VÄLFÄRDSBOKSLUT. för Kalmar kommun 2006

Transkript

1 VÄLFÄRDSBOKSLUT för Kalmar kommun 26

2 2 Kontaktinformation: Ann-Sofie Lagercrantz E-post: Text och diagram: Christian Johansson E-post: Utvecklingsenheten Kalmar kommun, Box 611, Kalmar

3 FÖRORD Kommunen har en nyckelposition i arbetet för det nationellt fastslagna folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ur folkhälsosynpunkt är t ex miljö- och hälsoskydd, fysisk planering, bostadsbyggande, möjligheter till arbete och tillgång till kulltur- och fritidsaktiviteter strategiskt viktiga områden för kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande. Några av dessa frågor regleras i t ex miljöbalken respektive plan- och bygglagen, och socialtjänstlagen understryker kommunens ansvar att rikta insatser till de grupper i samhället som är i behov av särskild hjälp. Tillsammans skapar kommunens olika förvaltningar och verksamheter förutsättningar för en god och jämlik folkhälsa. Kommunens viktigaste resurs för en hållbar samhällsutveckling är invånarnas hälsa, vilken genom människors arbetskraft, kunskap, erfarenhet och engagemang, bidrar till utveckling och välfärd. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för den ekonomiska tillväxten. Studier visar att hälsan påverkar samhällsekonomin mer än vad ekonomin påverkar hälsan, vilket både gäller i ett historiskt perspektiv och vid jämförelse av olika kommuners utveckling. Det är därför av flera anledningar betydelsefullt att försöka kartlägga och över tid följa upp, viktiga faktorer relaterade till kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Genom att få ökad förståelse för människors olika livsvillkor, kan politiker, tjänstemän och andra aktörer tillsammans verka för ett mer jämlikt samhälle ett samhälle som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Mot bakgrund av detta har denna rapport tagits fram, vilken är den tredje i ordningen. Välfärdsbokslutet har till syfte att kvantitativt (statistiskt) försöka belysa välfärdsutvecklingen i kommunen och i dess olika stadsdelar, och tar sin utgångspunkt i de 11 nationella målområdena inom folkhälsopolitiken. Målen fokuserar på friskfaktorer för hälsan snarare än på t ex antalet hjärtinfarkter, vilket gör rapporten mer åtkomlig för politiska beslut som kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. Välfärdsbokslutet presenterar i vanlig ordning otaliga siffror och procenttal, vilka alltid ska analyseras med viss försiktighet. Bakom varje siffra återfinns nämligen grupper av människor vars hälsotillstånd inte enkelt kan sammanfattas med en eller flera mätbara variabler. Rapporten förtydligar ändå vårt gemensamma ansvar för folkhälsoarbetet och dess nyckelroll för att säkra vår framtida välfärd. Christian Johansson 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 6 BAKGRUND 7 SYFTE 7 POLITISKA MÅL 7 METOD 8 Statistik 8 Avgränsning 9 Förklaring av uttryck 9 Sidan HÄLSOUTVECKLINGEN I SVERIGE 25 1 Sociala skillnader i hälsa 11 FAKTA OM KALMAR 11 STATISTIK 12 Bakgrundsfakta 12 Åldersfördelning 13 Befolkningsfördelning och antal personer med utländsk bakgrund 18 Flyttningar 21 Familjer med barn under 18 år 25 Statistik uppdelat på målområden 28 En god hälsa Medellivslängd Utbildningsnivå 3 1. Delaktighet och inflytande i samhället Valdeltagande Jämställdhetsindex Kultur och fritid Ekonomisk och social trygghet Förvärvsfrekvens & Arbetslöshet Arbetsinkomst Anmälda brott samt våldsbrott 72 4

