NYHETSBREV V Almanacka; Vad händer snart? - Media; Tips på artiklar! - Artikel skriven av Ingela Mårtensson Sverige och Nato. Trevlig Läsning!

Transkript

1 Här kommer veckans nyhetsbrev från IKFF Göteborgskretsen. Från och med förra medlemsbrevet kommer vi att publicera dessa varannan vecka. Tips till alla medlemmar är att följa Göteborgskretsen på facebook (sök på IKFF Göteborg i sökfältet) där vi lägger ut artiklar och information kontinuerligt. Vi finns även numer på Instagram och där heter vi ikff_gbg. Lägg gärna till oss där också :) Innehåll; - Sammanfattning av veckans IKFF-relaterade händelser - Almanacka; Vad händer snart? - Media; Tips på artiklar! - Artikel skriven av Ingela Mårtensson Sverige och Nato Trevlig Läsning! Avsändare; IKFF Göteborgskretsen

2 100-årsfirande; Seminarium om freden och framtiden! Som en del av IKFF 100-årsfirande ordnades ett seminarium i veckan på temat Freden och Framtiden. Inbjudna talare var Elin Liss, kommunikationsansvarig för nationella IKFF, och Annika Skogar som är ledamot i nationella och Malmö/ Lund styrelsen. Följande skriver Elin Liss om besöket på IKFFs instagram (namnet för det nationella kontot är ikff_sverige): Freden och framtiden. Detta stora ämne fick jag äran att diskutera ikväll hos vår fantastiska lokalkrets i Göteborg tillsammans med Annika Skogar. Känner mig uppfylld av pepp! Vi diskuterade läget idag och framtiden. Vi spanade att visioner kommer starkt. Vi är trötta på politik som bara räcker till morgondagen och som bara diskuterar en krona hit och dit. Vi vill se visioner! Hur bygger vi fred och hur slutar vi exploatera vår jord och människor? Hur lever vi upp till de mänskliga rättigheterna? Mer fred, frihet och feminism helt enkelt!

3 Seminarium med Gudrun Schyman på Orust; Makt och våldsindoktrinering i försvar I veckan hade Fredsrörelsen på Orust anordnat ett seminarium med Gudrun Schyman, som har sina aktivistiska och politiska rötter inom rörelsen för nedrustning av kärnvapen. Vi var några medlemmar från IKFF som var där. Gudrun talade bl.a om hur det globala kriget mot kvinnor utesluts i dagens användning av säkerhetsbegreppet, om hur könsmaktsordningen ligger till grund för våld och att det i sin tur är kopplat till makt och kontroll. Hon ifrågasatte upprustningen i Sverige, och och kopplade även ett postkolonialt perspektiv till den frågan; Västvärlden producerar högteknologiska vapen, som dock inte ska brukas i västvärlden, utan man har en föreställning om att tredje världen (ibland genom utpressning) ska köpa och bruka vapnen. Detta leder till en våldsspiral, och därför måste vi nedrusta. Gudrun talade även om värdlandsavtalet, och om hur allianspolitiken skulle kunna användas för att bedriva en helt annan politik. Hon menade att samhället borde satsa på att bygga fredsinstitut istället. En kvinna i publiken frågade om vad vi kan göra för att stoppa NATOs övning i Norrland. Gudrun sa Bara gör och kör!. Sagt och gjort, innan var kvällen var slut hade en lista med 24 namn skrivits upp för att i sommar åka till Norrland och samarbeta med fredsrörelsen där.

4 Utställningen Hopp istället för Hot på stadsbiblioteket Under de två senaste veckorna har även en fredsutställning, anordnat av Fredsamföreningarna/ fredsrörelsen i Göteborg, kunnat beskådats på stadsbiblioteket. Här har allmänheten och bibliotekets besökare haft en möjlighet att få lära sig mer om fredsrörelsen. Det har även anordnats en invignings- och avslutningsfest i samband med detta.

5 IKFFs Almanacka; Vad händer snart? 12 maj; Seminarium med Stellan Vinthagen Vi har tipsat om detta förut, men vi påminner igen! Stellan Vinthagen, världens första professor i ickevåld, kommer den 12 maj att hålla ett seminarium om just ickevåld och fredligt motstånd! Detta vill ni inte missa! Mer information om Stellans professur i ickevåld kan ni läsa här; nyheter/nyheter_detalj//gu-forskare-far-varldens-forsta-professur-i-fredligtmotstand.cid Här är en länk till eventet på facebook. Här har ni även en möjlighet att bjuda in fler till att delta i eventet; / 25 maj; Fredspromenad Ni kan redan nu skriva upp 15 maj i era almanackor då Fredsam ska arrangera en fredspromenad. Fredspromenaden beräknas gå från Götaplatsen till Järntorget och stanna längs fredsmonument på vägen. Mer information kommer senare. Även detta event finns på facebook; Media; Tips på artiklar Bekräftelsen på att det var ingen u-båt i höstas! I höstas när valet begav sig kunde vi läsa i alla medier om att det befann sig en rysk u-båt på svenskt territorium. Exempelvis såhär såg nyheterna ut vid den tidpunkten; Nu är det istället bekräftat att det inte var någon u-båt; Ubåt var en arbetsbåt. En kort tid efter den uppmärksammade och fruktlösa ubåtsjakten i Stockholms skärgård i höstas påstod den pensionerade överstelöjtnanten Sven-Olof Kviman att han observerat en ubåt i området. Nu har försvaret kommit fram till att det i själva verket handlade om en arbetsbåt, skriver SvD.

