dalm. in alpe Vcllcbith.). Ord. RHODORA.CE.E Kl. Cor. decidua gamo- rr. cleutero-petala. Stam. hxpogyna. Antb. infra apicem v. medio affixa? exappendiculaue; locult eonligui ccorni culati, poro apicali debisccntes. Caps. supcra, septi cida; septa e valvarum marginibus inlroflexis duplicata; välvas a columna centrali demum solula:. Seni. testa plus minus läxa. Frutices v. fruticuli fol. sparsis coriaecis savpius perennantibus; gemmai utriustiue specici slrobiliforraes tegincntis magnis instructaj. Fl. terminales ebracleolati sscpius subirregulares, elongalo pedunculali. Caps. S-locularis B valvis. f Cor. gamopetala. Caps. ab apice ad basin dehiscens; plac. omnino adnatas. XV. Rkododendron L. (D. Don.). Cal. 5-parlitus v. 5-fidus. Cor. infundibulari-campanulala limbo subbi labiato 5-partito. Stam. 10 ( 5) declinata. Caps. elongala prismatica v. brevis semiellipsoidea; plac. completce. Scm. compressa oblonga v. scobiformia, sa'pc testa utrin rjue produeta appendicibus membranaceis laceris aueta. Frutices v. fruticuli fl. corymbosis umbellalisve, cor. rosea, violacea v. flava. a. Azalea Desv. DC. Stam. 3. Frutex fol. deciduis epunctatis, fl. corymbosis flavis. Cal. lacinia: inairjuales. Caps. elongala prismatica; scm.

15 «45 ulriiuruc membranaceo-appendiculata clongata. Anthodendron Rchb. 56. II. jlavum G. Don. fol. ovali-lanceolatis integerrimis cilialis. O. (Lilhuania, Volh.). Azalea pontica L. b. Rhododendron DC. Rchb. Stam. 10 ( 5). * Frutcx fol. pcrcnnantibus cpunclalis, fl. corymbosis (purpureisj. Cal. lacinire in aicjualcs. Stam. 10. Caps. et sem. ut in a, cum quo ha3c scclio jungenda ct inde proprium genus (Anthodendron appcllandum) constituenda videtur. 37. R. ponticum L. fol. obovalibus oblongo-lanccolalis integerrimis glabris. A. V. (Bcetica, Algar.). * Fruticuli fol. pcrennantibus v. annuis, sublus (r. ctiam supra) lepidoto- v. glanduloso-punctatis. Caps. brevis semiellipsoi dea; sem. exappendiculata, parva. o) Fol. perennantia. Fi. errymbosi (purpurei v. albo-variantes). Cal. laciniaj inajquales. Stam. 10. Sem. oblonga. 58. R. hirsutum L. fol. ovalibus elliplieis obovalisve crenatis ciliatis rare glanduloso-punctatis. M. (Alpes). 59. lf. inlcrmedium Tscb. fol. oblongo-lanceolatis v. ellipticis rrcnnlalis mtegerrimisve ciliatis, subtus crcbre glanduloso-puuclalis. M. (Alpes). 40. /{. fcrrugincum L. fol. lanccolatis ellipticis oblongisve integerrimis v. leviter crenulalis glabris, subtus crebcrrime (confluenter) lepidoto punclatis. M. (Alpes, Jura, Pyrcn.). * R. myrlifolium Schott ct Kotscby, b. z. IX. 17, nondum vidi. oo) Fol. annua. Fl. umbellali (violacci). Cal. lacini.-c suhfequales. Slam. 10

16 Sem. scobiformia (lineariaoblonga acuta). 41. R. lapponirum Whlnb. fol. ellipticis oblongoovatis integcrrimis, ulrinrrue crebre lepidato-puncta tis. B. (Lapp.; Guldbrand.sdal. Norv.). Azalea L. XVI. Rhodothamnus Rcbb. Cal. 3-partitus. Cor. rotala limbo regulariter 5-partito. Stam. 10, patentia. Caps. subglobosa; plac. abbreviatsc ad apiccm oolumna! insertib, incrassata*. Sem. scobiformia, exappendiculata. Fruticulus scmpervirens elegans, fl. per (1 ) 2 3:nos ap proximalis, eor. purpurea. Obs. formam corolla3 et direelioneui staminura in statu vivo obscrvare nobis nondum conligit. 42. R. Chanuvcislus Rcbb. fol. ovalibus obovatoovalibus rigide ciliato-serralis, sublus (sub lenle) minule albo-punctatis. M. (Alp. Austr., llal. bor., Hung.). Rhododendron L. f-f Cor. 5-petala. Gaps. a basi ad apicem debiscens; plac. ex apice columnae centrall pcndulae. XVII. Ledum L. Cal. 5-dentatus brevis. Cor. regularis. Slam. 10 v. S, «ccpialiter palenlia. Caps. e clavato scmiellipsoidea; plac. elongal.t. Sem. scobiformia; lesla lenuiler membranacea laxa utrin<[ue elongala; nucleus minutus. Frutices sempervirenles graveolentes, fol. integerrimis margine revolulis, sublus ramulisrpae ferrugineotomenlosis, 11. corymbosis cor. nivea v. roseo-variante. 43. L. palustre L. fol. linearilius oblongis, stam. 10 corollam superantibus. 15. M. (Scand., Ross., Germ.).?44. L. ditatatum Ait. fol. ovalibus, stam. S corollam subaerjuantibus. B. (Ross. arcl.) Var. pr:s videtur.

