OSBY KALLELSE 1(1) KOMMUN a ' u no

Transkript

1 OSBY KALLELSE 1(1) KOMMUN a ' u no Kommunfullmäktige Tid: måndag den 2 oktober 214 klockan 19: Plats: Parkskolans matsal i Osby Ärende 1. Protokollets justering 2. Upprop 3. Godkännande av dagordning 4. Val av kommunfullmäktige Val av ordförande i kommunfullmäktige 6. Val av 1 :e vice ordförande i kommunfullmäktige 7. Val av 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige 8. Val av ny valberedning 9. Frågestund 1. Information 11. Delårsbokslut per 31 augusti Utdelning från kommunens bolag Motion om genomlysning och definition av begreppet läxa samt skapande av policy för Osby kommun; yttrande 14. Medborgarförslag om bättre kollektivtrafik till Visseltofta 15. Allmäna lokala ordningsföreskrifter för Osby kommun; ändring av fyrverkeri och andra pyrotekniska varor 16. Detaljplan för Hasslaröd 1:42 m.m. i Osby, Osby kommun; antagande 17. Detaljplan för del av kv. Sotaren i Osby, Osby kommun; antagande 18. Tilläggsanslag; investering på konstgräsplanen, Osby Idrottsplats 19. Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar Utbyggnad Industrispåret Osby kommun (Lars Dufwa) 21. Motion - Valaffischering på lyktstolpar 22. Medborgarförslag, motionsslingor, Gamleby 23. Medborgarförslag, varmvattenbadet, Parkskolans gymnastik- och badhus 24. Medborgarförslag; upprättande av bullervallar utmed Kristianstadsgatan 25. Medborgarförslag; upprättande av bullerplank mot Kristianstadsgatan 26. Redovisning av medborgarförslag 27. Förtroendevald; begäran om entledigande av politiskt uppdrag 28. Förtroendevald; begäran om entledigande av politiskt uppdrag 29. Förtroendevald; begäran om entledigande av politiskt uppdrag Clas Frisk Ålderspresident Christina Mårtensson Sekreterare

2

3 OSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Val av kommunfullmäktige Dnr214.ks577 6 Anmäles att för tiden november 214-oktober 218 valts som Kommunfullmäktige Ledamöter 1) Marika Bjerstedt Hansen Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 2) Agne Ingvardsson Sverigedemokraterna 3) Daniel Landin Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 4) Carl-Magnus Nilsson Moderata Samlingspartiet 5) Niklas Larsson Centerpartiet 6) Susanne Colldin Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 7) Jan Kornemalm Sverigedemokraterna 8) Rose-Marie Riling Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 9) Ingmar Bernthsson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 1) Håkan Carlsson Sverigedemokraterna 11) Sonja Svenle-Pettersson Moderata Samlingspartiet 12) Jimmy Ekborg Centerpartiet 13) Johnny Bergman Kri stdemokraterna 14) Nathalie Folkunger Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 15) Tommy Augustsson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 16) Eskil Martinsson Sverigedemokraterna 17) Sixten Svensson Vänsterpartiet 18) Knud Nielsen Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 19) Dag Ivarsson Moderata Samllingspartiet 2) Fahrudin-Fajko Zulfic Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 21) Lotte Melin Centerpartiet 22) Marie-Louise Eriksson Sverigedemokraterna 23) Margaret Engdahl Miljöpartiet de gröna 24) Åsa Månsson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 25) Kenneth Aronsson Folkpartiet liberalerna 26) Eva-Lott Gustavsson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

4 O SB Y KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7(14) 27) Carl Bejvel Sverigedemokraterna 28) Lars-Erik Svensson Moderat Samlingspartiet 29) Kurth Stenberg Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 3) Clas Frisk Kristdemokraterna 31) Henry Nilsson Centerpartiet 32) Diana Ledin Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 33) Kristof Pall Sverigedemokraterna 34) Michael Svensson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 35) Peter Dahlström Sverigedemokraterna 36) Emma Lundbeck Vänsterpartiet 37) Karl-Yngve Andersson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 38) Göran Larsson Moderata Samlingspartiet 39) Inga Magnusson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 4) Mats Ernstsson Centerpartiet 41) Rita Rubin Sverigedemokraterna Ersättare Moderata Samlingspartiet (för Carl-Magnus Nilsson, Sonja Svenle-Pettersson, Dag Ivarsson. Lars-Erik Svensson) Alexander Svensson, Lars-Anton Ivarsson, Lage Frej (för Göran Larsson) Alexander Svensson, Lars-Anton Ivarsson, Mats Bentzer Centerpartiet (för Niklas Larsson, Lotte Melin, Mats Ernstsson) Ulla Ekdahl, Anders Pettersson (för Jimmy Ekborg, Henry Nilsson) Ann-Sofie Magnusson Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8(14) Kommunfullmäktige Folkpartiet liberalerna (för Kenneth Aronsson) Bengt Simmingsköld, Erling Persson Kristdemokraterna (för Johnny Bergman, Clas Frisk) Elin Mannheimer, Roland Anvegård Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (för Marika Bjerstedt Hansen, Daniel Landin, Susanne Colldin, Ingmar Bernthsson, Nathalie Fokunger, Fahrudin-Fajko Zulfic, Åsa Månsson, Kurth Stenberg, Diana Ledin, Michael Svensson) Margot Malmqvist, Kjell Nilsson, Maria Reimer, Mattias Pamp, Linn Strömberg (för Rose-marie Riling, Tommy Augustsson, Eva-Lott Gustavsson, Karl- Yngve Andersson) Andrea Retfalvi, Arne Gustavsson (för Knud Nielsen, Inga Magnusson) Joakim Nielsen Vänsterpartiet (för Sixten Svensson, Emma Lundbeck) Lars Hansson, Thérèse Bengtsson Miljöpartiet de gröna (för Margareth Engdahl) Anders Ohlsson, Jane Fredriksson Sverigedemokraterna (för Agne Ingvardsson, Jan Kornemalm, Håkan Carlsson, Eskil Martinsson, Marie-Louise Eriksson, Carl Bejvel, Kristof Pall, Peter Dahlström, Rita Rubin) Jan Holm, Kenneth Nordqvist, Truls J. Hellberg, Mikael Roslund, Bo Kedegren Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