6 Observationen har därmed nedgraderats från det som kallas en tvåa, eller trolig ubåt, till en så kallad femma, icke ubåt. (Från ETC 14 april 2015) Länk till nyheten; Rysslands reaktion; P1 Konflikt: Vad är feministisk utrikespolitik? Vad är feministisk utrikespolitik? Varför behövs det en feministisk syn på säkerhet? Och varför läggs mer pengar på militära utgifter än humanitära områden inom olika fredsinsatser? Bra panelsamtal med bl.a Margot Wallström om vad en feministisk utrikespolitik är. Programmet är från i december Länk; programid=1300 Reaching Critical Will s rapport i tre delar RCW är WILPFs nedrustningsprogram. Här kommer deras rapport indelat i tre olika delar; Del 1; u=c9787c74933a00a9066ba32d5&id= &e=45c606f49f Del 2; u=c9787c74933a00a9066ba32d5&id=a1e7f7397a&e=45c606f49f Del 3; u=c9787c74933a00a9066ba32d5&id=edb194baea&e=45c606f49f

7 Avslutningsvis, kommer här en artikel av Ingela Mårtensson om Sverige och Nato. Sverige och Nato Svensk utrikes- och säkerhetspolitik har efter EU-inträdet totalt förändrats genom de små stegens politik. Bakvägen förs Sverige in i kärnvapenalliansen Nato. Det framgår inte minst av antologin Bevara alliansfriheten, som skrivits av initierade politiker, diplomater, militärer och journalister. Sverige har haft en 200-årig tradition av militär alliansfrihet som tjänat oss väl. Utgångspunkten har varit alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Samma år som ansökan till EG lämnades in 1991, så ändrades formuleringen till militär alliansfrihet för att vi ska kunna vara neutrala i händelse av krig i vårt närområde. Tio år senare förpassades neutraliteten till historien. I stället betonas samarbetet med EU, Nato och USA. Nato Efter andra världskriget bildades den militära alliansen North Atlantic Treaty Organization (Nato) även kallad Atlantpakten. Målet var enligt den första generalsekreteraren lord Ismays berömda ord att hålla ryssarna ute, amerikanarna inne och tyskarna nere undertecknades fördraget av 12 stater Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA. Senare tillkom Turkiet och Grekland (1952), Västtyskland (1955) och Spanien (1982). Mellan åren tillkom ytterligare 12 stater från forna östblocket: Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009). Nato bildades som en försvarsallians där dess medlemsstater är överens om att ömsesidigt försvara varandra om någon medlem skulle bli angripen, s k kollektivt försvar ( 5 i fördraget). Tre av medlemsstaterna - Frankrike, Storbritannien och USA - har kärnvapen. I Natos militära doktrin ingår att medlemsländernas säkerhet ska tryggas genom en mix av konventionella vapen, kärnvapen och missilförsvar. Denna strategi bekräftas på Natos toppmöten; nu senast i Newport 2014: Så länge kärnvapen existerar kommer Nato att förbli en kärnvapenallians. Särskilt USA:s strategiska vapen är av högsta betydelse för att garantera de allierades säkerhet.