17 145 Ord. HYPOPlTHYEvE Kl. Cor. decidua eleulheropetala. Stam. bypogyna. Anlli. exappcndiculaue. Capsula supera loculicida; valvje columnfc cenlrali medianlibus scptis, medio earum adnatis, semper adh&rentes. Sem. minula, lestå laxå membranaceå cellulis rcticulatå utriikjue produclå atlenuato-lincaria; nucleus ovalis minutissimus. Trib. I. PvnOLKAK. Cal. gamosepalus, pcrsistens. Cor.!>-pelaIa. Slam. 10. Anth. aestivalione inversa?, dein anthesi ereclse; loculi Iruncati v. apice breviter lubuloso-producli, poro apicali dehiseenles. Disens hypogynus lenuis v. nullus r. an nularis. Caps. globosa, rimis 5 lateraraliter debiscens; valvs parte mediaiia aperljk basi apiceque eob.trenles. Plac. incrassalic lunulalae, ad apicem v. in medio columna? centralis inscrta?. llerbm perennes v. suffrulieosaj semper- virenles, gemmis utriusqne speciei scpianiosis, caule abbreviato, pedunculo (sca po) tcrminali. Pyrola L. XVIII. Cfiimapkila Prsh. Cal. 5-fidus. Stam. petalis allernatim opposila; filaui. a basi usnue ad medium CUDealO dilalala, compresso-trigona, dorso carinata facie plana; anlb. loculi superne discreti brevissime tubulosoprodueti. Discus hypogynus annularis, crenulatus. Stylus brovis obeonicus, apici germinis excavalo immcrsus, in stigma orbiculalum leviter convexum, disc-o areolalo 5- lobum, dilatalus. Sulliuticulus elegans fol. vcrticillalis crasse coriaeeis euncatis antice serratis, 11. subumbellatis, cor. patenle rosea; välva; ad rimas glabiae nec filis connesau. 45. C. umbellata Nutt. B. M. XIX. Pyrota Slsb. Cal. 5-fidus. Stam. petalis al lernatim opposita; iilam. lineari-subulata complanala; anth. loculi contigui Iruncati v. breviter tubuloso-producti. 10

18 146 Discus bypogynus tennis v. ntillus. Slylus elongalqs sursum leviter incrassalus; sligma orbiculato-peltatum v. truncalum. HerbfC fol. rosulato-congestis, fl. racemosis. * Fol. rotundata elliptica crenata v. subinlegerriina. FI. seijualiler sparsi. Stigma disco tuhercnlato 5-radialo. Valvs ad nmas parce arancosffi. o) Stylus declinalus superne incurvus, eor. patente duplo longior; stigma truncatum. Siam. adscendenlia. 6. P. rotundifolia L. Cal. laciniis lanceolato-subulatis apice recurvis, cor. alba. B. M. A. (Ital. bor.). 47. P. chlorantha Sw. Cal. laciniis bre\iler ovatotriangularibus adprcssis, cor. vindula. Fol. parva. B. M. oo) Stylus rectus cor. clausam non v. parum superans; stigma orbirulalo-pellalum. Stam. ffirjualiter erecto-connivenlia. 48. P. media Sw. Cal. laciniis lanceolalo-ovalis, cor. semiglobosa (alba, majuscula), stylo subobbquo brevitcr exscrlo. B. M. A. (Ital. bor.). 49. P. minor L. Cal. laciniis triangularibus, cor. subglobosa (alba v. rosea, minor), slylo perpendiculari incluso. B. M. A. (in cditioribus ut Ital. bor. et med., Biakovo Dalm.). ** Fol. ovalia v. ovato-ovalia serrata. Fl. se cundi. Stigma peltatum 5-radiatum immarginatum. Valvse ad rimas glabrre v. parcissime arnneosa\ Stylus subrectus eor. superans. Stam. rpquabter incurvata. 50. P. sccunda L. Cal. laciniis ovato-triangulanbus, cor. campannlato-connivento (ocbroleuea). B. M. A. (Gäll., Hal. bor. et med. mont.).

19 147 XX. Muneses Slsl». Cal. 5-partitus. Stam. per paria ante petala approximata; filam. lincaria subulata, basi genuflexa incrassata; antli. loculi contigui, breviter lubuloso producti. Discus bypogynus nullus. Stylus elongatus; Stigma coroniforme 5-radiatum radiis crectis (magnum). Herbula fol. rosulato-congestis v. remotiusculis rotundatis serratis, fl. solilaiio, cor. patenlissima. 51. M- grandiflora SJsb. B. M. A. (Ital. bor. med.). Pyrola uniflora L. Tr. II. MoNOTRoriUE. Cal. 4 5-phyllus, deciduus. Cor. 4 S-petala, petalis eoncavis basi in sacculum produclis. Stam. 8 10; antb. uniloculares rima Iransversali debiscentes reniformes; valva ahera minor et ereelo-persistens, unde anth. post dehiscenliam sub apice Olamenti adnalje apparent. GlanduUe hypogyiiaj 4 S, petalis oppositae, reversae, pro staminibus inferiorilius lunulalo-exeisfe. Stigma crasse peltalum inlundibulari-excavalum. Caps. 4 5 ( 8) loeularis, loeulicide 4 5 ( 8)-valvis; valvfe medio septa columriib centrali adnata demum ab ea, basi excepta, sojula, gerentes. 1'lac. incrassalaa elongalfp. Herba apbylla subcarnosa, tota sordide strarninea, parasitica (?),»radice intricato-grumosa», caulc simplici scpiamoso, fl. in raoemo lerminali, lalera- Jibus 4-meris lerminali 5-mero; sepala et petala erecla, hsee lubuloso-connivenlia. XXI. Monotropa L. Obs. Genus hocce in Flora europjca, ubi genera intermedia desunt, ut appendix v. devialio Bicornium potms considerari potesl. Affimtate proximum est Pyrolaceis, t[uibus quoad eapsulam et semina convenil, sed reeedil, aique ac ab cfeleris Bieornibus nostris, calyce deeiduu, anlberis unilocularibus trans