5 2.4 Anmälda brott mot kvinnor Trygga och goda uppväxtvillkor Behörighet till gymnasieskolan & Fullföljandegrad gymnasiet Anställda årsarbetare i förskolan och antal barn per årsarbetare Anmälda brott mot barn Simkunnighet Ökad hälsa i arbetslivet Ohälsotal Anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar Sunda och säkra miljöer och produkter Skador och förgiftningar Fallskador bland äldre Bostäder Luftkvalitet En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Tandhälsa Gott skydd mot smittspridning Barnvaccinationer Incidens av Klamydia Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Antal aborter Besök på ungdomsmottagning Ökad fysisk aktivitet Godkända betyg i idrott och hälsa Goda matvanor och säkra livsmedel Amning av barn Minskat bruk av tobak och alkohol m.m Försäljning av alkohol från systembolag och restauranger Andelen rökande mödrar 111 SLUTORD 112 REFERENSER 113 BILAGA BILAGA

6 SAMMANFATTNING Välfärdsbokslutet 26 visar på en ojämn fördelning av hälsan och de faktorer som påverkar hälsan (som t ex utbildning, inkomst) bland Kalmar kommuns medborgare. De geografiska och sociala skillnaderna i hälsa och välfärd avspeglar i grund och botten olika invånares livsvillkor. Följande punkter summerar i korthet några av rapportens slutsatser: Medellivslängden i Kalmar kommun följer rikets genomsnitt och har över tid ökat något för båda könen. Ökningen är större bland män än för kvinnor i kommunen. Andelen med eftergymnasial utbildning är högre i kommunen jämfört med riket för båda könen, och har ökat för såväl män, kvinnor som utrikes födda. Utbildningsnivån varierar dock kraftigt mellan de olika stadsdelarna. I Kalmar kommun har barn och ungdomar bättre tandhälsa jämfört med Kalmar län. Samtidigt har tandhälsan i kommunen försämrats något över tid (med undantag av 4-åringar). Tydliga variationer i tandhälsa finns mellan kommunens olika kliniker (folktandvården). Valdeltagandet i de allmänna valen ligger över rikets genomsnitt och har ökat sedan förra valet, samtidigt som det finns stora skillnader mellan olika valdistrikt. De geografiska skillnaderna i valdeltagande är också tydliga bland unga förstagångsväljare, och fler kvinnor än män har gått och röstat för första gången. Män tjänar genomgående mer än kvinnor och det finns stora skillnader i inkomstnivå (arbetsinkomst) mellan olika områden i Kalmar. I Kalmar kommun har andelen familjer med låga inkomster ökat sedan förra mätningen, medan andelen familjer som har fått ekonomiskt bistånd istället har minskat något. Stora skillnader finns mellan kommunens olika stadsdelar. Andel barn i hushåll med både låg inkomst och socialbidrag har minskat i kommunen sedan förra mätningen (Rädda Barnen). Män har överlag högre arbetslöshetssiffror än kvinnor, samtidigt som andelen (18-64 år) har sjunkit för både män, kvinnor och utrikes födda. Variationerna är tydliga mellan de olika områdena i kommunen. I Kalmar kommun begås fler totalt antal brott och våldsbrott jämfört med Kalmar län. Antalet misshandelsbrott (inkl grov) mot kvinnor är högre i kommunen jämfört med länet. Utsattheten för brott, oron för att utsättas för brott och den upplevda otryggheten i närsamhället skiljer sig mellan de olika stadsdelarna. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan i Kalmar ligger över rikssnittet, samtidigt som behörighetsnivån mellan skolorna ser olika ut. Kvinnor har överlag betydligt högre ohälsotal jämfört med männen, och över tid har kvinnornas ohälsotal ökat något medan männens siffror istället har sjunkit. 6

