SARTRE 3-tabellerna. The SARTRE 3 Tables

Transkript

1 VTI rapport 541/541A Utgivningsår/Published SARTRE 3-tabellerna Ytterligare en redovisning av europeiska bilförares åsikter om trafik och trafiksäkerhet The SARTRE 3 Tables Another set of opinions about traffic and traffic safety of European drivers Sven Dahlstedt

2

3 Utgivare: Publikation: Rapport 541/541A Utgivningsår: 2006 Projektnummer: Linköping Projektnamn: Sartre III Författare: Sven Dahlstedt Uppdragsgivare: Vägverket Titel: SARTRE III-tabellerna Ytterligare en redovisning av europeiska bilförares åsikter om trafik och trafiksäkerhet Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord: SARTRE är en akronym för "Social Attitudes to Road Traffic Risk in Europe", vilket är den fullständiga benämningen på ett omfattande samarbete mellan trafiksäkerhets- och trafikforskningsorganisationer i Europa för att genomföra samordnade intervjuundersökningar. Projektets första omgång startade i början av 1990-talet och omfattade då ungefär 16 länder i Väst- och Centraleuropa. I den här rapporterade tredje omgången av Sartre-projektet insamlades nya intervjudata om bilförares åsikter om ett flertal trafik- och trafiksäkerhetsfrågor. Intervjun omfattade i denna omgång 134 frågor och totalt erhölls användbara svar från mer än bilförare från 23 länder i Väst- och Centraleuropa. Intervjun gällde främst åsikter om hastigheter, bilbälten och alkohol, men innehöll även frågor om allmänna trafiksäkerhetsämnen, nya teknologier och ett antal självrapporterade beteenden. Rapporten syftar främst till att tillhandahålla det aktuella Sartre-materialet på ett någorlunda överskådligt sätt för dem som föredrar att själva gräva i siffermaterial. Den innehåller även en mycket kortfattad redogörelse för genomförandet av Sartre-projektet, och ett något mera utförligt avsnitt med kommentarer rörande materialets begränsningar. Huvuddelen av rapporten upptas sedan av 128 tabeller. I tabellerna redovisas intervjuresultaten fråga för fråga, med svarsfrekvenser för varje deltagarland och med sammanfattande median- eller medelvärden för att underlätta jämförelser. Nyckelord: SARTRE, attityder, trafiksäkerhet, förare, beteende, hastigheter, bilbälten, alkohol, forskningsmetodik ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska och engelska

4 Publisher: Publication: Report 541/541A Published: 2006 Project code: SE Linköping Sweden Project: Sartre III Author: Sven Dahlstedt Sponsor: Swedish Road Administration Title: The SARTRE 3 Tables Another set of opinions about traffic and traffic safety of European drivers Abstract (background, aim, method, result) max 200 words: SARTRE is an acronym for the project "Social Attitudes to Road Traffic Risk in Europe", which implies a collaboration between a number of organisations in the field of traffic safety and road traffic research in Europe to carry out coordinated surveys. The first phase of the project started in the early 90's and then it included about 16 countries in Western and Central Europe. In the third round of the continued Sartre project, reported here, new interviews were conducted with European drivers to study their attitudes to traffic and traffic safety. This time the questionnaire contained 134 questions, and more than 23,000 drivers were interviewed in 23 countries in Western and Central Europe. The main topics were speeds, seat belts and alcohol, but the interview also covered some more general traffic safety issues, new technologies as well as some questions concerning self-reported behaviour. The purpose of the report is mainly to give a reasonably clear presentation of the available Sartre data in a format for those who wish to do their own data-digging and make their own comparisons. As an introduction the report contains a very brief account of the Sartre project and a number of more detailed comments regarding the limitations of the study and the obtained results. The major part of the report contains 128 tables, each giving the results of a single question in the interview. The results are presented as response distributions for each participating country, supplemented with summarizing average or median results for ease of comparison. Keywords: SARTRE, attitudes, driver, behaviour, traffic safety, speed, seat belt, alcohol, interview, methodology ISSN: Language: No. of pages: Swedish and English

5 Förord Sartre-projektet startade 1990 som ett relativt litet, men ambitiöst, initiativ av några europeiska forskare och en icke-forskande trafiksäkerhetskonsult. Efterhand ökade omfattningen och så småningom kom den första Sartre-omgången (Sartre I) att omfatta ungefär 16 länder. Projektet upplevdes av många som en stor framgång och fem år senare genomfördes följaktligen Sartre II, och efter ytterligare drygt fem år Sartre III. Det svenska Sartre-deltagandet har finansierats av Vägverket och motiverats av ett överordnat intresse att delta i det europeiska samarbetet rörande trafiksäkerhet snarare än av ett uttalat kunskapsbehov. Under de två första omgångarna kom Sverige med i Sartre-samarbetet först efter att de flesta forskningsmetodologiska frågorna (inklusive frågeformulärens utformning) hade avhandlats, och under Sartre III sköttes de forskningsmetodologiska förberedelserna av en liten kärngrupp av forskare från de tidigare omgångarna. Rollen som svensk projektledare har därför i huvudsak varit att i efterhand arbeta med, sammanställa, tolka och bedöma insamlade intervjudata vilka presenteras som Sartre-resultat i denna tabellrapport (och dess föregångare). Motivet för att sammanställa rapporter med enbart tabeller var att jag (och åtminstone några av mina första uppdragsgivare) kände ett behov/intresse av att kunna bläddra i/skumma den ganska enorma Sartre-databasen. De sammanställningar som gjorts inom Sartre-konsortiet bedömdes dessutom inte vara tillräckligt lättillgängliga eller informativa. Eftersom det kunde finnas ett liknande intresse även utanför den svenskspråkiga delen av världen har rapporterna gjorts tvåspråkiga. När jag drabbades av sjukdom och inte kunde fullfölja Sartre blev arbetet med den sista överarbetningen och tryckningen av Sartre III-rapporten kraftigt försenat. Rapporten publiceras nu (förhoppningsvis innan nästa Sartre-omgång påbörjas) tack vare goda vänner och hjälpsamma kollegor. Alla åsikter som framförs i rapporten är mina egna, och det kan inte förutsättas att de delas av uppdragsgivaren. Linköping maj 2006 Sven Dahlstedt VTI rapport 541/541A 1