20 verse bivolvibus, conformatione pclalornm, glandularum hypogynarum stigmaliscjue nec non toto liahilu. 62. M. /lypopitys L. B. M. A. (hal.). Var. gla- Lra (M. Bypophegea Wallr.) et partibas floris hir sulis v. cilialis (M. Hypopilys Wallr.). OBS. Litteris A., B., M. &c. post diagnosin specierum admissis distrihutionem earum geographicam generali modo indicare voluimus. Plägas nempe varias terri torii nostri significant, ita ut A. = Europam meridionalem, B. = Eur. borealem, M. = Kur. mediam, V. = Eur. occ, O = Eur. oricntalem, AV. = Eur. auslralioccidcnlalem &C. Hunc in finem scriptis botanicorum clarissimorum (»flora! speciales» dici solent) uli sumus. Praicipue notamus illa el:i Fries et Hartnian pro Hora Scandinavica, Smith et Hooker pro Flora liriiannica, div. Ko c b et cl. Beichenba c b pro Flora Germanica, De Candolle pro Flora Ga/lica, div. Link et Hoilmansegg pro Flora Lusitanica, el. Boissier pro Flora Jlispantca, el. Bertoloni, Gu.ssone et Mor is pro Flora halka, cl. V is i an i pro Flora Da/matica, Smitb, Sibthorp, B o rv et Cbaubard pro Flora Graca, cl. Grisebaeh pro Flora Rumelica et div. Ledebour pro Flora Hossica. Omnes vero descripliones ad plantas ipsas, et fjuidam pro niagna parte vivas, factas esse monendum puto. Berolini degenti milii patuil ejus inclylus horlus bolanicus, dilissimumque herbarium regium nec non illa cl:m Link et Jessen. Magna! utilitati etiam collectio fruetuum seminurmiue, quam autumno praten to in horto bolanico Cbrislianiensi liberalitate cl. M. B lytt ii obtinui.

21 «1!» II. Utteratur-iifvcrslgt. I. Flora liainhur/ientis, aurt. Sönder, Forts. fr. M 4 3. Mentha rubra auföres såsom variclet lill M. sativa, hvartill uppföres en annan förändring lanala, som Förf. förmodar vara en egen art; denna genom en höjd af 3 4 fot utmärkta, öfverallt utomordentligt hvitulliga växt, med sina småningom afsmalnande blad, som gifva densamma ett pyramidaliskt utseende, så alt de öfversta ej äro längre än blomkransarna, ocb hvars blommor äro ovanligt små med långspetsade kalkflikar ocb utvändigt håriga krona, finnes hos oss på Oland och Kullaberg (den är hvad Hartman orätt kallat M. aquatica * villosa), och är, enligt ref. åsigt, en ytterst utmiirkt art, som blott fordrar blifva närmare undersökt ocb bestämd. M. gcntilis L., sådan den af Förf. diagnosticeras, synes ej vara den rätta; det egendomliga i arten (de från den smala basen vigglika bladen) är ej anmärkt; M. gentilis E. B förer Förf. till M. arvensis. Lamium mtcrmedium Fr. och L. inciutn W., hvilka båda Meyer förklarat vara batarder, forsvaras till sin arträtt genom den iakttagelsen alt de årligen gå upp från fullmogna frön och aldrig visa några direkta öfvergängar. Ii allo t a foetida och ruderalis förenas emot de Skandinaviska botanisternas protest; Förf. anmärker dervid, att sedan han på ballaslplatser funnit de mest afgörande öfvergångar, ja till och med de båda foder-formerna pä ett ocb samma stånd, har han ofvergifvil sin förra åsigt om bådas arträtt, grundad på en temhgen konstant olikhet i utbredning. Förf. hörer deremot till de få författare som erkänna Thymn* C/iamwdrys Fr. Nära beslägtad med Nasturtium anceps upptages såsom egen art iv. ar mor acr oides Tauscb., frän den förre endast skiljd med om v. äggrunda, spadformiga, ojemnt och skarpt sågade blad; Reichenbachs afbddumg f passar bättre på denna an pä N. anceps. Vid bestämmandet af Cory~ /a/w-arlei na lägges ingen vigt vid bracleernas beskallen-

