för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT

Transkript

1 för Kalmar kommun 2006 BARNBOKSLUT

2 Kontaktinformation: Sophia Sundlin E-post: Text: Sophia Sundlin Diagram: Christian Johansson E-post: Utvecklingsenheten Kalmar kommun, Box 611, Kalmar 2

3 FÖRORD Den 20 november 1989 antogs konventionen för barns rättigheter av Förenta Nationerna. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna, vilket innebär att vi har bundit oss folkrättsligt att förverkliga konventionen. Konventionen handlar om barnens/barnets rättigheter och som barn räknas varje människa under 18 år. De viktigaste och vägledande artiklarna/principerna i Barnkonventionen slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, barns bästa ska komma i främsta rummet, barn har rätt till liv och utveckling och barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Vår vision är att Kalmar ska vara en kommun där alla unga människor ser en framtid. Barndomen och ungdomstiden är en viktig del av varje människas liv. Vi får aldrig svika de barn som startar med de sämsta utgångslägena och de tuffaste villkoren. FN:s barnkonvention ska följas och ska omsättas i praktisk handling som bygger på goda kunskaper. För att öka kunskapen om och för att synliggöra barns och ungas livssituation i Kalmar kommun har ett Barnbokslut tagits fram. Detta ska användas som ett underlag inför prioriteringar och beslut i kommunen. Varje nämnd och styrelse ska sätta upp mål utifrån minst en av de fyra principerna i konventionen. Dessa följs sedan upp i samband med respektive nämnds/styrelses årsredovisning. Barnkonventionen ska genomsyra allt beslutsfattande. Birgitta Elfström (s) kommunalråd 3

4 INLEDNING Ett Barnbokslut handlar om att beskriva och spegla hur barn och ungdomar har det. Bilden kan aldrig bli fullständig, men kan ge en fingervisning om hur verkligheten ser ut. Indikatorerna visar på olika sätt hur unga har det i Kalmar kommun, genom statistik och fakta. Kalmar kommun har i sitt arbete med Barnkonventionen antagit utmaningen att göra ett Barnbokslut för att belysa barn och ungdomars liv. Eftersom unga är en prioriterad grupp för kommunen och att man arbetar mycket med barn och ungdomsfrågor, är även statistik för ungdomar med i Barnbokslutet. Många viktiga fakta som gäller ungdomar finns med och en av dessa är antalet förstagångsväljare, som visar på delaktighet och inflytande. I Kalmar kommun arbetar man med barnpaneler som ett sätt att öka barn och ungas inflytande i samhället och förhoppningen är att barn som känner att de har möjlighet att påverka redan som unga, även blir engagerade som vuxna medborgare. Vi har märkt att flera av de barn som varit med på barnpanelerna har fått ett större intresse för samhällsfrågor och politik sedan barnpanelen. En av huvudparagraferna i Barnkonventionen och även en viktig del i Ungdomspolitiken är rätten att uttrycka sin åsikt i frågor som berör dig, vilket barnpanelen möjliggör. Barnbokslutet inleds med indikatorer för barn och ungdomar i Kalmar kommun. Statistiken är i de fall det varit möjligt indelad i stadsdelsnivå, men kan även vara indelad i t.ex. Kalmar kommun, Kalmar län och Riket. Efter det följer förvaltningar och bolags redovisningar utifrån ungdomsperspektivet som en bilaga, och slutligen ligger Barnkonventionen och Ungdomspolitikens viktigaste mål som bilaga. Dessa dokument är viktiga för arbetet med barnoch ungdomsperspektivet i Kalmar kommun. Att barn och ungdomars röster räknas är mycket viktigt ur flera aspekter, inte minst ur demokratisynpunkt, genom att unga får komma till tals och syns i samhället. Genom Barnbokslutet ges barn och ungdomar en röst, då man belyser just deras situation i Kalmar. 4

5 SAMMANFATTNING Indikatorerna i Barnbokslutet är tagna från Kalmars Välfärdsbokslut 2006, förutom psykisk hälsa/ohälsa samt övervikt som bara finns med i Barnbokslutet. Avsikten med indikatorerna är att ge en bild av hur barn och ungdomar i Kalmar har det, genom att mäta t.ex. barnvaccinationer, tandhälsa, andel utlånade barnböcker på biblioteken samt anmälda brott mot barn. Följande punkter summerar i korthet några av rapportens rubriker: Största andelen barnfamiljer i Kalmar finns i södra kommundelen för familjer med både ett, två och tre eller fler barn. I Kalmar tätort finns flertalet familjer i Krafslösa och Vimpeltorpet, där majoriteten av familjerna har två barn. Minst antal barn finns i Djurängen, Getingen och Kvarholmen samt Ängö. I övriga delar av kommunen finns flest barnfamiljer i Rinkabyholm och Lindsdal. Även där är familjer med två barn i majoritet. Valdeltagande bland unga förstagångsväljare vid valet 2006 är en intressant indikator ur ett inflytandeperspektiv. Av totala antalet röstberättigade förstagångsväljare i Kalmar kommun har 77,5 % gått och röstat, vilket kan jämföras med rikets genomsnitt på ca 76 %. Valdeltagandet var högst i Förlösa-Kläckeberga följt av Gamla stan, Malmen och Sandås-Stensberg. Förhållandevis lågt valdeltagande hade Karlslunda, Norrliden Västra och Ljungbyholm Söder, Funkabo och Berga by. För män var det lägsta valdeltagandet i Ljungbyholm Söder, Karlslunda, Norrliden Västra, Oxhagen och Norrgårdsgärdet. Bland kvinnor fanns det lägsta valdeltagandet i Funkabo, Norrliden Västra, Karlslunda och Berga by. Kalmar kommun har högre antal årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i såväl enskild som kommunal förskola, jämfört med Kalmar län. I Kalmar kommun har antalet barn per årsarbetare sjunkit något mellan perioden i såväl den enskilda som kommunala förskolan. Detta innebär att det är större personaltäthet, då det går färre barn per årsarbetare. Förskolan bidrar i hög grad till att stärka barnens sociala och kognitiva förmågor. Detta kan ses redan vid skolstarten och blir ännu tydligare senare i livet (Folkhälsorapport, 2005). För att kunna bibehålla en hög kvalitet på förskolorna, är det viktigt att vidareutbilda personalen och att dessa personer hinner med att tillgodose varje barns egna behov. Vad gäller psykisk hälsa/ohälsa visar statistiken att Kalmars unga kvinnor generellt mår sämre än unga kvinnor i både Kalmar län och riket. Även vad gäller sömnbesvär och andel som känner sig stressade ligger Kalmars unga kvinnor högre än länet och riket. Unga män i Kalmar ligger på ungefär samma nivå som länet och riket gällande psykisk hälsa/ohälsa. I Kalmar kommun ligger andelen överviktiga ungdomar över länet och riket och majoriteten är kvinnor. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan i Kalmar ligger över rikssnittet, samtidigt som behörighetsnivån mellan skolorna ser olika ut. 5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 INDIKATORER BARN- OCH UNGDOMAR 7 Familjer med barn under 18 år 7 Tandhälsa 10 Valdeltagande 11 Kultur och fritid 14 Barn i hushåll med utsatt ekonomi 15 Behörighet till gymnasieskolan & Fullföljandegrad gymnasiet 15 Årsarbetare i förskolan och antal barn per årsarbetare 17 Anmälda brott mot barn 19 Simkunnighet 20 Antal döda barn och ungdomar i skador och förgiftningar 21 Barnvaccinationer 21 Alkoholkonsumtion 22 Incidens av Klamydia 23 Antal aborter 24 Besök på ungdomsmottagningen 24 Godkända betyg i idrott och hälsa 25 Amning av barn 26 Psykisk hälsa/ohälsa 27 Övervikt 28 Arbetslöshet bland ungdomar 29 SLUTORD 32 BILAGA BILAGA

