Fåglar i Södra Vätterbygden

Transkript

1 Fåglar i Södra Vätterbygden Jönköpings Fågelklubb

2 Tidskrift utgiven av: Jönköpings Fågelklubb Ansvarig utgivare: Anders Söderlund Redaktion: Björn Merkell, Thomas Rostedt, Anders Söderlund Redaktionsadress: Öland, Gränna, tel 0390/ e-post Styrelse i Jönköpings Fågelklubb Sekreterare: Gunnar Rosqvist, tel. 036/ e-post ejermorosqvist@yahoo.com Kassör: Jan Blomquist, tel. 036/ e-post fureholm@telia.com Övriga: Andreas Joakimsson, tel. 036/ e-post andreas@ungtro.com Olof Karlsson, tel. 036/ e-post olof.karlsson@ette.com Per Sjöstrand, tel. 036/76539 e-post per.sjostrand.jkp@telia.com Jönköpings Fågelklubb är en ideell förening med ett övergripande mål att främja kunskapen om fågelfaunan och skyddet av dess livsmiljöer i södra Vätterbygden. Klubben är ansluten till Riksföreningen Sveriges Ornitologiska Förening. Klubben förverkligar detta genom att anordna sammankomster, exkursioner och kurser verka för att väcka och underhålla intresse för fågelfaunan och fåglarnas livsbetingelser hos allmänheten. arbeta med ornitologiska undersökningar och dokumentation av fågelfaunan. bistå myndigheter, organisationer och enskilda i ornitologiska frågor. sprida information till medlemmar och allmänheten om fåglar och deras livsmiljöer. Klubbens verksamhetsområde omfattar Jönköping, Habo och Mullsjö kommun. Medlemsavgifter 2008: Ungdom t.o.m. 25 år 100:- Äldre än 25 år 150:- Hela familjen 200:- Insättes på Jönköpings Fågelklubbs bankgiro , glöm inte att ange avsändare. Omslagsbild framsida: Nattskärra, foto Per-Eric Svahn 2

3 MEDLEMSAVGIFT 2008 Det är dags att betala medlemsavgiften för För avgifter se sidan 2. Passa på att göra det helst nu i slutet av januari eller slutet av februari. Det beror på att vi får betala en avgift för de aviseringar banken skickar ut till oss. Är det flera betalningar på en och samma avisering minskar våra avgifter till banken något RARE BIRDS YEARBOOK 2008 Boken är producerad i samarbete med BirdLife Internatioal och behandlar de 189 mest utrotningshotade fågelarterna i världen. Boken sätter strålkastarljuset på de hot som finns och vad som görs och behöver göras för att rädda dem till eftervärden. Varje art presenteras åtminstone på en halvsida med foto (illustration för en del) och kartbild. Där det finns material kan det bli både en och två sidor. Boken innehåller flera intressanta artiklar och att materialet är färskt förstår man då en av notiserna under Stop Press härrör från den 17 oktober Författare och redaktör för denna Globalskådarbibel är Erik Hirschfeld. Boken finns till påseende i Fältstationen Landsjön. Klubbens medlemmar kan köpa boken för 249 kr inkl. frakt (ordinarie pris ca 280 kr). Med varje såld bok bidrar du med ca 50:- till BirdLife och bevarandet av dessa arter för framtiden. Maila in din beställning till, ingvar.ronde@magdig.com. Ange namn, adress, antal böcker samt att du är medlem i Jönköpings Fågelklubb så kommer boken hem i brevlådan med ett bankgiroinbetalningskort. Ytterligare frågor besvaras av Jan Blomquist,

4 Smålandsrallyt bjöd på flera överraskningar Ronny Johansson Under Allhelgonahelgen (3-4 november) genomfördes det traditionella artrallyt i Småland, där lokalklubbarna tävlar om att se så många arter som möjligt inom sitt verksamhetsområde, från kl dag ett till kl dag två. Årets upplaga blev det nionde året som tävlingen omfattar klubbar från hela landskapet. Kalmar i topp igen Årets upplaga av tävlingen vanns för fjärde året i rad av Kalmar Ornitologiska Förening, vars resultat blev 112 arter. Ingen överraskning här alltså. På andra plats kom Jönköpings Fågelklubb med 106 arter. Tredje platsen delades av Ljungby Fågelklubb och Tjust OF på (för båda klubbarna) nya rekordresultatet 99 arter. Totalt under tävlingen sågs 143 arter, vilket är två arter mindre än Sammanlagt deltog runt 200 skådare från 16 lokalklubbar, vilket gör detta till en av landets största artrallyn och definitivt det största i november. I år deltog faktiskt också en nybildad klubb i tävlingen: Alvesta FK Inte varje dag det händer Se resultattabell här intill. Lite ovanligare arter Flera ovanliga, eller för årstiden udda, arter noterades under helgen. Däribland kan nämnas vitnäbbad islom (Tjust och Oskarshamn), spetsbergsgås (hos hela 6 klubbar), röd glada (Kalmar), kungsörn (i 5 kommuner), pilgrimsfalk (Kalmar, Vetlanda och Alvesta), vattenrall (Ljungby och Växjö), skärsnäppa (Tjust och Oskarshamn), brushane (Jönköping), bredstjärtad labb (Kalmar, Jönköping och Tjust), tretåig mås och tobisgrissla (Kalmar), alkekung (Tjust), berguv (Skillingaryd-Vaggeryd), svart rödstjärt (Tjust), skäggmes (Jönköping, Ljungby och Tjust), tallbit (Nässjö) och lappsparv (Jönköping). Riktigt sena är göktyta (Jönköping), rödstjärt (Tjust) och törnsångare (Oskarshamn). Inga fynd är ännu granskade av Rrk. Olika förutsättningar för klubbarna Småland är ett stort landskap med olika förutsättningar i de olika delarna. Klar fördel när det gäller antalet arter har de klubbar vars område gränsar till kust och stora sjöar. Det är som alltid roligt att vinna, men här handlar det också om att tävla mot sina egna result från tidigare år. Rallyt har blivit en uppskattad höstaktivitet, vid en tidpunkt när annars många skådare lägger kikaren på hyllan. Alla kan deltaga efter egen tid och förmåga, och samarbete och utnyttjande av teknik skapar större möjligheter att nå bra resultat. Saker som tilltalar många av dagens skådare. I bakgrunden bidrar Allhelgonarallyt också till att skapa en heltäckande bild av arternas utbredning i landskapet vid denna tidpunkt på året. Ett stort tack till alla som deltagit! Nästa år är det tioårsjubileum. 4