7 BAKGRUND Arbetet med Kalmar kommuns välfärdsbokslut har sedan starten 24 utvecklats på flera sätt. Förra året presenterade kommunen sitt första välfärdsbokslut uppdelat på områdesnivå. På detta sätt kan geografiska skillnader i hälsa och välfärd uppmärksammas, vilket ger arbetet en ny viktig dimension och skapar förutsättningar för ett mer effektivt folkhälsoarbete. Arbetet har dessutom stärkts genom användandet av fler strategiskt viktiga indikatorer som har kunnat beskrivas utifrån ålder, kön och etnicitet. Den här rapporten är en uppföljning av fjolårets välfärdsbokslut för Kalmar kommun, och presenterar för första gången jämförande statistik på områdesnivå över tid. På sikt kan detta ge värdefull information om hur kommunen utvecklas i ett välfärdsperspektiv. Välfärdsbokslutet har i vanlig ordning tagits fram i samråd med representanter från kommunens olika förvaltningar och verksamheter. Syftet med denna process är att tillsammans ta fram lokalt förankrade indikatorer relaterade till kommuninvånarnas hälsa och välfärd, som skapar en gemensam plattform att arbeta utifrån. SYFTE Ett lokalt välfärdsbokslut är en modell för att styra och följa upp kommunal verksamhet med en beskrivning av hur kommunen utvecklas ur ett välfärdsperspektiv där hälsan har satts i fokus. Bokslutet presenterar såväl demografiska som socioekonomiska data genom ett antal mätbara indikatorer, vilka bedöms vara särskilt betydelsefulla för kommuninvånares hälsa och välfärd. På så sätt kan man på ett tidigt stadium upptäcka förändringar, trender, hotbilder och möjligheter i kommunen och vara ett viktigt underlag för ekonomiska prioriteringar. POLITISKA MÅL År 23 beslutade Sveriges riksdag om en ny och sektorövergripande folkhälsopolitik, med det övergripande målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet ska nås genom insatser från myndigheter, landsting och kommuner m.fl., och fokuserar på elva underliggande målområden (målen beskrivs längre fram i rapporten). Kommunen har i detta sammanhang en nyckelroll genom att dess olika verksamheter berörs av flera olika politikområden som är viktiga för folkhälsan, som t ex barn- och ungdomspolitik, utbildningspolitik äldrepolitik, jämställdhet och integration. I Kalmar kommuns utvecklingsprogram (27-214) beskrivs visionen om att: 7

8 alla kommuninvånare ska ha lika möjligheter och förutsättningar till god hälsa. Kommunen ska beakta de många olika faktorer som påverkar folkhälsan som t ex medborgarnas inflytande, rekreation, meningsfull fritid, god fysisk miljö och sunda levnadsvanor och därigenom förbättra möjligheten till en hög livskvalitet för alla. Visionen förtydligar kommunens ansvar för kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Med hjälp av välfärdsbokslutet, vilket ger kunskap om befolkningens levnadsförhållanden, kan politiker och tjänstemän fatta beslut om åtgärder som leder utvecklingen i riktning mot de uppsatta målen. Det strategiska folkhälsoarbetet i Kalmar styrs i dagsläget av ett centralt folkhälsoråd under ledning av kommunalrådet med lokal folkhälsosamordnare och med representanter från kommunens olika förvaltningar och verksamheter. Denna organisation är på väg att förändras under 27 och det framtida folkhälsoarbetet i kommunen kommer att fokusera på de budgetuppdrag som blir aktuella framöver. Arbetet kommer bl a att inriktas på att utveckla: Rutiner för välfärdsbokslutet (ska följas upp en gång per mandatperiod etc.). Hälsokonsekvensbedömningar (ta fram en lokal modell för HKB eller en checklista för social hållbarhet). Etablera ett lokalt folkhälsoråd. METOD Själva arbetsprocessen med välfärdsbokslutet ska inte beskrivas närmare här men kan i korthet sammanfattas i följande sex steg: 1. Val av prioriterade områden 4. Avstämning med statistiker 2. Val av indikatorer 5. Mätning och kartläggning 3. Samtal med representanter från 6. Analys och kommentarer olika förvaltningar Statistik Statistik har i så hög utsträckning som möjligt delats upp på stadsdelsnivå, ålder, kön och etnicitet. Detta mot bakgrund av att hälsan är geografiskt och socialt ojämnt fördelad i befolkningen. Vid presentation av områdesstatistik används överlag jämförande mått över Kalmar kommun, Kalmar tätort och Södra kommundelen, för att få en övergripande bild. När inte områdesstatistik har varit möjlig att ta fram, t ex pga. ett för litet urval i populationen, har Kalmar kommun jämförts med Kalmar län och Riket. Val av indikatorer har gjorts i relation till deras vedertagna betydelse för folkhälsan 8