6 Preface The Sartre project started 1990 as a small, but ambitious, initiative by a few European researchers together with an independent traffic safety consultant. Gradually the project grew and finally Sartre I included about 16 European countries. The project was seen as a great success in many places, so accordingly, five years later Sartre II was carried out and then, after another five years, also Sartre III. The Swedish participation has been financed by the Swedish Road Administration and has been motivated more by an ambition to take part in the European road safety cooperation rather than an interest in the study itself. During the first two Sartre rounds Sweden joined the project so late that most of the methodological issues (including the questionnaire) had already been settled, and in Sartre III the methodological work was done by a small core group of researchers from the previous rounds. Therefore, the Swedish work has been mainly to afterwards compile, interpret, review and present the Sartre data as in this and the preceding reports of tables. The motive for compiling a report with only tables and no accompanying comments or interpretations has been that both I myself, and some of my sponsors, felt a need for/interest in browsing through at least the surface of the large Sartre database. This aim did not seem to be fulfilled by the available Sartre reports. Since it seemed probable that such a need/interest might appear also somewhere outside the Swedish speaking part of the world, the reports have been bilingual in order to save someone from doing this job once more but in another language. Unfortunately I fell ill during the final revision of the manuscript to this report which delayed its publication about two years. Now when it is finally printed (hopefully before Sartre IV is started) it is thanks to good friends and helpful colleagues. Any expressions of opinion found in the report are my own, and not necessarily endorsed by my sponsor. Linköping May 2006 Sven Dahlstedt 2 VTI rapport 541/541A

7 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts av forskningschef Hans Erik Pettersson Sven Dahlstedt har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus Projektledarens närmaste chef Lena Nilsson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering För överensstämmelsens skull har rapporten skrivits på samma format som rapporterna från Sartre I (VTI rapport 403/403A) och Sartre II (VTI rapport 446/446A). Quality review Internal peer review has been performed by Research Director Hans Erik Pettersson Sven Dahlstedt has adjusted the final manuscript The head of the project leader Lena Nilsson has reviewed and approved the report for publishing For consistency reasons the report has been written on the same format as the previously published reports from Sartre I (VTI rapport 403/403A) and Sartre II (VTI rapport 446/446A). VTI rapport 541/541A 3

8 Innehållsförteckning Sid Contents Del 1 Konventionell redovisning 5 Part 1 Customary presentation Page (Swedish text) 5 10 Sartre-projektets bakgrund och syfte 5 Background and purpose of the Sartre project Genomförande 6 Project methodology 12 Bearbetningar 7 Calculations and transformations 14 Kommentarer till rapporten 9 Comments to the report 15 Några läsanvisningar 9 Some reading hints 16 (Engelsk text) Del 2 Några anmärkningar mot projektet Part 2 Some remarks regarding the project Svensk version 17 (Swedish text) (Engelsk text) English version 23 Referenser 29 References 28 Del 3 tabellerna Part 3 The tables Förkortningar och beteckningar 31 Abbreviations and notations 31 Tabeller 32 Tables 32 Bilagor Appendices Svenskt intervjuformulär 161 Swedish questionnaire 161 Engelskt intervjuformulär 176 English questionnaire 176 Register över variabelnamn 191 Index of variables 191 Sakregister 194 Subject index VTI rapport 541/541A