5 Brushane sågs på Visingsö under Smålandsrallyt, foto Per-Eric Svahn Resultat Smålandsrallyt Kalmar OF 112 arter 2. Jönköpings FK Ljungby FK Tjust OF Nässjö OK Oskarshamnsbygdens FK Alvesta FK Växjö FK Eksjö OK Skillingaryd/Vaggeryds OK Vetlanda OK Tingsryds FK Markaryds FK Nybro-Emmaboda FK Uppvidinge FK Ruskenprickarna Sävsjö 51 5

6 Inventering av nattskärra år 2007 inom Habo, Mullsjö och Jönköpings kommuner Gunnar Rosqvist Snart körde nattskärran i gång. Errrrrrrrrurrr-errr i all oändlighet drog hon på. Även den lustiga avslutningen hördes, växelomläggningen, när hon med förändrat läte flyger bort och slår samman vingarna över ryggen: err kaporr klapp kaporr klapp kaporr klapp. Citat från Uvberget och tjäderskogen Erik Rosenberg Inventeringen gav 114 spelande nattskärror. Sedan troliga dubbelobservationer borträknats blev antalet 106 stycken. Bakgrund Sveriges Ornitologiska förening valde nattskärran som riksinventeringsart för år Senast nattskärra var föremål för en riksinventering var Nattskärran har under de senaste decennierna minskat i stora delar av sitt europeiska utbredningsområde. Det finns tidigare inventeringar som tyder på att den minskat även i vårt land. Syfte Syftet med inventeringen i våra tre kommuner var att få reda på antalet spelande nattskärror var nattskärrorna finns nattskärrornas miljökrav och att skapa goda förutsättningar för göra om inventeringen. Metodik Vi delade in våra tre kommuner i tolv ungefär lika stora områden. Varje sådant område tilldelades en person som i första hand ansvarade för inventeringen i just det området. För inventeringen användes bil (eller cykel) nätterna mellan 24 maj och 4 juli klockan Vädret senare i juli blev dåligt på grund av ihållande regn. Inventeraren stannade ungefär var femhundrade meter och lyssnade i ungefär fem minuter. För varje spelande nattskärra noterades klockslag och läge med koordinater enligt rikets nät. Varje enskild spelande hane har också rapporterats till rapportsystemet Svalan med en egen rad. De inventerade sträckorna utgör ett urval av våra kommuners landareal. Urvalet är riktat till lämpliga nattskärremarker. Inventerarna har inom sina områden försökt koncentrera insatsen till sådana marker. För att underlätta en uppräkning av urvalet till hela landarealen har inventerarna fört dagbok över sina rutter. De noterade hur lång varje enskild rutt var, var den låg, när rutten gjorts och vilken andel av rutten som kunde anses vara lämplig för nattskärror. Med lämplig mark har avsetts hyggen samt ung och gammal skog med minst 65 procents andel tall. Resultat - Omfattning 21 personer har tillfört inventeringen material varav elva har gjort standardiserade rutter. Den totala ruttlängden är 857 kilometer. 6