9 (d v s att det finns evidensbaserat material), och i stort sätt samtliga indikatorer i rapporten har tagits fram av statens folkhälsoinstitut. Den statistik som presenteras i rapporten har framförallt hämtats från officiella och nationella databaser som Statistiska centralbyrån (SCB) och Folkhälsoinstitutets databas (FHI). Stort arbete har lagts ner på att åskådliggöra det statistiska materialet rent grafiskt (genom programmet SPSS), och i rapporten presenteras statistiken överlag genom stapeldiagram. Avgränsning Ett välfärdsbokslut skulle teoretiskt sett kunna innehålla i stort sätt hur många indikatorer som helst, för att ringa in befolkningens hälsotillstånd. Denna rapport har bibehållit fjolårets indikatorer, samtidigt som ett antal nya har tillkommit. Vår förhoppning till kommande år är att rapporten ska förstärkas ytterliggare med nya lokalt förankrade indikatorer, som t e x: Andel elever som tycker att de kan påverka i skolan Skoltrivsel BMI Antal föräldrar som deltar i föräldrarstödjande program Medlemskap i förening Föreningar med ungdomsstyrelse Förklaring av uttryck Välfärd En samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors välfärd som regel bygger på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etcetera (Nationalencyklopedin). Enligt den finländske sociologen Erik Allardt, kan välfärdsbegreppet delas upp i tre olika dimensioner: Att ha, att älska och att vara: I uttrycket att ha ingår sådant som inkomst, sysselsättning, hälsa, bostadsstandard och utbildning. Att älska innefattar personliga relationer inom familjen, i grannskapet och med vänner. Att vara står slutligen för individens relation till samhället i form av politiska resurser, anseende, graden av oersättlighet. I detta ingår demokratifrågor och delaktighet. I denna rapport ligger tyngdpunkten på dimensionen att ha, och även i viss mån att vara. 9

10 Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Folkhälsoveteskapligt lexikon, 2). Hälsa Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp (Världshälsoorganisationen, WHO). Indikator En indikator är en variabel som utvisar eller mäter ett förhållande (FHI). HÄLSOUTVECKLINGEN I SVERIGE 25 Av folkhälsopolitisk rapport 25 uppmärksammas följande utveckling av den nationella folkhälsan: Positivt i utvecklingen är bl a: att svenskarna blir allt mer kulturaktiva att aborter allt oftare sker tidigt under graviditeten att antalet skador inom arbets- och trafikmiljöer har minskat att tobaksbruket minskar i alla grupper att andelen elever i skolår nio och mönstrande unga män som provat narkotika har minskat de senaste åren att vaccinationstäckningen bland barn är hög Negativt är t ex: att alkoholkonsumtionen har stigit med ca 3 procent på tio år att valdeltagandet minskar inom alla utbildningskategorier att övervikt och fetma ökar i alla grupper att antalet långtidsarbetslösa ökar att hiv och klamydia har ökat under senare år att andelen ensamstående föräldrar med låg ekonomisk standard ökar att skadliga luftföroreningar som partiklar och marknära ozon har ökat något under de senaste åren att ohälsotalet har ökat under ett par decennier 1

