Gör rum för miljön. Planera, projektera och bygg för säker och effektiv avfallshantering i Göteborg

Transkript

1 Gör rum för miljön Planera, projektera och bygg för säker och effektiv avfallshantering i Göteborg

2 2

3 Inledning Det finns många faktorer som bidrar till att skapa en trivsam och hälsosam boendemiljö. En viktig aspekt är avfallshanteringen. Om ett avfallsutrymme är lättillgängligt, väl upplyst, väl ventilerat, välskött och välstädat blir de boende mer benägna att göra rätt och problemen kring hanteringen minskar. Den ökande sorteringen i allt fler avfallsslag ställer dessutom nya krav på utrymmen och teknik i fastigheterna, som gradvis bör anpassas till denna förändring. Vi som tagit fram dessa råd och anvisningar är kretsloppskontoret i Göteborg, i samverkan med andra kommunala förvaltningar och berörda yrkesgrupper. Informationen behandlar främst avfallshanteringen i flerbostadshus. Skriften vänder sig till: Arkitekter Tekniska konsulter inom byggbranschen Bygglovsgivare Byggföretag Innehåll Allmänna riktlinjer...4 Olika sorters avfall...5 Avfallshantering för verksamheter...6 Avfallsinsamling på olika sätt...9 Riktlinjer för utformning och arbetsmiljökrav...13 Avfallsutrymmets utformning och trivsel...15 Dimensionering...19 Vilka avfallsbehållare behövs?...21 Exempel på bra avfallsrum...22 Litteraturförteckning

4 Allmänna riktlinjer Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att det lokala systemet fungerar gentemot kommunens insamlingssystem och att det finns tillräckliga avfallsutrymmen för både boende och lokalhyresgäster. Det finns några centrala hänsyn som gäller vid all utformning av avfallsutrymmen och miljön runt omkring utrymmena: c Utrymmen för avfall ska vara väl tilltagna c Det ska vara möjligt att lämna alla fraktioner av hushållsavfall, det vill säga den vanliga soppåsen, biologiskt avfall och grovavfall. c Det är bra om även återvinningsmaterial kan lämnas i avfallsutrymmet. c Välj ett flexibelt system så att det finns beredskap för ytterligare krav på sortering som kan komma i framtiden. c De boende ska känna trivsel när de lämnar sitt avfall och uppleva att det är lätt att göra rätt vad gäller avfallssorteringen. c Det ska vara lätt att hålla rent i ett avfallsutrymme. c All hantering av avfallsbehållare ska följa de arbetsmiljökrav som finns i Sverige, för att undvika arbetsskador och sjukskrivningar hos hämtningspersonalen. c Avfallshanteringen ska uppfylla gällande lagar och föreskrifter, se nedan. Viktiga lagar och regler: Föreskrifter för avfallshantering i Göteborg. Miljöbalken, främst kapitel 1 och 15 (avfall och producentansvar). Avfallsförordningen, om kommunens ansvar för hushållsavfall, om farligt avfall, elektriska och elektroniska produkter mm. Byggnadsverkslagen BVL, Byggnadsverksförordningen BVF och Boverkets Byggregler BBR, om funktionskrav vid utformning. Arbetsmiljölagen AML, om arbetsmiljöaspekten. Plan- och bygglagen PBL om markanvändning, placering av byggnader, modernisering osv. c Avfallshanteringen ska inte orsaka olägenhet i form av lukt, buller eller skadedjur. c All utrustning, in- och utpassering ur avfallsutrymmena samt informationsmaterial ska vara anpassade till funktionshindrades behov. 4

5 Olika sorters avfall från hushåll I ett hushåll uppkommer en mängd olika slags avfall. Sorteringen i olika fraktioner blir bättre om det är enkelt att lämna det sorterade avfallet nära bostaden. Hushållsavfall I ett flerbostadshus måste de boende kunna lämna allt sitt hushållsavfall, vilket omfattar följande delar: Vanliga hushållssopor, innehållet i soppåsen som man har i köket. Utsortering av biologiskt avfall ska eftersträvas, antingen genom att fastigheten har en egen fungerande kompostbehållare, eller enklast genom att de boende lägger sitt biologiska avfall i särskilda, bruna papperspåsar som samlas och hämtas för sig. Biologiskt avfall är matrester, hushållspapper och annat som är biologiskt nedbrytbart. Grovavfall ska kunna lämnas i en tillfällig container med jämna mellanrum eller i ett särskilt grovavfallsrum. Grovavfall är hushållsavfall som inte kan läggas i ett vanligt avfallskärl, till exempel cyklar och trasiga möbler. Annat sorterat avfall Det uppkommer även andra typer av avfall i ett hushåll. Kan även dessa lämnas i eller i anslutning till fastigheten innebär det bättre service för de boende samtidigt som det uppmuntrar till sortering. Avfallsslagen nedan är antingen farligt avfall eller lyder under producentansvaret, vilket innebär att det är varje medborgares skyldighet att sortera ut dem och se till att de hamnar på rätt ställe. Det är fastighetsägarens skyldighet att upplysa om var det ska lämnas om det inte tas omhand i anslutning till fastigheten. Förpackningar och tidningar kan med fördel lämnas i avfallsutrymmet. Finns inte möjligheten att lämna det där ska de boende hänvisas till en återvinningsplats. Sorteras de här materialen ut ordentligt minskar mängden avfall i den vanliga soppåsen betydligt, vilket 5