7 Antalet spelande nattskärror Sedan troliga dubbelobservationer borträknats hittades 106 spelande nattskärror. Av dessa fanns 57 stycken i Habo och 49 stycken i Jönköpings kommun. 92 observationer låg inom rutter och 14 utanför. Uppräkning av urvalet Enligt Centrum för biologisk mångfald på Sveriges Lantbruksuniversitet kan man anta att en inventerare hör en nattskärra på upp till 600 meters avstånd. Detta innebär att så mycket som 53 procent av all fast mark utanför tätorter i våra tre kommuner har avlyssnats. Inventerarnas uppgifter om andel lämplig mark i rutterna har jämförts med motsvarande uppgifter från riksskogstaxeringen för respektive kommun. Riksskogstaxeringen utförs av Sveriges Lantbruksuniversitet. Av jämförelsen framgick att så mycket som 68 procent av all lämplig mark har inventerats. Om man räknar upp urvalet med hjälp av uppgifterna om lämplig areal skulle antalet nattskärror bli 143 stycken. Av dessa skulle 66 finnas i Habo, 20 i Mullsjö och 57 i Jönköpings kommun. Hur säkra dessa siffror är svårt att bedöma. Det kan vara rimligt att sätta osäkerheten till 25 procent. Då skulle totalantalet bli stycken. Den lägre siffran är i stort sett lika med det rapporterade antalet. Uppräkningen bör dessutom korrigeras för att man säkert missat en del spelande nattskärror även i rutterna. Erfarenheter från Böda på Öland säger att man vid ett besök fångar upp hälften och vid två besök 80 procent av nattskärrorna. Jag cyklade samma sträcka om fem kilometer vid Gunnarsö fram och tillbaka samma natt. Jag hade fyra skärror på utvägen och hittade sex till på hemvägen. Det stämmer hyfsat överens med siffrorna från Böda. Om man tror på att Bödas siffror också gäller för oss skulle vi ha 215 spelande nattskärror i våra kommuner. Av dessa skulle 98 finnas i Habo, 31 i Mullsjö och 86 i Jönköpings kommun. Om man lägger på 25 procents osäkerhet skulle totalantalet då bli stycken. Var nattskärrorna finns Vi har funnit nattskärrorna i ett smalt bälte från Hökensås i Habo kommun och söder därom i Jönköpings kommun. I Jönköpings kommun var huvuddelen av observationerna koncentrerade till församlingarna Barnarp, Bottnaryd, Månsarp och Ödestugu. Utanför detta smala bälte fann vi bara enstaka nattskärror. Koncentrationen till Hökensås är märklig. Där återfinns nästan hälften av nattskärrorna i vår inventering. Hökensås omfattar högst 10 procent av våra kommuners areal utanför tätorterna Och då är det bara en del av Hökensås som ligger inom Habo kommun. Huvuddelen av Hökensås ligger utanför Jönköpings län. Nattskärrornas miljö Favoritmiljön för spelande nattskärror tycks vara hyggen med frötallar eller gles ungskog som är två till fem meter hög. Hyggena angränsar till ren tallskog. Marken är mager och bevuxen med ljung och kråkbärsris. Marken saknar delvis fältskikt. Bottenskiktet består delvis av lavar. Jordarten är isälvs- eller issjösediment. Dessa sediment är fattiga på lera och kalk. Markerna ligger plant och är torra. Kommande inventeringar Eftersom alla observationer är koordinatsatta och uppgifter finns om rutternas karaktär finns goda förutsättningar för att kunna göra om inventeringen på ett jämförbart sätt i framtiden. 7

8 Diskussion Har nattskärran ökat eller minskat? 1970 års inventering gav 458 inrapporterade förekomster av nattskärra för hela landet. Därav stod Småland och Västergötland tillsammans för 38 rapporterade förekomster. Jämför detta med vår inventerings 106 spelande nattskärror för bara våra tre kommuner. Mellan åren har vi inom våra tre kommuner rapporterat ca 10 nattskärror per år (ink. dubbelrapportering). År 2003 var det istället 20 och sedan har det stigit år från år till 60 rapporter för år 2006 enligt rapportsystemet Svalan. Med samma sätt att räkna skulle årets inventering givit 114 stycken. Dessa siffror skulle kunna tyda på en ökning. Sannolikt är ökningen skenbar. Det är troligen en effekt av att Svalan är mycket effektivare än de äldre rapporteringssystemen. Nattskärrerapporterna hos oss har ökat i samma takt som det totala Svalanmaterialet ökat. Skillnaden mellan år 2006 och 2007 är extra stor. Den är sannolikt ett resultat av att en inventering med områdesansvariga är mycket effektivare än den spontana inrapportering som Svalan bygger på. En del av inventerarna har påpekat att nattskärran inte har ökat i de områden de brukar besöka årligen. Andra inventerare Figur 1: Fördelning av nattskärreobservationerna i Habo och Mullsjö kommuner. 8

9 Figur 2: Fördelning av nattskärreobservationerna i Jönköpings kommun. har en känsla av att en ökning kan ha skett i våra trakter över åren. Arten kan ha gynnats av moderna skogsbruksmetoder. De höga siffrorna bör åtminstone kunna tolkas som att nattskärran finns i en god och stabil stam inom våra kommuner. Det är också svårt se några särskilda hot mot arten här. Det är normala moderna skogsbruksmetoder som alstrar dess biotoper hos oss. Tack Ett stort tack för värdefulla insatser till Anders Berlin, Björn Merkell, Daniel Steen, Eric Öhman, Henrik Stjernman, Håkan Ydregården, Jan Asp, Jan Blomqvist, Jan Åke Gustavsson, Johan Laudon, Jörgen Hansson, Lars-Göran Lindgren, Magnus Blom, Martin Widén, Per Sjöstrand, Per-Eric Svahn, PerJonas Andersson, Peter Berglin, Staffan Gustafsson, Thomas Rostedt och Toni Hermansson. Ett särskilt tack till Sven V Johansson och Jan-Erik Henriksson. Sven plockade ensam in 45 spelande nattskärror. Jan-Erik stod ut med att inventera 35 mil kring Ryd och Unnaryd trots att det gav bara en enda spelande nattskärra. 9