11 Sociala skillnader i hälsa I Sverige har villkoren för befolkningens hälsa överlag förbättrats under de senaste decennierna, vilket t ex den allt ökade medellivslängden vittnar om. Samtidigt har de sociala skillnaderna i hälsa förblivit konstant stora. Detta kan förklaras av skillnader i livsvillkor mellan olika grupper och strukturellt betingade levnadsvanor, vilka är åtkomliga genom politiska beslut. Stora möjligheter finns därmed att kunna förbättra livsvillkoren för socialt och ekonomiskt missgynnade grupper genom en medveten folkhälsopolitik (ibid.). Några exempel på sociala skillnader i hälsa är att: Män och kvinnor med eftergymnasial utbildning lever längre än personer med endast förgymnasial utbildning (4,9 år längre för män och 4,3 år längre för kvinnor, 23). Utrikes födda har överlag sämre självupplevd hälsa än inrikes födda. 33 procent av de utrikes födda upplevde något hälsoproblem under åren , vilket kan jämföras med 19 procent bland inrikes födda (SCB). Stora variationer förekommer dock inom gruppen utrikes födda, och hälsoproblemen ökar i relation till födelselandets geografiska, ekonomiska och kulturella avstånd från Sverige. Bland svårt funktionshindrade personer (svårt rörelsehindrade och hjälpberoende, SCB) bedömer över 5 procent sitt hälsotillstånd som dåligt, vilket kan jämföras med befolkningen som helhet (24-64 år) där fem procent uppger sig ha dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd. Nedsatt självrapporterat psykiskt välbefinnande är vanligare bland personer med homo- eller bisexuell läggning än bland heterosexuella (34 procent mot 18 procent). FAKTA OM KALMAR Av Kalmars invånare är 3 28 män och kvinnor (31 dec. 26, SCB). Genomsnittsåldern för Kalmarbon är 4,7 år (39,4 år för män och 41,9 år för kvinnor, 26, SCB). Under 26 flyttade personer in till Kalmar, och flyttade ut. Detta ger ett inflyttningsnetto på 353 individer (145 män och 28 kvinnor). Av inflyttarna var 53 % mellan 2-29 år (SCB). Antalet personer med utländsk bakgrund i Kalmar är (1,3 %), män, kvinnor (31 dec. 26, SCB). Av Kalmars förvärvsarbetande (med bostad i kommunen), finns 19,18 % inom näringsgrenen Vård och omsorg, 19,9 % inom Handel och kommunikation, 14,16 % inom Tillverkning och utvinning samt 12,82 % inom Utbildning och forskning (25, SCB). 11

12 I Kalmar är den öppna arbetslösheten (18-64 år) 3,5 % (3,8 % bland män och 3,2 % bland kvinnor). Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) är 5,1 % (5,4 % bland män och 4,8 % bland kvinnor)(31 okt. 26, SCB). Andelen med eftergymnasial utbildning (2-64 år)(utbildning mindre än 3 år och minst 3 år) i Kalmar är 38,45 % (34,9 % bland män och 42,1 % bland kvinnor)(25, SCB). I riket är 33 % högutbildade (25-64 år)(3 % bland män och 37 % bland kvinnor). STATISTIK Bakgrundsfakta Följande avsnitt har till syfte att ge en övergripande bild av de olika stadsdelarna genom att presentera statistik avseende: 1. Åldersfördelning 2. Befolkningsfördelning och antal med utländsk bakgrund 3. Flyttningar 4. Familjer med barn under 18 år Följande indelning av områden har gjorts i enlighet med Kalmar kommuns områdesfakta 25: (Se bilaga 1 och 2 för kartöversikt) Kalmar tätort Berga by Bergavik och Björkenäs Djurängen Funkabo och Berga Gamla stan, Kalmarsundsparken och Stensö Getingen, Tallhagen och Norrgårdsgärde Krafslösa och Vimpeltorpet Kvarnholmen och Ängö Malmen Norrliden Oxhagen Tegelviken, Johannesborg och Sandås Övriga delar av kommunen Halltorp Lindsdal Ljungbyholm Läckeby Påryd Rinkabyholm, Boholmarna och Dunö Rockneby, Drag och Revsudden Smedby Trekanten Tvärskog Vassmolösa och Hagby Södra kommundelen (Södra kommundelen omfattar områdena Halltorp, Ljungbyholm, Påryd, Tvärskog och Vassmolösa och Hagby). I den grafiska framställningen nedan har textmässiga förkortningar gjorts av vissa stadsdelar (Gamla stan m fl, Getingen m fl, Tegelviken m fl, Rinkabyholm m fl samt Rockneby m fl). 12