6

7 OSBY KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Val av ordförande i kommunfullmäktige Dnr214.ks577 6 Valberedningens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att som ordförande i kommunfullmäktige under mandatperioden utse Dag Ivarsson (M). Yrkande i valberedningen Vid valberedningens överläggning yrkar 1) Monica Svensson (s) att förslaget till kommunfullmäktiges ordförande är Ingmar Bernthsson (s), 2) Krister Weidenmark (c) att förslaget till kommunfullmäktiges ordförande är Dag Ivarsson (m). Margareth Engdahl (mp) begär omröstning med slutna valsedlar. Omröstning genomförs med slutna valsedlar och utfaller med 6 röster för Dag Ivarsson och 5 röster för Ingmar Bernthsson. Reservationer: Monica Svensson, Sten Andersson, Margot Malmqvist, Knud Nielsen (s) Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

8

9 OSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunfullmäktige Val av 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige Dnr214.ks577 6 Valberedningens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att som l:e vice ordförande i kommunfullmäktige under mandatperioden utse Ingmar Bernthsson (S). Yrkande valberedningen Vid valberedningens överläggning yrkar 1) Monica Svensson (s) att som 1 :e vice ordförande i kommunfullmäktige föreslå fullmäktige Ingmar Bernthsson (s). 2) Bo Kedegren (Sd) att som 1 :e vice ordförande i kommunfullmäktige föreslå fullmäktige Bo Kedegren (Sd) Maria Svensson begär omröstning. Omröstning genomförs som sluten omröstning med 1 röster för Ingmar Berntsson (s) och 1 röst för Bo Kedegren (sd). Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

10

11 OSBY KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum S Kommunfullmäktige Val av 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige Dnr214.ks577 6 Valberedningens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutat att som 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige under mandatperioden utse Carl Bejvel (SD). Yrkande i valberedningen Vid valberedningens överläggning yrkar 1) Monica Svensson (s) att som 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige föreslå fullmäktige Rose-Marie Riling. 2) Bo Kedegren (sd) att som 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige föreslå fullmäktige Bo Kedegren. Maria Svensson begär omröstning Omröstning genomförs som sluten omröstning med 6 röster för Bo Kedegren (sd) och 5 röster för Ros-Marie Riling (s). Valberedningen beslutade föreslå Kommunfullmäktige Bo Kedegren (sd) som 2: vice ordförande i fullmäktige. Reservation Margareth Engdahl (mp) Valberedning beslutar att riva upp beslutet om att föreslå Bo Kedegren (sd) som 2:e vice ordförande i fullmäktige. Bo Kedegren (sd) är inte ordinarie ledamot i fullmäktige. Yrkande i valberedningen Vi ny överläggning yrkar 1) Bo Kedegren (sd) att som 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige föreslå fullmäktige Carl Bejvel (sd). Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

12

13 OSBY KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Val av ny valberedning Dnr214.ks577 6 Valberedningens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att för mandatperioden i valberedningen utse som ledamöter: 1) Susanne Colldin S 2) Kristof Pall SD 3) Sonja Svenle Pettersson M 4) Anders Pettersson C 5) Roland Anvegård KD 6) Sixten Svensson v 7) Margareth Engdahl MP 8) Kenneth Aronsson FP 9) Arne Gustavsson S 1) Bo Kedegren SD 11) Alexander Svensson M Ersättare (personliga): 1) Inga Magnusson S 2) Eskil Martinsson SD 3) Lars-Anton Ivarsson M 4) Henry Nilsson C 5) Clas Frisk KD 6) Kjell Nilsson S V) Jane Fredriksson MP 8) Bengt Simmingsköld FP 9) Daniel Landin S 1) Mikael Roslund SD 11) Mats Ernstsson C Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

14 OSBY KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Ordförande: Susanne Colldin (S) Vice ordförande: Sonja Svenle Pettersson (M) Ersättare kallas in i den ordning som kommunfullmäktige fastställer vid sammanträde den 15 december 214 (vid förfall för den personliga ersättaren och ersättare från samma parti). Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

15

16 OSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunfullmäktige Frågestund Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

17

18 OSBY KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum S Kommunfullmäktige Information Projektledare Magnus Strand, Solenergi i stadsplanering, informerar om energianvändningen i kommunen samt genomförda energieffektiviseringsåtgärder udner det gångna året. Presentation av den nya strategin och vilka mål och inriktningar som denna utgår ifrån. Yttrande över Länsstyrelsen Skånes protokoll från inspektion av överförmyndarverksamheten i Osby kommun, T.f. kommunchefens yttrande Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

19 OSBY KOMMUN Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15(38) Sammantradesdatum Kommunstyrelsen 226 Yttrande över länsstyrelsen Skånes protokoll från inspektion av överförmyndarverksamheten i Osby kommun Dnr214.ks Kommunstyrelsens beslut T.f. kommunchefs yttrande över länsstyrelsens protokoll från inspektion av överförmyndarverksamheten i Osby kommun överlämnas som meddelande till kommunfullmäktige. Sammanfattning Vid länsstyrelsen Skånes senaste inspektion, , av kommunens överförmyndarverksamhet är den genomgående synpunkten att Osby kommun tillsatt för lite resurser för att bedriva verksamheten samt att verksamheten till viss del sköts på ideell bas. T.f. kommunchef har tillsammans med överförmyndaren och dess ersättare gått igenom protokollet från nämnda inspektion och redovisar sina kommentarer på detta. Sammanfattningsvis kommer överförmyndaren begära en utökning av personalresurser motsvarande 45 % i budgetförslaget inför 215. Detta innebär att personalresurser motsvarande 1, tjänst för verksamheten uppnås. I övrigt konstateras att Osby kornmun har en väl fungerande överförmyndarverksamhet. Länsstyrelsen begär dock inte någon återkoppling från kommunen från sin inspektion. Beslutsunderlag Länsstyrelsen Skåne; Protokoll över inspektion av kommunens överförmyndarverksamhet, daterat T.f. kommunchefens yttrande över länsstyrelsens protokoll från inspektion av kommunens överförmyndarverksamhet, daterat Kommunstyrelsens arbetsutskott , 213 Beslutet skickas till Länsstyrelsen Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