10 Etiska regler för fågelskådare Sveriges Ornitologiska Förening Hur man beter sig när man skådar fågel kan tyckas självklart för många, men det finns en hel del att tänka på när man vistas i naturen. Dels hur man gör för att störa djurlivet på minsta möjliga sätt, men också hur man gör för att allmänheten ska få ett gott intryck av oss fågelskådare. Här nedan följer ett antal rekommendationer från SOF om hur man bör bete sig vid fågelskådning. Fåglarnas väl skall komma i första hand Antingen du är vanlig fågelskådare, fotograf, ringmärkare, spelar in läten, kryssar arter eller ägnar dig åt specialstudier, gäller det att fåglarna inte får komma till skada eller stressas i onödan. Fåglarnas tolerans mot störningar varierar mellan olika arter och olika årstider. Därför är det säkrast att all störning hålls på lägsta möjliga nivå. Att exempelvis spela upp fågelljud genom högtalare eller härma fågelläten bör således ske med eftertanke och respekt för fåglarna. Såväl fåglar som fågelskådare eller andra naturintresserade kan störas. I områden där många fågelskådare vistas, t.ex. vissa mellansvenska uggle- och hackspettsmarker, kan det vara olämpligt att över huvud taget använda uppspelningsutrustning. Visa särskild hänsyn vid häckplatser Lyssna efter varningsläten och uppehåll dig inte i närheten av en boplats så länge att häckningen riskeras. Välj inte rast- eller observationsplats så att en fågel hindras från att nå sin boplats. Fotografering av fåglar vid boet är trots gömslen nästan alltid en störning och bör undvikas. Passera inte genom eller intill områden där kolonier med markhäckande fåglar finns. Du kan skada ägg eller ungar, inte bara genom tramp utan även genom att skrämma ungar och avslöja dem och äggen för predatorer. Vid regn och kyla liksom vid stark sol är ägg och ungar extra utsatta. Om du upptäcker en häckning av en skyddsvärd art och bedömer att någon form av skydd behövs, kan du kontakta markägaren, SOF:s regionalförening eller Länsstyrelsen. I övrigt är det säkrast att inte avslöja häckningen för att undvika störningar. Besök inte kända häckningslokaler för rariteter om inte tillräckliga skyddsåtgärder har hunnit vidtas. Din närvaro kan avslöja häckningen för andra, och därigenom orsaka så många besök, att häckningen spolieras. Visa omdöme när du hittar en raritet Om du påträffar en sällsynt fågelart, bedöm omständigheterna mycket noga innan du berättar om fyndet för någon annan. Kommer fågeln att klara anstormningen av andra skådare? Kommer biotopen att ta skada? Kommer det att bli problem med markägaren? Följande punkter kan tjäna som stöd: - Du avgör själv om du vill släppa informationen vidare till andra skådare. Du har ansvaret. Självklart sprider du inte information som du fått i förtroende. 10

11 - Bedöm om fågeln, platsen och de närmaste omgivningarna klarar ett stort antal besökare på kort tid. Tänk på eventuella häckningar av andra arter i närheten! - Behöver markägare och närboende informeras om den väntade invasionen? Betänk att en förklaring av situationen ofta skapar ett intresse och hjälpsamhet hos folk i stället för oro och aggression om en oväntad mängd människor dyker upp. - Bedöm tillfartsvägar och parkeringsmöjligheter. Tänk på allemansrättens krav på extra hänsyn till markägare och väghållare när det gäller motorfordon. Behöver hänvisningsskyltar sättas upp? - Sprid inte nyheten förrän alla förberedelser har vidtagits. Då skall informationen innehålla klara instruktioner om vilka regler som gäller på lokalen. - Skåda/fotografera fågeln på sådant avstånd att den inte störs. Tänk på att många fler än du kan komma att besöka fågeln och att den sammanlagda stressen av alltför närgånget skådande kan leda till att fågeln far illa. - Blunda aldrig för övertramp som görs av andra skådare! Föregå själv med gott exempel. Ingrip omedelbart när du ser andra bära sig illa åt! Respektera andra skådare Det finns många olika sorters fågelskådare, från nybörjare till professionella och från kryssare till forskare. Respektera andra människors form av fågelskådning, så länge den inte påverkar fåglar, djur, växter eller människor negativt. Undvik att spela upp fågelläten i fält. Förutom att det kan störa fåglarna, kan det skapa irritation hos andra skådare som känner sig lurade när det visar sig att slagugglan de nyss hörde kom från en mp3-spelare. Hjälp gärna de skådare som har mindre erfarenhet än du med såväl fältbestämningstips som skådaretik. Respektera allemansrätten Allemansrätten ger dig möjlighet att skåda fågel i naturen, i skog och mark och på vatten, men du får inte: passera över tomt eller nära intill ekonomibyggnader, uthus och båthus som ligger i anslutning till tomt passera genom plantering eller trädgård, privata parker, plantskolor eller fröplantager, även om dessa ligger utanför tomt passera genom fållor med betande djur så dessa blir störda beträda åkrar mellan sådd och skörd, gå på slåttervallar eller kultiverade betesvallar under vegetationsperioden beträda privat båtbrygga eller kajplats som ligger i anslutning till tomt Markägaren har också rätt att köra bort dig från t.ex. skogsplanteringar med småplantor som kan skadas av tramp eller skidåkande vintertid. Du skall också hålla dig borta från pågående arbeten i skog och mark, inklusive arbetsbodar, redskap och maskiner. Markägaren har t.o.m. rätt att använda lindrigt våld för att freda sina ägor! Håll bilen på vägen Bilen ingår inte i allemansrätten! All körning i terräng med motorfordon är förbjuden på barmark. Parkering vid sidan av vägen får bara ske där marken inte skadas eller där markägaren inte hindras att komma fram med maskiner. Nedfarter till åkrar, infarter till skogsskiften och liknande småvägar får inte blockeras. Även hemmagjorda skyltar som förbjuder motorfordonstrafik är lagliga på enskilda vägar och måste respekteras. Fånga inte fåglar utan tillstånd Vilket syftet än är, får fångst av fågel med nät eller fällor endast utföras av person som utför fångst på uppdrag av Ringmärkningscentralen, Naturhistoriska Riksmuseet. 11