13 1. Åldersfördelning i Kalmar kommun, Kalmar tätort, Södra kommundelen samt i de olika stadsdelarna Andel (%) i olika åldersgrupper uppdelat på Kalmar kommun, Kalmar tätort samt Södra kommundelen 26 (SCB): Ålder -19 år Andel (%) Kalmar kommun Södra kommundelen 2-24 år år år Kalmar tätort Kommentarer: I Kalmar kommun är 22,7 % i åldern -19 år, 8,4 % i åldern 2-24 år, 51,5 % i åldern år samt 17,4 % i åldern 65 år och uppåt. Södra kommundelen har (jämfört med Kalmar tätort) 8,4 % fler invånare i åldern -19 år (26,9 % - 18,5 %), samtidigt som Södra kommundelen har 8,3 % färre invånare i åldern 2-24 år jämfört med tätorten. Jämfört med år 24 är åldersfördelningen i Kalmar kommun tämligen oförändrad, störst förändring är i åldern 2-24 år med en ökning på,4 %. 13

14 Andel (%) i olika åldersgrupper i Kalmar tätort 26 (SCB): Ålder Andel (%) år 2-24 år år år Bergavik, Björkenäs Funkabo och Berga Berga by Getingen m fl Gamla stan m fl Djurängen 14

15 Andel (%) i olika åldersgrupper i Kalmar tätort 26 (SCB): Andel (%) Ålder -19 år 2-24 år år år Tegelviken m fl Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Norrliden Oxhagen Kommentarer: Kvarnholmen och Ängö har lägst andel personer -19 år (12,1 %), följt av Djurängen (12,7 %). Högst andel i åldersgruppen har Krafslösa och Vimpeltorpet (38,9 %), följt av Bergavik och Björkenäs (27 %). Krafslösa och Vimpeltorpet och Bergavik och Björkenäs har samtidigt lägsta siffrorna för personer 2-24 år (2,4 % respektive 3,6 %), medan stadsdelen Malmen uppvisar högsta värdet (25,2 %). För personer 65 år och uppåt har Krafslösa och Vimpeltorpet en förhållandevis låg andel (4,3 %), medan Djurängen (28,4 %) och Berga by (26,3 %) tillhör områden med hög andel. I åldersgruppen år har Kvarnholmen och Ängö högsta värdet (6,4 %), och Berga by det lägsta (44,8 %). 15

16 Andel (%) i olika åldersgrupper i övriga delar av kommunen 26 (SCB): Ålder -19 år Andel (%) år år år Ljungbyholm Lindsdal Halltorp Påryd Läckeby Rinkabyholm m fl 16

17 Andel (%) i olika åldersgrupper i övriga delar av kommunen 26 (SCB): Andel (%) Ålder -19 år 2-24 år år år Rockneby m fl Smedby Trekanten Tvärskog Vassmolösa och Hagby Kommentarer: Påryd är den stadsdel med lägst andel personer -19 år (23 %, tätt följt av Rockneby; 23,7 %), och har samtidigt flest personer 65 år och uppåt (24,4 %). Högst andel i åldersgruppen -19 år har Halltorp (3,9 %), följt av Rinkabyholm m fl (3,4 %), Lindsdal (3,3 %) och Smedby (3,2 %). Lägst andel personer 65 år och uppåt har Trekanten (12,6 %). Samtliga stadsdelar har förhållandevis låg andel 2-24 åringar (under 5 %, med undantag av Smedby 5,4 %). I åldersgruppen år har Trekanten högsta värdet (55,2 %), och Påryd det lägsta (48,7 %). 17

18 2. Befolkningsfördelning och antal personer med utländsk bakgrund Total befolkning och antal med utländsk bakgrund i Kalmar kommun, Kalmar tätort och Södra kommundelen 26 (SCB): Antal Kalmar kommun Södra kommundelen Kalmar tätort Befolkning Total befolkning Antal med utländsk bakgrund Definition: Definitionen för utländsk bakgrund är fr.o.m : Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands, till skillnad från tidigare år då man redovisat född i Sverige med minst en förälder född utomlands (SCB). Kalmar Befolkning: därav med utländsk bakgrund: (1,3 %) Kommentarer: Befolkningsmängden i Kalmar kommun har sedan 24 ökat med 672 personer ( ). Kalmar tätort har högst andel personer med utländsk bakgrund (13,1 %), och Södra kommundelen den lägsta med 5,6 %. I Kalmar kommun har andelen med utländsk bakgrund ökat med,9 % (1,3 % - 9,4 %) sedan