9 Del 1 Konventionell redovisning Sartre-projektets bakgrund och syfte Sartre-projektets bakgrund och historia har redan presenterats i flera versioner, på svenska av Dahlstedt (1994a) och på engelska av bl.a. Barjonet och Benjamin (1993). Här ges därför endast en mycket summarisk sammanfattning. SARTRE står för "Social Attitudes to Road Traffic Risk in Europe, och är ett samarbetsprojekt mellan trafiksäkerhets- och trafikforskningsorganisationer i de flesta västoch centraleuropeiska länder. Projektet startade 1990 som ett ganska blygsamt initiativ av några forskare tillsammans med en oberoende trafiksäkerhetskonsult från IDBRA (International Driver Behaviour Research Association). På ett par år växte sedan projektet till att i första omgången (Sartre I) slutligen omfatta ungefär 16 länder. Syftet med Sartre var att ge en översikt över inställningen till några trafik- och trafiksäkerhetsfrågor i olika delar av Europa med olika givna förutsättningar. Projektet skulle genomföras på ett sådant sätt att insamlade data skulle medge såväl enkla jämförelser (Dahlstedt, 1994a; 1994b) som mera avancerade statistiska analyser (Cauzard, 1995b; Christ och Brandstätter, 1995; Dahlstedt, 1994c). På många håll presenterades/uppfattades den första Sartre-omgången som ett så lyckat projekt att det blev naturligt att planera en upprepning. En sådan (Sartre II) genomfördes och resultaten från denna andra omgång har presenterats i olika versioner t.ex. av SWOV (1998a; 1998b; 1998c) och Dahlstedt (1999). I Sartre II hade antalet deltagande länder ökat till 19 eftersom Tjeckoslovakien delats i Tjeckien och Slovakien, Danmark dragit sig ur, men Finland, Grekland, Polen och Slovenien tillkommit. Den framgången måste givetvis också upprepas, vilket nu gjorts i en tredje omgång (Sartre III) med ännu flera deltagare. Det svenska deltagandet i den första Sartre-omgången beslutades väldigt sent och motiverades mera med europeisk trafiksäkerhetssolidaritet än av ett kunskapsbehov. Sedan många år genomfördes ju regelbundet återkommande attitydmätningar bland alla svenska trafikanter (Rydgren, 1986; Bengtsson, 1987; Warnemo, 2003), inte bara bland bilförare som i Sartre. Bland de svenska uppdragsgivarna fanns de som önskade en någorlunda lättbläddrad sammanställning av resultaten från Sartre I, både för enkel tillgång till egna referensdata och för att kunna visa upp ett siffermaterial för utländska motparter. Därför producerades en svensk-engelsk rapport med enbart resultattabeller (Dahlstedt, 1994b), som faktiskt rönte en viss efterfrågan. Inför Sartre II var situationen likartad och behovsbilden ungefär densamma. Därför producerades en ny tvåspråkig rapport med resultaten från den andra Sartre-omgången sammanställda i tabellform (Dahlstedt, 1999). Även den rapporten gick ut i en relativt stor upplaga trots att den fanns tillgänglig på Internet. När det så blev en tredje Sartreomgång var det naturligt att också ge ut resultaten från denna i en tredje tvåspråkig rapport med resultattabeller, vilken nu föreligger. Syftet med de svenska tabellsammanställningarna från Sartre I, II och III har alltså främst varit att underlätta för dem som vill ha mer information än vad som finns i t.ex. ett färdigt stapeldiagram, men också att tillhandahålla ett datamaterial som medger vissa grövre, egna jämförelser och analyser. VTI rapport 541/541A 5

10 Genomförande Även när det gäller uppläggning och genomförande av Sartre-projektet finns flera relativt utförliga redovisningar. Den svenska delen av den första Sartre-undersökningen har beskrivits detaljerat av Dahlstedt (1994a) och uppläggningen av Sartre II och III var likartad i de flesta avseenden. Översikter över hela projektet har presenterats med olika detaljeringsgrad av Cauzard (1993 och 1994 för Sartre I, och 1998 för Sartre II). I redogörelsen nedan kommer därför endast några av huvudpunkterna att beröras. Den läsare som önskar mer detaljerad information hänvisas till någon av de refererade rapporterna. Intervjuerna i Sartre I innehöll ca 200 frågor, vilka i huvudsak var disponerade i fem huvudområden: trafiksäkerhet i allmänhet, hastigheter, alkohol, bilbälten och "Europafrågor". Ett 20-tal av frågorna berörde inte trafik utan gällde mer konventionella socioekonomiska bakgrundsdata. Innehåll, formulering och utformning av intervjuformuläret diskuterades fram av de deltagare som hade hunnit bli medlemmar i konsortiet före våren 1991 och som även haft möjlighet att delta i alla möten. Originalformuläret utformades parallellt i en engelsk och en fransk version. Deltagare som tillkom senare fick sedan själva formulera sina respektive nationella versioner med utgångspunkt från endera av originalen. Vid behov samordnades arbetet av projektets koordinator på INRETS. Inför Sartre II insåg man att den första intervjun varit alltför omfattande, och antalet frågor minskades till cirka hälften. Alla Europafrågor togs bort, liksom frågor som inte hade diskriminerat mellan förargrupper eller mellan länder och frågor som av andra skäl bedömdes mindre väsentliga. Några frågor modifierades och ett fåtal tillkom rörande bl.a. miljöförstöring och det högaktuella ämnet Trafik och informationsteknologi. Det totala antalet frågor blev 115. En annan skillnad, jämfört med den första intervjuomgången, var att endast en engelsk originalversion av frågeformuläret togs fram till vilken alla nationella versioner skulle anpassas. Till Sartre III togs ett antal frågor om upplevd risk för olika färdsätt och aktiviteter bort. I stället tillkom frågor om främst övervakning och ny teknik så att undersökningens omfattning ökade till totalt 134 frågor. Den svenska versionen av frågeformuläret som användes i Sartre III återfinns i Bilaga 1 och det engelska originalet i Bilaga 2. Vid översättning av intervjuformuläret i Sartre III skulle det engelska originalet följas "så nära som möjligt" för jämförbarhetens skull (generellt villkor för deltagande i Sartre-konsortiet). Andra villkor var att de nationella stickproven skulle omfatta personliga intervjuer med minst personer, att stickproven skulle utgöra representativa urval av aktiva bilförare, och att alla intervjuer skulle genomföras vid personliga besök hemma hos respondenterna. För de allra flesta frågorna visades färdiga svarskort så att respondenterna skulle veta vilka svarsalternativ som var möjliga/tillåtna. På svarskorten fanns inte något Vet ej -alternativ angivet. Ytterligare ett villkor var att alla konsortiemedlemmar (se Texttabell 1) skulle ha tillgång till alla andras data. Detta villkor uppfylldes genom att INRETS i Frankrike även denna gång tog ansvaret för att sammanställa en central databas som alla deltagare kunde få utdrag eller kopior från. Procedurerna för stickprovsdragning och datainsamling i Sartre III varierade mellan de deltagande länderna, men i de flesta fall gjordes åtminstone intervjuerna av kommersiella marknadsundersökningsföretag. Tekniken för stickprovsdragning varierade avsevärt. Tio länder rapporterade att urvalet gjorts med en reell slumpning, oftast i kombination med en geografisk stratifiering, medan åtta länder gjorde kvoturval baserade på 6 VTI rapport 541/541A

