Kort historik om Jäder och Fiholm
|
|
- Anton Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kort historik om Jäder och Fiholm Vägbeskrivning från Askersund Mot Örebro Höger mot Arboga, avfart 121, E20 Eskilstuna, Strängnäs Förbi Eskilstuna Sväng höger vid avfart 134, Barva, Kjula Vid T-korsn med gamla vägen till Eskilstuna-Strängnäs sväng vänster och efter ca 50m till höger mot Kjula. Åk igenom samhället. Kör förbi Kjula Kyrka Snart ser du Jäders kyrktorn som reser sig över landskapet. Kyrkan ligger på vänster sida går inte att missa. Ca. 1,45 timmar från start. Fortsätt sedan förbi kyrkan och bara rätt fram till det kommer en skylt Fiholm till höger. Åk igenom den längsta allé du någonsin åk igenom och du är framme vid Fiholm. Fiholm Infart till Fiholm Jäders kyrka Kjula kyrka Gamla korsningen Avfart 134 1
2 Jäders socken i Södermanland ingick i Österrekarne härald och är sedan 1971 en del av Eskiltunas kommun. Socknens areal är 51,71 kvadratkilometer, varav 51,38 land. År 1949 fanns här 929 invånare. Fiholms slott samt sockenkyrkan Jäders kyrka ligger i socknen. Namnet Jäder kommer förmodligen från det isländska ordet jadhar, som betyder kust-eller strandremsa vilket antyder till hur mälarlandskapet såg ut förr i tiden. Jäders kyrka Jäders kyrka är en kyrkobyggnad i Jäders socken, Kafjärdens församling, Österrekarne härald, Eskilstuna kommun, Södermanland. Den ligger utmed gamla E 20 cirka 10 km utanför Eskilstuna och tillhör Strängnäs stift. Jäders kyrka, i folkmun kallad "Rekarne domkyrka" Jäders kyrka, dominerande belägen på en kulle över slättbygden, är byggd av sten och tegel. Den består av långhus, ett rakt avslutat kor av samma bredd i öster, sakristia i norr, gravkor som pendang till sakristian i söder, vapenhus i söder samt torn i väster. Gravkoret och sakristian bildar korsarmar och ger kyrkan en korsformig plan. Murarna genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar. De höga sadeltaken är skifferklädda. Tornet kröns av en spira i flera avsatser. I exteriören märks tornets blinderingar, äldre inmurade stenar och andra 2
3 detaljer, men kyrkans yttre präglas främst av de rika gaveldekorationerna i sandsten från och 1650-talen. Kyrkan har en komplicerad byggnadshistoria. I norra muren ingår delar av en romansk1100-talskyrka som breddades och förlängdes mellan 1250 och 1300 och gavs troligen formen av en salkyrka, med sedermera rivna vapenhus både i söder och i norr samt sakristia i norr. Under 1400-talet byggdes tornet och kyrkan välvdes. Under 1600-talet lät Axel Oxenstierna ( ) bygga om kyrkan i flera etapper och den blev hans egen begravningskyrka. Oxenstierna avled i Stockholm den 28 augusti Efter jordfästningen i Storkyrkan i Stockholm den 18 mars 1655 blev han förd till det av honom byggda gravkoret i Jäders kyrka. Ett nytt kor byggdes Åren byggde man sakristia och vapenhus och 1659 uppfördes det Braheska gravkoret som en tillbyggnad mot söder. Nya delen försågs med sandstensdekorerade praktgavlar under ledning av Heinrich Wilhelm. Han gjorde även de skulpterade portalerna. Tornspiran som är ritad av arkitekt Helgo Zettervall sattes upp
4 Gavel över huvudingången Kyrkan räknas som ett av landets främsta verk från renässansen. Interiören nås genom praktfulla portaler i vapenhuset och i väster. De putsade och vitkalkade väggarna och valven ger kyrkorummet en enhetlig prägel. Valven är dels senmedeltida, dels från mitten av 1600talet. Östpartiets prägel av centralkyrka är inte lika markerad interiört. Här råder en sengotisk rumsgestaltning med betoning av längdriktningen. 4
5 Orgel
6 Brysselskåpet
7 Epitafier Kyrkan är rik på gravminnen. Däribland finns flera stora epitafier från 1600-talets mitt utförda av Heinrich Wilhelm. Det finns en större mängd epitafier (begravningsvapen), upphängda på kyrkans väggar. Dessa användes i samband med adelsmäns begravning. De bars i processionen. Först bars ett s.k. huvudbanér, innehållande den dödes vapensköld med mera samt en inskription med data om den avlidne. Jämte detta bars ofta den dödes förfädersvapen s.k. anvapen, dels fäderne, dels möderne. I vissa fall anbringades anvapnen på själva huvudbanéret. I andra fall kunde huvudbanéret på sidorna ha anvapnen hopkomponent Ur Wikipedia Epitafium, plural epitafier, latin epitaphium, av grekiska epitaphios hörande till grav, bildat av epi till och taphos grav, är en med inskrift försedd minnestavla över en död person. Epitafiet kan vara uppsatt i eller utanför en kyrka. Epitafier placeras normalt inte i anslutning till någon grav och tjänar alltså ett annat syfte än till exempel en gravsten. Epitafier förekommer i katolska länder sedan 1300-talet (jfr kenotaf). På ett epitafium framhävs vanligen den döde som en god kristen, ofta bedjande inför Kristus tillsammans med sina anhöriga. I de protestantiska länderna blev epitafier vanliga under och 1600-talen. 7