19 Total befolkning och antal med utländsk bakgrund i Kalmar tätort 26 (SCB): Befolkning Antal Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Total befolkning Antal med utländsk bakgrund Kommentarer: Norrliden har högst andel personer mer utländsk bakgrund (41,2 %, vilket är 2 % fler än 24), följt av Berga by (19,9 %) och Oxhagen (17,2 %). Lägst andel med utländsk bakgrund har Gamla stan m fl (5,4 %), följt av Kvarnholmen och Ängö (7,3 %). 19

20 Total befolkning och antal med utländsk bakgrund i övriga delar av kommunen 26 (SCB): Antal Befolkning Total befolkning Antal med utländsk bakgrund Smedby Rockneby m fl Rinkabyholm m fl Påryd Läckeby Ljungbyholm Lindsdal Halltorp Vassmolösa och Hagby Tvärskog Trekanten Kommentarer: Smedby har högst andel personer med utländsk bakgrund (14 %, vilket är 2 % fler än 24), och Läckeby har lägst andel med 3,4 %. 2

21 3. Flyttningar i Kalmar kommun, Kalmar tätort, Södra kommundelen och de olika stadsdelarna Antal inflyttningar i Kalmar tätort, Kommunen totalt och Södra kommundelen uppdelat på kön 26 (SCB): Antal inflyttade 5 25 Kön Män Kvinnor Kalmar tätort Södra kommundelen Kommunen totalt 21

22 Antal utflyttningar i Kalmar tätort, Kommunen totalt och Södra kommundelen uppdelat på kön 26 (SCB): Antal flyttningar Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Flyttning Inflyttning Utflyttning 75 Antal utflyttade 5 Kön Kalmar tätort Södra kommundelen Kommunen totalt Män Kvinnor Kommentarer: Både Kalmar tätort och Kommunen totalt har ett positivt inflyttningsnetto på 38 respektive 353 personer. Nettot består av 12 män och 26 kvinnor i tätorten, och 145 män och 28 kvinnor i kommunen totalt. Det är således betydligt fler kvinnor än män som flyttar in i både Kalmar tätort och Kommunen totalt. Även Södra kommundelen har totalt sätt fler som flyttar in än ut (+12), samtidigt som antalet kvinnor i området har minskat med -8 personer. Jämfört med år 24 har Kalmar kommun fått fler som flyttar in (237 mot 26 års 353 personer). 22

23 Antal flyttningar i Kalmar tätort 26 (SCB): Antal flyttningar Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Flyttning Inflyttning Utflyttning Kommentarer: Oxhagen (+1 totalt, +28 män, +72 kvinnor), Kvarnholmen och Ängö (+83, +45 män, +38 kvinnor) och Funkabo och Berga (+54, +33 män, +21 kvinnor) tillhör de stadsdelar med flest inflyttningar i förhållande till antalet utflyttade. Malmen (-44, -54 män, +1 kvinnor), Norrliden (-2, -15 män, -5 kvinnor) samt Djurängen (-3, -5 män, +2 kvinnor) tillhör de områden i Kalmar tätort som totalt sätt har en negativ flyttningskvot. 23

24 Antal flyttningar i övriga delar av kommunen 26 (SCB): Antal flyttningar Vassmolösa och Hagby Tvärskog Trekanten Smedby Rockneby m fl Rinkabyholm m fl Påryd Läckeby Ljungbyholm Lindsdal Flyttning Inflyttning Utflyttning Halltorp Kommentarer: Rockneby m fl (+46 totalt, +18 män, +28 kvinnor), Rinkabyholm m fl (+25, +22 män, +3 kvinnor) och Smedby (+18, +13 män, +5 kvinnor) tillhör de områden i övriga delar av kommunen som har flest inflyttade i relation till antalet utflyttade. Lindsdal (-44, -27 män, -17 kvinnor), Läckeby (-16, -7 män, -9 kvinnor) och Ljungbyholm (-13, män, -13 kvinnor) har fler som flyttar ut än in. 24