6 Deponering 4% Farligt avfall 1% En service som det är enkelt att erbjuda de boende är insamling av småbatterier, lågenergilampor och glödlampor. Även lysrör kan samlas in i fastigheten. Energiutvinning genom förbränning 46% Materialåtervinning 37% Biologisk behandling 12% I Sverige behandlades totalt ton hushållsavfall under Målet är att minst hälften ska återvinnas som nytt material eller genom biologisk behandling. märks på utgifterna. Det rör sig om förpackningar av glas, metall, plast och papp, samt tidningar och wellpapp. El- och elektronikavfall kan också samlas in i fastigheten, i annat fall ska de boende hänvisas till en återvinningscentral. El-avfall ska samlas i permanenta eller tillfälliga elektronikhäckar. El-avfall omfattar alla uttjänta produkter som har sladd eller batteri. De innehåller farliga ämnen och ska hanteras som farligt avfall och förvaras regnskyddat. Övrigt farligt avfall tas oftast inte om hand av fastighetsägaren, utan de boende hänvisas till att lämna avfallet på en miljöstation, som finns på återvinningscentralerna och vissa bensinstationer. Farliga avfallsprodukter från hushåll är till exempel spillolja, färgrester, lösningsmedel och kemikalier. Vill man erbjuda insamling av farligt avfall går det givetvis att finna lösningar, men man ska vara medveten om att denna typ av avfall är förknippad med vissa risker. Hanteringen ska skötas av kompetent, välutbildad personal, och utrymmen för förvaring ska uppfylla särskilda krav på bland annat brandsäkerhet. Läs mer i rapporten RVF Utveckling 2004:08 Hantering av grovavfall, elektriskt och elektroniskt avfall samt farligt avfall i flerfamiljshus samt i RVF Rapport 2003:07 Studie av fastighetsnära insamlingssystem för hushållens farliga avfall i Sverige. Avfallshantering för verksamheter Den här skriften behandlar i första hand avfallshanteringen i flerbostadshus, men samma grundprinciper gäller även för verksamheter där hushållsliknande avfall uppstår. Bra avfallsutrymmen behövs även i till exempelvis skolor, förskolor, butiker, restauranger och vårdinrättningar. Ofta kan en verksamhet, till exempel en frisersalong eller ett café, vara inhyrd i ett flerbostadshus. Då bör man tänka lite extra på hur avfallshanteringen ska skötas. Det är oftast en fördel om verksamhetens avfallshantering är skild från de boendes. Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att avfall som uppkommer i fastigheten tas omhand på rätt sätt och att tillräckliga utrymmen finns för både de boendes och eventuella verksamheters avfall. Om verksamheten hanterar livsmedel ställs särskilda krav. Utrymmet där avfallet förvaras ska vara utformat så att det är lätt att både hålla rent och fritt från skadedjur. Det bör vara nedkylt för att förhindra dålig lukt. 6