7 STATISTIK Familjer med barn under 18 år Andel familjer 20+ år efter antal barn 0-17 år av totala antalet familjer i Kommunen totalt, Kalmar tätort samt Södra kommundelen, 2005 (SCB): Andel (%) familjer Antal barn i familj 1 barn 2 barn 3+ barn Kalmar tätort Södra kommundelen Kommunen totalt Områden (Södra kommundelen omfattar områdena Halltorp, Ljungbyholm, Påryd, Tvärskog och Vassmolösa och Hagby). Definition: Både gifta/sammanboende och ensamstående föräldrar räknas. Barnen skall vara högst 17 år. Kommentarer: I kommunen totalt finns det 9 % familjer (2 979 st) med 1 barn, 8,9 % (2 969 st) med 2 barn och 3 % (1 005 st) med 3 barn eller fler. I Kalmar tätort har de flesta familjerna 1 barn (7,6 % mot 6 % med 2 barn), medan det är något vanligare att ha 2 barn i Södra kommundelen (12,2 % mot 11,1 % med 1 barn). 7

8 Andel familjer 20+ år efter antal barn 0-17 år av totala antalet familjer i Kalmar tätort, 2005 (SCB): Andel (%) familjer Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Antal barn i familj 1 barn 2 barn 3+ barn Områden Kommentarer: Krafslösa och Vimpeltorpet har högst andel familjer med 1 barn (20 %), 2 barn (26,8 %) och 3 barn (8,2 %), följt av Bergavik och Björkenäs (13 %, 15 % respektive 3,9 %). I dessa två stadsdelar är andelen familjer med 2 barn vanligast, vilket inte är fallet hos resterande områden i Kalmar tätort där de flesta familjer har 1 barn. 8

9 Andel familjer 20+ år efter antal barn 0-17 år av totala antalet familjer i övriga delar av kommunen, 2005: Andel (%) familjer Antal barn i familj 1 barn 2 barn 3+ barn Trekanten Smedby Rockneby m fl Rinkabyholm m fl Påryd Läckeby Ljungbyholm Lindsdal Halltorp Vassmolösa och Hagby Tvärskog Områden Kommentarer: Rinkabyholm m fl (18,7 %), Lindsdal (18 %) och Läckeby (16,4 %) tillhör områden med hög andel familjer med 2 barn. Smedby och Rinkabyholm m fl är de stadsdelar i övriga delar av kommunen som har högst andel familjer med 1 barn (13,8 %). Halltorp är enda området av samtliga där andelen familjer med 1 barn är vanligare än med 2 barn. 9

10 Tandhälsa Andel (%) barn och ungdomar inom folktandvården med inga lagningar 2005, 2006 uppdelat på kliniker (Folktandvården): Berga centrum Lindsdal Ljungbyholm Smålandsgatan Öv.Kalmar kommun Ålder och År 4 år år år år år år 2006 Områden Öv.Länet år år 2006 Andel (%) med inga lagningar Kommentarer: I Kalmar kommun har år ,5 % av 4-åringarna, 63,9 % av 12-åringarna, 37,5 % av 16-åringarna och 28,3 % av 19-åringarna inga lagningar. Jämfört med 2005 års siffror har andelen 4-åringar utan lagningar ökat med 1,5 %, samtidigt som 12-åringarnas (-6,1 %), 16-åringarnas (-3,5 %) och 19-åringarnas (-0,7 %) tandhälsa har försämrats. Vid jämförelse mellan klinikerna, har Lindsdal fler i samtliga åldrar med inga lagningar. Lindsdal har t ex 13 % bättre tandhälsa (72,9 % - 59,9 %) bland 12-åringar jämfört med Smålandsgatan, och 11,8 % bättre tandhälsa (40,2 % - 28,4 %) bland 19-åringar jämfört med Ljungbyholm. Kalmar kommun uppvisar bättre siffror än länet i samtliga åldrar. 10

11 Valdeltagande Andel (%) unga förstagångsväljare (av de röstberättigade) uppdelat på kön i valet 2006, Kalmar kommun (Kalmar kommuns röstlängder 2006): Kalmar kommun Män Kvinnor Totalt Reservation: För att kunna få fram andel unga förstagångsväljare i kommunen har uppgifter från röstlängderna sammanställts manuellt, d v s statistiken har inte bearbetats genom sakkunnig person på t ex SCB. Materialet bör därför analyseras med extra försiktighet. Definition: Med unga förstagångsväljare i valet 2006 ingår personer födda 16 september, 1984 och senare (d v s ). I andel röstande ingår personer som har gjort minst 1 val (till riksdagen, landstingsfullmäktige och/eller kommunfullmäktige). Majoriteten av dem som har röstat har röstat på samtliga 3 val. Totalt antal röstberättigade förstagångsväljare: 3 529, Ej röstande: 795 Kommentarer: Av totala antalet röstberättigade förstagångsväljare har 77,5 % gått och röstat, vilket kan jämföras med rikets genomsnitt på ca 76 %. Vid en uppdelning av kön framkommer att 76,2 % av männen (401 ej röstande av 1 688) och 78,6 % av kvinnorna (394 ej röstande av 1 841) har röstat. 11

12 Andelen (%) unga förstagångsväljare i valet 2006 uppdelat på de olika valdistrikten (Kalmar kommun): Områden Berga Berga by Bergavik Södra Björkudden mfl. Djurängen Västra Djurängen Östra Funkabo Förlösa - Kläcke. 1 Förlösa - Kläcke. 2 Förlösa - Kläcke. 3 Förlösa - Kläcke. 4 Getingen - Tallhagen Insp, Herden, Rätt. Norrgårdsgärdet Norrliden Västra Norrliden Östra Oxhagen Ryssby Öv.Kalmar totalt Andel (%) Föstagångsväljare Områden Dörby Västra Dörby Östra Gamla stan Hagby - Arby Halltorp - Voxtorp Hossmo Johannesborg - Tegel Kalmarsundsparken Karslunda Kvarnholmen Ljungbyholm Norr Ljungbyholm Söder Malmen Södra Malmen Västra Mortorp Sandås - Falkenberg Sandås - Stensberg Åby Ängö Öv.Kalmar totalt Andel (%) Förstagångsväljare 12