12 Sett i Vätterbygden 1 november 31 december 2007 Mindre Sångsvan, 2 ex Dala, Järsnäs 4.11 och 14 ex Vidablick Spetsbergsgås, 17 ex Vidablick Bläsgås, 1 ex Abisko och 7 ex Vidablick Prutgås, 1 ex Visingsö sågs tillsammans med en flock vitkindade gäss. Vitkindad gås, som mest ex Abisko Dessutom en rastande vid Oset i Huskvarna och året ut. Snatterand, 2 ex Abisko 3.11 och 1 ex Munksjön Bergand, som mest 10 ex Visingsö Sjöorre, bl.a. 800 ex Abisko 3.11 samt 1 ex Landsjön Salskrake, 4 ex Landsjön Rapphöna, 3 ex Visingsö Skäggdopping, sedd på flera platser, bl.a 80 ex Brandstorp 16.12, 100 ex Gunneryd och 114 ex Vidablick Svarthakedopping, 3 ex Hökesåns mynning och 6 ex Brandstorp Gråhäger, bl.a. 1 ex Mullsjö Havsörn, inte mindre än 15 rapporter från Jönköpings kommun under perioden. Kungsörn, även här 15 rapporter under perioden från Jönköping, Habo och Mullsjö. Stenfalk, 1 ex Visingsö Jaktfalk, 1 ex Visingsö Kustpipare, 1 ex Visingsö Morkulla, 1 ex Nyckelås, Bjurbäck Bredstjärtad labb, 1 ex Abisko 3.11 och 1 ex Abisko Kungsfiskare, 1 ex Svarttorp Tretåig hackspett, i Ryfors gammelskog 1 hane och 1 hona Forsärla, minst ett ex försöker övervintra vid reningsverken vid Munksjön i Jönköping och vid Oset i Huskvarna. Tallbit, 2 ex Hyltena Lappsparv, sedd på Visingsö under november med upp till 3 ex. 12

13 Rosenstare och prärielöpare på Visingsö Martin Widén Måndagen den 1 oktober åkte jag ut till Visingsö för att skåda fåglar. Första platsen som skulle spanas av var som vanligt Erstadkärret där det bland annat sågs skärpiplärka, prutgås, kustpipare, skäggmes och en snygg blå kärrhökshane, som jagade över fälten. Efter någon timma vid kärret åkte jag upp till Ed för den obligatoriska rundan på Norrudden. Roligaste arterna på Norr idag blev två skärpiplärkor längs upp på norra stranden samt en rödstrupig piplärka ute på fälten. Det fina höstvädret inbjöd till ytterligare ett stopp vid Erstadkärret innan hemfärd. Tur var väl det! Väl uppe i fågeltornet ser jag en flock starar som födosöker i hagen norr om tornet. Jag börjar genast spana igenom flocken, av bara en anledning, att det skulle kunna vara med en rosenstare bland alla andra starar. Ganska omgående får jag se en ljus stare med gul näbb. Fågeln är svårsedd och försvinner bland grästuvor och i mängden av vanliga starar. Det måste ju ha varit en ung rosenstare tänker jag för mig själv. Pulsen stiger. Vart tog den vägen? Jag spanar fram och tillbaka genom flocken och till slut får jag se fågeln tillräckligt bra för att konstatera att det är Visingsös första rosenstare jag står och tittar på. Larmet går nu på Club 300:s larmsystem. En skådare anländer efter en stund men tyvärr har starflocken med rosenstaren i flugit iväg och ses inte mer den dagen. Nästa morgon den 2 oktober åker jag åter ut till Visingsö igen i hopp om att se rosenstaren på nytt. Då jag vet att många starar övernattar i Erstadkärrets begränsade vassruggar börjar letandet där. När det fortfarande var lite skumt lyfter cirka 2000 starar från vassen under bara någon minut. Någon rosenstare gick inte att finna. Nu anländer Björn Merkell till Erstadkärret och vi konstaterar ganska fort att det är magert med fågel i kärret så vi åker istället upp till Ed för att gå en runda på Norr. Inte så mycket fågel där heller, det roligaste blev en varfågel. Tillbaka vid bilarna så delade vi på oss. Björn åkte mot flygfältet och jag åkte tillbaka till Erstadkärret. Efter lite välbehövligt fika i Fågeltornet så var det dags att sätta ögat mot okularet igen och den första fågeln jag får in i synfältet är Visingsös första PRÄRIELÖPARE som går i det korta gräset och födosöker bara 30 m ifrån fågeltornet. Klockan är nu 11:00 och fågeln larmas ut på Club 300 larmsystem BMS. Snabbast på plats är så klart Björn Merkell, men allt eftersom tiden och färjorna gick anlände fler skådare för att titta på denna nordamerikanska vadare, som tidigare bara observerats två gånger i Småland (Oskarshamn 1976 och Kalmar 2007). En bonus till en del skådare som åkte ut till Visingsö denna dag var att rosenstaren återupptäcktes och sågs bra till och från. Prärielöparen sågs fram till skymningen men var tyvärr borta dagen efter. Rosenstaren stannade några dagar och sågs senast 7/10. Sammanfattning: Två nya arter för Visingsö på två dagar. Inte dåligt! Så man kan ju bara fantisera om vad som slinker förbi utan att någon ser det. 13

14 Artrallyt genom tiderna Tomas GH Johansson Något att fira Det var 1992 som Södra Vätterbygdens Fågelklubb började med artrally i januari. Redan vid inbjudan till 1994 års rally stod det att läsa i föreningens medlemstidning Fågelperspektiv att det började bli en tradition. Och vilken tradition det har blivit 2008 års artrally blir det sjuttonde! En regnig dag i somras fann jag en bunt listor från de rallyn jag deltagit i. Det var då jag såg att det blivit tio år i rad. Tio år, det måste firas på något sätt! Vad kunde vara bättre än att göra en sammanställning över vilka arter som setts? Dagen därpå var det dags att skrida till verket. Snabbt förundrades jag över hur många olika arter det blev, men innan vi går in på vad som har skådats så gör vi en tillbakablick. Rallyt Artrallyt har genomförts första eller andra söndagen efter trettondagen, förutom de två senaste åren då det i stället hållits på motsvarande lördag. Det är just vid den här tiden som många inte förväntar sig att det ska vara så rikt på fågel i naturen, men ack vad det går att bedra sig. Samlingsplatsen har växlat mellan Stora hotellet och sportfiskeklubbens stuga vid Munksjön. Deltagarna har delats upp i lag för att under dagen försöka finna så många arter som möjligt. Som en extra krydda har arterna varit värda olika poäng utifrån en vid starten utdelad artlista. Som regel har också brukat gälla att alla i varje lag ska se respektive art för att den ska få räknas. (Ibland har vi nöjt oss med att fler än hälften i laget ska se arten.) Starttiden har också varierat till 1996 gick startskottet klockan nio, de tre kommande åren var det åtta och sedan halv nio, men nu senast var vi tillbaka på det ursprungliga klockslaget och slängde oss i bilarna klockan nio. Sluttiden har däremot hela tiden varit klockan tre. Då är det prick tre som gäller, inte två minuter över! Strategi, kamp och spänning För att lyckas på artrallyt så gäller det att laget består av åtminstone en riktigt duktig skådare och att turen är med, men en listig strategi är nog så viktig. Att hinna ta sig runt till ett antal väl utvalda platser med olika biotoper är nödvändigt för att ha en chans i denna många gånger så knivskarpa kamp. Vid något tillfälle under dagen så gäller det även att hinna få en chans till att sätta sig, öppna termosen och dyka ner i smörgåsburken, men det kan kosta dyrbar skådartid De sista minuterna före tre är ständigt en kamp mot klockan och hastighetsmätaren. Trots en tävlingstid på minst sex timmar så finns det alltid arter som borde funnits med på listan. Bilarna bromsar in med bara någon minuts mellanrum och ut kommer hemlighetsfulla skådare. Ingenting avslöjas innan den avslutande genomgången tar sin början. Samlingen har ägt rum på diverse olika platser. De första åren på Café Louise, sedan allt ifrån en solskensbelyst hamnpir i 11 graders värme, till Peter Berglins härliga 14

15 våning på Kålgården. Flest gånger är det dock sportfiskeklubbens stuga som har fått ta emot oss efter rallyts slut. Nu är nyfikenheten stor. Hur väl har vårt lag lyckats? Vi bör vara ensamma om den arten, men det laget såg så finurliga ut när vi mötte dem i Strömsberg och nu ser de ändå lurigare ut! Har några hunnit ut till Öa? Kan det ha lönat sig i år? Termosarna åker upp på nytt och så är det oftast Sven V som börjar genomgången art för art. - Är det någon som sett storlom? - Bergand? - Ja! - Va? Där var ju vi! När var ni där? En hanne? När den intressanta genomgången är färdig och det står klart hur många arter som setts sammanlagt, det är då spänningen är på topp, för snart ska det avslöjas vilket lag som fått flest poäng och vunnit årets prestigefyllda rally! Alla arter Under åren har lagen tillsammans i genomsnitt sett 60 arter per rally. Den lägsta noteringen är från 1997 då 49 arter sågs och den högsta på 69 uppnåddes år Det totala antalet då? Jo, under dessa 16 år det setts inte mindre än 105 arter! Betänk då att vi talar om skådning någon gång mellan den 8 och 17 januari. Beräkningen Från mina sparade listor av tio år i tävlingen gjorde jag en sammanställning över sedda arter år för år. När väl detta var genomfört uppkom tanken att göra en komplett förteckning för alla år från 1992, men det har inte lyckats. Från 1998 till 2007 har exakt 100 arter setts. Med utgångspunkt från dessa har sedan referaten i Fågelperspektiv för de sex första tävlingsåren gåtts igenom. I referaten förekommer inte alla sedda arter, men givetvis omnämns de mer intressanta. Där gick det att finna fem arter som inte har iakttagits därefter. Utifrån detta har jag dragit slutsatsen att vi med mycket stor säkerhet kan säga att det är 105 arter som skådats Poängsättning Vid våra rallyn har arterna värderats från 1 till 5 poäng, där de som förväntats vara svårast att se gett den högsta poängen. Arter som påträffats men inte förekommit på listan har också tilldelats 5 poäng. Efter att ha studerat sammanställningen av skådade arter och gjort en jämförelse med de poäng som arterna hade vid det senaste rallyt, så har jag några förslag. Dessa bygger på att artlistan som delas ut vid starten ändras årligen. Listan ska innehålla samtliga arter som påträffats under tidigare rallyn, men inte några andra. Det gör det extra spännande att försöka få dessa på nytt, samtidigt som alla vet när en sedd art är ny för rallyt genom tiderna. Poängen för respektive art bestäms utifrån historiken. Eftersom det är fem olika poäng som ska fördelas så föreslår jag att de arter som setts högst en femtedel av de tidigare åren, ges fem poäng. De som påträffats oftare, men högst två femtedelar av åren, får fyra poäng och så vidare. Det ger då att de arter som förekommit oftare än fyra femtedelar enbart ges en poäng. För vissa arter innebär detta stora förändringar, eftersom en del med höga poäng har blivit riktigt vanliga under senare år. Listan kommer på så sätt att återspegla hur frekventa fåglarna är idag. Detta leder till att värdet ökar att finna fler arter som sällan förekommit och att vi i bästa fall gör fler fynd av dessa. 15