7 7

8 8

9 Avfallsinsamling på olika sätt Tidigare har det vanligaste varit att hushållen lämnar sitt avfall i ett avfallsrum inne i fastigheten. Idag är detta bara ett av många olika system för att samla in avfall. Det är inte heller nödvändigt att varje fastighet har sitt eget system. Flera fastigheter kan ha en gemensam avfallshantering. I vissa områden med till exempel grupphus kan det vara omöjligt för sopbilen att nå fram till de enskilda husen. Då är det nödvändigt med en gemensam lösning. De som ska slänga avfall ska kunna göra det i närheten av bostaden. Vid ny- och ombyggnation bör promenadavståndet för att lämna avfall inte överstiga 50 meter (allmänt råd i BBR). Samtidigt är det ur hämtningssynpunkt bra att placera avfallsutrymmen i utkanten av ett bostadsområde, så att man aldrig behöver köra in bland människor och bostäder. Det bör också finnas möjlighet att lämna sorterat avfall. Utrymmet och behållarna ska vara tydligt skyltade med all den information som kan behövas. Om det är ett rum ska det vara ljust, ventilerat och lättstädat. Andra saker att tänka på är tillgängligheten och arbetsmiljön för dem som hämtar soporna, säkerhet och att avfallshanteringen inte ska störa närboende. Det är i planeringsstadiet man har störst möjlighet att påverka hur avfallshanteringen kommer att fungera i ett område. När man väljer vilket system som ska användas och hur det ska placeras ska man ta största möjliga hänsyn till att sopbilar inte bör backa för att komma åt att tömma avfallet. För både ombyggnad och nybyggnad av avfallsutrymmen och även för de flesta andra system krävs bygglov. Sortering ute eller inne I ett rum, antingen det ligger inne i fastigheten eller utanför, är det enkelt att ordna så att de boende kan lämna olika typer av avfall, även återvinningsmaterial. För andra av de system som nämns bör man fundera på hur insamling av större hushållsavfall som inte går igenom inkastöppningen och till exempel tidningar och förpackningar kan lösas, eftersom systemen är byggda för att i huvudsak ta hand om hushållsavfall (soppåsen) och möjligen biologiskt avfall. ANPASSAT MEN FLEXIBELT. Behoven och förutsättningarna ser olika ut i olika områden. Ett barnrikt område ger mycket blöjor medan ensamhushåll i små lägenheter har en annan sammansättning på sitt avfall. Tillgängligheten ska vara god för alla som ska nyttja avfallssystemet, även funktionshindrade. Det är viktigt att se till helheten och lämna utrymme för framtida förändringar. Ändrad lagstiftning kan till exempel innebära att fler fraktioner ska samlas in, vilket kräver en omstrukturering i insamlingssystemet. 9

10 Avfallsrum i fastigheten I äldre fastigheter är avfallsrummen ofta små och dåligt ventilerade. Ska man bygga nytt finns alla möjligheter att skapa ett utmärkt utrymme för avfallshantering inne i fastigheten. Det ska vara väl tilltaget, låsbart, ventilerat och isolerat på ett sätt som hindrar skadedjur från att ta sig in. Dagsljusinsläpp gör rummet ljusare och luftigare. Avfallsrummet ska ligga i markplan, nära den plats där sopbilen stannar. Det får inte placeras så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas eller där livsmedel förvaras. Det får inte heller placeras så att avfall behöver transporteras genom allmänna utrymmen i direkt anslutning till bostäder eller arbetslokaler. Läs mer om avfallsrummets utformning i kapitlet Riktlinjer för utformning. Öppen sortergård Detta är en enklare form av avfallshus, där väggarna är utformade som en pergola och hela ytan har tak. Med en sådan här lösning är det viktigt att tänka på hur skadedjur ska hållas borta från avfallet. Skåp eller fristående kärl Att ställa upp sopskåp eller fristående kärl på lämplig yta utomhus kan vara ett alternativ om det är svårt att lösa avfallshanteringen på annat sätt. Tänk på risken för dålig lukt, skadedjur och brandtillbud. Utomhuskärl måste placeras en bit ifrån närmaste byggnad. Separat avfallshus Det fristående avfallshuset (kallas också återvinningsrum, miljöhus eller kretsloppshus) har samma funktion som ett avfallsrum inne i fastigheten. En ytterligare aspekt är att man kan optimera placeringen, så att tillgängligheten blir god både för dem som lämnar avfall och för dem som hämtar det. Ett avfallshus kan med fördel förses med fönster och utseendet kan anpassas till omkringliggande bebyggelse. Skåp för källsortering Vissa av insamlingssystemen innebär att utrymmen för källsorterat avfall som tidningar, glas och förpackningar saknas. Vill man erbjuda insamling av dessa fraktioner kan det ske i särskilda anordningar utomhus eller inomhus. Kärlen för de olika materialslagen kan antingen vara integrerade i en modul eller förvaras i skåp av trä eller betong. 10

