Södra Hestra kyrka. Antikvarisk kontroll. Ny drivning av tornuren. Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Växjö stift, Jönköpings län

Transkript

1 Antikvarisk kontroll Södra Hestra kyrka Ny drivning av tornuren Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Växjö stift, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2009:63 Anette Lindgren

2 Rapport och foto: Anette Lindgren Grafisk design: Anna Stålhammar Tryckning och distribution: Lena Sletteberg Jönköpings läns museum, Box 2133, Jönköping Tel: E-post: Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur karta Lantmäteriet. Medgivande MS20067/ JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2009

3 Innehåll Inledning Syfte Före restaurering Kyrkans historik Tornurets historik Status innan åtgärderna Omfattning och vidtagna åtgärder Utvärdering Nya rön Avvikelser från länsstyrelsens tillstånd Framtida arbeten Referenser Arkiv Tryckta källor Tekniska och administrativa uppgifter Fotobilagor, Klocktornet

4 Flygfoto, Ahrenbergs Flyg 1941 Utdrag ur ekonomiska kartans blad Södra Hestra 5C 7i 1991

5 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2009:63 5 Inledning Länsstyrelsen lämnade i beslut tillstånd till ändring av drivningen till tornuren i Södra Hestra kyrka, enligt ett förslag upprättat av Skånska klockgjuteriet i Hammenhög. Arbetena genomfördes tidigt under våren Slutbesiktning gjordes den 21 september Syfte Syftet med åtgärderna är att få uren att fungera pålitligt. Före restaurering Kyrkans historik Södra Hestra kyrka är uppförd efter ritningar av arkitekt J A Wilelius vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Den ersatte en 1200-talskyrka av sten som låg strax söder om nuvarande kyrkobyggnad talskyrkan är ett gott exempel på empirestilens kyrkobyggande. Det är en salskyrka med rundavslutat kor i öster, sakristia i norr och ett lanterninkrönt västtorn. Exteriört följer kyrkan helt de nyklassicistiska idealen och har vitkalkade murytor som är spritputsade med släta hörn och omfattningar. Takytorna är täckta med kopparplåt, ursprungligen var taken spånklädda. Under kyrkans modernare historia har större utvändiga restaureringsarbeten genomförts 1955, , samt Tornurets historik Mycket lite finns noterat om tornurets historia, men lite går att läsa ut av handlingar och vid besök i tornrummet. Kyrkan byggdes kring 1830, med västtorn. Tornet hade en enklare spånklädd huv och en sluten panelklädd lanternin ersattes kyrkans spånklädsel med järnplåt. På 1930-talet, då kyrkan fyllde 100 år, inleddes arbetena med att installera ett fyrsidigt tornur i kyrkan. Uret bekostades av kyrkans sykrets. Skrivna källor anger installationsåret till 1934, urets drivning bär årtalet Kyrkans förta urtavlor var av trä, täta och vitmålade med svarta romerska siffror. Dessa urtavlor finns fortfarande bevarade i tornet.

6 6 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2009: lades kyrkans tak om till nuvarande kopparplåt. Tornet och sakristian ska ha fått ny täckning Samtidigt lagades rötskador i tornet vilket medförde nya konstruktioner och förstärkningar. De nuvarande urtavlorna tillkom Urtavlorna har ett ramverk och siffror av gjutjärn och själva urtavorna kan antingen ha varit av plast från början, eller av opakt vitt planglas, s.k. mjölkglas eller opalglas. Idag är urtavlorna av opak plast. Uren har även kompletterats med belysning inifrån, sannolikt sedan Nuvarande armaturer bör vara från talet någon gång. Under de senare åren har uren gått dåligt. Skånska Klockgjuteriet har enligt egen uppskattning varit på plats 3-4 gånger per år för justering av verket. Omkring 2005 installerades elektrisk drivning av centralväxlen, fram till dess drogs uret upp manuellt. Status innan åtgärderna Uren fungerade dåligt p.g.a. slitage på visare och visarväxlar (de delar av drivningen som sitter närmast innanför urtavlorna) Två av visarväxlarna hade skurit ihop och kopplats loss, vilket betydde att uren var ur funktion, övriga två hade stora glapp i visarna p.g.a. slitage på navet och sprickor i visarnas infästningar. De gick därmed för sakta den sista (tyngsta) fjärdedelen upp mot 12, och för fort när gravitationen tog över då visarna passerat tolv. Inga av skadorna är oväntade utan är naturligt slitage av kontinuerligt bruk. Den nya drivningen är av märket Clock-O- Matic och tillverkad i Belgien Omfattning och vidtagna åtgärder De aktuella arbetena omfattade i huvuddrag: -.. De äldre visarväxlarna från 1932 kopplades bort, delarna närmast urtavlorna demonterades. -.. Visarna stabiliserades och restaurerades. -.. Nya elektriska motorverk, ett separat för var urtavla, installerades och ny el drogs. -.. Mittendelen av urtavlorna, en rund skiva i opak vit plast, byttes mot nytt. På grund av okända omständigheter blev antikvarien inte kallad till startmöte innan arbetena startade. Redogörelsen för genomförda åtgärder har därför ställts samman efter samtal med entreprenören Skånska Klockgjuteriet, Hammenhög. Utvärdering Vid slutbesiktningen den 21 september 2009 medverkade Claes-Göran Petersson från Burseryds kyrkliga samfällighet och Anette Lindgren, Jönköpings läns museum. Vid besiktningen kunde konstateras