13 Definition: Siffrorna i tabellen är avrundade till heltal. Kommentarer: Förslösa Kläckeberga (2) har högst andel förstagångsväljare till valet 2006 (88,3 %), följt av Gamla stan (85,6 %), Malmen västra (85,3 %) och Sandås Stensberg (85,1 %). Förhållandevis lågt valdeltagande har Karslunda och Norrliden Västra (65 %), Ljungbyholm Söder (65,6 %), Funkabo (67 %) och Berga by (68,7 %). Andelen (%) unga förstagångsväljare (könsuppdelat) i valet 2006 fördelat på de olika valdistrikten (Kalmar kommun): Områden Berga Berga by Bergavik Södra Björkudden mfl. Djurängen Västra Djurängen Östra Funkabo Förlösa - Kläcke. 1 Förlösa - Kläcke. 2 Förlösa - Kläcke. 3 Förlösa - Kläcke. 4 Getingen - Tallhagen Insp, Herden, Rätt. Norrgårdsgärdet Norrliden Västra Norrliden Östra Oxhagen Ryssby Öv.Totalt Kalmar Kön Man Kvinna Förstagångsväljare (%) Områden Dörby Västra Dörby Östra Gamla stan Hagby - Arby Halltorp - Voxtorp Hossmo Johannesborg - Tegel Kalmarsundsparken Karslunda Kvarnholmen Ljungbyholm Norr Ljungbyholm Söder Malmen Södra Malmen Västra Mortorp Sandås - Falkenberg Sandås - Stensberg Åby Ängö Öv. Totalt Kalmar Kön Man Kvinna 13 Förstagångsväljare (%)

14 Kommentarer: Lägst valdeltagande bland män finns i Ljungbyholm Söder (56,6 %), följt av Karslunda (64,7 %), Norrliden Västra (65 %), Oxhagen (65,1 %) och Norrgårdsgärdet (65,5 %). Bland kvinnor har valdistrikten Funkabo (61 %), Norrliden Västra (65 %), Karslunda (65,2 %) och Berga by (66 %) förhållandevis lågt valdeltagande. Kultur och fritid Antal utlånade böcker totalt varav utlånade barnböcker 2004, 2005, 2006 (Kultur och fritidsförvaltningen): Antal böcker Böcker Böcker totalt Varav barnböcker År Definition: Siffrorna från filialerna i Södermöre ingår i ovanstående siffror. Lån till andra bibliotek samt internlån är borträknade i siffrorna. Kommentarer: Antalet utlånade böcker totalt var år , vilket var färre jämfört med året innan. Samtidigt steg antalet utlånade barnböcker under tidsperioden med

15 Barn i hushåll med utsatt ekonomi Enligt Rädda barnens statistik över Kalmar kommun 2004 lever 5,6 % barn (0-6 år) i hushåll med låg inkomststandard, vilket är en minskning med 1,2 % jämfört med 2002 års siffror (6,8-5,6). Andel barn (0-6 år) i hushåll med socialbidrag ligger på samma nivå som 2002 (6,9 %), medan det har skett en minskning under perioden av andel barn i hushåll med både låg inkomst och socialbidrag (från 2,6 % till 1,8 %). I åldern 0-17 år levde år ,7 % barn i hushåll med låg inkomststandard, (5,2 % 2002) 6,8 % i familjer med socialbidrag (6,5 % 2002) och 1,3 % med både låg inkomststandard och socialbidrag (1,8 % 2002). Behörighet till gymnasieskolan & Fullföljandegrad gymnasiet Andel (%) behöriga elever till Gymnasieskolan 2005, 2006 (Barn- och ungdomsförvaltningen, Kalmar): Andel (%) behöriga elever År Lindsdalsskolan Södermöreskolan Överg. Kalmar Falkenbergsskolan Barkestorpsskolan Östra Funkaboskolan Novaskolan Vasaskolan Områden Definition: Med behörighet till gymnasieskolan menas att eleven måste ha minst betyget Godkänd i ämnena matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk och avslutat grundskolan. Skollagens 5 kap

16 Kommentarer: I Kalmar kommun 2006 var drygt 9 av 10 elever eller 93,6 % behöriga till Gymnasieskolan, vilket är ett värde över rikssnittet på 89,5 % och en ökning med 1 % jämfört med 2005 års mätresultat som uppgick till 92,6 %. Lindsdalsskolan har flest behöriga elever (98,4 %, 2006), följt av Östra Funkaboskolan som har stigit från 92,8 % till 95,9 % och Vasaskolan, som på omvänt sett har sjunkit från 97,8 % till 95,6 %. Barkestorpsskolan och Novaskolan sticker ut något genom deras förhållandevis låga behörighetsnivå (86,5 % 2006 respektive 86,6 %). Södermöreskolan hade år ,5 % behöriga elever. Andel (%) elever som fullföljt gymnasiets program inom 4 år, 2003, 2004, 2005, Kalmar kommun (Skolverket): År Andel (%) Exkl.IV-programmet Nybörjare totalt Linje/pgm Definition: Andel av de elever i år 1 på program i huvudmannens gymnasieskola, ej IVprogram respektive totalt, den 15 okt år n-4 som inte fanns i gymnasieskolan den 15 okt året innan, som fick slut-/avgångsbetyg från linje/program under läsåret n eller tidigare. Kommentarer: Andel elever (nybörjare totalt) som fullföljt gymnasiets program har ökat med 5 % under tidsperioden , från 73 % till 78 %. 16

17 Årsarbetare i förskolan och antal barn per årsarbetare Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i enskild respektive kommunal regi, uppdelat på Kalmar kommun och Kalmar län, 2005, 2006 (Skolverket): Förskola 30 Enskild försk.2005 Andel (%) Kalmar kommun Kalmar län Enskild försk.2006 Kommunal försk.2005 Kommunal försk.2006 Områden Definition: Andel årsarbetare i enskilda respektive kommunala förskolor med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning. Kommentarer: Kalmar kommun har högre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i såväl enskild (8 % högre 2006) som kommunal förskola (7 % högre), jämfört med Kalmar län. För både Kalmar kommun och länet har den kommunala förskolan högre andel än den enskilda (13-14 %, 2006). Över tid har andelen med pedagogisk högskoleutbildning ökat i den kommunala förskolan i både Kalmar kommun och länet, medan andelen har minskat i den enskilda förskolan. 17

18 Antal barn per årsarbetare (genomsnitt personaltäthet) i enskild respektive kommunal regi, uppdelat på Kalmar kommun och Kalmar län, 2005, 2006 (Skolverket): 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 5,4 5,4 5,1 5,0 5,1 5,0 5,1 5,0 4,0 3,5 3,0 Förskola 2,5 Enskild försk ,0 1,5 Enskild försk.2006 Antal 1,0,5 0,0 Kalmar kommun Kalmar län Kommunal försk.2005 Kommunal försk.2006 Områden Definition: Antal inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare. I antalet årsarbetare har antalet anställda räknats om till heltidstjänster med hjälp av tjänstgöringsgraden. Kommentarer: I Kalmar kommun har antalet barn per årsarbetare sjunkit med 0,1 (5,1-5,0) mellan perioden i såväl den enskilda som kommunala förskolan. Detta innebär att personaltätheten har blivit något högre, då det går färre barn per årsarbetare. Kalmar kommun har högre personaltäthet jämfört med Kalmar län i den enskilda förskolan (5,0 mot 5,4, 2006). 18