11 Permanent container Permanent utplacering av container kräver bygglov. Container kan användas antingen för grovavfall eller för hushållsavfall - dock inte ihopblandat. Placeringen är viktig, containern bör inte stå i närheten av friskluftsintag, bostadsfönster, balkonger eller uteplatser. Den ska vara utformad så att inte barn kan krypa in i den. Tänk på risken för brand och dålig lukt. Marken under containern måste kunna bära fordon och tyngden av en full container. Det måste också finnas en relativt stor, fri köryta framför. Behållare i mark Behållarna har en del ovan jord, med en inkastlucka, medan den större delen ligger under jord. Den här typen av behållare kan utnyttjas både för utsorterat biologiskt avfall och för den vanliga soppåsen. Behållarna bör placeras en bit ifrån bostadshus, med tanke på lukt, buller och brandrisk. Hämtningen sker maskinellt med lyftkran. Sopsug Sopnedkast Vill man utnyttja ett befintligt sopnedkast kan en så kallad strumpa monteras in för att möjliggöra sortering av biologiskt avfall. Luckan byts då ut mot en lucka med reglage som kan ställas om beroende på om det är restavfall eller biologiskt avfall som ska slängas. Strumpan leder det biologiska avfallet till ett särskilt kärl. Ordentlig märkning och information krävs för att systemet ska fungera bra. Sopnedkastet måste kunna tillslutas nedtill då de uppsamlande kärlen ska tömmas. I vissa fall kan sopnedkast vara lämpliga att reservera för funktionshindrade personer. I sådana fall kan till exempel fastighetsskötaren sköta den extra hantering som krävs. Sopsugsystem kallas också automatiska sopsystem eller vakuumsystem. Avfallet transporteras i slutna rörsystem under mark, till en central uppsamlingsstation eller till en sugbil. Systemet kan hantera antingen osorterat avfall, eller sorterat avfall i flera fraktioner. TÄNK PÅ: Flera av utomhussystemen ovan kräver att man funderar lite extra på hur god skyltning kan utföras. Det måste även finnas information om hur övrigt avfall, till exempel grovavfall, förpackningar, tidningar och farligt avfall ska hanteras. Kanske bör en del inkastluckor vara låsta, för att undvika att obehöriga slänger sopor där och för att upprätthålla god sortering. Inkastluckor ska kunna nås och öppnas av funktionshindrade, men samtidigt vara barnsäkra. 11

12 12

13 Riktlinjer för utformning och arbetsmiljökrav Tillgänglighet är nyckelordet när det gäller att skapa en säker och effektiv avfallshantering. Det gäller både området utanför och inne i avfallsutrymmet. God tillgänglighet gynnar både den som lämnar avfall och dem som hämtar det. Eftersträva lösningar som kräver så lite manuell hantering som möjligt vid hämtning. Beskrivningarna som följer gäller i första hand ett vanligt avfallsrum, inne i fastigheten eller i separat avfallshus. Varje teknik kräver sina speciella lösningar, men tankesättet är ofta detsamma. Fastighetsägaren ansvarar för att nyttofordon, som sopbilar och slambilar, kan ta sig fram till fastigheten. Mellan hämtfordon och avfallsbehållare Transportvägen fram till avfallsutrymmet och avfallsbehållarna ska vara lättframkomlig. Manuell hämtning av sopkärl och behållare kräver jämn, hårdgjord transportväg utan trösklar och trappsteg eller trånga passager. Om lutning och avstånd: c Lutningen mellan behållarplats och lastplats får vara max 1 meter på 12 meter vid nybyggnation, men bör inte överstiga 1 meter på 20 meter. Detta gäller även tillfartsvägen som används av de boende, som dessutom ska vara minst 1,5 meter bred. c Transportvägen ska ha en fri bredd på 1,2 meter vid rak passage. Vid tillfälliga hinder kan 1 meter fritt accepteras. Där dragvägen ändrar riktning ska bredden vara minst 1,35 meter. c Grupphusområden och samfälligheter där sopbilen har svårt att komma intill ska ha en gemensam avfallslösning. Skjuta- och dra-arbete Med hänsyn till renhållningspersonalen är det viktigt att sopsäckar och kärl inte är för tunga. Egentligen handlar det om kärlvikten i kombination med underlaget. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter för manuell hantering vid skjuta- och dra-arbete utgår från den kraft som krävs för att få igång och hålla ett objekt i rörelse, uttryckt i Newton. Om friktionen mellan kärl och underlag är hög eller om lutningen är stor, måste kärlet vara lättare än om underlaget är plant. Kraft mäts med en dynamometer. Modell för bedömning av skjuta-och dra-arbete Kraft [N] Olämp- Värdera Accepligt närmare tabelt Igångsättning > < 150 Kontinuerligt > < 100 c Avståndet mellan hämtfordon och avfallsutrymme bör vara så litet som möjligt, eftersom kärlen är tunga att dra. Kravet på dragväg är max 25 meter, men max 10 meter bör eftersträvas. Läs mer i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 1998:1. 13