11 ålder och kön samt i några fall yrke och/eller hemort. För fem av länderna är de tillgängliga metodbeskrivningarna så knapphändiga att urvalstekniken inte kan fastställas. Datainsamlingen gjordes främst under hösten-vintern , men utspritt från september oktober 2002 (Spanien) till mars april 2003 (England och Portugal). I vilken utsträckning strävandet efter jämförbarhet, såväl mellan länder som över tid (mellan Sartre-omgångar), verkligen infriats har tyvärr inte fastställts. Med utgångspunkt från de svenska erfarenheterna och ett antal iakttagelser, som diskuteras i rapportens Del 2 nedan, kan det dock vara på sin plats med en uppmaning till viss försiktighet då jämförelser görs och slutsatser dras. Texttabell 1 Deltagande länder och respektive institution, samt undersökningens omfattning i de tre omgångarna av Sartre-projektet. Sartre I Sartre II Sartre III Land Institution/ Netto- Netto- Nettoorganisation stickprov stickprov stickprov Belgien IBSR Cypern ETEK Danmark RfT / DTF England TRL Estland STRATUM Finland VTT Frankrike INRETS Grekland NTUA HIT Irland NRA Italien SIPSiVi Kroatien HAK Nederländerna SWOV Polen ITS Portugal PRP /ISCTE Schweiz BPA/BFU/UPI Slovakien ASSP-ARK Slovenien SPV Spanien DGT Sverige VTI / VV Tjeckien CDV Tjeckoslovakien USMD Tyskland BASt Ungern KTI Österrike KfV Bearbetningar Vid sammanställningen av den gemensamma Sartre III-databasen hos INRETS gjordes ett antal elementära kontroller av kvaliteten hos rådata. Efter sammanställningen gjordes dessutom några enklare rimlighetskontroller (Cauzard, 1998). Då upptäcktes bl.a. att de representativa urvalen i några länder inte var tillräckligt representativa, varför det var VTI rapport 541/541A 7

12 nödvändigt att komplettera/korrigera data för dessa länder (Cauzard, 2003). Det kompletterade datamaterialet utgör underlag för alla resultat som presenteras i föreliggande rapport. För övrigt gjordes inga medvetna bearbetningar eller transformeringar av de erhållna datamängderna. En avsevärd och oavsiktlig dataförenkling gjordes dock i och med att alla Vet ej -svar kodades som Ej -svar vid filsammanläggningen. Troliga orsaker kan ha varit bristande metodikinsikt om värdet av att hålla isär de två svarsalternativen och att det ansågs alltför resurskrävande och kostsamt att göra detta. Med tanke på att antalet Vet ej -svar i Sartre I ibland kunde uppgå till 15 à 20 % för vissa frågor i vissa länder (Dahlstedt, 1994b) innebär förenklingen en avsevärd försämring av rådatas kvalitet för åtskilliga frågor. När bearbetningarna för den svenska rapporten gjordes så fanns inte någon förbättring av rådataversionen planerad eftersom detta bedömdes bli för dyrt (Cauzard, 2002b). I oktober 2003 kom dock ett meddelande att det nu fanns en kompletterad version av rådatasammanställningen, i vilken Vet ej -svaren separerats från Ej-svar. Denna sammanställning blev tyvärr tillgänglig för sent för att kunna utnyttjas som underlag till föreliggande rapport. I de svenska tabellrapporterna från Sartre I och II (Dahlstedt, 1994b och 1999) gjordes några modifieringar och transformeringar av datamaterialet. Ett antal sammanfattande centralvärden presenterades i varje resultattabell för att öka överskådligheten och underlätta vidare analyser. Bedömningsskalor vändes, "Vet ej"-alternativet placerades in på skalorna och ett antal frågor ströks. I Sartre III-data fanns, som redan nämnts, inga Vet ej -alternativ och intervjun hade kortats ner så mycket att endast ett fåtal frågor bedömdes som helt irrelevanta. Omvändning av bedömningsskalor har dock skett på likartat sätt som tidigare. Strävan har varit att i alla tabeller koda de mest trafiksäkra åsikterna med de högsta skalvärdena och följaktligen presentera hög trafiksäkerhet till höger i tabellerna. Denna princip har dock inte kunnat följas helt konsekvent. Exempel på uppenbara undantag är några av alkoholfrågorna där höga värden betyder hög alkoholkonsumtion. För varje enskild fråga är det möjligt att studera detaljerna för skalans omvändning genom att jämföra formuleringarna och beteckningarna i tabellerna med frågeformulären i Bilaga 1 eller 2. De strykningar som gjorts gäller främst ett antal frågor av sociologisk bakgrundskaraktär som endast är av intresse för korssorteringar eller andra analyser. Av sakfrågorna är det endast en fråga om alkohol och tre frågor om tunnelkörning som tagits bort. Det allmänna (läs-)värdet hos rapporten har bedömts öka snarare än minska när dessa frågor utgått. Några elementära bakgrundsdata redovisas för den som t.ex. önskar jämföra stickprovssammansättningen i de olika länderna. Den intresserade läsaren torde ganska enkelt kunna konstatera vilka frågor som inte redovisas i tabellerna genom att jämföra tabelltexterna med frågeformulärstexten i Bilaga 1. Eftersom de allra flesta svarsfördelningarna är påtagligt sneda, svaren på många frågor till och med extremt snedfördelade, har medianvärdet använts som det mest rättvisande sammanfattande centralmåttet. För att medianen ska få bästa möjliga diskriminerande effekt har inte bara angetts vid vilket bedömningsvärde den ligger, exempelvis 4 = Ganska bra, utan ett mera precist värde har beräknats. Under antagande att bedömningarna återspeglar en bakomliggande kontinuerlig variabel, och att de är jämnt fördelade inom respektive klass, har det exakta medianvärdet interpolerats fram, oftast med två decimalers noggrannhet. Endast i några få fall har aritmetiska medelvärden beräknats, vilket i de fallen är tydligt angivet i respektive tabell. 8 VTI rapport 541/541A