20 1(3) OSBY KOMMUN Datum Till: Kommunfullmäktige Yttrande avseende länsstyrelsens protokoll från inspektion av kommunens överförmyndarverksamhet Länsstyrelsens inspektion Länsstyrelsen gör årliga inspektioner av kommunens överförmyndareverksamhet. Den senaste inspektionen genomfördes den 27 maj 214 och bilagda protokoll daterat 19 juni 214 har meddelats till kommunen. Den genomgående synpunkten från inspektionen är att Osby kornmun tillsatt för lite resurser för att bedriva verksamheten, samt att verksamheten till viss del sköts på ideell bas. Länsstyrelsen begär inte någon återkoppling. Förvaltningens åtgärder Tf kommunchef har tillsammans med överförmyndare och ersättare gått igenom och diskuterat protokollet utifrån genomförd inspektion i maj. Vi har gemensamt tagit fram nedanstående kommentarer som redovisas i punktform. Personalresurser Osby kommun tillsatte sommaren 213, 25 % administrativ tjänst som stöd föröverförmyndarverksamheten. Under våren har Irene Fritzon fått viss utbildning inom verksamhetsområdet och tagit över daglig post, diarieföring mm. Den administrativa tjänsten har möjliggjort att administrationen görs fortlöpande varje dag. Överförmyndaren och ersättare kan i högre grad koncentrera sig på ärendehandling, information mm. Länsstyrelsens uppfattning är att vi bör utöka den administrativa tjänsten till Postadress OSBY Gatuadress Telefon Telefax E-post Hemsida V Storgatan kommun@osby.se Bankgiro Postgiro Org nr

21 2(3) 5 %. Överförmyndaren och ersättare arbetar en hel del ideellt för att klara uppdraget, vilket länsstyrelsen anser bör åtgärdas. Osby kommun och SKNO- kommunerna har sedan en tid tillbaka diskuterat att samverka avseende handläggning av ärenden inom överförmyndarens verksamhet. Utredning och avtalsförslag togs fram redan år 211. Samverkan om överförmyndarverksamheten initierades återigen i mars år SkåneNordost återstår ett intresse från Osby och Östra Göinge kommuner att samverka med Hässleholm. Hässleholms kommun ska återkomma med förslag till samverkan. Hässleholms kommun har så sent som i juni inte tagit fram något förslag. Förvaltningen anser att kommunen bör fortsätta arbetet med att hitta samverkansformer med andra kommuner för överförniyndarverksamheten. Enligt föräldrabalken 19 kap utses överförmyndare och ersättare för en mandatperiod. Personalförändringar i Hässleholms kommun innebär bl a att vi inte ser någon förändring i organisationen inför årsskiftet, utan möjligen under mandatperioden. Överförmyndaren kommer att begära utökning av budgetram till totalt 1, tjänst. Länsstyrelsen anser att detta är rätt nivå utifrån vår ärendemängd på ärenden. Gallring och arkivering En insats behöver göras avseende gallring och arkivering och för detta krävs ytterligare resurser. Idag sköts dessa arbetsuppgifter fortlöpande, men det finns behov av att göra en extra insats för att gallra historiskt material. Under hösten 214 kommer en dokumenthanteringsplan att tas fram för verksamheten, Information om samverkan avseende ärendehandläggning Information lämnas fortlöpande till överförmyndaren om pågående arbete i SKNO kopplat till organisationen. Det har inte funnits någon information att lämna utöver den som har framförts till överförmyndaren. Förvaltningen anser att det är självklart att överförmyndare och ersättare är insatta i en eventuell förändring av ärendehandläggningen i samverkan med andra kommuner. Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Hemsida Bankgiro Postgiro Org nr OSBY V Storgatan kornmun@osby.se

22 3(3) Ensamkommande flyktingbarn Överförmyndaren planerar för träff med berörda inom verksamhetsområde arbete och utbildning, samt barn och skola. Syftet med träffen är att diskutera igenom roller och rutiner internt i Osby kommun i frågor avseende ensamkommande flyktingbarn. Anmärkningar i akter Har förbättrats avseende posthantering och diarieföring utifrån den nya administrativa resursen. Förteckning över barnens tillgångar Gode män ska lämna in förteckning över barnens tillgångar. Detta är åtgärdat. Ny lagstiftning fr o m 1 januari 215 Ändrad lagstiftning prop 213/214:225 Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. De flesta lagförslagen träder i kraft den 1 januari 215. Förändringarna innebär bl a ökade krav på kommunen om information till gode män och förvaltare, vilket kräver mer tid. Sammanfattning Överförmyndaren kommer i budgetförslaget inför 215 att begära utökning av personalresurser motsvarande 45 %. Detta innebär personalresurser motsvarande 1, tjänst för överförmyndarens verksamhet uppnås. I övrigt har Osby kommun en väl fungerande överförmyndareverksamhet. Osby kommun Pia Lindvall Bengtsson Tf kommunchef Postadress OSBY Gatuadress Telefon Telefax E-post Hemsida V Storgatan kommun@osby.se Bankgiro Postgiro Org nr

23

24 OSBY KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 31(38) 241 Delårsbokslut per 31 augusti 214 Dnr213.ksll73 41 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Förslag till delårsbokslut godkänns. Mot bakgrund av avgiven rapport och med anledning av det allvarliga läget uppmanas verksamhetsområdena att iaktta stor återhållsamhet. Sammanfattning I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har delårsbokslut sammanställts per 31 augusti samband med delårsbokslutet lämnar även styrelser och nämnder en helårsprognos för 214. Koncernbolagen lämnar en rapport avseende årsprognoser för delårsbokslutet ingår inte koncernbolagen. Beslutsunderlag Delårsrapport , Osby kommun Delårsrapport augusti 214, nämnderna Budgetuppföljning med helårsprognos koncern, daterad Kommunstyrelsens arbetsutskott , 241 Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