14 Bilvägens och vändplatsens utformning 3,5 m Om inte en godkänd, befintlig transportväg finns i anslutning till avfallsrummet måste utrymme för hämtfordon skapas. Om fordonet måste vända ska backning alltid undvikas på grund av olycksrisken. Att backa är särskilt olämpligt i närheten av skolor, förskolor, där äldre och handikappade ofta vistas och på gårdar i bostadsområden. Läs mer i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42 och Om manuell hantering, AFS 2000:1. 3,5 m 15 m R 8 m 10 m 9 m 3,5 m Sopbilens storlek ställer krav på hur tillfartsvägen utformas i både höjd och bredd. En sopbil är normalt 2,5 meter bred och 3,8 meter hög. Längden är upp till 11 meter. Sopbilens storlek ställer krav på hur tillfartsvägen utformas: c Bilvägen ska vara minst 5,5 meter bred om körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts måste vägen vara bredare. Om vägen är mötesfri och det inte finns parkerade fordon kan vägen vara smalare men den bör vara minst 3,5 meter. c Fri höjd till träd ska vara minst 4,7 meter året om. c Vägen ska vara belyst. c Vid återvändsgata ska det finnas en vändplats som är dimensionerad för sopbil. Vändplatsen kan utformas som en vändplan eller som en trevägskorsning. R 9 m 21 m 1,5 m 5,5 m c Vändplanens diameter ska vara minst 18 meter och omges av en hindersfri remsa på minst 1,5 meter. c Vändyta för backvändning, i form av trevägskorsning, ska vara minst 15 meter djup. c Samma regler gäller för slambilar, där man också ska ta hänsyn till att maximal slanglängd är 40 meter. c Vägen ska klara att bära tunga fordon, minst BK2. En fullastad sopbil kan väga uppemot 30 ton. c För tömning av kärl ska sopbilen ha en lastningsplats på minst 4,6 meters bredd och 15 meters längd att disponera. c För uppställning och hämtning av container behövs en fri längd av upp till 22 meter, beroende av containertyp. c Området där sopbilen kör fram ska vara lätt att snöröja. Maskinella transporter För behållare i mark och sopsugsystem gäller att hämtfordonet måste kunna köra i princip hela vägen fram. Hantering av kranbil kräver extra god uppsikt. I övrigt gäller de krav på utformning som anges ovan samt hänsyn till lokala förhållanden. 14

15 Avfallsutrymmets utformning och trivsel Ett rymligt och välplanerat avfallsutrymme uppskattas av alla. Här är de mått och riktlinjer som gäller. För om- och nybyggnader av avfallsutrymmen krävs normalt bygglov, som du söker hos stadsbyggnadskontoret. Kontakta kretsloppskontorets kundsamordnare om du har frågor. Dörren Som huvudregel gäller att dörröppningen ska vara anpassad efter hur stora kärl som ska kunna dras igenom. Det ska finnas gott om utrymme på varje sida om det största kärlet. Dörröppningen ska dock vara minst 1 meter bred (dagermått), helst 1,2 meter. Dörröppningens höjd ska vara minst 2 meter. Dörren ska vara lätt att öppna och stänga och förberedas för automatiska dörröppnare. Tunga dörrar bör förses med automatik från början. Automatisk dörröppnare ska installeras när äldre eller funktionshindrade behöver en sådan. Dubbeldörrar ska ha spanjolett eller annan likvärdig öppningskonstruktion. Den ena dörren ska vara så bred att en rullstol kan passera. Dörren ska vara lätt att ställa upp med dörrstopp, utan att behöva kröka ryggen. Den ska kunna öppnas inifrån utan nyckel. Mellan uppradade kärl ska avståndet vara 6 cm. Golven ska vara halkfria. Golvbrunn och tillgång till vatten underlättar städning. En avbärarlist på lämplig höjd skyddar väggen. En list ovanför avbärarlisten kan vara bra för uppsättning av skyltar. Släta, tåliga ytor på väggarna gör det lättare att hålla rent och snyggt. Kakel fungerar bra. Ljusinsläpp i form av fönster och ljusa färger på väggarna lättar upp. Byglar runt strömbrytare och vattenkran minskar materialskador. Rörelsehindrade ska kunna nå, använda och få plats vid en strömbrytare. Den bör därför inte vara placerad mer än 1,2 meter över golvet. Välj gärna en dörr med fönster, om fönster saknas i rummet. Dörren och karmen bör tåla slag och stötar. Dörren bör ha en släplist. Rummet Takhöjden ska vara minst 2,1 meter. Mellan kärlen ska finnas en fri gång på minst 1,5 meter. 15