25 4. Familjer med barn under 18 år i Kommunen totalt, Kalmar tätort, Södra kommundelen samt i de olika stadsdelarna Andel familjer 2+ år efter antal barn -17 år av totala antalet familjer i Kommunen totalt, Kalmar tätort samt Södra kommundelen, 25: Andel (%) familjer Antal barn i familj 1 barn 2 barn 3+ barn Kalmar tätort Södra kommundelen Kommunen totalt Definition: Både gifta/sammanboende och ensamstående föräldrar räknas. Barnen skall vara högst 17 år. Kommentarer: I kommunen totalt finns det 9 % familjer (2 979 st) med 1 barn, 8,9 % (2 969 st) med 2 barn och 3 % (1 5 st) med 3 barn eller fler. I Kalmar tätort har de flesta familjerna 1 barn (7,6 % mot 6 % med 2 barn), medan det är något vanligare att ha 2 barn i Södra kommundelen (12,2 % mot 11,1 % med 1 barn). 25

26 Andel familjer 2+ år efter antal barn -17 år av totala antalet familjer i Kalmar tätort, 25: Andel (%) familjer Tegelviken m fl Oxhagen Norrliden Malmen Kvarnholmen och Ängö Krafslösa, Vimpelt. Getingen m fl Gamla stan m fl Funkabo och Berga Djurängen Bergavik, Björkenäs Berga by Antal barn i familj 1 barn 2 barn 3+ barn Kommentarer: Krafslösa och Vimpeltorpet har högst andel familjer med 1 barn (2 %), 2 barn (26,8 %) och 3 barn (8,2 %), följt av Bergavik och Björkenäs (13 %, 15 % respektive 3,9 %). I dessa två stadsdelar är andelen familjer med 2 barn vanligast, vilket inte är fallet hos resterande områden i Kalmar tätort där de flesta familjer har 1 barn. 26

27 Andel familjer 2+ år efter antal barn -17 år av totala antalet familjer i övriga delar av kommunen, 25: Andel (%) familjer Antal barn i familj 1 barn 2 barn 3+ barn Trekanten Smedby Rockneby m fl Rinkabyholm m fl Påryd Läckeby Ljungbyholm Lindsdal Halltorp Vassmolösa och Hagby Tvärskog Kommentarer: Rinkabyholm m fl (18,7 %), Lindsdal (18 %) och Läckeby (16,4 %) tillhör områden med hög andel familjer med 2 barn. Smedby och Rinkabyholm m fl är de stadsdelar i övriga delar av kommunen som har högst andel familjer med 1 barn (13,8 %). Halltorp är enda området av samtliga där andelen familjer med 1 barn är vanligare än med 2 barn. 27

28 Statistik uppdelat på målområden Den nya svenska folkhälsopolitiken utgår från elva nationella målområden, vilka ringar in strategiskt viktiga faktorer för folkhälsan, d v s livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Utifrån var och en av dessa målområden har ett antal mätbara indikatorer valts ut för att belysa det specifika målområdet, vilka presenteras nedan. Efter varje enskild mätning i texten följer sedan kommentarer. Följande målområden och indikatorer har varit föremål för välfärdsbokslutet: Målområden med indikatorer 1. Delaktighet och inflytande i samhället 1.1 Valdeltagande 1.2 Jämställdhetsindex 1.3 Kultur och fritid 2. Ekonomisk och social trygghet 2.1 Förvärvsfrekvens & Arbetslöshet 2.2 Arbetsinkomst 2.3 Anmälda brott samt våldsbrott 2.4 Anmälda brott mot kvinnor 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 3.1 Behörighet till gymnasieskolan & Fullföljandegrad gymnasiet 3.2 Anställda årsarbetare i förskolan och antal barn per årsarbetare 3.3 Anmälda brott mot barn 3.4 Simkunnighet 4. Ökad hälsa i arbetslivet 4.1 Ohälsotal 4.2 Anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 5.1 Skador och förgiftningar 5.2 Fallskador bland äldre 5.3 Bostäder 5.4 Luftkvalitet 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 6.1 Tandhälsa 7. Gott skydd mot smittspridning 7.1 Barnvaccinationer 7.2 Incidens av klamydia 28