13 Kommentarer till rapporten I en mera konventionell rapport med mera text och mindre tabeller brukar det oftast finnas ett avslutande avsnitt där det vetenskapliga och/eller tillämpade värdet av de presenterade forskningsresultaten diskuteras. Blotta mängden enskilda forskningsresultat i denna rapport gör en sådan diskussion praktiskt taget orimlig. I stället ges här några mer konkreta kommentarer, medan diskussionen av hela projektet och dess resultat har samlats i ett separat avsnitt i rapportens Del 2. Tabellerna i rapportens Del 3 är baserade på det dataunderlag som sammanställdes på INRETS i Frankrike dit nationella rådatafiler skickades från alla deltagarländerna. Innan sammanställningen hade rådatamaterialet genomgått ett antal rimlighetskontroller och i några fall korrigerats/kompletterats (se avsnittet Bearbetningar ovan) men annars inte ändrats. Sammanställningen gjordes på en Mac-dator med SPSS-11 som databehandlingsprogram. Data överfördes i slutet av maj 2003 till Sverige (VTI), först som en SPSS.sav-fil med ett antal vidhängande problem och senare som en SPSS.por-fil utan märkbara felaktigheter. Den enda svenska bearbetning av materialet som sedan gjorts är att ordningen mellan svarsalternativen har kastats om för ett antal frågor. Förhoppningsvis är tabellerna i rapportens Del 3 självförklarande. Treställiga ISO-koder har valts för att beteckna deltagarländerna eftersom de förefaller vara de mest intuitivt lättolkade av alla förekommande förkortningssystem. För att undvika alla tveksamheter bör framhållas att medianerna i högerkanten av varje tabell alltid är beräknade på det faktiska antalet svar på frågan, dvs. värdet i kolumnen N. I tabellerna förekommer ibland understrukna siffror skrivna i fetstil eller kursiverad fetstil. Markeringarna härrör från jämförelser med motsvarande resultat i Sartre IIrapporten (Dahlstedt, 1999). Värden i fetstil med prickad understrykning (se som exempel Portugal i Tabell 2) markerar värden som är alldeles för stora jämfört med Sartre II. Värden i kursiverad fetstil med heldragen understrykning (se som exempel flera länder i Tabell 1) markerar värden som är alldeles för små jämfört med Sartre II. Skillnaderna är så stora att det kan verka som skriv- eller räknefel. Alla markerade värden har dock kontrollerats och befunnits korrekta enligt tillgängliga rådata. Avsikten med denna rapport är dock inte att ge detaljerad kritik av alla enskilda resultat i Sartre-projektet. Den läsare som är intresserad får själv jämföra markerade värden med Sartre II-resultaten förslagsvis på (dvs. Dahlstedt, 1999). Några läsanvisningar För den som är intresserad av att studera och analysera siffror och procenttal för olika länder ges nedan några anvisningar om hur det ganska omfattande tabellmaterialet är disponerat och presenterat. Först och främst bör framhållas att det i slutet av rapporten finns två register. Det ena är en alfabetisk förteckning av alla variabelnamn, ibland med ganska svårassocierade kortformer och avsedda för den som ägnar sig åt Sartre-materialet vid mer än bara enstaka VTI rapport 541/541A 9

14 tillfällen. Det andra registret torde vara något mer lättillgängligt. Det utgörs av en mer konventionell förteckning över alla ämnen som förekommer i de olika tabellerna. Resultattabellerna presenteras i stort sett i samma ordning som frågorna var ordnade i intervjuformuläret. Alla bakgrundsdata som ålder, kön, utbildning, inkomst med flera (Tabellerna ) har dock samlats i slutet av redovisningen oavsett var i intervjun frågan ställdes. För den som vill ha en uppfattning om intervjuns innehåll, och sedan titta på resultaten, rekommenderas därför en blick på formuläret (svensk version i Bilaga 1 och engelsk i Bilaga 2) som introduktion till tabellsamlingen. Varje tabellsida inleds med ett variabelnamn som förhoppningsvis ska ge vissa associationer till innehållet. Namnen har egentligen ingen betydelse för den aktuella resultatredovisningen. De är avsedda för eventuella fortsatta bearbetningar av data, t.ex. LISREL-analyser som har använts för kompletterande analyser av resultaten från de två föregående Sartre-omgångarna (Dahlstedt, 1994c; 2000). Överst till höger på tabellsidorna finns dessutom en anteckning om frågan är ny eller om den har ändrats sedan tidigare Sartre-omgångar. Under variabelnamnet återfinns frågetexten på svenska och engelska. I själva tabellhuvudet redovisas de svarsalternativ som förekom med angivande av de värden som använts vid beräkningen av medelvärden eller medianer. I de flesta fall är svarsalternativen ordnade från "låg trafiksäkerhet till hög trafiksäkerhet. I tabellerna återfinns de olika länderna betecknade med treställiga ISO-koder. För Sverige, längst ner i varje tabell, redovisas data från alla tre Sartre-omgångarna. För övriga länder presenteras bara medianvärdet från den förra Sartre-omgången (Sartre II) i kolumnen längst till höger för jämförelse med nu rapporterade Sartre III-värden. I tabellerna förekommer ibland understrukna siffror i fetstil eller kursiv fetstil. Innebörden har redan berörts i avsnittet Kommentarer till rapporten ovan och diskuteras även i rapportens Del 2 nedan. Här torde det räcka med att framhålla att dessa värden är så avvikande från resultaten i Sartre II att de kan betecknas som närmast orimliga och alltså bör tolkas därefter. 10 VTI rapport 541/541A

15 Part 1 Customary presentation Background and purpose of the Sartre project The history and background of the Sartre project has been told several times before, in Swedish by Dahlstedt (1994a) and in English by e.g. Barjonet och Benjamin (1993). Therefore, this account will be very brief. The acronym SARTRE means Social Attitudes to Road Traffic Risk in Europe, which is a cooperative research project involving the traffic safety organisations and/or the road research institutes of most countries in Western and Central Europe. The project started in 1990 as a small-scale initiative of a few researchers and an independent nonresearcher from IDBRA (International Driver Behaviour Research Association). In a few years the project then grew until it included approximately 16 countries when the first round of the study was carried out (the number depending on definitions and politics). The aim of Sartre was to make a comprehensive review of the attitudes to some current issues of road traffic and traffic safety in various parts of Europe with differing backgrounds. The main purpose of the project was purely descriptive; to show the current situation irrespective of all the existing cultural and legislative differences. The data were to be used both for simple comparisons (Dahlstedt, 1994a; 1994b) as well as for more advanced statistical analyses (Cauzard, 1995b; Christ and Brandstätter, 1995; Dahlstedt, 1994c). In many places the first Sartre round was regarded as such a success that it was natural to plan a continuation. This second Sartre study was carried out and the results have been presented in several versions for example by SWOV (1998a; 1998b; 1998c) and Dahlstedt (1999). The number of participating countries had increased to 19 as Denmark had dropped out, but Czechoslovakia had been split into two states and Finland, Greece, Poland and Slovenia had joined the consortium. This success must of course also be repeated, which now has been accomplished as Sartre III with 23 participating countries. The Swedish participation in the first Sartre round was decided very late, and was motivated much more by a sense of European traffic safety solidarity than by any need for the research (knowledge) itself. Sweden had since many years a yearly survey covering 5,000 road users (Rydgren, 1986; Bengtsson, 1987; Warnemo, 2003), not just car drivers as in Sartre. Among the sponsoring Swedish clients there was a need for an easily accessible data set, which could be used both for own referencing and also as a basis for discussions with non-swedish speaking counterparts. Therefore a bilingual report was produced containing only data tables (Dahlstedt, 1994b), and there was a certain demand for it. The situation was very much the same before Sartre II, as was the interest for more survey data on car drivers. Nevertheless Sweden joined the consortium and another bilingual report was produced with data tables from the second round (Dahlstedt, 1999). That report was also in some demand in spite of it being available on the internet. So when a third Sartre round was launched it seemed quite natural to publish a third set of bilingual result tables, which is now presented in this report. VTI rapport 541/541A 11