16 Under ett samtal med Blomma kom han med idén att vi kanske skulle premiera en ny art med fler än fem poäng. Tio poäng? Det kanske skulle väga för tungt, men vad sägs om åtta? Allt för att öka spänningen och locka fram nya fynd! Sammanställningen I listan redovisas samtliga 105 arter som setts sedan 1992 sorterade efter den nu gällande artordningen. De fem arter som inte förekommit under de senaste tio åren är rördrom som sågs 1994, stjärtand, rapphöna och morkulla 1995, samt svärta För perioden finns ett kryss för vilka år arterna har påträffats, summering av antal årsförekomster för varje art, samt antal arter per år. Mitt förslag till poäng inför kommande artrally finns angivet längst till höger i tabellen. Till sist måste påpekas att det saknas tre kryss. Enligt referaten i Fågelperspektiv för respektive år så ska det ha setts 54 arter 1998 och 63 året därpå. Vilka arter som saknas har jag försökt att ta reda på, men inte lyckats. Det lär dock inte vara några rariteter eftersom de då med all säkerhet hade varit omnämnda i tidningen. Det finns flera ofta förekommande fåglar som kan vara tänkbara för de tre kryssen, men vilka är det? Enligt tabellen är det 31 arter som förekommit varje år sedan Samtidigt är det 20 som enbart har förekommit en gång. Bland dessa kan nämnas de som var nya förra året, nämligen blå kärrhök, ljungpipare, tofsvipa och gransångare. Om det är någon som har kompletta listor för åren , eller har andra tillägg, så tar jag tacksamt emot dessa på adress tomasgh@tele2.se. Annandagsvandringen vid Landsjön Låt mig till att börja med säga: Årets annandagsvandring kommer varken att gå till historien som den fågelrikaste eller som den som lockade flest antal deltagare. Vi var fem personer och bitvis en liten ungkatt, som valde att slå följe med oss som på dryga tre förmiddagstimmar tog oss längs vägen Fältstationen Stickelösa Mykinge Ekeberg Mårtenstorp nästan till Hillinge Fältstationen. Det grådisiga vädret (snöfritt på marken, någon plusgrad i luften men inte något regn) gjorde nog fåglarna lite inaktiva, så under långa sträckor varken såg eller hörde vi något. Men ljuspunkter gavs dock: en flock på ett tiotal domherrar, enstaka gulsparvar och grönfinkar, en ivrig nötväcka som underhöll oss vid vår fikapaus, talgoxar, blåmesar, entitor, 2 större hackspettar, 3-4 nötskrikor, för att nämna några. Dessutom var morgonens utsträck av Landsjöns kanadagäss magnifikt! Och man hinner ju prata så mycket om så mycket under en tretimmarsvandring! Det bästa var dock sparat till sist familjen Bloms glögg & risgrynsgröt, som vi alla fick avnjuta i Fältstationbyggnadens värme, avslappnat runt bordet! Totalt under hela aktiviteten (vandring + grötsamling) var vi 10 personer. Om jag har räknat rätt observerade vi 16 fågelarter. Vi får hoppas på fler av allt nästa år! Ulf Gotthardsson 16

17 Observationer på det årliga artrallyt i januari åren Art Förekomst antal år Förslag på rallypoäng Knölsvan X X X X X X X X X 9 1 Sångsvan X X X X X X X X X 9 1 Sädgås X 1 5 Grågås X X X X 4 4 Prutgås X 1 5 Kanadagås X X X X X X X 7 2 Bläsand X X X X X X 6 3 Kricka X X 2 5 Gräsand X X X X X X X X X X 10 1 Stjärtand 0 5 Brunand X X X 3 4 Vigg X X X X X X X X X X 10 1 Bergand X X 2 5 Alfågel X X X 3 4 Svärta 0 5 Knipa X X X X X X X X X X 10 1 Salskrake X X X X X X X 7 2 Småskrake X X X X 4 4 Storskrake X X X X X X X X X X 10 1 Orre X 1 5 Tjäder X 1 5 Rapphöna 0 5 Fasan X X X X X X X X X X 10 1 Storlom X 1 5 Smådopping X X X 3 4 Skäggdopping X X X X X X X X X 9 1 Gråhakedopping X 1 5 Svarthakedopping X 1 5 Storskarv X X 2 5 Rördrom 0 5 Gråhäger X X X 3 4 Havsörn X X 2 5 Blå kärrhök X 1 5 Duvhök X X X X X X X 7 2 Sparvhök X X X X X X X X X X 10 1 Ormvråk X X X X X X X X 8 2 Fjällvråk X X X 3 4 Kungsörn X X X 3 4 Tornfalk X X X 3 4 Rörhöna X X

18 Sothöna X X X X X X X X X X 10 1 Ljungpipare X 1 5 Tofsvipa X 1 5 Morkulla 0 5 Skrattmås X X X X X 5 3 Fiskmås X X X X X X X X X X 10 1 Gråtrut X X X X X X X X X X 10 1 Havstrut X X X X X X X X 8 2 Tamduva X X X X X X X X X X 10 1 Ringduva X X X X X X X X X X 10 1 Turkduva X X X X X X X X X X 10 1 Kattuggla X 1 5 Gröngöling X X X X 4 4 Spillkråka X X X X X X X X 8 2 Större hackspett X X X X X X X X X X 10 1 Mindre hackspett X 1 5 Sånglärka X X 2 5 Forsärla X X X X X X 6 3 Sädesärla X 1 5 Sidensvans X X X X X X X X X 9 1 Strömstare X X X X X X X X 8 2 Gärdsmyg X X X X X X X X X X 10 1 Rödhake X X X X X X X X 8 2 Koltrast X X X X X X X X X X 10 1 Björktrast X X X X X X X X X X 10 1 Taltrast X 1 5 Rödvingetrast X 1 5 Gransångare X 1 5 Kungsfågel X X X X X X X X X X 10 1 Skäggmes X 1 5 Stjärtmes X X X X X X X X 8 2 Entita X X X X X X X X X X 10 1 Talltita X X X X X X X X X X 10 1 Tofsmes X X X X X X X X 8 2 Svartmes X X X X X X X X X 9 1 Blåmes X X X X X X X X X X 10 1 Talgoxe X X X X X X X X X X 10 1 Nötväcka X X X X X X X X X X 10 1 Trädkrypare X X X X X X X X X 9 1 Varfågel X X X X X X X 7 2 Nötskrika X X X X X X X X X 9 1 Skata X X X X X X X X X X 10 1 Nötkråka X 1 5 Kaja X X X X X X X X X X

19 Råka X X 2 5 Kråka X X X X X X X X X X 10 1 Korp X X X X X X X X X X 10 1 Stare X X X 3 4 Gråsparv X X X X X X X X X X 10 1 Pilfink X X X X X X X X X X 10 1 Bofink X X X X X X X X 8 2 Bergfink X X X X X X X X X 9 1 Grönfink X X X X X X X X X X 10 1 Steglits X X X X X X 6 3 Grönsiska X X X X X X X X 8 2 Vinterhämpling X X 2 5 Gråsiska X X X X X X X X X 9 1 Snösiska X 1 5 Mindre korsnäbb X X 2 5 Tallbit X X 2 5 Domherre X X X X X X X X X X 10 1 Stenknäck X X X X X X X X X 9 1 Snösparv X 1 5 Gulsparv X X X X X X X X X X 10 1 Sävsparv X X X 3 4 Antal arter Rekordgammal havsörn fotograferad i Skåne Den 2 december lyckades Mats Bentmar fotografera en gammal havsörn vid Börringesjön i Skåne. Eftersom fågeln var märkt med färgringar har man kunnat identifi era fågeln. Det är en havsörn som Björn Helander (Mr. Havsörn i Sverige) ringmärkte 1982 som bounge i Lappland. Havsörnen är alltså drygt 25 år gammal. Vill du se bilden kan du besöka Svalan: 19

20 Vad händer närmast? Vinterfåglar inpå knuten, januari För tredje året i rad anordnar SOF sin största aktivitet, med rapportörer senast det begav sig. Det handlar helt enkelt om att rapportera vad man ser på sin fågelmatning under helgen februari. Antal fåglar av varje art rapporteras för varje dag under helgen. Man rapporterar på en blankett som enklast laddas ner från SOF:s hemsida ( < ). Förra året rapporterades det in fågelindivider och de fem vanligaste fågelbordsbesökarna var 1. talgoxe, 2. pilfink, 3. blåmes, 4. gulsparv, 5. grönfink. Fredag och måndag runt helgen är med för att göra det möjligt för skolor, förskolor och arbetsplatser att delta. Vinterfåglar i stan, 27 jan Tillsammans med Naturskyddsföreningen gör vi en utflykt runt centrala Jönköping för att upptäcka att det även vintertid är ganska gott om fåglar runt omkring oss. Vi planerar att gå runt Liljeholmskanalen, vidare längs Rocksjön och ner till Munksjön. I övrigt får väder och fågeltillgång avgöra var vi hamnar. Samling vid Liljeholmskanalens sydvästra del (mot Rocksjön) söndagen den 27 januari kl Ta med kikare och lite fika. Ansvariga: Roland Engstrand och Björn Merkell ( ) Klubbmöte, 7 februari Vi samlas i Huskvarna fotoklubbs lokaler (Erik Dahlbergsgatan 8b) för att snacka, fika och gnugga fältbestämningsknölarna med ett birdquizz. Dessutom får vi reda på vad som rör sig ute i markerna och andra fågelnyheter i Jönköpings, Habo och Mullsjö kommuner. Samling torsdagen den 7 februari kl: vid Huskvarna fotoklubbs lokal Ansvarig Björn Merkell, Årsmöte, 2 mars Härmed kallas du till årsmöte med Jönköpings Fågelklubb söndagen den 2 mars kl i Missionskyrkan i Huskvarna, i hörnet mellan Vintergatan och Drottninggatan. Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar och fika kommer vi få se fina bilder av Tomas Rostedt som varit i Ecuador och skådat fåglar. Motioner till årsmötet ska skickas skriftligen till någon i styrelsen (se sid 2) senast 10 februari. Välkommen! 20