16 Invändiga transportvägar: Inga trösklar eller trappsteg får finnas. Antalet dörrpassager ska minimeras. Transport av kärl får ej ske genom utrymmen där personer vistas eller där livsmedel förvaras. Hissar Transport av kärl i hiss eller med transportör innebär risker och ska undvikas. Om hiss måste användas ska den vara konstruerad för transport av skrymmande gods och ha korgdörr. Observera att inga nya hämtställen för hushållsavfall får vara så placerade att hämtning måste ske med hiss. Läs mer i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42 och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om manuell hantering AFS 2000:1. systemet införs. Det gäller till exempel behållare i mark, sopsug och containerbaserade lösningar. Avfallsutrymmena ska vara väl upplysta Tänk på att planera för god belysning. Ljusstyrkan bör inte vara lägre än 100 lux. Extra viktigt är det med god belysning vid informationstavlor etc. Installera gärna automatisk tändning och släckning. Det är lämpligt att använda flera armaturer, gärna med lysrör eller lågenergilampor, för att fördela ljuset bättre och för att öka säkerheten om någon ljuskälla går sönder. Brandskydd Soprum hör till de vanligaste brandplatserna i flerfamiljshus. För att undvika bränder i samband med avfallsutrymmen bör brännbart material alltid förvaras i låst utrymme. Detta gäller även el-avfall, grovavfall och inte minst farligt avfall. Containrar ska inte placeras under tak eller nära fönster, dörrar, uteplatser, balkonger eller friskluftsintag. Överväg att installera automatiska brandlarm och sprinklersystem i ett avfallsutrymme. Det är bra om det finns en pulversläckare tillgänglig, helst direkt innanför ingången så att man inte behöver gå in i rummet för att släcka en eventuell brand. Dörren till soprummet ska kunna öppnas inifrån utan nyckel. 16 Andra avfallssystem Riktlinjerna ovan gäller främst det typiska avfallsrummet. Vid övergång till eller etablering av ett annat system ska kretsloppskontoret och berörd underentreprenör kontaktas innan För att hindra en eventuell brand från att sprida sig ska rum för avfall utformas som egen brandcell (klass EI 60). Det innebär att rummets väggar, tak, golv, dörrar och fönster ska ha samma brandklass som byggnaden i övrigt. Om ett sophus placeras intill en annan byggnad gäller särskilda krav för att skydda mot spridning av brand. Bestämmelser om brandskydd finns i Boverkets byggregler, BBR. Svenska Brandskyddsföreningen kan ge råd om brandskydd.

17 Lukt och hygien Utsorterade, rengjorda förpackningar och igenknutna soppåsar minskar risken för lukt. Soprummet bör vara svalt men frostfritt och ska ventileras effektivt för att minimera dålig lukt. Flödet av frånluft bör vara minst 5 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. Avfallsutrymmen ska inte byggas i närheten av friskluftsintag, bostadsfönster, balkonger eller uteplatser. Lämpligt minimiavstånd är 8 meter. Om soprummet är väldisponerat och välstädat ökar chanserna att de som lämnar avfallet sköter sin del av uppdraget på ett bra sätt. Även hämtningen blir effektivare. Det är därför viktigt att ytorna i rummet är släta och lätta att hålla rena. En förutsättning för att städningen ska bli effektiv är att det finns en golvbrunn och tillgång till vatten. Skadedjur Buller Avfallsutrymmen ska utformas så att bullerstörningar minimeras, särskilt om de gränsar till bostäder. De boende kan störas både av den regelbundna användningen av avfallsrummet och givetvis också då avfallet ska hämtas. Förutom att avfallsutrymmet ska vara isolerat för ändamålet är den viktigaste faktorn tillgänglighet. Om kärl och behållare lätt kan rullas fram minimeras också tiden det tar att hämta avfallet. Trösklar ska undvikas. Dörren ska vara lätt att ställa upp, men också lätt att stänga utan att smällar och oväsen uppstår. Både dörren och till exempel bullrig glasinsamling ska vara placerade så att användandet stör så lite som möjligt. Enligt miljöbalken är det fastighetsägaren som ansvarar för den skada och olägenhet som uppstår till följd av skadedjursangrepp. Fastighetsägaren ska också förebygga och hindra att skadedjursproblem uppkommer. En byggnad är skadedjurssäker då inga öppningar som inte är stängbara är större än 5 millimeter. Ventilationsöppningar kan förses med ett beständigt metallnät med en maskvidd på högst 5 millimeter och ett insektsnät. Bestämmelser om buller finns i Boverkets byggregler, BBR, i Socialstyrelsens Allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6 och i Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, SNV RR 1987:5. Läs om bullermått, bullermätning, regler och ansvar på 17