8 De gavs ofta en rik arkitektonisk gestaltning, besläktad med samtida predikstolar och altaruppsatser. Epitafier kan vara av trä, sten eller metall och upptar ofta en andaksbild samt en målad framställning av den döde och hans familj. Tavlans inskrift kan, förutom data om den avlidne, utgöras av bibelspråk, sentenser eller versifierat epigram. Under antiken avsågs med epitafium en gravinskrift, oftast ett epigram. Under renässansen och barocken kunde epitafierna vara mycket påkostade och rikt utsmyckade. Vid begravningsceremonier I begravningståget bars den dödes förfädersvapen, s.k. anvapen, dels på fädernet, dels på mödernet. I processionen bars först ett huvudbaner, innehållande den dödes vapensköld. I vissa fall anbringades anvapnen på själva huvudbaneret, men ofta rörde det sig bara om en eller två generationers vapen, eftersom huvudbaneret annars skulle bli ohanterligt. I andra fall kunde huvudbaneret på sidorna ha anvapen hopkomponerade. Epitafiet, vilket innehöll gravskrift över den döde, placerades efter begravningen i kyrkan, men medfördes aldrig i själva processionen. 8
9 I slutet av 1600-talet slog blixten ner i kyrkan och dödade en man, vars hattrester ännu finns bevarade i kyrkan. Under resterna av hatten står att läsa: "Gud dundrar med sitt dunder grufweliga. Anno 1694". Foto
10 Inventarier Foto Altarskåpet från 1514, (bilder), tillverkat vid Jan Bormans verkstad i Bryssel. Det har målningar av Jan II van Coninxlo. Altarskåpet har tidigare tillhört Storkyrkan i Stockholm. I kyrkan finns en dopkittel av brons från 1533 (bild). Den står på en kalkstensfot från 1200-talet. Cuppan har bevarats i fragmentariskt skick. Predikstol från
11 Gravminnen I kyrkan finns ett stort antal gravminnen. Under golvet finns flera gravvalv Braheska gravkoret Braheska gravvalvet Fiholmsgraven Oxenstiernska gravvalvet Wuddska gravvalvet Fiholmsgraven i Jäders kyrka ligger under kyrkans sakristia. Det var det ökande behovet av högadliga gravplatser i kyrkan som var skälet till att större delen av källarutrymmet under sakristian kom att tas i anspråk som gravvalv för att inrymma Fiholmsgraven. En mellanvägg byggdes mot pelaren i källaren så att två rum bildades, det ena med trappa från sakristian, det andra blev gravvalv med trappa ner från långhuset. En järndörr installerades. De äldsta daterade kistorna i Fiholmsgraven är från Valvet kan ha iordningställt till Ture Oxenstierna d.y:s begravning detta år. Kistorna tillhör följande personer: 1) Ture Oxenstierna af Croneborg d.y. ( ), greve, överste, son till greve Ture Oxenstierna af Croneborg d.ä. ( ) och grevinnan Sigrid Oxenstierna af Korsholm och Wasa ( ). Kistan är av koppar och är delvis klädd med röd sammet. Den har rika beslag, emblem och kartuscher av förgylld koppar. På ena gaveln finns ett grevevapen för Oxenstierna af Croneborg och på sidorna finns anvapen. Inskrift:"Greve Thure Oxenstierna till Croneborg, Kimito, Stureforssa, Sevald och Stensta. Född Död 1676." På locket finns ett förgyllt krucifix. 2) Anna Oxenstierna af Croneborg ( ), dotter till greve Ture Oxenstierna af Croneborg d.ä. ( ) och grevinnan Sigrid Oxenstierna af Korsholm och Wasa ( ). Kistan är av förgylld koppar och har rika beslag av emblem, ymnighetshorn och lister med akantusornamentik. På ena gaveln finns grevevapen för Oxenstierna av Croneborg och på långsidorna finns anvapen. Inskrift: "Fröken Anna Oxenstierna, Dotter till Croneborg, Friherrinna till Kimito, Fröken till Stureforssa, Sevald och Stensta. Född Död 1676." Kistan har sex tillplattade kulfötter. På locket finns ett förgyllt krucifix. 3) Märta Oxenstierna af Croneborg ( ), syster till föregående (nr 2). 11
12 Kistan är av förgylld koppar och har samma utförande som kista nr 2 (ovan). Inskrift: " Fröken Märta Oxenstierna, Grefvedotter till Croneborg, Friherrinna till Kimito, Fröken till Stureforssa, Sevald och Stensta. Född Död 1678." 4-5) Två små Barnkistor, tillhörande okända barn ur familjen Oxenstierna. De är mycket förfallna och är inneslutna i ett träfodral. 6) Gabriel Oxenstierna af Croneborg ( ), greve, kansliråd, minister, bror till Anna och Märta Oxenstierna (nr 2 resp 3). Gift 1673 med grevinnan Christina Oxenstierna af Södermöre ( ), dotter till greve Erik Oxenstierna af Södermöre och grevinnan Elisabeth Brahe. Sarkofag av vit och grön marmor, med svängda sidor. Karnisprofilerat lock med musseldekor. På gaveln finns grevevapen för Oxenstierna af Croneborg. Ingen inskrift finns på sarkofagen. 