22 1150 het: af C. 'olida Sw. uppföres en var. bracteis subintegris, af C. fabacea Pers. en var. braoteis ineisis (= C. pumila Höst. från Wien och C- 1-obelii Tausch. fr. Prag); C. läxa Fr. anföres säsom ett slående bevis pä den ringa betydelsen af skärmbladens helhet eller delning. Polygala comosa Sehk., ymnig vid Berlin, ocli P. uliginosa tinnes ej kring Hamburg. P. scrpij/lacea Weihe (= P. depressa Wender.) angifves v8l skilja sig från P. vulgaris genom utsträckta langa och fina, mot spetsen ofta ganska greuiga stjelkar, genom de undre motsatta 2 5 limer länga ovala bladen, de smärre öfre och de 4 6 sällan flerblommiga, slaka blomklasarna, som snart luta ät ena sidan; de undre bladen, hvilka ej sällan betaeka sljelken ända till dess förgrening, hafva likhet med bladen af Thymus Surpjllum; grenarne äro korta, på det högsta finger-långa; fodervingarne kornblå, blomkronan gul och vid basen violett; hela växten saknar all smak. Under Trifolium filiformc erinras att T. minus och T. filiforme Sm. äro en och samma växt, hvaremot Godrons åsigt, all den Istrianska T. micrantfium Kooh skulle vara Linnés T. filiformc och T. fi/iforme jj majus Fr. densammes T. procumbens, gendrifves, under förmodan att denna felaktiga åsigt framkallats deraf, alt Linné citerat till sin T. procumbens en dålig afbihlning ur Rayi Synopsis, som föreställer T. minus Sm. llieracium nigrescens Sond. närmast intill //. rigidum och //. boreale försvaras emot Meyer, som förklarat den vara en af sandig lokal frambragl II. boreale, då den deremot växer på humusrik jord och i sällskap med H. boreale, från hvilken H. nigrescens skiljer sig genom myckel bladig enkel och mjukare stjelk, enkel och kort blomklase eller knippe och genom de smärre blekgröna vid blomningstiden klotrunda blomkorgarna. Såsom hybrida Cardui upptagas C. nutanti crispus och C- crispo-nutans Koöh (C. Stangii Buck.). Orcliis latifolia L. och O. angustifolia Wimm. åtskiljas bland annat afven dengenom, all Acn sednare blommar ungefär 4 veckor sednare; med densamma förenas O. incarnata Fr. herb. norm. VII. GU, 6(i, non Nov. Mänt. III. p. 54. Angående den från O- maculala al Grisebach

23 l.il skiljda O. elodes yttrar Förf. sig ej vara viss, huruvida den är att anse såsom egen arl, ehuiu din i sitt yllre har uägot egendomligt; dess hlad iiro 4 S mera framstående och afven de understa lancelllika, axet kortare, skärmbladen l.ingre än ovarium och sporren något kortare. Slagtet Eujihorbia föres till Monoecia. Slägtct Carex är kring Hamburg särdeles rikt på arter, ncml. 44. Bland andra upplagas följande: C. pscudoarenaria Kclih., hvarvid (ögas den anmärkningen, att arten fordrar noggrannaie undersökning; den skiljes frän C. arenaria genom en spädare rot, smalare blad, knappast tumslång inflorescens, oflasl korlare skärm, som ej når öfver axen och genom ull större delen androgyna ax; den är lagväxtare och spensligare, saml liknar på sätt och vis C. Schrebcri, från hvilken art den dock skiljes genom de blekare i spetsen ej feminina axen och de starkt vingade frukterna; de öfvrrsta 1 2 axen äro vanligen helt och hfillet hanar och oflasl äro de nedersta helt och hållet honax hvadan Förf. kommer till det resultal, att C. pseudo-arenaria snarare synes vara en form af C. arenaria. Förf. pastär i en not all C. ligerica Gav bestämdt är skiljd från C. pseudo-arenaria något, som ref. ännu ej med full säkerhet vågar bekräfta. Carex tricostala Fr. och C- turfosa Fr. hvilka båda helt säkert saknas kring Hamburg anses näppeligen såsom sjelf ständiga arler; C. clytroides Fr. uppföres dcremot såsom växande dci slädes, hvilkel dock är föga sannolikt; Förf. har besliimt sin art efter de i Herb. Norm. meddelade specimina, hvilka äro for unga att lemna tillräcklig ledning och dessutom framställa blott den ena ytterligheten af arten, medan den lappska torde få betraktas såsom den ursprungliga typiska. C. Buxbaumii förekommer kring Hamburg, likaledes C. Rara, som anses synonym med C. lepidocarpa, hvilkel bestyrker det egna förhållandet vi flcre städes iakttagit, alt var C./lava synes nästan egendomlig för Norden, medan den åt södern (redan i Danmark) ofvergär till den form med allägsnadl honax och foga lillbakahojde frogonimespiöt, hvilka karakterisera den s. k. G. lepidocarpa Tausch. Quercut Kobur L. (pedunculala Rhrh.)

24 1.3«och Q. sessiliflora upptagas, med den anmärkningen att bladen tili form, bärighet och textur bilda sinsemellan talrika öfvergånsar, men alt veden iir så olika, att man i England skiljer mellan en red Oak och en while Oak. Deretnot förenas Bctula pubescens (sådan den blifvit bestämd vid Hamburg) Ehrh. med (B. verrucosa Elnli.) Ii. alba I-. medan Ii. carpathica, som odlas vid Hamburg, skiljes fr. B. alba genom mindre storlek, större framstående i yngre tillstånd håriga tjvistar, något större äggrunda och stundom svagt bjertformiga blad och större honhungen; fruktfjällens vingihkar kunna ej användas till karakterer såsom underkastade mycken förändcrligbet. Slägtet Salix är med forkärlek sluderadt och med omsorg beatbetadt. S. cuspidata Schullz upptages, och S. Meyeri såsom en form af densamma. S. viridis Fr. anses såsom en form af S, fragilis, likaså S. Russcliana Koch; enl. refins fullkomliga olvertygelse äro dessa tvenne en och samma art, väl skiljd från både S. fragilis och S. alba. Såsom ett ytterligare skäl hvarföre S. angustifolia Wulf. ej kan anses såsom batard al S. viminalis och S. repens oppgif ves, att dessa båda arter sä ymnigt förekomma i medleista och sydveslliga Tyskland, utan att dei siades bilda någon S. angustifolia. Vi hafva anfört ofvanståendc knapphändiga utdrag för att dermed antula, att Sondeis Flora llamburgensis ar ett arbete af stor förljeiist. A N. Strödda Underrättelser. 1. Bref från J. Lange. Bagnorcs de Luchon (Dcparl. H:le Garonne) d. 51 Juli Mitt vistande i Paris varade blott 14 dagar, en tid allt for kort att se det aldranodvändigasle af stadens märkvärdigheter; men jag hoppas alt på återresan kunna ånyo besöka denna ofantliga stad, emedan det bland annat måste vara af vigt för