18 Informationsskyltar, sorteringsanvisningar Fastighetsägaren är skyldig att hålla de boende informerade om hur avfall ska sorteras och var olika sorters avfall ska lämnas. Det gäller även för de avfallsfraktioner som inte samlas in i fastigheten. Inga plastpåsar! Biologiskt avfall Funktionshindrades krav Utrymmen för avfallshantering ska så långt det är rimligt och möjligt anpassas till funktionshindrades krav. Allmänt gäller att: c Avfallsutrymmen ska vara tillgängliga med rullstol. c Kärl och säckställ bör inte vara högre än ca 110 cm och nedersta kanten på inkastluckor bör vara högst cm från marken. c Vid containrar och andra höga avfallsanordningar behövs en ramp för att småväxta och personer i rullstol ska nå inkastet. Alla slags matrester Frukt och grönsaker Äggskal och äggkartong Bröd Kaffe- och tesump, kaffefilter Hushållspapper, ofärgade servetter Snittblommor, krukväxter, blomjord Kutterspån från smådjur Tobaksprodukter Blöjor Bindor Tyg Dammsugarpåsens innehåll Kattsand Stora mängder vedaska eller grillkol c Dörrar, lås, handtag, lock etc ska lätt kunna manövreras från rullstol. Automatisk dörröppning underlättar. c Belysning med rörelsedetektor förespråkas. c Informationsskyltar ska ha stor tydlig text (och helst även utföras i reliefskrift och piktogram som är åtkomlig från rullstol). Det är viktigt att tillgängligheten är god oavsett om det gäller rörelse-, synnedsättnings- eller kognitiva hinder. Det är ofta klokt att anlita en tillgänglighetskonsult för rådgivning. Allmänt kan sägas att skyltning i avfallsrum bör vara tydlig, lättläst och lätt att förstå. Även för personer med synnedsättning eller kognitiva nedsättningar. Det finns färdigt material att tillgå på Göteborgs Stads hemsida finns det material som går att anpassa till lokala förutsättningar. Ett gott råd är annars att ta hjälp av grafisk konsult, reklambyrå eller liknande, för att utforma skyltningen. En tillgänglighetskonsult kan anlitas för speciell anpassning. Avfallsentreprenörerna kan också tillhandahålla skyltmaterial. Anpassning till rörelsehindrades krav regleras i Byggnadsverkslagen, BVL, Byggnadsverksförordningen BVF och Boverkets Byggregler, BBR. Utformning av avfallsutrymmen behandlas i Bygg ikapp handikapp, Svensk Byggtjänst. En förteckning över tillgänglighetskonsulter finns till exempel på (Myndigheten för handikappolitisk samordning). Det bör också finnas information om vart man kan vända sig om problem eller fara uppstår. Larmnummer och journummer ska vara lätta att hitta. 18

19 Dimensionering Vid dimensionering av ett nytt avfallsutrymme bör man utgå från hur mycket avfall som ska kunna lämnas, hur ofta hämtning ska ske och hur många olika fraktioner avfallet ska sorteras i. Tabellerna nedan ger en vägledning för planering. Vid dimensionering av ett soprum är det viktigt att väga kostnaderna för utrymmet mot hämtningsfrekvens. För att minska antalet transporter ska hämtning av avfall inte behöva ske oftare än en gång i veckan, särskilt som det kan vara olika entreprenörer som hämtar olika fraktioner. Mängden grovavfall beräknas uppgå till ca 1 kubikmeter per boende och år vilket innebär att hämtning kan ske mer sällan. Vanliga mängder av hushållsavfall (kommunalt ansvar). Avfall Sverige. Byggnadstyp Volym (liter per vecka) Flerbostadshus liter per lägenhet, varav 20 liter är biologiskt avfall Äldreboende liter per boende Skola 5-10 liter per elev Förskola med blöjbarn 25 liter per barn Butik och kontor Varierar Vanliga mängder vid utökad sortering. Avfall Sverige. Avfallsfraktion Liter per vecka och lägenhet, cirka Matavfall (biologiskt avfall) 20 Sorterat brännbart avfall (restavfall) 50 Blandat avfall (om matavfall inte sorteras ut) 70 Returpapper (tidningar m.m.) 15 Pappersförpackningar inklusive wellpapp 35 Plastförpackningar 10 Metallförpackningar 2 Färgade glasförpackningar 2 Ofärgade glasförpackningar 1 Från och med november 2008 samlas mjuka och hårda plastförpackningar in i samma behållare. 19

20 20

21 Vilka avfallsbehållare behövs? I soprummet ska det finnas behållare för biologiskt avfall och restavfall, eller för blandat avfall. Dessutom ska utrymmen för grovavfall finnas, permanent eller i form av container. Ska ytterligare sortering erbjudas i fastigheten behövs även behållare för till exempel tidningar, glas, batterier och glödlampor. Kärl I flerbostadshus är kärl den allra vanligaste avfallsbehållaren. Kärl finns i flera olika storlekar och utföranden. För restavfall eller blandat avfall finns kärl i storlekar från 140 till 660 liter med två, tre eller fyra hjul. Kärl för tidningar och förpackningar Tidningar och förpackningar kan samlas i samma typ av kärl som används för vanliga hushållssopor. Det finns fler varianter även för utomhusbruk, se till exempel under rubriken Skåp för källsortering på sid 10. Häckar Rullande lastbärare, så kallade häckar, kan behövas för grovavfall, för el- och elektronikavfall samt för wellpapp/kartong. Säckar Säckar används framförallt för biologiskt avfall, i kombination med säckställ. Behållare för glödlampor och batterier Det finns särskilda boxar där batterier, glödlampor och lågenergilampor kan samlas. Dessa monteras enkelt på väggen. Lysrör samlas i en behållare (typ oljefat) på golvet eller i ett papprör på väggen. 21