19 Anmälda brott mot barn Anmälda brott mot barn i Kalmar län och Kalmar kommun, 2004, 2005, 2006 (BRÅ): Anmälda brott År Antal / inv Antal / inv Antal / inv Kalmar län Misshandel inkl.grov Mot barn 0-6 år Mot barn 7-14 år Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. Mot barn under 15 år Sexuellt ofredande (ej blottning) Mot barn under 15 år Olaga hot Mot person under 18 år Ofredande Mot person under 18 år Kalmar kommun Misshandel inkl.grov Mot barn 0-6 år Mot barn 7-14 år Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. Mot barn under 15 år Sexuellt ofredande (ej blottning) Mot barn under 15 år Olaga hot Mot person under 18 år Ofredande Mot person under 18 år Definition: Med misshandel, grov misshandel avses brott mot BrB 3 kap, 5-6. Dessa brott utgör majoriteten av de våldsbrott som polisanmäls i Sverige. Mörkertalet är stort och man räknar med att ungefär en fjärdedel av alla misshandelsbrott anmäls till polisen. Grova brott anmäls oftare än lindriga, brott mellan obekanta oftare än mellan bekanta och brott som sker på allmän plats oftare än de som sker på privat plats. Med olaga hot och ofredande avses brott mot BrB 4 kap, 5 och 7. En och samma person drabbas ofta av upprepade hotelser och ofredanden. I statistiken räknas i sådana fall varje tillfälle som ett brott. Mörkertalet är dock stort och svårt att få en exakt uppfattning om. Särskilt stort är det för mindre grova brott och brott som inte har några synliga konsekvenser. Kommentarer: I Kalmar kommun anmäldes brott (per inv) mot barn 0-6 år, vilket är 7 fler jämfört med Mot barn 7-14 år inom kommunen visar statistiken en minskning under tidsperioden, från 68 till 46 (per inv). Även brott om olaga hot och ofredande mot person under 18 år i Kalmar kommun har minskat något enligt BRÅ sedan 2004, medan motsvarande statistik i Kalmar län har ökat.

20 Simkunnighet Andel simkunniga elever i åk 5 vårterminen 2006 bland skolor i Kalmar kommun (barnoch ungdomsförvaltningen Kalmar): Skola Bergaviksskolan Djurängsskolan Falkenbergsskolan Hagbyskolan Halltorpsskolan Lindöskolan Ljungbyholmsskolan Oxhagsskolan Rinkabyholmsskolan Rocknebyskolan Silvergärdsskola Sjöängsskolan Tingbydalsskolan Trekantenskolan Vasaskolan Västra Funkaboskolan Åbyskolan Öv.Totalt kommunen Andel (%) Simkunniga åk 5 Definition: Följande definition är utgångspunkt för Svenska Livräddningssällskapets bedömning och följs av nämndens skolor: Simkunnig är den som kan falla i på djupt vatten, få huvudet under och efter att åter ha tagit sig upp till ytan kan simma 200 m i en följd, varav 50 m ryggsim. Kommentarer: I Kalmar kommun är drygt 95 % av eleverna simkunniga. 7 av de 17 skolorna har 100 % simkunnighet i åk 5. Lägst andel simkunniga har Ljungbyholmsskolan (75,9 %), följt av Bergaviksskolan (87,5 %). Omkring dubbelt så många pojkar jämfört med flickor har ännu ej nått målen. 20

21 Antal döda barn och ungdomar i skador och förgiftningar Antal döda män och kvinnor i skador och förgiftningar från födelsen och framåt per invånare (medelfolkmängden) i Kalmar kommun. Åldersstandardiserade siffror (FHI): år år Kvinnor Män Kommentarer: Antalet döda män och kvinnor (per inv.) 0-14 år är 3,7 respektive 11,4 ( ). I åldersgruppen år är siffrorna 78,1 bland män och 16,1 bland kvinnor. Barnvaccinationer Andel (%) barn med vaccinationer (3 injektioner) som är inskrivna i barnhälsovården födda 2004, i Kalmar kommun, Kalmar län och Riket (BVC, Kalmar): Andel (%) barn med vaccinationer Kalmar kommun Kalmar län Riket Sjukdom Dif teri Stelkramp Kikhosta Polio Mässling, Påssjuka, Röda hund Områden 21

22 Polio Definition: För MPR gäller 1 injektion. Reservation: Det kan finnas en del registreringsfel dolda i en del kommuner med extrema avvikelser, speciellt i kommuner där antalet fullvaccinerade barn med Difteri Tetanus Polio Haemophilus influenzae och kikhosta inte stämmer överens. Beträffande BCG finns vissa misstankar om att det kan ha förekommit felregistrering i kommuner med relativt hög andel BCG vaccinerade "ej riskbarn". Kommentarer: I Kalmar kommun är 99,3 % vaccinerade mot difteri, 99,5 % mot stelkramp, 99,3 % mot kikhosta, 99,3 % mot polio och 98 % mot MPR. Både Kalmar kommun och länet har högre andel barn som är vaccinerade (gäller mot samtliga sjukdomar) jämfört med Riket. I Riket är t ex 96,2 % barn vaccinerade mot MPR, d v s 1,8 % färre jämfört med Kalmar kommun. Andel (%) barn med vaccinationer (3 injektioner) som är inskrivna i barnhälsovården födda 2002, 2004 i Kalmar kommun (BVC, Kalmar): 100,0 99,5 Andel (%) barn med vaccinationer 99,0 98,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 95,5 95,0 Födda Difteri Kikhosta MPR Stelkramp Sjukdom Kommentarer: Sett över tid har andel barn med vaccinationer ökat i kommunen, mot samtliga sjukdomar. Vaccinering mot Kikhosta har t ex ökat från 98,2 % till 99,3 %. Alkoholkonsumtion Pojkar i årskurs 2 på gymnasiet konsumerar 5,32 liter 100 % /år (2003), 8,21 (2004), 7,03 (2006), Flickor i årskurs 2 på gymnasiet: 4,22 (2003), 7,41 (2004), 3,53 (2006). 22