16 Thus, the purpose of presenting the Swedish/English sets of tables from Sartre I, II and III has been to facilitate for those who want somewhat more information than what is available in a simple bar graph, and for those who might be interested in doing some comparisons or analyses of their own. Project methodology Also regarding the methodological details of the Sartre studies, there are already several accounts both on a national and on the international level. The Swedish part of Sartre I has been reported by Dahlstedt (1994a) and a very similar approach was used also in Sartre II and III. The whole project has been described several times, more or less in detail, by Cauzard (1993 and 1994 Sartre I, and 1998 Sartre II). The account below is therefore rather brief and an interested reader wanting a little more detail is referred to the reports by Cauzard. The first Sartre interview contained about 200 questions, covering mainly five topics; traffic safety in general, speeds, alcohol, seat belts and European-issues. About 20 questions dealt with common socio-economic background factors. The contents, the design of the questionnaire and the phrasing of each question had been thoroughly discussed by those who had become members of the Sartre consortium before spring 1991, and who also had had the possibility to take part in all meetings. The original questionnaire was developed in two parallel versions, one in English and the other in French. Either of these originals was then to be used as the basis for the various national questionnaires which were accomplished by the researchers (or their organisations) independently, or with some correspondence with the project coordinator at INRETS. In the planning of the second study (Sartre II) it was realised that the first questionnaire had been too large, and the number of questions was reduced to about one half. All the European questions were deleted and also those which had low discriminating power (between driver categories or between countries) or deemed unimportant for some other reason. Some questions were modified and a few were added regarding e.g. air pollution and the very current subject Information technology and/in traffic making the total number of questions 115. Another difference compared to Sartre I was that only an English version of the interview form was presented, and all national versions should conform to this single original. In Sartre III a few more questions, mainly about the subjective risk of different means of travel and activities, were deleted. Instead a number of questions concerning supervision and new technology were added, extending the total number of questions to 134. The English original of the Sartre III questionnaire is enclosed in Appendix 2 and the translated version used in the Swedish interviews can be found in Appendix 1. According to the rules of the Sartre consortium the translation of the questionnaire should be as close as possible to the original in order to make comparisons between countries (and languages) possible. Other conditions stipulated that all interviews should be face-to-face and be carried out in the respondent s home. For most of the questions ready-made response cards were shown, indicating the allowed/available response alternatives for a question. The alternative Don t know was never shown as an alternative. Each national sample should be a representative selection of at least 1,000 active car drivers. A further condition, to assure the free flow of information, was 12 VTI rapport 541/541A

17 that each member of the consortium (see Text table 1) should have access to the data of all the other members. Just as in Sartre I and II this interchange was accomplished through INRETS, where a common data base was compiled and made available to all participants. The techniques for sampling and data collection in Sartre III varied between countries, but in most cases at least the interviewing was made by commercial survey institutes. The sampling procedures differed quite a lot. From 10 countries the available reports indicate a basically random sampling often combined with geographical stratification, while eight countries used quota sampling with age and gender, and sometimes also profession and/or place of residence, as quota criteria. Five participants have provided so scanty methodological accounts that a true characterization of the sampling method cannot be made. Most of the interviewing was carried out during autumn-winter , starting during September October in Spain and ending during March April in the United Kingdom and Portugal. Unfortunately, it has not been verified to what extent the planned comparability between samples (between countries and over time) really has been accomplished. Based on the Swedish experiences and observations discussed in Part 2 below it seems, however, worthwhile to point out that a certain caution might be warranted when making comparisons and drawing conclusions. Text table 1 The members of the Sartre-consortium and the size of the study in each of the Sartre rounds Sartre I Sartre II Sartre III Institution/ Net- Net- Netorganisation sample sample sample Austria KfV 1,086 1,005 1,002 Belgium IBSR 1,104 1,003 1,006 Croatia HAK 1,035 Cyprys ETEK 1,004 Czech republic CDV 1,000 1,026 Czechoslovakia USMD 1,071 Denmark RfT / DTF 1,260 1,076 Estonia STRATUM 1,002 Finland VTT 1,000 1,000 France INRETS 1,004 1,011 1,000 Germany BASt 1,021+1,067 1,802 1,005 Greece NTUA HIT 1,009 1,000 Hungary KTI 999 1,000 1,020 Ireland NRA 835 1,058 1,014 Italy SIPSiVi 1,000 1,136 1,003 Netherlands SWOV 1,009 1,010 1,009 Poland ITS 1,040 1,015 Portugal PRP /ISCTE 1,048 1,103 1,025 Switzerland BPA/BFU/UPI 1,000 1,000 1,000 Slovakia ASSP-ARK 1,003 1,115 Slovenia SPV 1,062 1,056 Spain DGT 1,207 1,451 1,694 Sweden VTI / SRA 1,266 1,003 1,027 United Kingdom TRL 1,449 1,029 1,237 VTI rapport 541/541A 13

18 Calculations and transformations During the compilation of the common Sartre III data base at INRETS a number of checks were made of the quality of the raw data and corresponding rectifications were made (Cauzard, 1998). After some plausibility checks it was also found that some of the representative samples were not sufficiently representative, why some completions/ corrections were made (Cauzard, 2003). The resulting data set is the basis for all further Sartre work, the present report included. Otherwise, no conscious processing, calculations or transformations of the data were undertaken. However, a considerable unintentional data reduction was made when all Don t know -responses were coded as Missing data. Whether this was because of disregarding the significance of distinguishing these two alternatives or considering it a too resource demanding and costly procedure, or simply a way to facilitate the data processing, was never established. But since the number of Don t know in Sartre I was in general around 1%, and for some questions in some countries as high as 15 20% (Dahlstedt, 1994b), this simplification means a real quality loss for several questions of the interview. When the data processing for this report started there were no plans for a more detailed version of the data set (Cauzard, 2002b). However, a revised data set, which distinguished between Don t know and Missing, was presented in October Unfortunately, this was about half a year too late for the present report. In the Swedish reports of tables from Sartre I and II (Dahlstedt, 1994b and 1999) a number of modifications and transformations were made, and in each table some summarizing measures were also calculated. Some of the changes were made in order to increase the clearness and consistency of the material, while others were made in order to facilitate further analyses. The changes were of three different kinds: reversing of the rating scales, positioning of the Don t know -responses along the scales and deletion of some questions. In the Sartre III data there are no Don t know -responses, as already mentioned, and the interview had been so much abbreviated that only very few questions were considered irrelevant for this collection of tables. But the reversal of the rating scales remains the same; in all tables where it was possible the opinions indicating the most traffic safety have been given the highest numeric codes and should therefore be found on the right hand side of the tables. This principle could not be applied completely throughout, and some obvious exceptions are e.g. some of the questions concerning speed and alcohol. For each question the reversal of the rating scales can be studied by comparing the formulations in the tables with the questionnaire in Appendix 2 (Swedish questionnaire in Appendix 1). The deletions, which have been made, concern mainly questions regarding sociological background data intended for cross-sorting and more advanced analyses. Some basic background information has been retained and can be found in the final tables of the collection. Concerning the points at issue, questions about alcohol and driving in tunnels have been deleted. Finding out exactly what questions that have not been reported and what has been changed should be rather easy by comparing the tables (arranged as in the questionnaire) with the actual questionnaire in Appendix 2. Since most of the response distributions are obviously skewed, some of them even extremely skewed, the median has been used as the most un-biased and fair indicator of 14 VTI rapport 541/541A