22 Exempel på bra avfallsrum Här är ett exempel på ett bra planerat avfallsrum. Tack vare en god struktur kan hyresgästerna enkelt lämna alla typer av avfall. Det kostar inget extra att göra det fint i sopornas rum. Mycket kan göras med målarfärg och genomtänkt skyltning. Ett välskött och snyggt avfallsrum ökar trivseln och miljömedvetenheten! Förslag till avfallsrum Pappersförp Metallförp Tidningar Tidningar Restavfall Ljuskällor Batterier Fönster Inga trösklar Hylla för påsar Komposterbart Glasförp Glasförp Plastförp Restavfall Golvbrunn Vattenuttag/slang Det är viktigt att tänka igenom placeringen av de olika behållarna. Om det finns flera kärl för samma fraktion bör dessa ställas tillsammans. Tänk på att alltid placera kärl för biologiskt avfall längre in i soprummet än kärlet för restavfall, annars kan stressade och slarviga hyresgäster slänga sitt restavfall i fel kärl. Kärlet för det vanligaste avfallet ska placeras närmast dörren. Tänk på att det kan behövas extra utrymme för att en rullstol ska kunna manövreras i rummet och att kärl och strömbrytare ska vara åtkomliga för funktionshindrade. 22

23 Litteraturförteckning: Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 1998:1. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om manuell hantering, AFS 2000:1. Arbetsmiljölagen, AML 1997:1160. Avfallsförordningen, SFS 2001:1063. Bygg ikapp handikapp: att bygga för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder: kommentarer till Boverkets byggregler, BBR. Elisabeth Svensson. Stockholm Svensk Byggtjänst 2001 (2003). Byggnadsverksförordningen, BVF, SFS 1994:1215. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm. Byggnadsverkslagen, BVL, SFS 1994:847. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57. EUs förordning om Livsmedelshygien, 852/2004. Föreskrifter för avfallshantering i Göteborg, juni Göteborgs Stads kretsloppsplan Hantering av grovavfall, elektriskt och elektroniskt avfall samt farligt avfall i flerfamiljshus, RVF Utveckling 2004:08. Hushållsavfall. Råd och anvisningar för Dimensionering, Förvaring, Transport, RVF Utveckling 02:12. Livsmedelslagen, SFS 2006:804 Miljöbalken, främst kapitel 1 och 15 (avfall och producentansvar). Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, SNV Råd och riktlinjer 1978:5. Plan- och bygglagen, PBL, SFS 1987:10. Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6. Studie av fastighetsnära insamlingssystem för hushållens farliga avfall i Sverige, RVF Rapport 2003:07. Webbplatser: Arbetsmiljöverket: Avfall Sverige: Boverket: Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB: Gemensam nationell avfallsportal: Göteborgs Stads hemsida: Lagsamling: Livsmedelsverket: Myndigheten för handikappolitisk samordning: Naturvårdsverket: Räddningstjänsten Storgöteborg: Socialstyrelsen: Svenska Brandskyddsföreningen: Vägverket: 23

24 Kretsloppsnämnden i Göteborg Kretsloppsnämnden är en politiskt tillsatt nämnd som driver på och underlättar kretsloppsanpassningen i Göteborgs Stad. Kretsloppsnämnden har det övergripande ansvaret för: avfalls- och va-planeringen den framtida kretsloppsanpassningen av Göteborg förslag till avfalls- och va-taxor upphandling och uppföljning av avfallshanteringen i Göteborg miljöåtgärder vid nedlagda deponier på kommunal mark avtal med nämnden för Göteborg Vatten om vatten och avloppshantering samhällsinformation om avfall, avlopp och vatten Box 11192, Göteborg Besöksadress: Postgatan 16 Växel tel: Kretsloppskontoret ser till att de politiska besluten verkställs. De anställda tjänstemännen sköter kontakterna med allmänhet, kunder, entreprenörer och andra. Kretsloppskontorets kundservice Kretsloppskontorets tjänster beställs via vår kundservice, tel: , måndag, tisdag, torsdag och fredag , onsdag E-post: kundservice@kretslopp.goteborg.se Fax: Kretsloppskontorets kundsamordnare nås via Stadens växel okt 09 Foto: Johan Tvedberg, Bo Kågerud, Christer Ehrling, Marie Svärd