23 Incidens av Klamydia Klamydiaincidens per år i Kalmar kommun, Kalmar län samt Riket, 2005, 2006 (Smittskyddsinstitutet): Klamydiaincidens per år Kalmar kommun Kalmar län Riket År Områden Reservation: De lägre siffrorna för 2006 gällande samtliga områden kan förklaras av att klamydiabakterierna har förändrats genom en s.k. mutation. Dessa förändrade bakterier har vi och flera andra landsting inte kunnat detektera med åtkomliga analyser. Detta innebär att man har missat ett antal personer som har varit smittade och som då kunnat smitta ner fler individer, d v s färre anmälningar har gjorts. Man vet inte när denna ändrade klamydiabakterie dök upp, men sannolikt under hösten Metoderna har nu uppdaterats så att vi upptäcker även denna förändrade stam. Antalet anmälningar är beroende på var patienten är provtagen och inte vilken kommun man tillhör. Den förhållandevis höga siffran för Kalmar kommun kan delvis bero på att Kalmar är en skolstad med många elever och studenter. Vi har också en stor och bra ungdomsmottagning samt STI-mottagning som endast finns i Kalmar och Västervik. Kommentarer: I Kalmar kommun (2006) var klamydiaincidensen 19,6 per år, vilket är en minskning med 5,3 % jämfört med året innan. I Riket sjönk incidensen från 16,4 % till 15,7 % under tidsperioden Klamydiaincidensen (per år) är generellt sett högre för kvinnor än för män. I riket låg siffran år 2005 på 19,5 för kvinnor och 13,3 för män. 23

24 Antal aborter Antal aborter per kvinnor år i Kalmar kommun, , Medelvärden för respektive period (FHI): år Kommentarer: Antal aborter (per kvinnor år) har ökat under tidsperioden från 20,6 till 21,9. Besök på ungdomsmottagningen Antal besök på ungdomsmottagningen i Kalmar uppdelat på kön 2004, 2005, 2006 (UM Kalmar): Besök män Besök kvinnor Besök totalt

25 Reservation: Ungdomsmottagningen har öppet från måndag till fredag, med öppen mottagning för både tjejer och killar tisdag eftermiddag. Inbokade tider ges bara 1 dag i veckan för killar (tisdag förmiddag), vilket påverkar de olika besöksfrekvenserna mellan könen. Kommentarer: Totala antalet besök på ungdomsmottagningen i Kalmar har ökat stadigt sedan första mätningen gjordes år 1992, och uppgår 2006 till (vilket är en ökning med 87 personer jämfört med 2005). Av totala antalet besök kommer mellan % från annan kommun i länet eller från annat län. Godkända betyg i idrott och hälsa Andel (%) i åk 9 med godkända betyg i idrott och hälsa, 2005, 2006 (Barn- och ungdomsförvaltningen, Kalmar): Andel (%) med godkända betyg År Lindsdalsskolan Falkenbergsskolan Barkestorpsskolan Södermöreskolan Öv.Kalmar Östra Funkaboskolan Novaskolan Vasaskolan Skola Definition: I ämnet idrott och hälsa finns inget nationellt ämnesprov. Betygssättning görs av läraren i ämnet och denna redovisning syftar främst till att ge underlag till ämnesdiskussioner kring likvärdighet i betygssättning mellan lärare och skolor. 25

26 Kommentarer: Bland kommunens olika skolor har andelen med godkända betyg i idrott och hälsa ökat något mellan , från 94,9 % till 95,1 %. Lägst andel har Novaskolan som också har sjunkit, från 91 % till 86,4 %. Vasaskolan, som under 2005 hade 100 % andel godkända, har nu sjunkit till 94,4 %. Störst ökning i andel godkända elever i idrott och hälsa har Östra Funkaboskolan, från 92,8 % till 97,1 % Amning av barn Andelen enbart eller delvis ammade barn födda 2004 vid olika ålder uppdelat på Kalmar kommun, Kalmar län och Riket (Socialstyrelsen): Barnets ålder Amningsfrekvens (%) Kalmar kommun Riket 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader 9 månader 12 månader Kalmar län Områden Definition: För barn födda från och med 2004 har Sverige anpassat sig till WHO:s amningsdefinition. Det innebär att kategorin enbart ammade endast omfattar barn som enbart får bröstmjölk (och AD-droppar samt ev. läkemedel) inget annat. Före födelseår 2004 ingick även smakportionerna i definitionen och eftersom de flesta föräldrar inför smakportionerna senast vid fyra till sex månaders ålder så har andelen enbart ammade barn gått ner. På grund av förändringen i definitionen så går statistiken över enbart och delvis ammade barn vid fyra och sex månaders ålder inte att jämföra med tidigare år. Kommentarer: I Kalmar kommun är amningsfrekvensen 98,2 % (i vecka), 90,3 % (2 månader), 84,3 % (4 månader), 74,6 % (6 månader), 41,4 % (9 månader) och 15,1 % (12 månader). 26

27 Psykisk hälsa/ohälsa Andel i åldern år med sömnbesvär (Befolkningsenkäten 2005) Män Kvinnor 0 Kalmar Kalmar län Riket Kommentarer: I Kalmar kommun uppger 4,1 % av männen och 11 % av kvinnorna (i åldern år) att de har sömnbesvär. I samtliga jämförande områden har kvinnorna högre siffror än männen, och skillnaden mellan könen är särskilt stor i Kalmar. I Kalmar kommun uppger 4,7 % fler kvinnor (11 % - 6,3 %) att de har sömnbesvär jämfört med Kalmar län. Andel i åldern år som känner sig stressade (Befolkningsenkäten 2005): Män Kvinnor 5 0 Kalmar Kalmar län Riket Kommentarer: I Kalmar kommun uppger 8,6 % av männen och 32,9 % av kvinnorna att de känner sig stressade. I samtliga jämförande områden har kvinnorna högre siffror än männen och skillnaden mellan könen är särskilt stor i Kalmar. I Kalmar kommun uppger 11,8 % fler kvinnor (32,9 % - 21,1 %) att de känner sig stressade jämfört med Kalmar län. 27

28 Andel i åldern år med nedsatt psykiskt välbefinnande (Befolkningsenkäten 2005): Män Kvinnor 5 0 Kalmar Kalmar län Riket Kommentarer: I Kalmar kommun uppger 18 % av männen och 34 % av kvinnorna att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. I samtliga jämförande områden har kvinnorna högre siffror än männen och skillnaden mellan könen är särskilt stor i Kalmar. I Kalmar kommun uppger 9,4 % fler kvinnor (34 % - 24,6 %) att de har nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med Kalmar län. Övervikt Andel överviktiga ungdomar (med övervikt BMI över 25) i åldern år, 2005 efter kön (Befolkningsenkäten 2005): Män Kvinnor 5 0 Kalmar Kalmar Riket län Kommentarer: I Kalmar kommun är 15,5 % av männen och 25,9 % av kvinnorna överviktiga, vilket kan jämföras med Kalmar län där övervikten är 14,1 % bland män och 16,2 % bland kvinnor. Både Kalmar kommun och länet har fler kvinnor än män som är överviktiga, medan förhållandet är det motsatta i Riket. 28

29 Andel överviktiga ungdomar (med fetma BMI över 30) i åldern år, 2005 efter kön (Befolkningsenkäten 2005): Män Kvinnor 1 0 Kalmar Kalmar län Riket Kommentarer: I Kalmar kommun är 7,2 % av männen och 0 % av kvinnorna kraftigt (BMI över 30) överviktiga. Kommunen har 3,1 % fler (7,2 % - 4,1 %) kraftigt överviktiga män jämfört med Kalmar län. Arbetslöshet bland ungdomar Andel (%) öppet arbetslösa män och kvinnor år i Kalmar kommun, Kalmar tätort samt Södra kommundelen 2006 (SCB): 6,0 5,0 5,4 4,8 5,3 4,8 5,4 4,9 4,0 Andel % öppet arbetslösa 3,0 2,0 1,0 0,0 Kön Man Kvinna Kalmar kommun Södra kommundelen Kalmar tätort Områden 29

30 Kommentarer: I Kalmar kommun är den öppna ungdomsarbetslösheten (18-24 år) 5,4 % bland män och 4,8 % bland kvinnor, vilket ger ett snitt på 5,1 %. Kalmar tätort och Södra kommundelen har i stort sätt samma nivåer. Andel (%) öppet arbetslösa män och kvinnor år i Kalmar tätort 2006 (SCB): Andel % öppet arbetslösa Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa och Vimp. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Kön Man Kvinna Djurängen Bergavik och Björk. Berga by Områden Reservation: De stora variationerna (i %) mellan könen i vissa stadsdelar kan delvis förklaras av att totala antalet ungdomar är relativt få i det specifika området. Kommentarer: Både Norrliden (10,5 % bland män och 9,5 % bland kvinnor) och Berga by (8,3 % bland män och 11,1 % bland kvinnor) har förhållandevis hög andel ungdomsarbetslöshet. Lägst andel för båda könen har stadsdelen Gamla stan m fl där 2,8 % av männen och 1,3 % av kvinnorna är öppet arbetslösa. 30

31 Andel (%) öppet arbetslösa män och kvinnor år i övriga delar av kommunen 2006 (SCB): Andel % öppet arbetslösa Kön Man Kvinna Trekanten Smedby Rockneby m fl Rinkabyholm m fl Påryd Läckeby Ljungbyholm Lindsdal Halltorp Vassmolösa och Hagby Tvärskog Områden Kommentarer: Högst andel arbetslösa män har Påryd (12,9 %), följt av Halltorp (10,3 %) och Trekanten och Tvärskog (10 %). Bland kvinnor har Tvärskog (9,7 %) högsta värdet, följt av Smedby (7,8 %) och Vassmolösa och Hagby (6 %). Lägst andel öppet arbetslösa män har Vassmolösa och Hagby (1,2 %), följt av Rinkabyholm m fl (2,1 %). Bland kvinnor har både Halltorp och Läckeby 0 % arbetslösa. 31

32 SLUTORD Barnbokslutet är avsett som ett verktyg att förbättra för barn och ungdomar i Kalmar kommun. Barnbokslutet blir ett verktyg för politiker och tjänstemän samt kommunens medborgare för att få ökad förståelse och kunskap om utvecklingen i samhället. Det är lika viktigt att få en bild av både det som är dåligt och kan förbättras, som av det som är bra och som man ska värna om. Eftersom detta är det första barnbokslutet för Kalmar kommun finns det naturligtvis delar som kan läggas till nästa gång. I framtiden bör mer fokus ligga på den psykiska hälsan och ohälsan i kommunen, där unga flickor är särskilt utsatta. Även andelen förstagångsväljare är intressant att följa, då det finns stora variationer i den gruppen. Kommunen har en viktig roll i barn och ungas liv och hälsa och därför är Barnbokslutet ett bra verktyg i vårt gemensamma arbete för deras hälsa och välmående. 32

33 BILAGA 1. FÖRVALTNINGARNA OCH BOLAGENS REDOGÖRELSE FÖR BARN- OCH UNGDOMSPERSPEKTIVET Barn och ungdomsförvaltningen Metoder Barnchecklistan har använts. Barn- och ungdomsförvaltningen har även utbildat elevskyddsombud som en metod för ungas inflytande. Åtgärder som tagits utifrån metoden är att elevskyddsombuden är med på skyddsronder, vid skolverkets inspektioner på skolor och övrigt arbetsmiljöarbete. Det är ett ständigt pågående arbete i förskolor och skolor. Dialog med unga förs regelbundet. Barn- och ungdomsförvaltningen har även uppställda mål utifrån Barnkonventionen och Ungdomspolitiken. Delaktighet och inflytande Dialog med barn och unga förs och förekommer ständigt i förskolor och skolor och speciellt under 2006 med barnpanelen i Oxhagen. Samarbete har förts med Framtidsskeppet och Globträdet och resulterade i Ateljén på konstmuseet. Skapandet i Ateljén visade barnens framtidsbilder och ställdes ut på Stortorget och vid konstmuseet under hela sommaren. Ungdomar och barn har tillfrågats som en resurs och i syfte att inhämta deras kunskap genom dessa exempel. Barn- och Ungdomsförvaltningen bedömer sina behov att komma till tals med unga som mycket stort, vilket är en förutsättning för verksamheten och ingår naturligt i förskolans och skolans verksamhet. I årsredovisningen ställdes även några mer djupgående frågor kring Barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet På vilket sätt arbetar ni för att öka flickors och pojkars medvetenhet om genus och makt? I ett utvecklingsarbete som heter Kalmar kommuns förskolor och skolor i världen med värden har en nulägesanalys via enkät genomförts, och som sedan gav upphov till olika insatser i förskolor och skolor. Förskolan och skolan ska utveckla integrationsarbetet så att stödet, vägledningen och undervisningen i svenska språket för nyanlända barn stärks. På vilket sätt har detta gjorts? De flesta nyanlända och sent anlända eleverna i grundskolan placeras i förberedelseklasser. En förberedelsegrupp innebär undervisning i särskild grupp under en begränsad tid som anordnas inledningsvis för eleven i syfte att förbereda denne för studier i ordinarie klass. Efterhand slussas eleverna ut till skolorna i elevens närområde. Det är lärare i svenska som andraspråk och ibland även modersmålslärare som arbetar i förberedelsegrupperna. Vid mottagande av elev med invandrarbakgrund bjuder rektor, samt utsedd lärare i svenska som andraspråk, in elev och vårdnadshavare till ett första introduktionsmöte med skolan. I samråd med familjen görs en individuell utvecklingsplan för eleven. Denna undervisning organiseras i huvudsak på Novaskolan, Bergavikskolan och Tingbydalskolan. Hur är modersmålsstöd för barn i förskolan med utländsk bakgrund utformat? Modersmålsstödet i förskolan är under uppbyggnad. En inventering och utredning pågår som beräknas vara klar januari/februari Barn och ungdomsförvaltningen har anställt en behörig modersmålslärare för förskolan, med polska som modersmål. Kommande förslag är att anställa tvåspråkiga förskollärare eller lärare för de tidiga skolåren i första hand i arabiska, bosniska, albanska, kurdiska och persiska. Barn i förskolan med annat modersmål än svenska skall ges möjlighet att lära sig svenska 33

34 samtidigt som de får utveckla sitt modersmål. Språkutveckling och identitetsutveckling skall gå hand i hand. På vilket sätt informerar ni barn och föräldrar ni möter i er verksamhet om Barnkonventionen? Andemeningen finns i skriften Rättigheter och skyldigheter inom förskola, fritidshem och skola som även tryckts upp på ett antal hemspråk. Man kan läsa mer om detta på Barn- och Ungdomsförvaltningens hemsida Ett antal frågor ställdes med anledning av Oxhagsskolans barnpanel i oktober 2006 Hur arbetar ni med mobbing och utanförskap? Ständigt arbete i förskola, fritidshem och skola med hjälp av framtagna rutiner i verksamhetsledningssystemet angående alla former av kränkande behandling. Arbetet har följts upp årligen under minst 13 år i samband med kvalitetsredovisning - årsredovisning. Skolorna genomför trygghetsenkäter som underlag till arbetet och har trygghets- antimobbingsgrupper och kamratstödjare på alla skolor. Hur sker återkopplingen till barnen? Återkoppling sker ständigt i verksamheten i klasser, skolor och förskolor. Hur arbetar ni med att öka pojkars och flickors medvetenhet om genus och jämställdhet? Det är ett prioriterat område även nästa läsår med t.ex. kompetensutveckling och med hjälp av barnchecklistan. Hur sker återkopplingen till barnen? Återkoppling sker ständigt i verksamheten i klasser, skolor och förskolor. Destination Kalmar Metoder Dialog har förts med unga. Delaktighet och inflytande Destination Kalmar har haft dialog med barn och unga i samband med Stadsfesten och andra event under Dialogen har skett i form av diskussioner och det var VD samt arbetsgruppen för Stadsfesten som förde dialogen. Behovet att komma till tals med unga bedöms som mycket stort. Gatu- och Parkkontoret Metoder Gatu- och Parkkontoret deltar i olika projekt som tangerar verksamhetsområdena barnkonventionen, ungdomspolitiken och Kalmars lokala arbete. Barn och ungdomars inflytande säkerställs genom vandringar med barn och barnpaneler. Åtgärder som tagits utifrån detta är projekt Säkra skolvägar och Norrlidsprojektet. Delaktighet och inflytande Dialog har förts med barn och unga i frågor som berör dem gällande Säkra skolvägar, samt trygghet och fritidsaktiviteter genom paneler och vandringar. Dialogen fördes av förvaltningschef och projektledare. Dialog med barn och unga i syfte att inhämta deras kunskaper och erfarenheter har också förts i samband med Säkra skolvägar och trygghet och fritidsaktiviteter. Gatu- och Parkkontoret bedömer sitt behov att komma till tals med barn och unga som mycket stort. Ett antal frågor ställdes med anledning av Oxhagsskolans barnpanel i oktober

35 Kommer det att genomföras er trygghetsvandring i Oxhagen? Trygghetsvandring kommer att genomföras och kontakt är tagen med Oxhagsskolans rektor. Hur kommer ni att återkoppla till barnen? Återkoppling kommer att ske genom en träff barnen i fråga där till tillfälle till frågor och samtal ges. Kalmar Familjebad KB Metoder Dialog har förts med barn och unga. Delaktighet och inflytande Dialog med barn och unga har förts i frågor som berör dem och i syfte att inhämta deras kunskap och erfarenhet i det dagliga arbetet mellan instruktörer och barn, samt elever vid simskolor och kurser. Behovet att komma till tals med unga är stort. Kalmar Hamn Metoder Hamnen är alltid positivt inställd till studiebesök från olika nivåer inom skolans värld, då de upplever att de i dessa sammanhang ofta får en god inblick i barn och ungas åsikter och tankar. Delaktighet och inflytande Behovet att komma till tals med unga bedöms som relativt lågt. Aktiviteter som förekommit är studiebesök som hållits på Hamnen. Med några års intervall hålls även en form av öppet hus som kallas Sjöfartens dag. Detta arrangemang lockar förhållandevis stora skaror, varav många är barn och ungdomar. Hamnen eftersträvar att ta emot Prova-På-Praktikanter (PPP) i stort antal varje sommar. Kalmarhem Metoder Kalmarhem fick i samband med ett styrelsemöte i september 2006 en genomgång av Barnkonventionen av Kalmar ungdomsombud. Dialog med unga har förts. Delaktighet och inflytande Vid uppförande av Studentbostäder har ett tätt samarbete mellan Högskolan, Studentkår och Kalmarhem skett. Arbetet integrerat i det gemensamma löpande arbetet, där ledningsgruppen har det övergripande ansvaret. Dialog med barn och unga har förts kring utställningen i Oxhagen och barnpanelen som följde. Även ett daghem som renoverats har planerats i samarbete med barngrupp, personal och Kalmarhems personal. Kalmarhem stöttar sommarverksamhet för barn- och unga. Kalmarsunds Gymnasieförbund Metoder Barnchecklistan har använts, liksom dialog med unga. Kalmarsunds Gymnasieförbund har även uppställda mål efter Barnkonventionen och Ungdomspolitiken. 35

36 Delaktighet och inflytande Dialog med ungdomar har förts gällande Kalmar mot Droger, uppstartandet av fokusgrupp, Mäns kamp mot kvinnofrid, Rugbyswinget och Ungdomschecklistan. Dialogen har förts genom förbundschef, styrelsen, Kalmar mot drogers samordnare m.fl. Man har även anordnat fotbollsturnering för förbundets elever, eleverna har fått stipendium från Lions som de själva bestämt över. Ett stort arrangemang med internationellt deltagande är FN-rollspelet på Stagneliusskolan. Kalmarsunds Gymnsieförbund har även antagit en likabehandlingsplan för personal, elever och föräldrar. Planen är antagen av styrelsen och verkar på alla skolenheter inom gymnasieförbundet. Kalmarsunds Gymnsieförbund bedömer sitt behov att komma till tals med unga som mycket stort. I årsredovisningen ställdes även några mer djupgående frågor kring Gymnasieförbundets verksamhet. På vilket sätt arbetar ni för att öka flickors och pojkars medvetenhet om genus och makt? Gymnasieförbundet har utbildat fem genuspedagoger, till denna grupp har knutits kontaktpersoner så att alla skolor finns representerade. Under 2006 ansökte vi om EU-medel för att genomföra ett omfattande genusprojekt under Vi erhöll ett bidrag om nära en miljon kronor. Projektet inleddes den 8 januari i år och skall fortgå under hela året. På vilket sätt informerar ni barn och föräldrar som ni möter i er verksamhet om Barnkonventionen? Elever får information om våra mål i introduktionen för årskurs ett och inom ramen för ämnet samhällskunskap. Föräldrar får information om våra mål via utvecklingsplanen som tas upp vid föräldramöten. Hur många ungdomar i Kalmar kommun har inte genomgått gymnasiet och inte fyllt 20 år? Tjugosex stycken, eller 0,94 % av totalen. Hur är dessa ungdomar sysselsatta? Tolv stycken befinner sig i arbete, sju är utredda och har erbjudits gymnasieutbildning och tackat nej. Sju stycken är ännu inte färdigutredda. Kalmarsundsregionens Renhållare Kalmarsundsregionens Renhållare är ett nystartat kommunalförbund som började sin verksamhet i januari Medlemskommunerna är Kalmar, Nybro, Mörbylånga och Torsås. Under 2006 har förbundet inte haft egna mål utan fungerar som ett administrativt organ för respektive medlemskommuns avfallssystem. Kalmarturism AB Metoder Kalmarturism tar emot flertalet praktikanter från gymnasiet och folkhögskolor och högskola, kortare och längre perioder samt anställer under sommarmånaderna åtta personer. Delaktighet och inflytande Dialog i syfte att inhämta barn och ungas kunskaper och erfarenheter har skett. Kalmarturism bedömer sitt behov av att komma till tals med unga som stort. 36