7) Christina Oxenstierna af Södermöre ( ), dotter till greve Erik Oxenstierna af Södermöre och grevinnan Elisabeth Brahe. Gift 1673 med Gabriel Oxenstierna (nr 6). Sarkofag av svart, blankslipad marmor, med raka sidor och sex fötter. På ena gaveln Oxenstiernas vapen och inskrift: "Christina Eriksdotter Oxenstierna. Grefinna till Croneborg, Söder Möre och Fiholm m m född MDCXLV, död MDCCX." 8) Axel Gabriel Oxenstierna af Croneborg ( ), greve, son till Gabriel Oxenstierna af Croneborg ( ) och Christina Oxenstierna af Södermöre ( ) (nr 6 resp 7). Sarkofag av svart, blankslipad marmor med bukiga sidor och sex fötter. På ena gaveln Oxenstiernas vapen. På locket finns en plåt med inskrift: "Grefve Axel Gabriel Oxenstierna af Croneborg, herre till Fiholm, Tidö, Wikhus, Tärnö och Wernanäs, född MDCLXXIX, död MDCCLV." 9) Wilhelmina Beck-Friis, född Staël von Holstein ( ), friherrinna, dotter till friherre Otto Wilhelm Staël von Holstein och friherrinnan Elisabeth Stuart. Gift 1745 med greve Joakim Beck-Friis ( ), son till Corfitz Ludvig Beck (sedermera Beck-Friis) och Maria Sofia Skogh. Kistan är av brunmålad furu. Dess nederdel är av pressat och förtent järn. Kistan var svårt skadad och inneslöts 1950 i en ny kista av impregnerad furu. På lockets huvud- och fotändar finns silverplåtar, vilka flyttats över från den ursprungliga kistan. Inskrift på huvudändan: "Härunder hvilar den / i lifstiden / Högwälborna Fru Grefinnan och Ricksrådinnan / Beckfriis / född Friherrinna Wilhelmina Stael von Holstein / som dog den 22 Sept Sedan hon lefvat uti 62 åhr / sitt Kiön till prydnad / och / uti 41 åhr under en lius sammanlefnad fägnat / sin af hiertat sörjande och efterlemnade / Herre / Den högste Guden fägnar Hennes sälla siäl." Inskrift på fotändan: "Och när Tu sidst besluta må / at jag skall hädanfara / så låt tig få bo och wara / och blandt tit folck i himmels högd / åtnita evig lust och frögd / för Jesu död och pina / PS 264.v.4." 10) Joakim Beck-Friis ( ), son till Corfitz Ludvig Beck (sedermera Beck-Friis) och Maria Sofia Skogh. Kistan är av ek och har bukig form med sex fötter. Den har åtta järnhandtag med beslag. På locket finns silverplåtar med inskriptioner. Vid huvudändan står: "Här Hwilar / 12
13 Kongl: Maijts Högst Betrodde Man / Hans Excellence f d Riks Rådet / Riddaren och Commendeuren af Kongl Maijts Orden / Högwälborne Grefwe / Herr Jochim BeckFriis / född d 18 Julii 1722 i Stockholm / Död d 3 Aug 1797 på dess Sätesgård Börringe Closter i Skåne / Han blef åhr 1743 Kammarherre hos Konung Fredrik 1ste / 1754 Asessor i Götha Hof-Rätt, 1761 Revisions-Secre- / terare Landshöfding öfwer Kronobergs Lähn / 1769 Kongl: Majts och Swea Rikets Råd, hwilket / Embete Han i hela 22 Åhr beklädt. Samma Åhr / wald Ålderman för Ste Knuts Gille i Malmö / 1770 Riddare af Seraphimer Orden. Uti Ko- / nungens höga frånwaro, flera gonger warit Ledamot uti Regeringen. Som Ordförande ägt / inseendet öfwer Barnhusen och Hospitalerna uti / Riket i hela 28 Åhrs tid." Inskrift på fotändan: "John. 16: Cap: v:22 The förlagda åhr äro komne och jag går then / wägen bortt, then jag aldrig igen kommer. / 1: Sam: 16: 7 En Menniska Ser Thett för Ögo- / nen är, me Herren ser till hjärtat." Kistan undersöktes och renoverades
14 Trafvenfelts gravar Kyrkans huvudingång Gravplats 14
15 Hjalmars gravsten Hjalmar Ludvig Trafvenfelt född , död i Askersund. 15
16 Brodern Ludvig och hans fru Torborg Reinhold Ludvig född , död , Regementsläkare Västernorrland Gift med Torborg Graewe född i Lidköping, död i Uppsala. Inga barn. 16
17 Mamman Hulda Carolina Trafvenfelt (Ekelund) Mor Hulda Carolina Ekelund, född i Carlstad. Gift i Carlstad Död i hjernfeber ( 2 mån. efter sista sonens födelse och 31 år gammal) Brodern Arvid och pappan Reinhold saknas i familjegraven. Arvid Ludvig född , död i Råneå, Luleå stadsförsamling. Död i kräfta Kapten i Haparanda. Inget känt giftermål. Inga kända barn. Reinhold Ludvig född , död 1888 i Strängnäs stad gård Död av ålderdom. Kapten, Riddare av Svärds-Orden Avsked 1853(pension). Gift med Hulda Carolina Ekelund född i Carlstad stad, gift i Carlstad, flyttar till Fiholm Död Fiholm 17
18 Fiholms gods nämns för första gången1275 i och med att kung Valdemar Birgersson daterade ett brev i "Fyæholm" den 5 februari Fiholm såldes den 15 juni 1403 till drottning Margareta av riddaren Ivar Nilsson och hans syster Cecilia. Redan året efter, 1403, donerades Fiholm av Erik av Pommern till Johanniterklostret i Eskilstuna. Gustaf Wasa drar in godset i samband med reformationen. År 1562 erhöll riksrådet Gabriel Kristiernson Oxenstierna Fiholm som förläningav kung Erik XIV får deras son, Gustav Gabrielsson Oxenstierna som var riksråd, sätesfrihet av Karl IX. Man kan enkelt uttryckt säga att begreppet sätesgård hör samman med det medeltida frälset medan säteri är kopplat till adelsprivilegierna från tiden efter Gustav Vasas regeringstid. Säteri blev genom dessa privilegier en så kallad kameral jordnatur, närmare bestämt sådan frälsejord som var befriad från all skattskyldighet till kronan. Under 1600-talets stormaktsexpansion byggdes säterier i ett stort antal. Som den främsta förebilden för en högadlig säteribyggnad tjänade Axel Oxenstiernas gård Fiholm, Södermanland, byggd efter franska och holländska förebilder av Simon de la Vallée. En medeltida sätesgårds byggnader stod i princip på de platser i terrängen som var lämpligast att bygga på medan det karakteristiska 1600-talssäteriet hade huvudbyggnad och flyglar byggda i räta vinklar mot varandra. En adelsman hade rätten att frikalla alla sina landbor inom en mils omkrets, den så kallade frihetsmilen, från alla ordinarie skatter till kronan. Själva säteriet och de inom dess "rå och rör" (frälsejord som gränsade till säteriet) belägna hemmanen befriades även från extraordinarie pålagor och blev så kallat ypperligt frälse. 18
19 När Gustav Gabrielsson Oxenstierna dör 1597 ärvs Fiholm av hans hustru Barbro Axelsdotter Bielke. Hon anklagas 1605 av Karl den IX för att inneha brev som växlats mellan Barbro och hennes bror Hogenskild, som Karl anklagade för förrederi, och som talade illa om Karl. Karl hotade Barbro med landsförvisning och konfiskering av hennes gods om hon inte överlämnade dessa brev till Karl. Barbro höll sig neutral och Karl fick bevis från annat håll. När Axel Oxenstierna år 1617 ärvde Fiholm, planerade han att uppföra ett slott. Han anlitade bland annat Nicodemus Tessin d.ä. och två ståtliga flygelbyggnader i fransk-holländsk renässansstil byggdes och stod färdiga Själva huvudbyggnaden ritades 1642 av den franske arkitekten Simon de la Vallée i holländsk renässansstil, men den blev aldrig uppförd. En bidragande orsak kan ha varit att Simon de Vallée hastigt avled 1642 efter att ha blivit nedstucken av överste Erik Oxenstierna på Stortorget i Stockholm. Inte heller anlades renässansträdgården ner mot Sörfjärden av Mälaren. Fiholm ägs av familjen Oxenstierna fram till 1784 då egendomen köps av Joakim Beck-Friis, ( ) riksråd. Han gjorde egendomen till fideikommissgenom ett byte av sitt friisiska fideikomiss Hevringeholm i Danmark tillsammans med Börringekloster i Skåneoch köper då Fiholm. År 1791 lät Gustav III utnämna fideikommissen till grevskap, det enda i Sverige. Fiholm såldes 1907 av Corfitz Beck-Friis, varvid fideikommissnaturen överfördes på kapital. Köpare var H von Celsing och G. Palmqvist. Egendomen har därefter styckats. Dessförinnan omfattade Fiholm i socknarna Jäder, Kjula samt Barva /220 mantal. Ägare 1919 till återstoden av Fiholm (6 1/4 mantal) blev kabinettskammarherre Eric Hallin. 19
20 1939 köps fastigheten av Sven Alfred Carlsson som säljer 1954 till Per Karsten Sanmark som sin tur 1964 säljer till Simon och Rune Berg. I dag ägs slottet av Charlott (1937-) och Göran Mörner(1930-) 1968 omfattades fastigheten tunnland därav 475 odlad mark. Tax.värde :- i dagen penningvärde ca :- Södra flygelbyggnaden
21 Norra flygelbyggnaden Vi vet att Hjalmars pappa Reinhold hade en tjänst som Förvaltare på godset Vad det innebar vet vi inte. Samtidigt är han kapten i Södermanlands regemente. Hjalmar och hans bröder föds här. Hjalmars mamma dör här 1853 och begravs i Jäders kyrka. Under perioden beboddes Fiholm av: Beck-Friis två familjer summa 9 pers. Trafvenfelt 5 pers. Anstälda med familjer 110 pers. 21
22 Ladugården Historik från nuvarande ägares hemsida Rikskanslern Axel Oxenstierna lät på våren 1640 påbörja en ny slottsanläggning på sin fädernegård Fiholm. För att göra ritningarna till slottet hade Oxenstierna till sin hjälp den franske arkitekten Simon de la Vallée, som kommit till Sverige 1637 från Holland. De två ståtliga flygelbyggnaderna i fransk- holländsk renässansstil stod färdiga 1642,och utgör ett utmärkt exempel på den tidens nya svenska byggnadskonst. Byggnadsarbetena leddes av den då blott 25-årige, tyskfödde Nikodemus Tessin d.ä. Slottsanläggningens högslott som skulle ligga i gårdsplanens fond med renässansträdgård ner mot söderfjärden av Mälaren blev dock aldrig uppförd. Axel Oxenstierna skriver i sitt testamente beträffande Fiholm, att detta var hans "förnämsta sätesgård". De båda byggnaderna är ännu idag till det yttre i allt väsentligt oförändrade sedan De vackra sandstensportalerna prydda med för släktvapen för Oxenstierna och Bååt, samt sandstensornamenten kring frontespis och vindskupor är utförda av stenhuggaren Heinrich Blume. Axel Oxenstierna engagerade sig även i ombyggnaden av den närbelägna Jäders kyrka, som blev ättens gravkyrka. Det är omkring 1790, som dåvarande ägaren Joachim Beck-Friis låter Fiholms södra flygel få sin vackra 1700-talsinredning. 22
23 Informationstavla
24 Planerat slott Flygelbyggnader Ladugården Infartsallén Fiholm 24
25 Det tänkta slottet. Bilder från Sörmlands museum Det tänkta slottsbygget 25
26 Axel Oxenstjernas och Anna Bååts porträtt på Fiholm. 26
27 Gripenhielms karta i Kungliga biblioteket. Trädgården som aldrig blev av 27
28 Gamla Herrestugan??? 28
29 Ladugården ca 1940 Arbetarbostad ca
30 Fiholmaby 30
31 Ägarlängd fram till Slott och herresäten i Sverige, Södermanland del I. 31
SLÄKTMÖTE 28-29 augusti 2004
SLÄKTMÖTE 28-29 augusti 2004 Axel Oxenstierna dog den 28 augusti 1654, dvs för 350 år sedan. Vi firar hans minne med en minnesgudstjänst i Jäders kyrka, besök på Tidö slott, en föreläsning av Gunnar Wetterberg,
Läs merU414 Norrsunda. Plats: Satt i Sparreksa gravkoret. Numer försvunnen.
NORRSUNDA Norrsunda kyrka är synlig från E4:an mellan Stockholm och Uppsala i närheten av Märsta. Socknen är rik på fornminnen bl.a. finns här kung Nordians gravhög från folkvandringstiden. Det är en östtornskyrka
Läs merNya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby
Läs merhaft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.
BACKA KYRKA Backa, som är en av Hisingens sju socknar, tillhörde Norge fram till freden i Roskilde år 1658 då hela Hisingen och Bohuslän blev svenskt. Socknen omtalas för första gången år 1388 i Röde bok,
Läs merFORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Läs merKYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA
KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av
Läs merOxie kyrka. Antikvarisk kontroll. Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län. Nytt läktarräcke. Jörgen Kling
Antikvarisk kontroll Oxie kyrka Nytt läktarräcke Oxie församling, Oxie socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Jörgen Kling Malmö Kulturmiljö Box
Läs merRasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun. Renovering av spåntak 2009 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck
Rasbokils kyrka Rasbokils socken Uppsala kommun Renovering av spåntak 2009 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck 1 Omslagsbild: Rasbokils kyrka efter renovering i augusti 2009
Läs merKyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
Läs merGillberga kyrka. Reparation av stegtak. Antikvarisk rapport. Gillberga kyrka 1:1 Gillberga socken Eskilstuna kommun Södermanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:55 Gillberga kyrka Reparation av stegtak Antikvarisk rapport Gillberga kyrka 1:1 Gillberga socken Eskilstuna kommun Södermanland Tobias Mårud Gillberga kyrka Reparation
Läs merNorrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:71 Norrby kyrka Isolering av vindsbjälklag Antikvarisk kontroll Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Historisk
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Häringe kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Häringe kapell Västerhaninge-Muskö församling, Södertörns kontrakt, Stockholms
Läs merKlingspor. Appelbom Begravningsvapen i Vallentuna kyrka
Klingspor Appelbom Begravningsvapen i Vallentuna kyrka Drake Wernfelt Clerck Bruket av begravningsvapen STORMAKTSTIDEN I SVERIGE - början av 1600-talet till början av 1700-talet - innebar erövringar av
Läs merBerg, Svedvi och Säby kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:18 Berg, Svedvi och Säby kyrka Installation av inbrottslarm Antikvarisk rapport Bergs prästgård 2:1, Berga 4:21, Säby prästgård 3:1 Berg, Svedvi och Säby socknar
Läs merSTÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN
STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens
Läs merDen karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012
Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 04 oktober 2012 En av Västsveriges främsta och äldsta historiska sevärdheter finns i gamla Råda socken eller i Mölnlycke samhälle i Härryda kommun. Jag
Läs merFullerö säteri. Schaktning vid byggnadsminne. Antikvarisk kontroll. Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västerås Kommun Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:7 Fullerö säteri Schaktning vid byggnadsminne Antikvarisk kontroll Fullerö 1:1 Västerås-Barkarö socken Västerås Kommun Västmanland Anna Güthlein Boel Melin Fullerö
Läs merGillberga kyrka. Anläggande av askgravplats. Antikvarisk rapport. Gillberga kyrka 1:1 Gillberga socken Eskilstuna kommun Södermanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:50 Gillberga kyrka Anläggande av askgravplats Antikvarisk rapport Gillberga kyrka 1:1 Gillberga socken Eskilstuna kommun Södermanland Tobias Mårud Gillberga kyrka
Läs merAndreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30
Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda
Läs merVid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd.
122 Hånö säteri, Nyköpings kommun växthuset sett från sydväst. Hånö hånö säteri 1:14, bälinge socken, nyköpings kommun. Vid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd. Miljö
Läs merNERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK
Antikvarisk kontroll Ottarps kyrka NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Malmö Museer
Läs merSura nya kyrka. Renovering av sakristians fasad. Antikvarisk rapport. Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:65 Sura nya kyrka Renovering av sakristians fasad Antikvarisk rapport Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Sura nya kyrka Renovering
Läs merDnr Ar Emelie Sunding. Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2016-10-18 Dnr Ar-100-2015 Emelie Sunding Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I SAMBAND MED KOMPLETTERING AV ÅSKSKYDD VID LÖTS
Läs merGimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Läs merYTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen
Läs merGillberga kyrka. Klimatstyrt textilskåp. Antikvarisk rapport. Gillberga kyrka 1:1 Gillberga socken Eskilstuna kommun Södermanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:17 Gillberga kyrka Klimatstyrt textilskåp Antikvarisk rapport Gillberga kyrka 1:1 Gillberga socken Eskilstuna kommun Södermanland Tobias Mårud Gillberga kyrka Klimatstyrt
Läs merFÖR LÄNGE SEN I SVERIGE
ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1300-1500-tal 1300-TALET s. 5 1. Hur gammal var Magnus Eriksson när han valdes till kung? a) 3 år b) 13 år c) 30 år s. 6 2. Varför blev Tre kronor
Läs merMARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN
EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för
Läs merJ A Lundins morfars släkt
84 RALLATORP J A Lundins morfars släkt Skylten utanför Rallatorps gård i Forshem 84 RALLATORP... 1 Anor till Stina Johansdotter... 2 Olof Göransson... 3 Johannes Olofsson... 3 Lars Olofsson... 4 Rallatorp
Läs merTyresö kyrka. Antikvarisk medverkan vid konservering av inventarier, Tyresö kyrka, Tyresö socken, Tyresö kommun, Södermanland
Tyresö kyrka Antikvarisk medverkan vid konservering av inventarier, Tyresö kyrka, Tyresö socken, Tyresö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2011:18 2 Tyresö kyrka Antikvarisk medverkan vid konservering
Läs merSättna kyrka Installation av nytt värmesystem
Sättna kyrka Installation av nytt värmesystem Sättna socken, Sundsvalls kommun, Medelpad Kulturmiljöavdelningen, rapport 2008: 16, Bodil Mascher Innehållsförteckning Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS
Läs merMunka Ljungby 131:1, fornlämning 67
Arkeologisk kontroll samt arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning 2015 Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67 OMBYGGNAD AV KYRKA Munka Ljungby socken, Ängelholms kommun Skåne län Skånearkeologi
Läs merSKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
RAPPORT 2015:212 ANTIKVARISK MEDVERKAN SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och
Läs mer(Inskriptionen ovan huvudportalen) Till Guds Den allsmäktiges ära invigdes detta tempel som givits namnet GUSTAF VASA i Oscar II:s Trettiofjärde
(Inskriptionen ovan huvudportalen) Till Guds Den allsmäktiges ära invigdes detta tempel som givits namnet GUSTAF VASA i Oscar II:s Trettiofjärde regeringsår Anno Domini 1906 GUSTAF VASA FÖRSAMLING Tillkom
Läs merKungs Barkarö, Torpa och Björskogs kyrkor
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:8 Kungs Barkarö, Torpa och Björskogs kyrkor Installation av inbrottslarm Antikvarisk rapport Björskogs prästgård 4:8 Kungs - Barkarö prästgård 1:2 Himmelsberga 8:1
Läs merStiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:xx 2013:39 Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk rapport Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland Lisa Skanser Ramnäs kyrka Ny textilförvaring Antikvarisk
Läs merSvensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Läs merÅrsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Läs merFÖR LÄNGE SEN I SVERIGE
ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1100-1200-tal MEDELTIDEN s.6 1. Hur kan man sammanfatta medeltiden? a) Som en långtråkig tid då inget hände b) Som en mycket händelserik tid c) Som
Läs merSkå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund
Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport
Läs merRapport om min historia med Jon Pedersson Lille
Rapport om min historia med Jon Pedersson Lille Denna artikel är skriven av Karin Aspberg år 2012. Med anledning av att jag skriver om Sanda gårds historia letar jag efter det mesta som har, och har haft,
Läs merMunktorps kyrka. Nytt förrådsutrymme. Antikvarisk rapport. Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:8 Munktorps kyrka Nytt förrådsutrymme Antikvarisk rapport Munktorps prästgård 1:71 Munktorps socken Köpings kommun Västmanland Helén Sjökvist Munktorps kyrka Nytt
Läs merMörkö kyrka. Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län.
Mörkö kyrka Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län. Rapport 2011:47 Albin Uller Mörkö kyrka Antikvarisk medverkan vid
Läs merFrån Sturarna t o m Gustav Wasa.
Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den
Läs merGRIPS VÄG, RIBBINGS VÄG OCH LINNÄSVÄGEN VIKBOLANDET / MAURITSBERG
GRIPS VÄG, RIBBINGS VÄG OCH LINNÄSVÄGEN VIKBOLANDET / MAURITSBERG VÄLKOMMEN TILLVIKBOLANDET / MAURITZBERG GRIPS VÄG, RIBBINGS VÄG OCH LINNÄSVÄGEN NORRKÖPING - Tomter belägna i naturskönt läge vid havet,
Läs merEKHOLMENS HISTORIA Del 1-4
EKHOLMENS HISTORIA Del 1-4 L 21 Vår styrelseledamot och medlem i L21, Kjell Karlsson, har i Infobladet under 2010 berättat om Ekholmens historia. Det har varit ett mycket uppskattat inslag. Här kommer
Läs merTitta själv och tyck till! Ewa
För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör
Läs merÖver Aspa/Aspa gård/aspa Rusthåll.
Över Aspa/Aspa gård/aspa Rusthåll. (Rusthåll är ett hemman inom Indelningsverket som underhöll en ryttare med häst) Enligt bygdeforskaren Bianchini skall Aspa en gång ha tillhört Ludgonäs men köpts loss
Läs merDingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:27 Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor Installation av larmanläggningar Antikvarisk kontroll Dingtuna, Irsta, Lillhärad socken Västmanland Helén Sjökvist Dingtuna,
Läs merÄrende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring
Läs merKockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström
Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan
Läs mer1. Gustav Vasa som barn
På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.
Läs merEn historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2
En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 Gustav Vasa införde att Sverige och kronan skulle bli arvsrike och gå vidare till sina fyra söner, Erik, Johan, Gustav och Karl i födelseordning. Erik, den
Läs merbyggnadsvård Vansö kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund
byggnadsvård Vansö kyrkogård Vansö kyrka, Vansö kyrkby 4:1, Vansö socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats/askgravlund Dag Forssblad
Läs merResan till Västmanland V. 7 juni 2010
Resan till Västmanland V 4-74 7 juni 2010 Landskapsvapen Västmanland Area: 8 363 km 2 ( Drygt ¼ av Smålands area) Folkmängd: ca 260 000 inv.( 31 inv./km 2 ) Strömsholms barockslott Strömsholms barockslott
Läs merS1_005 Hildur Nilsson g Petersson
Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid
Läs merbyggnadsvård Jäders kyrka Jäders socken, Eskilstuna kommun, Södermanlands län
byggnadsvård Jäders kyrka Jäders socken, Eskilstuna kommun, Södermanlands län Antikvarisk kontroll av exteriöra restaureringsarbeten 2003. Rapport 2006:10. Dag Forssblad Jäders kyrka Jäders socken, Eskilstuna
Läs merDen nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7
Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka
Läs merJönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum
Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild
Läs merAnfäder Eric Nilsson Åstrand
Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26
Läs merVälkommen till Buttle kyrka
BUTTLE KYRKA Välkommen till Buttle kyrka Gotlands över nittio medeltida stenkyrkor byggdes ursprungligen i romansk stil. Det som är typiskt för den romanska stilen är att dörrar, fönster och valv har runda
Läs merInstallation av brandlarm i Lindesbergs kyrka
Installation av brandlarm i Lindesbergs kyrka Lindesberg, Lindesbergs socken, Lindesbergs kommun, Västmanland 2014 Charlott Torgén Rapport 2014:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602
Läs merStudiebesök på Riddarhuset 21 november 2018
Studiebesök på Riddarhuset 21 november 2018 Vi var en stor grupp, sammanlagt 46 personer, som samlades i Riddarhusets magnifika trapphall denna lite kulna novemberdag. Det var roligt att se att det var
Läs merTyra Ljunggrens personarkiv.
Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren
Läs mervon Friesendorffs släktarkiv.
Örebro stadsarkiv Arkivförteckning von Friesendorffs släktarkiv. 2014-10-07 Historik Historik för Släkten. (1771-1915) Släkten von Friesendorffs släktarkiv inkom till Örebro stadsarkiv som en deposition
Läs merSäby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård.
Trädplan Kyrkogårdens träd - historik Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård. Skånska rekognosceringskartan från
Läs merFrån RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.
Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida
Läs merLänsmuseet Västernorrland. Piporgel, Sollefteå gravkapell. Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107
Länsmuseet Västernorrland Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107 Piporgel, Sollefteå gravkapell r ---, REFE~EllSE
Läs merbyggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats
byggnadsvård Kila kyrkogård Kila kyrka, Kila socken, Ålberga gård 3:4, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats Dag Forssblad Kila kyrkogård
Läs merEn resa till de sahlinska bruken i Dalsland
En resa till de sahlinska bruken i Dalsland Åmål är den naturliga startpunkten. Allt vad sahlinarna ägde ligger i vad som nu kallas Åmåls kommun. Varför inte starta med en övernattning? Det finns bra hotell
Läs merMera uppgifter om en del släkter i Hundra adelssläkter Upplands-Bro av Kjell Stensson
SIGNHILDSBERG Håtuna Mera uppgifter om en del släkter i Hundra adelssläkter Upplands-Bro av Kjell Stensson Gun Björkman Från 1733 ur Håtuna Husförhörslängd 1653 sålde Henrik von Thurn Fornsigtuna till
Läs merGillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14
Gillbergs skissbok Anteckningar Börje Sandén 1998-03-14 Skissboken - osignerad - sändes till Upplands-Bro Kulturnämnd på 70-talet från någon person i Värmland därför att ett flertal bilder kunde relateras
Läs merNorrby kyrka. Utvändig renovering av kyrktorn. Antikvarisk kontroll. Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:56 Norrby kyrka Utvändig renovering av kyrktorn Antikvarisk kontroll Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland Anna Güthlein Norrby kyrka Utvändig renovering
Läs merTorpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.
kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt
Läs merSvensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Läs merMaria Matilda Henrikssons tragiska liv
Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,
Läs merStormaktstiden fakta
Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade
Läs merVälkommen på en rundvandring i ÖLME KYRKA
Välkommen på en rundvandring i ÖLME KYRKA Ölme nuvarande kyrka byggdes 1785 1787. Invigningen ägde rum den 19 oktober 1788. Den nuvarande kyrkan är den tredje på samma plats. På 1100-talet byggdes en träkyrka,
Läs merDISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL
fastighet: DISA 1, hus A. adress: Stortorget 1. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1891, 1929, 1934, 1961, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1891), Karl Eriksson (1934), Rune Welin (1961), Ulf Söderman (1987).
Läs merKila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Läs merU368 Skepptuna Plats: På gården i Helgåby. Status Fragment men numer försvunnet. Inskrift: de läto Åsmund ristade Kommentar: Jfr U369
SKEPPTUNA Kyrkan av sten härrör från 1200-talets början och förlängdes mot öster ca 1300. Vid 1400-talets mitt välvdes den, och det kraftiga tornet med rika tegelblinderingar byggdes. Vidare tillkom sakristia
Läs merDe skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide
De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide Östra Karups kyrka 0 Ale-utflykt med buss i södra Halland Laholmsbygden
Läs merSura nya kyrka. Montering av trappräcke. Antikvarisk Rapport. Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanlands län.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:53 Sura nya kyrka Montering av trappräcke Antikvarisk Rapport Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanlands län Tobias Mårud Sura nya kyrka Montering
Läs merTollesbyn 1:10. Johannes
Tollesbyn 1:10 Johannes Andreasson 1883-1916 Johannes Andreasson från Vårvik köpte 1881, tillsammans med brodern Nils Fredrik, Tollesbyn 1:2. Johannes flyttade samtidigt från Vårvik till Ånimskog och Tollesbyn.
Läs merSTORA SOLÖ. 1 mantal frälse.
1 STORA SOLÖ. 1 mantal frälse. NIKOLAI SOCKEN. 1734 1911. En gård från 1734-1833 GÅRD 1 och GÅRD 2 Från 1833 1940. ½ mantal vardera. 2 S:t Solö. 1734 1753. 1734 Pehr???-son h. Maria s. Pähr Pehrsson h
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Ingarö kyrka Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Ingarö kyrka Ingarö församling, Stockholms stift Ingarö kyrkväg 6, Ingarö socken,
Läs merEn slottsarkitekt bygger bo
TESSINSKA En slottsarkitekt bygger bo I Slottsbackens sluttning i Gamla stan ligger det praktfulla Tessinska palatset, idag residens för landshövdingen i Stockholms län. Palatset uppfördes för omkring
Läs merI Bibeln omnämns "gatan som kallas den raka" (på arabiska Långa gatan), se bilden ovan, i historien om Paulus omvändelse till kristendomen i
S:t Ananias hus Ananias var missionär, martyr och beskyddare av Paulus. Han var en av de kristna i staden Damaskus, och befalldes av Kristus i en vision att söka upp Saul, som senare kallades Paulus, för
Läs merJosef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum
Dina kyrkor Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Att gå på vandring i ett kyrkorum kan vara som att förflytta sig genom den kristna traditionen. Genom alla
Läs merKyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5
Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Tabell 1 Herman Kyle (Glotzow) (7:2730). Död mellan 1405 och 1407. Nämnd 1394 som markägare i östra Småland Johan Kyle (7:2722). Död tidigast 1490. Se tabell
Läs merTuna kyrka. Tuna socken Uppsala kommun. Restaurering av plåttak. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2009 Johan Dellbeck
Tuna kyrka Tuna socken Uppsala kommun Restaurering av plåttak. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2009 Johan Dellbeck 1 Omslagsbild: Tuna kyrka med nylagt plåttak, september 2009, DIG008299.
Läs merKyrkoruiner i pastoratet
Kyrkoruiner i pastoratet SÖDRA VINGS PASTORAT Södra Vings pastorat omfattar Södra Vings församling, med Södra Vings, Härna, Fänneslunda-Grovare och Varnums kyrkor samt Trogareds Kapell, och Hällstads
Läs merMinneslund vid Himmeta kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...
Läs merJohan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08
Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson
Läs merStockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Kummelnäs kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Kummelnäs kapell Boo församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Kummelnäs
Läs mer1848 kom Nils Petter Andersson, född 1818 i Vreta Kloster och hans hustru Carin Jonsdotter, född 1821 i Vånga, hit.
KILINGE 2:1 Vid storskiftet 1818 ägdes Kilinge 2:1 av Bergsmannen Anders Månsson. Han var född 1785 i Trälsätter och gift med Kjerstin Olofsdotter, född 1778 i Käslinge. De flyttade till Trälsätter 1830.
Läs merÖrebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Skävisunds säteri.
Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Skävisunds säteri. 2017-01-04 Historik Handlingar omfattar tiden 1642-1898 Skävisund, berustat säteri nummer 34 Skäfwesund 3 mantal eller Skjedvi 2 mantal och Skredesta
Läs mer