25 OSBY KOMMUN KOMMUNREVISIONEN Till kommunfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapporten Vi har i enlighet med Kommunallagen översiktligt granskat Osby kommuns delårsrapport per med prognos för 214. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning och det lagstadgade balanskravet kommer att uppnås. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad i förhållande till en revision. Efter vår översiktliga granskning av delårsrapporten bedömer vi att: Delårsrapporten är i allt väsentligt upprättad enligt god sed för kommuner. Det lagstadgade balanskravet kommer, baserat på prognosen, ej att uppfyllas. Av de fyra finansiella mål som fullmäktige antagit bedöms ett att uppnås och tre att ej uppnås. Flertalet av de verksamhetsmål med anknytning till god ekonomisk hushållning som fullmäktige antagit i budgeten går ej att bedöma i rimlig omfattning eftersom uppföljning kommer att ske först i samband med årsbokslutet. Sammantaget bedömer vi att kommunen inte kommer att uppnå kraven på god ekonomisk hushållning i helårsprognosen. Vi noterar dock att Socialnämnden beräknas överskrida sin budget med 11,4 Mkr, främst avseende hemtjänst, IFO/ placeringar och LSS. Resultatet av granskningen framgår av bifogad rapport. Osby den 1 oktober 214

26

27 OSBY KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 38(38) 248 Utdelning från kommunens bolag 214 Dnr214.ks Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Yttrande på det återremitterade ärendet avges enligt förslag från t.f kommunchef. Förslaget innebär att det är kommunfullmäktige som beslutar om utdelning eller avkastningskrav avseende kommunala bolag. Sammanfattning Vid kommunfullmäktiges behandling avseende utdelning från kommunala bolag 214 återremitterade ärendet till kommunstyrelsen för att belysa kommunfullmäktiges rätt att besluta i ärendet. Den rättsliga grunden för ägarens styrning finns i kommunallagen, aktiebolagslagen och lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. I skriften "Ägardirektivt till allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag" beskrivs ägardirektivet utifrån de ramar som lagstiftningen bildar och sedan en beskrivning av ägarstyrningens formella redskap. Kommunallagen anger ramarna för koitimunens ägande av bolag. Den kommunalrättsliga ramen för ägarens inflytande kan kort beskrivas så att kommunfullmäktige fastställer kommunens ändamål med bostadsbolagens verksamhet samt utser samtliga styrelseledamöter och lekmannarevisorer. Innan bolaget fattar beslut av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska kommunfullmäktiges ställningstagande inhämtas. Kommunstyrelsen har tillsyn över bostadsbolagets verksamhet, precis som den har tillsyn över all annan kommunal verksamhet, genom den så kallade förvaltningskontrollen. Kommunstyrelsen ska också i årliga beslut bedöma om verksamheten varit förenlig med det kommunala ändåmålet kommunfullmäktige fastställt och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna som gäller för verksamheten. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunchefens förslag på yttrande, daterad Ägardirektiv till allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

28 OSBY ) KOMMUN YTTRANDE Verksamhetsområde Datum Sida 1(2) Kommunledningskontoret Pia Lindvall Bengtsson pia.lindvall@osby.se Till nämnd: Kommunstyrelsen Utdelning från kommunala bolag 214 Dnr214.ks Kommunledningskontorets förslag till Kommunstyrelsen Att avge yttrande enligt förslag till det återremitterade ärendet Sammanfattning Vi kommunfullmäktiges behandling av ärendet avseende utdelning från kommunala bolag 214 återremitterades ärendet till kommunstyrelsen för att belysa kommunfullmäktiges rätt att besluta i ärendet. Den rättsliga grunden för ägarens styrning finns i kommunallagen, aktiebolagslagen och lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. 1 bifogade skrift "Ägardirektiv till allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag" beskrivs ägardirektivet utifrån de ramar som lagstiftningen bildar och sedan en beskrivning av ägarstyrningens formella redskap. Kommunallagen anger ramarna för kommunens ägande av bolag. Den kommunalrättsliga ramen för ägarens inflytande kan kort beskrivas så att kommunfullmäktige fastställer kommunens ändamål med bostadsbolagens verksamhet samt utser samtliga styrelseledamöter och lekmannarevisorer. Innan bolaget fattar beslut av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska fullmäktiges ställningstagande inhämtas. Kommunstyrelsen har tillsyn över bostadsbolagets verksamhet, precis som den har tillsyn över all annan kommunal verksamhet, genom den sk förvaltningskontrollen. Kommunstyrelsen ska också i årliga beslut bedöma om verksamheten varit förenlig med det kommunala ändamålet fullmäktige fastställt och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna som gäller för verksamheten. Av ägardirektivet ska framgå bl a de ekonomiska utgångspunkterna. "Enligt lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska företagen bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer, vilket innebär innebär att kommunen måste ställa ett tydligt och marknadsmässigt avkastningskrav på sitt bostadsbolag. Detta sker lämpligen i ett ägardirektiv. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret Osby Telefon vx Fax E-post kommun@osby.se Hemsidawww.osby.se PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

29 Osby kommun (2) Datum Sida Beslutsunderlag "Handledning ägardirektiv till allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Slutsats Kommunfullmäktige beslutar om utdelning eller avkastningskrav avseende kommunala bolag. Pia Lindvall Bengtsson T f Kommunchef

30 SABO SVERIGES ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSFÖRETAG EN HANDLEDNING ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG Sveriges» Kommuner * och Landsting