37 KIFAB i Kalmar AB Delaktighet och inflytande KIFAB bedömer att de har mycket litet behov av att komma till tals med unga. Kommunledningskontoret Metoder Barnchecklistan har använts. Man har även använt sig av barnpaneler, som är en annan metod för att komma till tals med unga, där barn och beslutsfattare möts. En av åtgärderna som tagits utifrån metoden är trygghetsvandringen som påbörjats i Oxhagen till följd av barnpanelen på Oxhagsskolan. Kommunledningskontoret har även satt upp mål utifrån Barnkonventionen och Ungdomspolitiken. Delaktighet och inflytande Dialog har förts med unga i frågor som berör dem, angående boendemiljö, skolmiljö, trygghet, fritidsgårdarna m.m. Samtalet skedde genom barnpanel och fördes genom ungdomsombudet, lärare, politiker och tjänstemän. Dialog med barn och unga i syfte att inhämta deras kunskaper och erfarenheter har förts kring bl.a. Kalmars ungdomsråd, genom samtal kring ungdomsrådets form och framtid både på utvecklingsenheten och ute på skolor. Samtalen har förts av ungdomsombudet, tjänstemän och politiker. I årsredovisningen ställdes även några mer djupgående frågor kring Kommunledningskontorets verksamhet Har en barnpanel genomförts 2006? Ja två stycken, en i mars på Tingbydalskolan och en i oktober på Oxhagsskolan. Hur följs den upp? Genom att barnen skriver utvärderingar. I Oxhagen ska en trygghetsvandring genomföras tillsammans med Gatu- och Parkförvaltningen till följd av vad som kom fram under barnpanelen, att barnen är otrygga i sitt bostadsområde. Har ett ungdomsforum genomförts 2006? Nej. Hur arbetar kommunen med att ungdomar ska få möjlighet till internationella kontakter och erfarenheter? Genom EVS - Europeisk Volontärtjänst. Kultur- och fritidsförvaltningen Metoder Barnchecklistan har använts. Annan metod för att säkerställa barn- och ungas inflytande har används i och med att man utvecklat ett helhetsperspektiv för barn och ungdomar i samarbete med barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, gymnasieförbundet samt Södermöre kommundelsförvaltning. Åtgärder som är tagna utifrån metoden är att varje rektorsnät tillsammans med kultur och fritidsverksamhetsområden ska identifiera gemensamma utvecklingsområden utifrån barn och ungdomars behov och önskemål, t.ex. öppettider, förhållningssätt och arbetsfördelningar. Detta görs med stöd av välfärdsbokslutet. Ett nytt likvärdigt system för fördelning av hyreskostnader mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen upprättas. Kultur- och Fritidsförvaltningen har även satt upp mål utifrån Barnkonventionen och Ungdomspolitiken. Delaktighet och inflytande Dialog med barn och unga i frågor som berör dem har förts kring verksamheten, bibliotek, kulturskola, fritidsgårdar, Monokrom samt delar av föreningslivet. Samtalen fördes av 37

38 verksamhetspersonal och föreningsledare. Dialog med unga i syfte att inhämta deras kunskap och erfarenheter har förts gällande utveckling av förvaltningens verksamheter och skedde genom levande fysiska möten, enskilt och i grupp. Även enkäter har används. Dialogen fördes av verksamhetspersonal och föreningsledare. Behovet att komma till tals med barn och unga bedöms som mycket stort. Andra aktiviteter som genomförts är dialog med brukarråd inom de olika verksamheterna. I årsredovisningen ställdes även några mer djupgående frågor kring Kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet På vilket sätt arbetar ni med att öka flickors och pojkars medvetenhet om genus och makt? Genom det salutogena arbetssättet. På vilket sätt informerar ni barn och föräldrar som ni möter i er verksamhet om Barnkonventionen? Inte specifikt om barnkonventionen, men nämndens inriktning är att följa konventionens direktiv. På vilket sätt är kommunen en aktiv part när det gället att bekämpa arbetslösheten? Försöker göra ungdomarna medvetna om vad aktiva val kan innebära. Hur har stödet till barn och ungdomars kultur- och fritidsaktiviteter prioriteras? Inom föreningslivet är det en mycket stor prioritering, fritidsgård, kulturskola, Monokrom samt stor del av biblioteksverksamheten är en fullständig prioritering på barn- och ungdomsverksamhet. Fritidsgårdsverksamheten och Ungdomens hus ska planeras utifrån ungdomarnas behov och önskemål, hur genomförs det i praktiken? Detta sker genom samtal, i grupp och enskilt, genom enkäter, genomtänkta och spontana önskemål. Ett antal frågor ställdes med anledning av Oxhagsskolans barnpanel i oktober 2006 Var kommer fritidsgården att vara? Vi arbetar för fullt, målet är att under 2007 öppna fritidsgårdsverksamheten i området. Hur kommer ni att återkoppla till barnen? Återkopplingen sker genom samtal, träffar och enkäter. Vad kommer att hända med Skälby 4H-gård? Det finns forum på Skälbyområdet som frågorna kommer att lyftas inom, kultur- och fritidsnämnden är ett annat forum, förvaltningens tjänstemän är ytterligare ett. Hur kommer ni att återkoppla till barnen? Återkopplingen sker genom träffar, samtal och enkäter. Omsorgsförvaltningen Metoder För att säkerställa barn och ungas inflytande i frågor som berör dem har dialog skett genom att de enskildes synpunkter beaktas i samband med ansökan om insatser och i samband med genomförandet av insatser i den dagliga kontakten med barn och unga. Delaktighet och inflytande Dialog har förts med unga i frågor som berör dem kring frågor som är nära relaterade till barnen och ungdomarnas stödbehov i samband med ansökan om insatser och genomförandet av insatserna. Samtalen har förts under hela processen från ansökan, utredning och beslut om insats och vidare i samband med att insatserna genomförs. Olika personer i olika faser av processen har dialogen med barnen och ungdomarna. Det är myndighetshandläggare, enhetschefer och baspersonal. Dialog med unga i syfte att inhämta deras kunskap och erfarenheter har förts rörande rekryteringsarbetet och vid rekrytering av semestervikarier. 38