25 153 mig att jemföra de af mig gjorda insamlingame med derstädes befintliga rika berbarier. Jag uppehöll mig för det mesta i Jardiu des Plantes och i Mr. Delcsserts Bihlio thek, hvarest jag fann goda bjelpmedel i och ior uiin resa. Jag gjorde flygligt bekantskap med Proff. Jussieu och Brongniart, men bvad som lör mig var af största fördel suvul med hansyn till anvisningar och rekommendationer som till en sednare correspondance, var den bekantskap jag gjorde med Hrr Gay, Webb och Du Bieu, som alla noggrannt känna den sydeuropeiska och särdeles den Spanska Floran och i hvars rika samlingar jag såg mången skatt, som jag hoppas framdeles återse i lefvande tillstånd. Mr. Webb både den godheten att lemiia mig rekommcndationsbref till alla botaniska laotabilileler i Spanien; de äro hvarken många eller betydliga, men derföre hoppas jag också alt der ännu finnes något nytt att hemla, hvilket här i Frankrike är ganska vanskligt, då hvaije stad eller åtminstone hvarje Departement liar en Botanist. Min resa från Paris skedde dels på jernväg, dels på diligence eller ångfartyg nästan direkte till Provence, med undantag af en dags uppehåll i Cbampagnes kalkberg, hvarest vjrfloran (medio April) ännu var föga framskriden: blott Anemone Pulsatilla, Helleborus foetidus, Ho losteum umbellalum, Daphne Laureola och några få andra vårväxter funnos i blomma. Men hvilket språng i utvecklingen då jag två dagar sednare befann mig i Avignon! Denna stads belägenhet är särdeles skon och är likasom dörren till Medclhafs-naturen, i det att den bildar en öfvergång från det medlersta Frankrike till den mediterranska Floran: hur begynner just Olivkulturen, bar finner man norra gränsen för en stor del växter; ja, till och med åtskilliga, som egentligen tillhöra Medelliafvcts kuster, t. ex. Canipliorosma monspeliaca, Alyssum maritimum med flere, nå ända hit. Detta var alltså ett passande ställe att begynna våra exkursioner och vegetationen var redan betydligeu framskriden, sä att jag hade fullt upp att göra med att insamla och bestämma de många nya och intressanta arter, som jag der såg för

26 ISÅ första gängen. Ogynnsamt för mig harle Mr. Requien, till hvilken jag medförde ett rekommendationsbref, nyligen afrest till Korsika, hvars Flora ban, i förening med Prof. Mo<juin-Tandon, hade i sinnet att bearbeta och hvarlill ban under en följd af år hade samlat matcrialier. Men beklagligtvis bar denne utmärkte Botanist blifvit skördad af döden under sitt vistande pä Korsika; den Fransyska Floran bar i honom förlorat en af sina vigtigaste bearbetare och särdeles för Korsikas Flora är delia dödsfall oersättligt, då en stor del af den erfarenhet han samlat knappast öfverlemnals al anteckningarne. Dock har Prof. Moiruin, med hvilken jag gjorde bekantskap i Toulouse, lör afsigt att utarbeta den ensam. Conservatorn vid Musffium i Avignon, Mr. Palun, en rätt skicklig botanist, ledsagade mig på den första exkursionen till kalkbackarna pä den vestliga Rhonestrandcn, hvarest vegetationen var egendomlig nog, och i synnerhet utmärkte sig genom en region af buskar och halfluiskar, till en del välluktande, f. ex. Rosmarinus, Lavandula, Thymns vulgaris, till en del med styfva och stickande blad, t. ex. Buscus aculcatus, Smilax aspera, Asparagus acudfolius, Osyris alba, Genista Scorpius, Querous coccifera, dessutom Qu. Uex, hvilken hur ej uppnår den betydliga storlek, som annars i Provence, Rhamnus Alaternus och infectorius, Ruple\rum fruticosum, Amelancbier communis. Af sällsynta och för mig obekanta växter samlade jag derstädes Hippocrepis ciliata, Narcissus dubius, Paronychia nivea, Sonchus tenerrimus, Sisymbrium Columnoe och polyceralicum m. m.; Cerastium glutinosum Fr.! växte derstädes i mängd och jag gladde mig alt samla denna växt, som jag ej förr sett lefvande. Från Avignon företog jag en dags exkursion till den verldsbekanla»källan i Vauelouse», hvarest jag i lika hög grad beundrade den sköna naturen och den rika vegetationen. Att lemna en lista öfver de intressanta växter, jag denna dag insamlade, skulle upplaga för mycket rum. Det var emedlertid min plan atl undersöka så godt som möjligt Medclshafs-Floran under de derlill tjenligastc månaderna April och Maj, och atl derefter i Juni besöka Lansruedoc ocli nänra