31 FÖRORD INNEHÅLL FÖRORD 2 Varje kommun har ett ansvar for bostadsförsörjningen och deflesta tar detta ansvar bland annat genom att äga ett allmännyttigt bostadsaktiebolag. För att bolaget ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett bra sätt bör kommunen i ett ägardirektiv tydligt klargöra vad man vill med bolaget; vilken nytta det förväntas tillföra kommunen och dess invånare samt ramar och villkor för verksamheten. Den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som trädde i kraft den 1 januari 211 innebär are befintliga ägardirektiv i många fall kan behöva ses över så att de harmoniserar med det nya regelverket. Även bolagsordningen kan behöva ändras. Denna handledning har tagits fram i samarbete mellan SKL och SABO. Innehållet har urarbetats av en gemensam projektgrupp och stämts av med en referensgrupp med representanter för kommuner och kommunala bostadsbolag. Handledningen vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän i kommuner, koncernbolag och bostadsbolag. Vårt syfre är att inspirera till en konstruktiv dialog mellan kommun och bostadsbolag oavsett om det handlar om att se över ett befintligt ägardirektiv eller om att ta fram etc helt nyrt. Till handledningen har fogats ett exempel på bolagsordning för ett kommunalt bostadsaktiebolag som är anpassat till lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag samt till kommunallagen i dess lydelse den 1 januari 213. VARFÖR ARBETA MED ÄGARDIREKTIV? 3 Stockholm i april 213 ÄGARSTYRNINGENS RÄTTSLIGA GRUND 4 Kommunallagen 4 Aktiebolagslagen 4 Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag 6 ÄGARSTYRNINGENS FORMELLA REDSKAP 8 ATT UTFORMA ÄGARDIREKTIV 9 Processen 9 Ägardirektivets innehåll 1 Förslag till frågeställningar 1 EXEMPEL PÅ BOLAGSORDNING 12 Håkan Sörman VD, SKL VILL DU HA MER INFORMATION? SKL Sveriges Kommuner och Landsting Lennart Hansson, lennart.hansson@skl.se Per Henningsson, per.henningsson@skl.se Kurt Eliasson VD, SABO SABO Sveriges allmännyttiga bostadsföretag Sophia Mattsson-Linnala, sophia.mattsson-linnala@sabo.se Jörgen Mark-Nielsen, jorgen.mark-nielsen@sabo.se 2 ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG

32 VARFÖR ARBETA MED ÄGARDIREKTIV? Varje kommun ska enligt bostadsförsörjningslagen planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa fötutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder förbereds och genomförs. De flesta kommuner tar detta ansvar bland annat genom att äga ett allmännyttigt bostadsaktiebolag. Det är viktigt att kommunen då tydligt klargör vad man vill att bolaget ska göta och vilken nytta som bolaget förväntas tillföra kommunen och dess invånare. Flertalet kommuner har sedan tidigare formulerat bolagets uppdrag i ägardirektiv. Enligt den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som trädde i kraft den 1 januari 211 ska bolagen bedriva verksamheten i allmännyttigt syfte och enligt affärsmässiga principer. Det innebär bland annat att rågången mellan kommunen och bostadsbolaget behöver bli tydligare. I de flesta fall måste ägardirektiven ses över och anpassas till den nya lagstiftningen. Även bolagsordningen kan behöva ses över. I samband med denna översyn kan det vara bra att också se övet fotmerna för och innehållet i ägarstyrningen. Såväl kommunen som bostadsbolaget har mycket att vinna på tydliga ägaidirektiv. De klargör vilka förväntningar och krav som ställs på bolaget och bidrar till att renodla rollerna. Tydliga ägardirektiv underlättar också medborgarnas insyn i den kommunala verksamheten, vilket främjar den lokala demokratin. Den här handledningen har arbetats fram av SKL och SABO tillsammans. Avsikten är att ge kommuner och bostadsbolag faktaunderlag och inspiration för att i dialog ta fram ägardirektiv som baseras på förhållandena och visionerna i den egna kommunen och som står i samklang med den nya lagstiftningen. Det är viktigt att kommunen tydligt klargör vad man vill art bostadsbolaget ska göra och vilken nytta som bolaget förväntas tillföra kommunen och dess invånare. ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG 3

33 ÄGARSTYRN INGENS RÄTTSLIGA GRUND Ägardirektiv är ett av kommunens redskap för att styra sitt bostadsbolag. Den rättsliga grunden för ägarens styrning finns i kommunallagen, aktiebolagslagen och lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Föt att placera ägardirektivet i sitt rätta sammanhang följer här en redogörelse för de ramar som lagstiftningen bildar och sedan en beskrivning av ägarstyrningens fotmella redskap. KOMMUNALLAGEN Kommunallagen anger ramarna för kommunens ägande av bolag. Den kommunalrättsliga ramen för ägarens inflytande kan kort beskrivas så att kommunfullmäktige fastställer kommunens ändamål med bostadsbolagets verksamhet samt utser samtliga styrelseledamöter och lekmannarevisorer. Innan bolaget fattar beslut av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska fullmäktiges ställningstagande inhämtas. Kommunstyrelsen hat tillsyn över bostadsbolagets vetksamhet, precis som den har tillsyn över all annan kommunal verksamhet, genom den så kallade förvaltningskonttollen. Kommunstyrelsen ska också i årliga beslut bedöma om verksamheten varit förenlig med det kommunala ändamål fullmäktige fastställt och utförts inom ramen för de kommunala befogenheter som gäller för verksamheten. AKTIEBOLAGSLAGEN AKTIEBOLAGSLAGEN Nästan alla kommunala bostadsbolag drivs numera som aktiebolag - en organisationsform särskilt utvecklad för affärsmässig verksamhet. Alla aktiebolag har ett syfte med sin verksamhet. Om ett aktiebolag har annat syfte än att bereda sina aktieägare vinst, ska detta syfte framgå av bolagsordningen. Aktiebolagslagen fördelar ansvar och befogenheter mellan fem funktioner i ett aktiebolag: bolagsstämma, bolagsstyrelse, verkställande direktör, revisor och lekmannarevisor. 4 ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG

34 ÄGARNIVÄ Bolagsstämma Bolagsstämman är högsta beslutande organ och företräder aktieägarna. Stämman fattar beslut om föremålet för och ändamålet med bolagets verksamhet vilka anges i bolagsordningen. Bolagsstämman fattar dessutom beslut om årsredovisning, ansvarsfrihet för styrelseledamötet och verkställande direktör samt om utdelning av vinst, inom ramen för det belopp som styrelsen föreslagit. Bolagsstämman kan också som högsta bolagsorgan ge bindande direktiv. Direktivtätten innebär att styrelsen och verkställande direktören ska följa direktiv som beslutas av stämman. Direktivrätten är dock inte oinskränkt. Direktiven måste stå i överensstämmelse med aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning och bolagsordningen samt vara förenliga med bolagets intresse. BOLAGSNIVÅ Bolagsstyrelse Bolagsstyrelsen ansvarar för bolagets otganisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Den har både en kontrollerande och stytande funktion. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utfotmad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden kan kontrolleras på ett betryggande sätt. Bolagsstyrelsen ska fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt eget arbete och i skriftliga insttuktioner fördela arbetet mellan sig och den verkställande direktören. Styrelsens ansvar och tillsynsskyldighet kan inte övetlåtas på någon annan. Verkställande direktör Den verkställande direktören svarar för den löpande förvaltningen. Det innebal i praktiken att verkställande direktören leder bolagets dagliga verksamhet. Styrelsens instiuktioner till den verkställande direktören ska dra en tydlig gräns gentemot styrelsens egna uppgifter. Revisorer Aktiebolagslagen innehåller bestämmelser om revision och om allmän granskning. Revisionen ska säkra tilltron till bolagets sätt att redovisa sin ställning utåt, framför allt mot aktieägare och borgenärer. Den utförs av en eller flera revisorer. Samspelet mellan de olika bolagsfunktionerna i ett kommunalt aktiebolag. Lekmannarevisorer Den allmänna granskningen, som är obligarorisk i ett kommunalt bolag, syftar till att kontrollera om verksamheten är ändamålsenlig, effektiv och ekonomiskt tillfredsställande. Den allmänna granskningen utförs av en eller flera lekmannarevisorer. ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG 5