19 a central tendency. To improve the discriminative effect of the medians not only the category where the median is situated is presented (e.g. 4 = Rather good ), but a more precise location of the median has been calculated. On the assumptions that the ratings correspond to a (probable) continuous variable of experience/opinion, and that the ratings are approximately evenly distributed within the category, the exact position of the median within a category has been interpolated. The arithmetic mean has been used in a few cases, which is clearly indicated in those tables. Comments to the report In a more conventional report with more text and less data there is usually a concluding section where the scientific and/or applied value of the presented results is discussed. As for the present report, the amount of results in itself makes such a discussion unreasonable. Instead, a few comments to the report are given below, while a more general discussion of the Sartre project and its results is presented as a separate section in Part 2 of this report. The tables in Part 3 of the report are all based on the complete Sartre data set which had been compiled at INRETS in France, where the national raw data files had been sent by all the participants. Before the compilation the data material had been checked for completeness and relevance and in some cases corrected (see the section Calculations and transformations above). Otherwise no changes had been made. The compilation was done on a Mac-computer with SPSS-11 as data management software. In the end of May 2003 data were transferred to Sweden (VTI), first as an SPSS.sav-file with a number of related problems and later as an SPSS.por-file without any noticeable faults. The only Swedish data manipulation done after that is a reversal of the response scales for some questions. Hopefully, the tables presented in Part 3 of the report are self-explaining. The threeletter ISO codes for the participating countries were chosen because they appear to be the most intuitively easy to interpret of all existing abbreviation systems. To avoid any uncertainty it could also be pointed out that the medians on the right hand side of each table were calculated on the actual number of responses, i.e. the value in the column labelled N. In the tables there are some underlined figures written in boldface or italic boldface. This manner of highlighting certain values originates from comparisons with the corresponding results in the Swedish Sartre II-report (Dahlstedt, 1999). Boldfaced numbers with dotted underlining (see as an example Portugal in Table 2) indicate values that are far too big compared with Sartre II. Italic boldfaced numbers with unbroken underlining (see as an example several countries in Table 1) indicate values that are far too small compared with Sartre II. The differences are such that they sometimes seem to be writing or calculation errors. But all the highlighted values have been checked and are correct according to the available raw data. Since the purpose of this report is to present the current results, and not to criticize individual values, the highlighted values are not commented any more. The reader who wants to check the highlighted values against previous data or make some other comparisons is referred to the Sartre II-report (Dahlstedt, 1999) which is available at VTI rapport 541/541A 15

20 Some reading hints For those who are interested in studying and analyzing figures and percentages from various countries some information is given below on how the rather comprehensive material is organised and presented. To begin with it should be pointed out that there are two indexes at the end of the report. The first is an alphabetical listing of all variable names. Some of the names are rather difficult-to-interpret short forms mainly intended for those who will work with the Sartre data more than just occasionally. The second index should be more easily accessible. It is a conventional subject index listing all topics represented in the tables. The tables in Part 3 of the report are presented in almost the same order as the questions were asked in the interview. The exception is the background information, such as age, gender, education, income etc. (Tables ), which is presented at the end of the report irrespective of when those questions were asked. Those who prefer an overview of the interview content before checking the results will find the English (original) questionnaire in Appendix 2 (and the translated Swedish version in Appendix 1). On top of each page is the name of the variable, which hopefully should give some clue to the content. However, these names are of little importance and primarily intended for use in further analyses, e.g. LISREL-analyses as applied on the previous Sartre data by Dahlstedt (1994c; 2000). In the top right corner there is also a note saying if the question is new or if it has been changed since previous Sartre rounds. Under the variable name the full text of the question is given, first in Swedish and then in English. In the heading of the table all response alternatives are presented, usually ordered from low traffic safety to high traffic safety and numbered with the values that have been used in the calculations of medians or means. In the tables the participating countries are abbreviated with three-letter ISO-codes and listed alphabetically. At the bottom of each table the Swedish data for all the three Sartre rounds are shown, while for the other countries only the median result from Sartre II is presented in the rightmost column as a basis for quick comparisons between now and then. As already mentioned in the section Comments to the report above, and discussed in Part 2 below, some of the numbers in the tables are underlined and highlighted with either boldface or italic boldface. The intention of the highlighting is to point out such results that seem incompatible with the results of Sartre II. The discrepancies are such that these values seem unreasonable, or preposterous, why it is suggested that they also are treated and interpreted as such. 16 VTI rapport 541/541A