27 133 punkter på vestkustcn och söka nå Pyrenéerna ännu i raltan tid (Juli Aug.). Jag skyndade mig derförc åt söder och efter omkring 8 dygns uppehåll i Avignon begaf jag mig till Marseille, Imlken såväl på grund af sin helagenhet som till följe af de lätta communicalionerna med alla ställen är väl cgnad till utgångspunkt förundersökningen af Provence. Marseille är pu alla sidor omgifvet af kalkberg, såvidt jag vet hörande till Jura-forma tionen, som är allmänneligen utbredd i Provence. Dessa berg, som dock ej nä någon betydlig höjd, äro till en del bevuxne med skog, nästan uteslutande bestående af Pmus halepensis, här och der mindre kantskogar af Quercus Ilex och ytterst särskilta buskar, neml. Quercus coccifera, Juniperus, Oxycedrus, Ulex proviucialis, Coronilla juncea o. fl., och på marken i skogen blommade skönt en mängd Orchideer: C. Morio, secundillora, longebracteata samt en mängd Ophrys-arler, hvilka äro synnerligen svåra att bestämma. Tdl en del äro backarna skoglosa och i stället (or vår Ljung bevuxne med Cistus arter (C. albidus, salvia*folius och monspeliensis), på hvars rötter Cylinus Hypocyslis just nu började utveckla sina rosenröda knoppar, hvilka i delta tillstånd erinra om Agaricus muscarius, samt Helianlhemum-arter i öfverllöd. Strandvegetatiouen kring Marsedle är ännu mera intressant; än nå klipporna ända ut till hafvet, än äro de afbrutne af större eller mindre sträckor af lös sand, men det är blott ett ytterst ringa antal växter, som äro gemensamma för vara kuster och Medelhafvets. Juniperus phoenicea, Passerina hirsuta och Tartonraira växte i stora klungor i sanden, har och der fann jag stora snår af Bupbthalmum maritimum, Plantago suhulata, Astragalus massiliensis och flera arter Statice, som dock ej ännu voro tillräckligt utvecklade for att kunna hc-tammas. I Marseille träffade jag blott fä botanister. Ca >t. Solier och Mr. Giraudy äro äldre män, som till en del lagt botaniken ä sido, dock sysselsätta de sig ännu med Algologien, hvartill härslädes också äro rika anledningar. Med Prof. Der bes gjorde jag ett par exkursioner; hans egentliga fack är 1'Iiysiken, och i Botaniken har äfveji han

28 156 synnerligen vändt sig ät studiet af Algerna, om hvars fruktifikation han i förening med Solier iitnnar utgifva ett arbete; dock känner han äfven rätt väl de phanerogama växterna i Marseilles omgifningar. I Toulon, hvarest jag uppehöll mig 8 dagar, fann jag deremot flera Botanister. Med Dr. med. och Mad. Ven tre, som begge äro alldeles outröttliga örtkännare, gjorde jag nästan dagliga exkursioner, några gånger tillika i sällskap med Apothck. Cavalier ocb Auzendre, Mr. Hanri frän Luc och Arinicr frän Lyon. Toulon har till en stor del samma vegetation som Marseille, men den förekom mig rikare och var åtminstone mera utvecklad, på grund af sin mera gynnsamma belägenhet. Staden är mot N. och O. beskyddad af höga kalkberg. En otalig mängd af Trifolium, Mcdicago, Valerianclla, Fumaria och Orobanchc gaf mig tillräckligt att sköta. Leguminosfe äro i synnerhet förherrskande i dessa trakter: Spartium juuceum börjar nu att utveckla sina praktfulla blommor, denna tillika med Coronilla juncea, Calycotome spinosa. Dorycnium suflyuticosum, Genista pilosa, Cylisus scssilifolius äro de ymnigaste buskväxlerna. Afvcn af EuphorbiacccC är här en stor mängd, särdeles utmärkte sig den kolossala E. Characias, som öfvcrallt följer Provences kalkberg, den sällsynta E. dendroides o fl. a. Efter en dags exkursion till Ilyurcs, hvarest jag dock, till följe af ett ihållande regnväder, måste nöja mig med att betrakta en frodig Orangelund tätt invid staden, den första jag hade sett, och skönt blommande Dadelpalmer på slädens fria plats, samt fröjda mig öfver att lyssna till Söderns talrika Näktergalar, återvände jag till Marseille, hvarifrån jag expedierade min första växtsändning till hemmet och begaf mig sjelf öfver Avignon ocb Nismes till Montpellier. Detta i botanikens historia klassiska ställe och dess omgifning önskade jag lära känna närmare och förlängde mitt vistande derstädes till 1-4 dagar, under hvilken tid jag gjorde två exkursioner med den förträffliga Du na I, hvars välvilja jag ej nog kan erkänna, lian är en man pä 70 år vid pass, men ännu så rask, att han regulicrl hvarje vecka gör en exkursion med de studerande, oeh oaktadt åtminstone de tvenne

29 «57 turer, hvari jag deltog, voro mycket ansträngande i brännande hetta öfver en backig och ojemn terrain, var han dock oförlnilen och städse främst. Bada gångerna kom jag naturligtvis hem, belastad med ett rikt utbyte. Särdeles intresserade ena exkursionen mig; den gick till Aigtiie-monles, en gammal stad, på den ena sidan omgifven af flygsand, pä den andra af laguner, som stä i förbindelse med Medclhafvct. Sandväxterna voro mycket egendomliga: Imperata cylindrica, Rumex lingitanus, Orobanche eoernlea, Malcomia liltorea, Ephcdra distachya, Orlaya maritima, Schoenus mucroualus o. a. Midt i denna nästan Afrikanska natur öfverraskades ögat af alt träda en kraftig Pinieskog, liksom en oas i öknen. Den botaniska trädgården i Montpellier, är icke i bästa stånd; den nu döde Delilc, som hade öfverinseendet öfver densamma, var i sednare år försvagad och försummade trädgården; dock iiger den åtskilliga sköna saker, t. ex. ofantliga triid af Cellis auslralis, Magnolia grandiflora, Salisburia adianthifolia o. s. v. och i alla fall ur det intressant att liafva sett en plats, hvarest fordom Gouan, De C ande-lie och flere af Botanikens Coryphfcer vandrat. Den nuvarande Direktören för trädgärden, Mr. Martins, som tillika är professor i 1'école médecine (densamme som såsom bolanist medföljde den fransyska expeditionen till Norden och utgifvit sina botaniska iakttagelser derunder), har nyligen hlifvit utnämnd, men han var bortrest. Han skall vara mera Pbysiker och Meleorolog än Botanist. Dunal är Professor vid 1'Académie des sciences. Jag gjorde äfven bär bekantskap med God ron, förf. till den nya franska Floran; han är redan utnämnd till Rector vid Akademien i Montpellier, och denna hans nya befattning gifver honom så mycket alt sköta, att han icke för ögonblicket har mycken tid för botaniska sysselsättningar; jag fick således icke, hvad jag gcrna önskat, göra någon utvandring i hans sällskap. Från Montpellier begaf jag mig till Cette, hvarest jag for en tid tog afsked af Medclhafvct, och derifrån med canalfarlyg till Toulouse. På denna lur var icke myckel tillfälle alt botanisera, om jag undanlager att jag

30 13«här och der plockade en växt, när vi passerade en sluss, nf hvilka här, likasom i Sverige, är en ansenlig mängd. I Toulouse besökte jag den botaniska trädgården, som styres af Mr. M otruin Tandon, och fann den i bästa ordning. Älven gjorde jag några exkursioner med Dr. med. Colomiés, till hvilken jag hade rekommendations bref från Dr. Puel i Paris; men mitt vistande härslädes var blott kort, då jag måste ila vidare och efter i Va dags resa uppåt kanalen och sednare på Garonne, befann jag mig i Bordeaux. Från denna sköna ocli på minnesmärken rika stad hade jag svårt att lösgöra mig, så mycket mera som jag der träffade landsmän och danska tidningar. Också trifves botaniken der väl; der existerar en»société Linnéenne», i hvilken alla rigtningar af naturvetenskaperna äro representerade; detta sällskap håller möten om vintern och företager en stor exkursion om sommaren, hvilken exkursion just också ägde rum i dessa dagar, och man gjorde mig den äran att inbjuda mig att deri deltaga. Den var mycket intressant, särdeles för jemförelsen med det vestliga Frankrikes vegetation och Medelhafvets; och i sanning, när man plötsligen kommer till den förra från den sednare, skulle man knappast tro sig vara i samma land. För alt ännu noggrannare se den atlantiska Floran, uppehöll jag mig ett par dagar vid Teste du IJuit, nära invid kusten; för all komma dilul, passerar man de bekanta Ländes, hvarest vegetationen, så vidl jag kunde se från jernbanan, oaslikt består af lilex europanis och nanus samt nägra Erica-arter, särdeles K. cinerea. Öfveralll finner man stora planteringar af Pinus maritima, som också trifves väl i flygsanden vid kusten och var det enda barrträd i dessa trakter. Dess slammar äro långt kraftigare än P. silvestris, men den skall ej lemna så godt timmer, hvarföre den nordiska tallen också här är eftersökt. 1 flygsanden under tallskogens skugga växa i mängd Arbulus Unedo, Erica scoparia och cinerea, L'lex europajus, Sarothamnus och Cistus salviicfolius, och i nakna sanden Galium arenarium, Silene porlensis, Ca rex trincrvis Degland! Anthcmis mixta o. fl. andra sällsynta växter. De förnämsta botanister 1 Bordeaux,