7 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2009:63 7 att installationen av motorverk och kabeldragningarna i samband med detta var väl utfört och var väl anpassat till rummet. Arbetena med justering och restaurering av visarna och deras infästning kunde enbart inspekteras från marken. Det såg bra ut, men med en liten anmärkning: Klockornas visare är mattsvarta, de har fått nya infästningar med rostfria (silverfärgade) bultar. Detta syns naturligtvis inte på längre avstånd, men svarta huvuden på bultarna hade varit en bättre anpassning. Vid nästa målning bör bultarna målas över. Signaturer av hantverkare efter arbetena 1932, och nästa stora renovering Det finns många sådana spår i tornet. Mittendelen av urtavlorna hade som nämnts ovan bytts ut mot ny opak vit plast. Plastskivorna mitt i uren var tidigare gjorda i ett stycke och fästa mot järnet med härdat kitt. Materialet var utmattat av ålder och gick inte att demontera i ett stycke, så de kasserades. För att i framtiden enklare kunna utföra service på uren monterades de nya skivorna delade i två stycken. Skivorna är sammanfogade med bultar och muttrar som stöds av en remsa genomskinligt plexiglas på insidan urtavlan. Skivan är fäst mot gjutjärnsramen med genomskinlig silikon. Den nya skivan är markant vitare än de kvarvarande äldre bakom urtavlans siffror. Byte av skivan är en åtgärd som måste anses ligga utanför tillståndet då det även påverkar urtavlornas utseende utifrån. Det borde ha diskuterats med antikvarie. Utseendet får utvärderas. Om färgskillnaden kvarstår får man byta de nya skivorna mot sådana som är bättre anpassade i färg till den äldre gulnade plasten, eller så får man byta resten av skivorna i de fyra uren mot vita. Om det tidigare varit opalglas så är det naturligtvis den mest tilltalande lösningen att återgå till det. Arbetsplatsen var ganska dåligt städad när det gäller vanligt skräp i form av spill efter kabeldragningar. Däremot ses det enbart som positivt att man lämnat kvar beståndsdelarna till den äldre drivningen. Nya rön Inga oväntade nya kunskaper har uppkommit i projektet, men vissa fakta har inte varit nedtecknade i tidigare dokumentationer. Urverket som drivit klockorna är tillverkat av Aug. Petersson, guldsmed i Gislaved, och är daterat till Vid installationen byggdes ett litet låsbart rum uppe i tornet, antagligen för att skydda det ömtåliga urverket. Inne i rummet där verket står är det skrivet datumet Ute i tornet finns även flera namn och datum från perioden. Det finns över huvud taget många namn och datum nedtecknade i tornet.

8 8 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2009:63 Avvikelser från länsstyrelsens tillstånd - Antikvarisk kontrollant anges i tillståndet som Länsstyrelsen i Jönköping. Ändring av kontrollant till Jönköpings läns museum har godkänts av Länsstyrelsen. - Antikvarisk kontrollant ska kontaktas i god tid innan arbetena startas, men detta har inte skett. Kyrkan menar att man informerat entreprenören. - Tillståndet omfattar endast montering av fyra motorverk. Den genomförda ändringen av urtavlorna (byte av plastskivor) borde ha diskuterats med antikvarisk kontrollant innan genomförande. Länsmuseet godkände ändå arbetet ur antikvariskt hänseende, efter samtal med utförare och samråd med länsstyrelsen. Det måste dock påpekas att entreprenör och beställare måste bli noggrannare med att följa tillståndshandlingarna. Avvikelser från tillståndet måste diskuteras med antikvarisk kontrollant innan genomförandet. Framtida arbeten Frågan om färgskiftningarna i urtavlorna är inte färdigdiskuterad, men beslut får tas inom församlingen. Vid slutbesiktningen kunde konstateras att det bitvis är kraftiga rötskador på åtminsone en av bjälkarna (åt söder) och lokalt på flera av omfattningarna, längs urtavlornas nedre kant. Utvändigt har omfattningarna god avrinning, men det verkar som om det vatten som sköljer över själva urtavlorna tar sig in i tornet på några ställen. Det rinner sedan invändigt mot nederkanten av öppningen och ner på bjälken under fönstret. Vid besiktningen placerades en gammal kåpa till en armatur under fönstret för att lättare kunna se omfattningen av läckaget. Församlingen håller ett öga på detta. Någon form av åtgärder kommer att behövas.

9 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2009:63 9 Referenser Arkiv Jönköpings läns museum, topografiska arkivet (handlingar och foton) Tryckta källor Mattias Sörensen, Södra Hestra kyrka - kurlturhistorisk karakterisering och bedömning. Jönköpings läns museum, byggnadsvårdsrapport 2006:42 C M Andersson, 1989, Södra Hestra kyrka, kyrkobeskrivning, skrift framtagen för församlingen, Bulls Tryckeri AB i Halmstad, 1989 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd: Jönköpings läns museums dnr: /09 Beställare: Burseryds kyrkliga samfällighet Fastighetsägare, byggherre: Burseryds kyrkliga samfällighet Ansökningshandlingar, entreprenör:.... Skånska klockgjuteriet, Hammenhög Glasmästare Fyhrs Glasmästeri & Ramaffär, Smålandsstenar Elektriker Kent Augustssons El AB, Kinnared Antikvarisk kontrollant: Jönköpings läns museum, Anette Lindgren Rapportansvarig, foto: Anette Lindgren Slutbesiktning: Län: Jönköpings län Kommun: Gislaved kommun Socken: Södra Hestra socken Fastighetsbeteckning: Gislaved Hestra 4:1 Belägenhet: Ekonomiska kartans blad Södra Hestra 5C 7i Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv

10 Urtavlorna mot söder och öster efter renovering. Koppartäckningen är från 1949 och har fått en fin patina.

11 Ovan: Urtavlorna efter renovering. Installationen är väl anpassad till rummet, kabeldragningarna är väl utförda, däremot är den utbytta mittendelen av urtavlan inte helt lyckad. Den nya plasten är av en annan färg än omgivande ytor. Besiktningen utfördes dagtid, så det var inte möjligt att uppskatta hur mycket detta syns kvällstid då urtavlorna är belysta bakifrån, men bilden till höger torde ge en fingervisning. Bilden är tagen i motljus och mittendelen är markant vitare. Till vänster: Infästningen av urtavlan. Den tidigare konstruktionen med hela skivan i ett stycke är svår vid underhållsarbeten, men en lösning med genomgående bultar är inte den utseendemässigt bästa. Äldre urtavlor med opalglas är ofta två- eller fyrdelade och spröjsade, ofta med blyspröjs. Detta utseende är vanligt för urtavlor av denna typ och bör vara utgångspunkt vid ändringar.

12 Ovan t.v. Urverket i ett litet rum åt väster ser ut att vara i komplett skick sedan 1932 men har varit ur bruk en längre tid. Drivningen är ändrad till elektrisk sedan tidigare. Ovan: Centralväxeln mitt i tornrummet där de fyra urtavlorna varit sammankopplade. Järnstänger har gått ut till tavlorna. Till vänster: Urverket är signerat Aug. Petersson Gislaved Firman August Petersson & Son grundades 1899 och är fortfarande verksamma i Gislaved. Nedan: De delar till drivningen som demonterades vid den aktuella ändringen finns kvar i rummet. Det vore fördelaktigt om man samlade ihop alla delar i en låda så att de inte sprids och försvinner. Verket är teknikhistoriskt (och lokalhistoriskt) intressant.

13 Tornet har tidigare haft enklare urtavlor av trä med plåtklädsel. De satt uppe mellan 1932 och Ovan till höger syns en visare som hör till de äldre urtavlorna, och nedanför den syns en lucka som ska sitta i urtavlan. Det finns en sådan lucka till vardera urtavla. Urverket drevs från början med ett lod som fick vevas upp genom tornets alla våningar.