8 Det är uppenbart att kärnvapenstaterna även icke-natostater - inte har för avsikt att göra sig av med vapnen, så som de lovat då de skrev under Ickespridningsavtalet. Ryssland och USA har t ex minskat sina arsenaler men samtidigt planerar de för nya och mer effektiva kärnvapen. Efter att Warszawapakten och Sovjetunionen upplöstes 1991 har Nato antagit ett nytt koncept som innebär att alliansen kan ingripa i en konflikt även om inget medlemsland blivit anfallet d v s utanför det egna området (out of area). Finlands utrikesminister Erkki Tuomioja menar att Nato kommit till insikt att man måste agera out of area för att inte vara out of business ingrep Nato i Bosnienkriget efter ett FN-beslut gick Nato till krig mot Jugoslavien utan beslut i FN (Kosovokriget). Nato övergick från att vara en försvarspakt till att bli en angreppsmakt. Inför Tysklands enande, vilket innebar att forna Östtyskland skulle bli medlem i Nato, så garanterades Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov 1990 att Nato inte skulle utvidgas österut. I stället erbjöd Nato ett samarbete som kallades Partnerskap för Fred. Sverige och Finland gick med 1994 samtidigt med Ryssland lyckades Bill Clinton övertala Jeltsin att Polen, Tjeckien och Ungern skulle bli natomedlemmar, vilket skedde Samtidigt utlovades att Nato inte skulle utvidgas till ryska gränsen. Ett särskilt fördrag upprättades. Tio år senare hade 12 nya medlemmar tillkommit alla från forna Östblocket. USA:s och Tysklands löften var inte mycket värda. En amerikansk diplomat George F. Kennan skrev i New York Times att natoutvidgningen skulle bli efterkrigstidens största politiska misstag. Svensk smyganslutning till Nato Det började med att Sverige gick med i Natos partnerskap och därefter har det ena steget efter det andra tagits i riktning mot fullt deltagande i Natos verksamhet. Under senaste toppmötet hade Nato en särskild överläggning med fem partners (Australien, Finland, Georgien, Jordanien och Sverige) som bidragit med särskilt värdefulla insatser. I slutdeklarationen stod att samarbetet med dessa länder ska fördjupas. Sverige ses som en guldpartner som visat att man ställer upp på allt från övningar till insatser. Margot Wallström talar om en uppgradering presenterades utredningen Snö, mörker och kyla som föreslog att svenskt territorium skulle kunna användas för internationella militära tester

9 och övningar. Förslaget antogs av en socialdemokratisk regering på prov och permanentades av en borgerlig regering Besluten togs utan debatt i riksdagen. Sedan dess har flera Nato-övningar genomförts i framför allt i Norrbotten. Dessutom har t ex USA och Storbritannien haft egna övningar där. Den 25 maj 4 juni ska världens största övning Artic Challenge Exercise (ACE) äga rum. I den deltar förutom värdländerna Sverige, Norge och Finland även bland andra USA och Storbritannien. Sammanlagt kommer 100 flygplan samtidigt vara i luften för att öva luftstrid. Övningsområdet sträcker sig över en tredjedel av Sveriges yta. Sverige har deltagit i det amerikanskledda Nato-kriget i Afghanistan i tolv år. I mars 2011 sattes en Nato-ledd styrka in i Libyen för att etablera en flygförbudszon. Sverige deltog med JAS Gripenplan för spaning samt flygplan för transporter och signalspaning. Det vore på sin plats att utvärdera dessa insatser. Sommaren 2013 beslutade regeringen med bifall av socialdemokraterna att ingå i Natos Response Force Pool, d v s Natos stridsstyrka. Sverige ska med 48 timmars beredskap bidra med åtta stridsberedda Gripenplan och piloter. Sommaren 2014 var det dags för ytterligare steg in i Nato. Då beslöt regeringen efter överenskommelse i försvarsberedningen (maj 2014) att förhandla med Nato om ett s k värdlandsstöd. Endast Vänsterpartiet var emot detta förslag. Beredningen ansåg att förutsättningarna att ge och ta emot militärt stöd från andra länder behöver förbättras. Därför krävs ett värdlandsavtal. Beredningen förutsatte att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder härför, vilket den gjorde. Några veckor senare beslöt regeringen att godkänna avtalet så att ÖB kunde underteckna det under Natos toppmöte i den 4 september i Wales. Ärendet bereds nu i försvarsdepartementet så att regeringen kan presentera en proposition för riksdagen Det handlar om att öppna vårt territorium för basering av staber, vapen, krigsfartyg, flyg och drönare från Nato från övningar i fred till kris och krig. Officiellt påstås att värdlandsavtalet endast handlar om teknikaliteter. Men major Carl Bergqvist (bloggaren Wiseman) menar att det mest komplicerade området är ledning. Ska t ex Nato överta ledningen av delar av försvaret av Sverige vid en placering av trupp på svensk mark?

10 Östersjöregionen Det säkerhetspolitiska läget i Östersjöområdet har förändrats i och med Natos utvidgning och Rysslands agerande på Krim och i Ukraina. Endast i Östersjöområdet har Nato direkta landgränser till Ryssland och det senaste året har inneburit många kraftmätningar i och över Östersjön. Det placerar Sverige i ett mer bekymmersamt läge nu än under det kalla kriget då Centraleuropa var i fokus. Diplomaten Hans Blix är övertygad om att om en väpnad konflikt bryter ut mellan Ryssland och väststater så kommer Sverige att bli indraget. Om Sverige och Finland går med i Nato så skulle Östersjön bli ett Nato-innanhav. Det skulle innebära en förstärkt militär närvaro i området. Vi bör inte trappa upp spänningarna i vårt närområde genom maktpolitik i form av upprustning och militära hot. I stället bör kontakter tas med Ryssland för att åstadkomma avspänning och finna lösningar i samförstånd. Vi bör återgå till en säkerhetspolitik som bygger på nedrustning och lösning av konflikter på fredlig väg. Sveriges samarbetspartner bör vara FN och OSSE inte Nato.