31 1S9 mctl hvilka jag gjorde bekantskap, äro Mr. Desmoulins, President för Soc. Linn., Prof. Laterrade, som ar Direktör för den botaniska trädgården. Han ar en aldrig och mycket svag man, och derföre ar trädgarden ej heller mycket bevändt med. Dessutom Mr. Raulin, Professor i Naturvetenskaperna vid Lyceutn i Bordeaux; han är en ung och mycket duglig man, i hvars sällskap jag gjorde en ytterst intressant exkursion. Och nu har jag i nästan en månad vandrat här i Pyrenéerna. Hvilket herrligt land! Jag har icke förut sett något, som kan jemföras dermed och Ivillar att jag skall få se något, som skall göra större intryck på mig. Allt är här så rikt och tillika så bekant. Här i dalarna äro de flesta växter bekanta från Danmark; ängarna äro lika så frodiga som hos oss och bestå alldeles af samma grässlag; här är bokskog, blott ej så skön som vår hemma; kommer man litet högre upp i bergen, så påminner granskogen om Sverige, men der är blott Abies pectinata i stället för den Svenska Ab. excelsa; i dennas skugga trifvas många bekanta nordiska växter; och slutligen högst uppe nära invid den eviga snön finner jag växter, som tillhöra Norge och Lappland; men här är också naturligtvis derjemte en ofantlig mängd nya, och bland de mest i ögonen fallande växterna vill jag blott nämna Gentiana lulea och Burseri, som växa i tusentals nedåt bergkanterna, Lilium pyrenaieum, Iris xiphioides, den präktiga Kamondia pyrenaica m. fl 2. Utgifvareu al denna tidskrift liar, såsom redan blifvitnämndt, cihållit uppdrag att s;isom Rotanirus medfölja fregatten Eugenie nå dess resa kring jorden, dervid följande stationer möjligen komma att under tvennc års tid besökas: TcncrifFa, Hi 0 Janeiro, Montevideo, Cap Horn, Valparaiso, Lima, Panama, Si. Francisco i Califoraien, några af ögrupperna i Stilla Oceanen, Port Sidney ocli Port Adclaide på Nya Holland, Philippinerna, China, Singapore, Java, Isle de France, Goda Hoppsudden, St. Helena. Som afresan sker redan i slutet af 3cnna månad frän Karlskrona, har Hr Apolhek. K. Kr. Tliedenius i Stockholm (Stortorget) åtagit sig ombesörjandet af de återstående Olimrorna af denna årgång, hvartill åtskilliga uppsatser redan äro lofvade alt meddelas. Jag begagnar derföre delta tillfälle att hembära all min erkänsla ät de vänner, som genom bidrag hittills lättat uigifvandet af denna tidskrift. De förhoppningar jag i anmä-

32 160 lan till årgången 1849 uttalade, hafva ej till alla delar förverkligats; erfarenheten har lärt mig, att lios oss det allmänna intresset för vetenskapliga tidskrifter Br alllför ringa; att de resultater, hvnrtill inhemska Studier eller forskningar inom Botanikens område föranleda, af mången anses för Otillräckliga eller för ovigtiga alt hälla uppmärksamheten spänd och intresset lifligt; att ej bloll «le, som kunna, utan ännu mera de. som vilja till dylika skrifter lemna sina bidrag, äro allt för få; och slutligen att den läsande eller rättare sagdt den prenumererande publiken lios oss är sä ringa, all en utgifvare i de flesta fall nödgas se sina mödor lönade med rätt kännbara utgifter. Att emedlcrtid cll språkrör behöfves, särdeles mellan de yngre botanisterna, känner troligen livar och en af dem lifligl. Långt ifrån således, alt genom del ofvan sagda vilja afskräcka någon från att under de följande åren sälta sig i spetsen för ett dylikt förelag, måste jag, af kärlek för vetenskapens fortfarande lifaktighel i värt fädernesland, högeligen önska att så kunde ske; men i de nämnda förhållanderna ville jag, att man mätte se några af de orsaker, livarföre Nya Botaniska Notiser från ett och annat häll, troligen ined rälta, ådragit sig klander för att ej halva kunnat verka lill ernående af del mål, livartill de ständigt sträfval: bibehållande af ett nyttigt band mellan dem, som gemensamt älska den Skandinaviska Horan. Möjligen torde detta kunna pä annat sätt uppnäs, t. ex. genom att på obestämda tider utgifva smärre häften af afhandlingar och notiser, för hvilka ingen bestämd prenumeration behöfves. Bidragen lill en närmare kännedom af vår vegetation, underrättelser om vetenskapens framsteg inom ocli utom våra gränsor o. s. v. kunde på detta sätt meddelas, när tillräckliga ämnen af sådan beskaffenhet förefunnes, och man vunne derjemte det alllid med Botaniska Notiser främst afsedda syftet, att lemna rum för inbördes samverkan genom det lilla till det stora, hit sådant»archiv för Nordisk Växtkunskap» borde verkligen förberedas, särdeles om den Botaniska Reseföreningen ej upphörer att framdeles understödja några bemödanden för granskningen al" vår Floras alster pä ännu ej fullt kända trakter; och jag vägar derföre på det enträgnaste uppmana livar och en, som intresserar sig för detta förslag, alt åt. dess utförande egna sill bemödande. Skulle derföre ined denna Årgång Nya Botaniska Notiser afslutas, så torde jag fä rigta mina botaniska vänners uppmärksamhet på del tillfälle, som för öfrigt hos oss finnes att få sina upptäckter, anteckningar eller meddelanden spridda till liera läsare, det ncml. att genom bref lill någon af Hrr Ledamöter af hgl. Vetenskaps-Akademien, särdeles dess Sekreterare eller någon af Intendenterna vid Rikels Naturhistoriska Museum, få dem föredragna iuför.a.kadei»ien och sedermera införda i dess måmullligcn utkommande»olvcrsigt al Kg 1, Vet. Ak.uhs Förhandlingar.» Dell välvilja, livarmed Akademien omfattar älven hvaije nybörjare och upptager älven det minsta bidrag till utredandet af värt" lands naturhistoriska förhållanden, är en säker borgen all ingen behöfver frukta alt underställa sina iakttagelser eller arbeten en sådan pröfning. fl. J. ANDKIiSSON. STOCKHOLM, TBVCKT UOS JO 11. BKCKUAN, 1881.