35 LAGEN OM ALLMAN- NYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG LAGEN OM ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG Lagen omfattar bostadsföretag som drivs som aktiebolag av en eller flera kommuner och som i allmännyttigt syfte huvudsakligen fötvaltat fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främjar bostadsförsötjningen i den ellet de kommunet som är ägare till bolaget och etbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Allmännyttigt syfte Det övergripande allmännyttiga syftet för ett kommunalt bostadsföretag är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. I detta ingår exempelvis att tillgodose olika bostadsbehov, det vill säga inte enbart för grupper med särskilda behov eller som av olika skäl har en svag srällning på bostadsmarknaden, ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG

36 utan även att tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som kan attrahera olika hyresgäster. I det allmännyttiga syfte som ett kommunalt bostadsföretag har ingår även ett samhällsansvar. Det kan handla om etiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande, ofta som ett bidrag till hållbar utveckling eller för att möta klimatutmaningen. Sådana åtgärder kan också förväntas stärka företagets varumärke och öka lönsamheten på lång sikt. Affärsmässiga principer Bolagen ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Därmed görs ett undantag från kommunallagens självkostnadsprincip och från förbudet mot att driva företag i vinstsyfte. Syftet med bestämmelsen är att undvika risk för snedvridning av konkurrensen. Affärsmässiga principer innebär att bolagen alltid ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget som sådant, givet de begränsningar och förutsättningar som ligger i att de ska vara långsiktiga, seriösa fastighetsägate på hyresmarknaden inom ramen för de regler och normer som gäller för denna sektor. Affärsmässiga principer innebär vidare att bolagen av sina ägare inte ska ges några särskilda fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privara konkurrenter. Relationen mellan kommunen och bolaget ska vara affärsmässig och ekonomierna åtskilda. Kommunerna ska därför ställa motsvarande marknadsmässiga avkastningskrav på sina bostadsföretag som andra likartade aktörer, det vill säga som har ett långsiktigt perspektiv på sitt ägande. Ett marknadsmässigt avkastningsktav utgår alltid från den lokala marknadssituationen och varje företags egna förutsättningar. För aktörer med ett långsiktigt perspektiv är det också det långsiktiga resultatet och inte den kortsiktiga lönsamheten som står i fokus. Om kommunen går i borgen för bolagets lån ska en avgift tas ut så att kapitalkostnaden sammantaget blir marknadsmässig. Om kommunen lånar ut medel till bolaget eller förmedlar lån ska räntan vara marknadsmässig. Kommunen får normalt inte skjuta till medel för att täcka underskott i verksamheten. Kommunen kan inte ktäva av sitt bostadsbolag att det vidtar åtgärder som inte är lönsamma för bolaget. Ansvaret för bostadsförsörjningen kan aldrig övergå från kommunen till bolaget. Om kommunen önskar få en bostadsförsörjningsåtgärd utförd kan kommunen välja att utföra åtgärden i egen regi eller upphandla den enligt reglerna om offentlig upphandling. Det egna bolaget kan då lägga ett anbud, men får inte särbehandlas och ersättning för uppdraget ska lämnas på samma sätt oavsett vilket företag som utför det. Enligt lagen kan stöd lämnas till bolaget i vissa fall, detta förutsätter dock att stödet är förenligt med särskilda beslut eller förordningar från Europeiska kommissionen. Utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget Inga särskilda fördelarfrån ägaren som gynnar bolaget ekonomiskt i förhållande till privata konkurrenter / Marknadsmässiga avkastningskrav ' Borgensavgift / Marknadsmässig ränta vid lån \( Normalt inga tillskjutna medel för att täcka underskott / Bostadsförsörjningsansvaret kan inte övergå från kommun till bolag ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG J

37 AGARSTYR NINGENS FORMELLA REDSKAP Kommunens formella redskap för ägarstyrningen består av bolagsordningen, ägardirektivet, av att utse bolagsstyrelse och lekmannaievisorer samt av att ta ställning i principiella eller särskilt viktiga frågor om bostadsbolaget. Hur kommunen valt att organisera sitt ägande och delegera ansvar har betydelse för hur ägarstyrningen rent praktiskt utövas och för processen när ägardirektiv utatbetas. Om bolaget inte ingår i en koncern utövas ägarstyrningen direkt av kommunen. Kommunfullmäktige/kommunstyrelsen fattar beslut om ägardirektiv som sedan fastställs av bolagsstämman. Om bolaget ingår i en koncern kan ägarstyrningen i varierande utsttäckning utövas av moderbolaget. Kommunen kan utfärda ägardirektiv för såväl moderbolag som dottetbolag eller ge moderbolaget i uppdrag att utfärda ägardirektiv för dottetbolagen inom mer eller mindre vida ramar. Exempel på en ändamålsbestämmelse anpassad till lagen. X Ändamålet med bolagets verksamhet som är Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i X-stads kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Likvideras bolaget ska dess behållna t tillfalla X-stads kommun. Igångar Bolagsordning Bolagsordningen, som besluras på bolagsstämman, är i grunden både ett samarbetsavtal mellan aktieägarna och ett ägardirektiv till övriga bolagsfunktionärer. En bolagsordning måste finnas även om det är endast en aktieägare. Aktiebolagslagen ställer vissa minimikrav på bolagsordningens innehåll. Det gäller till exempel bolagets namn samt vilken verksamhet bolaget ska och fåt bedriva, aktiekapitalets storlek och antalet styrelseledamöter. Bolagsordningen för kommunala aktiebolag ska också beskriva det kommunala ändamålet med bolaget. En mer fördjupad beskrivning av ägaridén bör reserveras för ägardirektivet. Därmed behöver inte bolagsordningen ändras vid mindre omformuleringar av ägaridén. Enligt nya bestämmelser i kommunallagen (SFS 212:39) ska det därutöver anges i bolagsordningen vilka kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten och att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Föt bostadsaktiebolagens del innebär detta att lokaliseringsprincipen och fullmäktiges rätt att ta ställning måste skrivas in i bolagsordningen. Den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och ändringarna i kommunallagen kan medföra att bolagsordningen måste ses övet. Ägardirektiv Ägardirektivet skiljer sig från bolagsordningen genom att vara vad man kallar ett frivilligt formellt styrinstrument. Bolaget behöver inte ha ägardirektiv, men om det finns ägardirektiv är de juridiskt bindande. För detta krävs att de fastställs av bolagsstämman. Beslut på bolagsstämman är således den 8 ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG

38 enda formella vägen för ägarstyrning. Härigenom skapas även en tydlighet i styrningen av bolaget. Ägardirektiv kan vara generella och är då giltiga tills vidare men kan alltid ändras av ägaren. Även speciella ägardirektiv som avset en bestämd fråga kan utfärdas. I denna handledning behandlas endast generella ägardirektiv. De regler och restriktionet som lagstiftningen anger är emellertid giltiga även för speciella ägardirektiv. I det genetella ägardirektivet redovisar kommunen en fördjupad redogörelse av sina motiv för att äga bolaget och vilken kommunnytta det förväntas ge. I nästa avsnitt "Att utforma ägardirektiv" finns forslag till andra områden som kan behandlas i ägardirektivet. Vid sidan om ägardirektivet finns möjlighet till en mer eller mindre formaliserad dialog mellan ägaren och bolager. En sådan dialog är dock inget stytinstrument. I det generella ägardirektivet redovisar kommunen en fördjupad redogörelse av sina motiv för att äga bolaget och vilken kommunnytta det förväntas ge. Utse bolagsstyrelse och revisorer Kommunfullmäktige ska utse ledamöterna i det kommunala bostadsbolagets styrelse. Bolagsstämman utser en eller flera auktoriserade revisorer för granskning av räkenskaper och internkontroll. Kommunfullmäktige ska också utse lekmannarevisorer för effektivitets- och ändamålsgranskning. Ta ställning i principiella eller särskilt viktiga frågor Kommunfullmäktige ska ta ställning i frågor om verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Det kan till exempel handla om bildande av dotterbolag, köp av företag och större fastighetsaffäter. PROCESSEN Det är kommunens uppgift att initiera och driva arbetet med ägatdirektiv. Erfarenheten visar att det bästa resultatet åstadkoms om ägardirektiven utarbetas i samarbete mellan ägare och bolag. Samarbetet kan ta sig olika fotmer. Det kan ske genom att kommunen tar fram ett förslag som diskuteras med bolaget. Ett annat alternativ är att kommunen ger bolaget i uppdrag att utifrån allmänna riktlinjer utarbeta ett fötslag till ägardirektiv som sedan diskuteras. Kommunen och bolaget kan också bilda en gemensam arbetsgrupp som tar fram ett förslag. Vilken form som väljs beror på lokala förutsättningar och ambitioner. Det är önskvärt att arbetet sker i en öppen och konstruktiv dialog. Det är kommunen som slutgiltigt beslutar men det är viktigt att tillvarata bolagets ATT UTFORMA ÄGARDIREKTIV ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG 9

39 kompetens i arbetet med ägardirektiv. Som en del av dialogen om ägardirektiv bör kommunen och bostadsbolaget försöka klargöra vilka bostadsförsörjningsåtgärder som bostadsbolaget anser sig kunna utföra när det bedriver sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. När man kommit ftam till ett förslag måste kommunfullmäktige, och sedan bolagsstämman, fatta beslut om ägardirektivet, innan det blit bindande för bolagsstyrelsen och verkställande direktören. När man kommit fram till ett förslag måste kommunfullmäktige, och sedan bolagsstämman, fatta beslut om ägardirektivet, innan det blir bindande för bolagsstyrelsen och verkställande direktören. ÄGARDIREKTIVETS INNEHALL Ägarstyrningen fungerar bäst om ägatdirektivet begränsas till den idémässiga basen och de gtundläggande ramarna för bostadsbolagets vetksamhet. Som tidigare nämnts bör den ägaridé som i korthet beskrivs i bolagsordningen fördjupas i ägardirektivet. Enligt lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska företagen bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer, vilket innebär att kommunen måste ställa ett tydligt och marknadsmässigt avkastningskrav på sitt bostadsbolag. Detta sker lämpligen i ett ägardirektiv. Ett bra och tydligt ägardirektiv behöver för den sakens skull inte vara särskilt omfattande. Den viktigaste förutsättningen är att kommunen i dialog med bostadsbolaget har preciserat syftet med bolagets vetksamhet och redogjort för vad bolaget förväntas åstadkomma. Följande områden kan man överväga att behandla i ägardirektivet: Ägaridé Verksamhetens inriktning Ekonomiska utgångspunkter Sociala utgångspunkter Ekologiska utgångspunkter Samordning och dialog ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR FORSLAG TILL FRÅGESTÄLLNINGAR Nedan presentetas några förslag rill frågeställningar som kan användas i arbetet med ägatdirektivet. Listan är inte fullständig utan bör snarare betraktas som en inspiration i atbetet. Det är viktigt att diskussionerna får ta den tid som behövs. Det är inte givet att alla frågor som diskuteras behovet komma med i ägardirektivet. Vad är viktigt att fastlägga I ägardirektiv? Vad kan och bör lämnas utanför? Vilken frihet och vilket ansvar bör styrelsen ha? Är kraven i ägardirektiven möjliga att följa upp? Hur ofta bör ägardirektiven ses över och omprövas? Ska ägardirektivet behandla vilka frågor som bör hänskjutas till fullmäktige för ställningstagande? 1 ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG

40 ÄGARIDÉ Vad är syftet med bostadsbolagets verksamhet? Vad ska bolaget åstadkomma? Vilken nytta förväntas bolaget tillföra kommunen, bostadsområden och hyresgästerna? På vilket sätt är bostadsbolaget en resurs för kommunens utveckling och långsiktiga bostadsförsörjning? Hur vill kommunen att bostadsmarknaden ska utvecklas och vilken roll kan bostadsbolaget spela i denna utveckling? Vad menas med att bedriva verksamheten i allmännyttigt syfte och att tillämpa affärsmässiga principer? Hur ska gränsdragningen se ut mellan bolagsordningen och ägardirektivet? Är ägaridén uttryckt i korthet eller i mer vida ordalag i bolagsordningen? VERKSAMHETENS INRIKTNING Vad ska bostadsbolaget erbjuda när det gäller lägenheter, lägen, boendeformer och boendekvaliteter i syfte att attrahera olika hyresgäster och bidra till mångfald och valfrihet? Ska bolaget, utöver att erbjuda bostäder till alla, vända sig särskilt till speciella målgrupper som till exempel studenter och äldre? Ska bolaget växa, krympa eller vara oförändrat? I vilket tidsperspektiv och på vilket sätt ska eventuella förändringar genomföras? Ska bolaget äga fastigheter i alla kommundelar eller endast i vissa? Ska bolaget lägga anbud vid kommunens upphandlingar av bostadsförsörjningsåtgärder? Ska en policy för hyressättning fastläggas? Hur ska den i så fall se ut? EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER Vilka ekonomiska krav ska fastläggas i ägardirektivet: direktavkastning, soliditet, justerad soliditet etc? Och i så fall på vilken nivå? Vad innebär ett marknadsmässigt avkastningskrav med hänsyn tagen till beståndets belägenhet, ålder och underhållsstatus liksom den risk man är beredd att ta? Vilket avkastningskrav ska ställas på bolaget och hur ofta ska det omprövas? Vilka krav bör ställas på storleken av det egna kapitalet med hänsyn till bolagets framtida verksamhet och underhållsbehov? På vilket sätt ska bostadsbolagets långsiktigt konsolidera sig? Vilka regler ska gälla för bolagets lånefinansiering? Hur hanteras eventuell kommunal borgen respektive utlåning från internbank? SOCIALA UTGÅNGSPUNKTER Vilket ansvar ska bolaget ha för utvecklingen av goda och trygga boendemiljöer i kommunen, bland annat i samarbete med andra aktörer? Vilken roll ska bolaget ha för att bidra till en hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv? Vilket ansvar har bolaget för att bidra till integration och mångfald? På vilket sätt kan bolaget bidra till att skapa kundnytta och ett boende med livskvalitet för hyresgästerna? I vilka former kan bolaget erbjuda boinflytande och inflytande i bolaget? Ska bolaget bidra till ett bra boende för äldre till exempel genom att satsa på tillgänglighet och möjligheter till kvarboende? EKOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER Vilken ambition ska bolaget ha för att minska miljöbelastningen? Vad är siktet inställt på när det gäller tekniska åtgärder respektive ett förändrat beteende bland anställda och hyresgäster? Vad krävs av bolaget för att bidra till en hållbar utveckling ur ett ekologiskt perspektiv? Vad är ett hållbart boende? I vilken omfattning kan bolaget minska utsläppen av växthusgaser genom att reducera den totala energiförbrukningen och övergå till förnyelsebara energikällor? Vilken uppgift har bolaget för att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen avseende god bebyggd miljö? SAMORDNING OCH DIALOG Vilken samordning och vilket samarbete bör ske med kommunen och dess verksamheter? Hur ska detta gå till? Vilka av kommunens inriktningsdokument och policys eller delar av dessa ska gälla bolaget och hur ska de uttryckas i ett ägardirektiv? Hur skapas och upprätthålls en kontinuerlig och förtroendefull dialog mellan kommunen och bolaget? På vilket sätt ska avrapportering om hur direktiven genomförs ske till ägaren? Till sist Innan ägardirektivet slutligen formuleras kan det vara lämpligt att återkomma till frågan om vad - av allt som diskuterats som bör tas med i ägardirektivet respektive vad som bör utelämnas. Det bör också klargöras att kommunens önskemål om vad bolaget ska åstadkomma är förenliga med bolagets intresse och med att verksamheten bedrivs enligt affärsmässiga principer. ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG I I

41 EXEMPEL PÅ BOLAGSORDNING Detta exempel på bolagsordning är anpassat till kommunallagen i dess lydelse den 1 januari 213 och till lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som trädde i kraft den 1 januari 211. EXEMPEL PÅ BOLAGSORDNING FÖR ETT ALLMÄNNYTTIGT KOMMUNALT BOSTADSAKTIEBOLAG 1 Firma Bolagets firma är X-stads Bostadsaktiebolag. 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i X-stad, 3 Verksamhetsföremål län. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom X-stads kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och försälja fastigheter och tomträtter med bostadslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt även med lokaler i de fall lokalerna utgör en mindre del av dessa fastigheter, används för kommunal verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett tydligt samband med den övriga verksamheten. 4 Ändamål med bolagets verksamhet Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i X-stads kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla X-stads kornmun. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i X-stads kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 12 ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG

42 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst X kronor och högst 4X kronor. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst Y aktier och högst 4Y aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst och högst ledamöter samt (ev)... suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i X-stads kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige som förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor. För revisorn får av bolagsstämman en revisorssuppleant utses. Revisorns och - i förekommande fall revisorssuppleantens - uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 1 Lekmannarevisor För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i X-stads kommun utse en lekmannarevisor med suppleant. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev med posten till ägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Utomståendes närvarorätt vid bolagsstämman Allmänheten har rätt att närvara vid bolagsstämman. 13 Ärenden på årsstämma På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Godkännande av dagordning; 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorns granskningsrapport; ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG