Länsstyrelsens roll inom folkhälsoområdet En sammanställning av länsstyrelsernas redovisning av sin roll inom folkhälsoområdet

Transkript

1 Länsstyrelsens roll inom folkhälsoområdet En sammanställning av länsstyrelsernas redovisning av sin roll inom folkhälsoområdet Rapport nr 2007:06

2 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 2007:06 ISSN: ISBN: FÖRFATTARE: HANS TEN BERG

3 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 3 Innehåll FÖRORD... 5 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Folkhälsopolitiken... 6 Tidigare skrivningar om länsstyrelsens roll inom folkhälsoområdet... 8 Länsstyrelsens verksamhet... 8 Länsstyrelsens verksamhet och politikområdet folkhälsa... 9 Verksamhetsområde - Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete10 Verksamhetsområde - Tillsyn och vägledning Verksamhetsområde Ärendehandläggning Länsstyrelsernas uppdragsredovisningar...14 Uppdraget i 2005 års regleringsbrev Uppdraget i 2006 års regleringsbrev Sammanfattning av länsstyrelsens roll inom folkhälsoområdet...21 Synpunkter från Statens folkhälsoinstitut...21 Referenser...23 Länsstyrelsernas redovisningar Länsstyrelsernas redovisningar BILAGA 1. SÄRSKILDA INSATSER INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET...25 Verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete...25 Verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete Verksamhetsgren Regional utveckling Verksamhetsgren Miljömålsarbetet Verksamhetsområde Tillsyn och vägledning...33 Verksamhetsgren Social tillsyn Verksamhetsgren Miljötillsyn Verksamhetsgren Djur- och livsmedelskontroll Verksamhetsgren Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, tillsyn över plan- och byggnadsväsendet samt övrig tillsyn Verksamhetsområde Ärendehandläggning...45 Verksamhetsgren Omställning av energisystemet Verksamhetsgren EU-stöd Verksamhetsgren Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning BILAGA 2. LÄNSSTYRELSERNAS REDOVISNING AV HUR DET FOLKHÄLSORELATERADE ARBETET KAN VIDAREUTVECKLAS ÅR STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

4 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 4 BILAGA 3. MYNDIGHETER I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN MED UPPGIFTER INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET...56 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

5 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 5 Förord Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitiken har elva målområden och utgår från hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga faktorer i samhället och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa. Folkhälsopolitiken är sektorsövergripande, vilket innebär att politikområdets mål endast kan nås genom insatser inom andra myndighets- och samhällsområden. Regeringen gav år 2005 och 2006 samtliga 21 länsstyrelser i uppdrag att med stöd från Statens folkhälsoinstitut identifiera och redovisa sin roll och insatser inom folkhälsoområdet som bidrar till att det övergripande folkhälsomålet och de elva målområdena kan nås. Regeringsuppdraget till länsstyrelserna är viktigt. Länsstyrelsernas uppdragsredovisningar visar att länsstyrelsen bedriver en mycket bred och omfattande verksamhet. Länsstyrelsen företräder staten på regional nivå och har samordnings- och sektorsövergripande ansvar för de nationella politikområdena samt utövar tillsyn och kontrollerar att många olika verksamheter i länen följer nationella lagar och riktlinjer. Länsstyrelsens arbete utgör en viktig del av samhällets förebyggande insatser och välfärdsutveckling. Härmed överlämnar Statens folkhälsoinstitut en sammanställning av länsstyrelsernas uppdragsredovisning om länsstyrelsernas roll och insatser inom folkhälsoområdet. Rapporten har skrivits av utredaren Hans ten Berg. Avdelningschef Anita Linell och Bernt Lundgren har medverkat i framtagningen av rapporten. GUNNAR ÅGREN GENERALDIREKTÖR 5

6 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 6 Inledning Regeringen har under år 2005 och 2006 gett samtliga länsstyrelser i uppdrag identifiera sin roll inom folkhälsoområdet. Under samma tidsperiod har länsstyrelserna fått i uppdrag att utveckla metoder för bedömning av hälsokonsekvenser av insatser inom tre av sina verksamhetsområden. Båda uppdragen har skett och sker i samråd med Statens folkhälsoinstitut. Detta är en sammanställning av länsstyrelsernas redovisningar av sin roll och insatser inom folkhälsoområdet. Sammanställningen redovisas i tre delar: en sammanfattande del som beskriver länsstyrelsernas verksamhet, en andra del som beskriver deras syn på sin roll inom folkhälsoområdet och en sista del som beskriver länsstyrelsernas insatser som bidrar till att folkhälsopolitikens mål och målområden kan nås (bilaga). Sammanställningens första två delar avslutas med en sammanfattning och Statens folkhälsoinstituts synpunkter. Bakgrund I 2005 och 2006 års regleringsbrev har samtliga 21 av landets Länsstyrelser haft i uppdrag att identifiera sin roll inom folkhälsoområdet. Uppdraget löd: Länsstyrelserna skall med stöd av Statens folkhälsoinstitut identifiera sin roll inom folkhälsoområdet med utgångspunkt i mål på politikområdes-, verksamhetsområdes - och verksamhetsgrensnivå samt redovisa insatser som görs och planeras inom sitt ansvarsområde och som bidrar till att det övergripande folkhälsomålet och målen inom de elva målområdena (prop. 2002/03:35) kan nås. Uppdraget genomfördes med stöd av Statens folkhälsoinstitut och redovisades till regering och Statens folkhälsoinstitut år 2005 respektive Folkhälsopolitiken Den svenska folkhälsopolitiken övergripande mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. I propositionen Mål för folkhälsan identifieras 49 olika myndigheter som särskilt vitala inom folkhälsoområdet (1). 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Figur 1. Folkhälsopolitikens elva målområden 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 6

7 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 7 Politikområdet folkhälsa betecknas som ett tvärsektoriellt politikområde. Tvärsektoriella frågor eller politikområden utmärks av att det krävs insatser inom flera olika myndighetsområden och regelkomplex, som i sin tur ligger inom andra politikområden, för att de eftersträvade målen inom det tvärsektoriella politikområdet ska uppnås. Den tvärsektoriella styrningen har ökat under de senaste tio åren inom svensk statsförvaltning. Ett femtontal av de 48 politikområdena inom statsförvaltningen betraktas som tvärsektoriella. En ökad specialisering och komplexitet i kombination med ökad grad av internationalisering har bidragit till den ökade sektorisering. Tvärsektoriell styrning inom folkhälsopolitiken betyder att det övergripande målet ska nås genom insatser av myndigheter, landsting och kommuner med flera inom ett stort antal politikområden med anknytning till de elva målområdena som lyfter fram viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. De olika målområdena utgörs av befintliga mål inom olika politikområden. Exempelvis innebär detta att det inom målområdet Ekonomisk och social trygghet finns politikområdesmål för bland annat ekonomisk familjepolitik, arbetsmarknadspolitik och rättväsendet (2). Folkhälsopolitiken utgår från 42 bestämningsfaktorer för hälsa. Dessa mäts via 36 huvudindikatorer och 47 delindikatorer. Folkhälsoarbetet ska inriktas på så kallade bestämningsfaktorer för hälsan det vill säga livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar folkhälsan. Bakgrunden är att forskningen har visat att flertalet av dagens sjukdomar och hälsoproblem beror på flera samverkande faktorer. Det innebär att det sällan är enbart en faktor som är tillräcklig för att en individ ska bli sjuk, behålla eller förbättra sin hälsa. En fördel med detta är också att det är lättare att följa bestämningsfaktorernas utveckling då den tid som förflyter fram till dess att en sjukdom eller annan ohälsa visar sig ibland kan vara flera decennier (3). Någon samlad lagstiftning för folkhälsoarbetet finns inte. Däremot innehåller enskilda lagar för olika verksamheter delar som berör folkhälsan. Därmed kan landstingens och kommunernas folkhälsoansvar sägas grunda sig på bland annat: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Smittskyddslagen (1988:1472). Alkohollagen (1994:1738) Tobakslagen (1993:581) Miljöbalken (1998:808) Socialtjänstlagen (2001:453) Livsmedelslagen (1971:511). Plan- och bygglagen (1987:10). Statens folkhälsoinstitut är enligt myndighetsförordningen (2001:309) en sektorsmyndighet som har till uppgift att förebygga sjukdomar och annan ohälsa samt främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. Särskild vikt ska fästas vid insatser för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna. Verksamheten ska stå på vetenskaplig grund. Statens folkhälsoinstitut ska också ansvara för sektorsövergripande uppföljning och utvärdering av insatser inom folkhälsoområdet, vara nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier på området och ansvara för övergripande tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. En särskild organisatorisk lösning finns inom folkhälsopolitiken. Där finns, förutom en statlig myndighet, en nationell ledningsgrupp under folkhälsoministerns ledning. Ledningsgruppen ska stimulera och stödja samordningen av folkhälsoarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Ledamöter är generaldirektörer för 16 myndigheter och Svenska Kommun- och Landstingsförbundets ordförande samt representanter från Regeringskansliet (2). 7

8 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 8 Tidigare skrivningar om länsstyrelsens roll inom folkhälsoområdet Länsstyrelsens samordnande roll på den regionala nivån och dess uppgifter inom politikområdet folkhälsa har vid flera tillfällen varit föremål för en rad skrivelser. I propositionen Mål för folkhälsan (1) tillskrivs länsstyrelsen ha viktiga uppgifter inom politikområdet folkhälsa, inom främst alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. I propositionen beskrivs länsstyrelsens verksamhet som bred, med vitt skilda uppgifter och befogenheter, som berör flera politikområden med betydelse för folkhälsan. Propositionen klargör att länsstyrelsernas roll bör tydliggöras i det sektorsövergripande folkhälsoarbetet. Statens folkhälsoinstitut publicerade den första folkhälsopolitiska rapporten I rapporten redovisas ett stort antal bestämningsfaktorer samt huvud- och delindikatorer som beskriver utvecklingen av bestämningsfaktorerna. Förutom att länsstyrelsernas roll bör tydliggöras föreslås fler nationella myndigheter få i uppdrag att beakta folkhälsoaspekter inom sina ansvarsområden. Statens folkhälsoinstitut identifierade länsstyrelsernas uppdrag och uppgifter som betydelsefulla för folkhälsoområdet. Verksamheter inom social omvårdnad, bra bostäder i bra miljöer, miljö, säker trafikmiljö, bra mat, att skapa tillväxt, säkerhets- och krishantering, ett jämställt samhälle, kulturarv, demokratifrågor och nätverk för alla angavs som särskilt betydelsefulla. Länsstyrelsens verksamheter har särskild betydelse för de strukturella målområdena 1 5 samt målområde 11. Statens folkhälsoinstitut föreslog att länsstyrelserna ska ta fram regionala folkhälsomål på motsvarande sätt som gäller för miljömål, föra ut den nationella folkhälsopolitiken i länet, till exempel genom samverkan med andra regionala och lokala aktörer samt rapportera hur folkhälsopolitiken och folkhälsoarbetet utvecklas i länet. Statens folkhälsoinstitut föreslog vidare att länsstyrelserna skulle få en tydligt samordnande roll för folkhälsofrågor på den regionala nivån (4). Länsstyrelserna fick 2004 ett uppdrag av regeringen att föreslå hur länsstyrelsen kunde samordna de statliga myndigheternas insatser för en hållbar regionala utveckling. Länsstyrelserna ansåg att erfarenheterna från arbetet med nationella och regionala miljömål skulle kunna utgöra grund för arbetet med de nationella folkhälsomålen. Länsstyrelserna föreslog vidare att regeringen borde utreda hur länsstyrelsens ansvar inom dessa områden kunde utvecklas så som sektorsmyndigheterna efterfrågar. Länsstyrelserna konstaterade dock att det skulle kräva utökade ekonomiska resurser om de skulle få ett utökat ansvar inom folkhälsoområdet (5). Länsstyrelsens verksamhet Länsstyrelsen finns i vart och ett av Sveriges 21 län och arbetar utifrån den grundläggande uppgiften att vara statens företrädare på regional nivå och samordnare i de frågor som staten lagt på länsstyrelsen. Länsstyrelsen är en aktör i politikområdet Regional samhällsorganisation, som omfattar kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete, tillsyn och vägledning, ärendehandläggning, regional utveckling, miljömålsarbete, social tillsyn, miljötillsyn, djur- och livsmedelstillsyn, trafikärenden, EUstöd med mera. Länsstyrelsens breda uppdrag innebär dock att insatser och beslut som berör verksamheten även återfinns i en rad andra politikområden (2). Länsstyrelsens verksamhetsstruktur är indelat i tre verksamhetsområden: Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete, tillsyn och vägledning och ärendehantering. 8

9 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 9 Under verksamhetsområdena finns 10 verksamhetsgrenar som innefattar vitt skilda sakområden. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regional samhällsorganisation Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete Tillsyn och vägledning Ärendehandläggning Figur 2. Länsstyrelsernas regleringsbrev för Utåtriktat sektorsövergripande arbete Regional utveckling Miljömålsarbete Social tillsyn Miljötillsyn Djur- och livsmedelskontroll Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, tillsyn över plan- och byggnadsväsendet samt övrig tillsyn Omställning av energisystemet EU-stöd Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning Länsstyrelsen utövar tillsyn, tillhandahåller planeringsunderlag och gör regionala analyser, uppföljningar och utvärderingar av arbete som utförs av kommuner och andra aktörer. Länsstyrelsens uppdrag innebär att länsstyrelsen har ansvar för att göra helhetsbedömningar och tvärsektoriella avvägningar. Länsstyrelsen samordnar länets krafter genom att ta initiativ till olika möten och aktiviteter och ge bidrag till olika verksamheter. Dessutom har länsstyrelsen allmänna förvaltningsuppgifter, som att handlägga bidragsansökningar, ansökningar om körkort, överklaganden och tillståndsprövningar. Därmed är länsstyrelsen också en direkt myndighetskontakt för medborgare och företag i länet. Länsstyrelsens verksamhet och politikområdet folkhälsa Länsstyrelsens verksamhet, befogenheter och uppgifter, har på flera sätt betydelse för politikområdet folkhälsa. Nedbrutet på verksamhetsområde och verksamhetsgren kan länsstyrelsens uppgifter, insatser och dess betydelse för politikområdet folkhälsa beskrivas på följande sammanfattade sätt: Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete Utåtriktat sektorsövergripande arbete Folkhälsopolitikens målområden Exempel på insatser 1, 2, 3, 4 och 5 Utbildningsinsatser för att öka kunskapen om och redskap för män och kvinnors olika behov inom social omsorg Regional utveckling 1, 2 och 3 Beviljning av företagsstöd och projektmedel som syftar till att öka sysselsättningen i länet Miljömålsarbete 1, 2, 3, 5, 9 och 10. Bilda och öka tillgängligheten i länens naturreservat och naturvårdsområden samt stödja ekologisk odling 9

10 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 10 Tillsyn och vägledning Folkhälsopolitikens målområden Exempel på insatser Social tillsyn 1, 2, 3, 9, 10 och 11 Granska kommunernas planer för att barn med särskilda behov får vad de behöver och har rätt till Miljötillsyn 1, 2, 3, 4, 5, 7, 9 och 10 Tillsyn av miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, täktverksamhet och förorenade områden samt tillsynen över länets kulturmiljö enligt gällande lagstiftningar Djur- och livsmedelskontroll 5, 7 och 10 Tillsynsbesök i kommuner och normerande inspektioner av livsmedelsföretag och kommunala dricksvattenverken, men också tillsynen över de praktiserande veterinärernas verksamhet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, tillsyn över plan- och byggnadsväsendet samt övrig tillsyn 1, 2, 3, 5 och 9 Kartläggning av risk- och sårbarhetsscenarios tillsammans med andra aktörer samt granskning av verksamheter ur risk- och miljösynpunkt Ärendehandläggning Folkhälsopolitikens målområden Exempel på insatser Omställning av energisystemet 2, 3 och 5 Ekonomiskt stöd för en god hushållning med energi i bebyggelsen, en ökad andel förnyelsebar energi och minskad användning av el och olja för uppvärmning av bostäder. EU-stöd 2, 3, 5 och 10 Handläggning av EU-stöd inom jordbruk, åtgärder inom landbygdsutveckling och kompetensutveckling Trafikärenden och övrig ärendehantering 2, 3, 4, 5 och 10 Prövning av körkortstillstånd och handledarskap vid privat förarutbildning Figur 3. Tabell över länsstyrelsernas roll inom folkhälsoområdet utifrån verksamhetsområde, verksamhetsgren och insatser Verksamhetsområde - Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete Verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete Länsstyrelsen är statens företrädare på regional nivå och har till uppgift att samordna flera olika politikområden. Regional utveckling, jämställdhet, hållbar ekologisk utveckling (miljö), integration och folkhälsa är exempel på politikområden och där tillhörande uppgifter som Länsstyrelsen har till uppgift att samordna. Länsstyrelsen är vidare den enda myndigheten som arbetar över hela spektrumet hållbar utveckling. Exempel på verksamheter inom verksamhetsgrenen utåtriktat sektorsövergripande arbete är länsstyrelsens samordning, stöd, utbildning och fördelning av projektmedel i syfte att motverka mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och människohandel för sexuella ändamål, så kallad trafficking. En övervägande del av länsstyrelsens uppgifter inom verksamhetsgrenen utåtriktat sektorsövergripande arbete har främst betydelse för målområdena 1, 2, 3, 4 och 5. 10

11 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 11 Verksamhetsgren Regional utveckling Länsstyrelsen stimulerar näringslivets utveckling och medverkar på så sätt till att skapa nya jobb. Detta sker dels genom direkt stöd till företag och utvecklingsprojekt. Länsstyrelsen arbetar för att öka nyföretagandet i länet. Länsstyrelsen samordnar arbetet med de regionala tillväxtprogrammen. I vissa regioner har samverkansorgan eller regionförbundet samordningsansvaret. Exempel på verksamheter inom verksamhetsgrenen regional utveckling är länsstyrelsens arbete med att ta fram tillväxtprogram och utvecklingsprogram för länet som ofta syftar till att öka attraktiviteten, sysselsättningen, utbildnings- och forskningsnivån i länen. En övervägande del av länsstyrelsens uppgifter inom verksamhetsgrenen regional utveckling har främst betydelse för målområdena 1, 2 och 3. Verksamhetsgren Miljömålsarbete Länsstyrelsen har till uppgift att se till att de regionala miljömålen samt miljömål som fastställs av riksdagen får genomslag i länet. Detta görs tillsammans med kommunerna och olika samhällssektorer som också har ett miljöansvar. Länsstyrelsen arbetar med frågor som handlar om att bevara ett representativt bestånd av kulturmiljöer och kulturlandskap. Exempel på verksamheter inom verksamhetsgrenen miljömålsarbete är länsstyrelsens arbete med att bilda och öka tillgängligheten i länens naturreservat och naturvårdsområden samt stödja ekologisk odling. En övervägande del av länsstyrelsens uppgifter inom verksamhetsgrenen miljömålsarbete har främst betydelse för målområdena 1, 2, 3, 5, 9 och 10. Verksamhetsområde - Tillsyn och vägledning Social tillsyn Länsstyrelsen ser till att omsorg om barn, äldre och funktionshindrade fungerar på ett bra sätt i länen. Länsstyrelsen har också tillsyn över hur alkohollagen och tobakslagen efterlevs. Länsstyrelsen svarar för tillsyn och uppföljning av instanser inom socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Arbetet består i att följa upp, inspektera och kontrollera att kommuner och privata vårdgivare i länet följer lagstiftning och gällande bestämmelser. Länsstyrelsen ska även stimulera till utveckling av kommunernas socialtjänster och deras framtida utveckling. Länsstyrelsen ger tillstånd för enskild verksamhet, det vill säga behandlingshem för barn, ungdomar och vuxna, samt till boenden för äldre och funktionshindrade som drivs i privat regi. Enskilda personer kan vända sig till länsstyrelsen med klagomål om man är missnöjd med hur ett ärende handlagts eller har frågor rörande socialtjänsten. Länsstyrelsen utövar tillsyn av hur alkohollagen och tobakslagen efterlevs och stödjer kommunerna i deras verksamheter. Den som vill gifta sig före 18 års ålder söker tillstånd hos länsstyrelsen. Andra viktiga uppgifter för länsstyrelsen är att informera och ge råd till allmänheten och myndigheter i sociala frågor. Länsstyrelsen fördelar också statsbidrag till bland annat förebyggande arbete inom alkohol- och drogområdet, tidiga insatser riktade mot våldsutsatta familjer, projekt för att förebygga hedersrelaterat våld och kvinnojoursverksamhet. Exempel på verksamheter inom verksamhetsgrenen social tillsyn är länsstyrelsens arbete med att inom ramen för individ- och familjeomsorgen granska kommunernas planer för att barn med särskilda behov får vad de behöver och har rätt till. 11

12 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 12 En övervägande del av länsstyrelsens uppgifter inom verksamhetsgrenen social tillsyn har främst betydelse för målområdena 1, 2, 3, 9, 10 och 11. Miljötillsyn I enlighet med miljöbalken utövar länsstyrelsen prövning och tillsyn av de större miljöfarliga verksamheterna i respektive län. En annan viktig uppgift är vägledning, uppföljning och utvärdering av de kommunala miljömyndigheternas arbete. Länsstyrelsen arbetar övergripande och samordnande med hälsoskyddsfrågorna i länet. Hälsoskyddsfrågor behandlas bland annat i överklagningsärende, planärende, tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet samt miljömålsarbetet. Länsstyrelsen tar fram underlagsmaterial om olika förhållanden som är viktiga att känna till vid samhällsplaneringen, till exempel inventeringar och värderingar av natur- och kulturmiljöer, samt ge råd vid tillämpningen av plan- och bygglagen samt miljöbalken. Överklagande av plan- och bygglagen prövas normalt av länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan pröva frågor om strandskydd. Exempel på verksamheter inom verksamhetsgrenen miljötillsyn är länsstyrelsens arbete med tillsyn av miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, täktverksamhet och förorenade områden samt tillsynen över länets kulturmiljö enligt gällande lagstiftningar. En övervägande del av länsstyrelsens uppgifter inom verksamhetsgrenen miljötillsyn har främst betydelse för målområdena 1, 2, 3, 4, 5, 7, 9 och 10. Djur- och livsmedelskontroll Länsstyrelsen har en övergripande tillsynsroll och ger stöd till kommunerna genom information/rådgivning och genom projektverksamhet. Länsstyrelsen beslutar om omhändertagande av djur samt förbud att ha djur. Länsstyrelsen granskar djurstall och djuranläggningar. Tillsammans med livsmedelsverket gör länsstyrelsen kommunbesök för att se till att kommunernas tillsyn är bra. Länsstyrelsen medverkar i kommunernas projektverksamhet och anordnar tillsynsseminarier. Länsstyrelsen tar emot överklaganden i frågor som rör livsmedelstillsyn. Exempel på verksamheter inom verksamhetsgrenen djur- och livsmedelskontroll är länsstyrelsens tillsynsbesök i kommuner och normerande inspektioner av livsmedelsföretag och kommunala dricksvattenverken, men också tillsynen över de praktiserande veterinärernas verksamhet. En övervägande del av länsstyrelsens uppgifter inom verksamhetsgrenen djur- och livsmedelskontroll har främst betydelse för målområdena 5, 7 och 10. Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, tillsyn över plan- och byggnadsväsendet samt övrig tillsyn Länsstyrelsen samverkar tillsammans med kommunerna, landstinget, myndigheterna och näringslivet, för att skapa ett tryggt och säkert samhälle. Under hantering av kriser lämnar länsstyrelsen stöd och koordinerar med samverkande myndigheter, organisationer och samhällsviktiga företag. Vid omfattande räddningsinsatser får länsstyrelsen ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänstens insats i de berörda kommunerna. Länsstyrelsen har också tillsyn över kommunernas räddningstjänst för att se till att lagar och förordningar efterlevs. I händelse av höjd beredskap och krig ska länsstyrelsen leda och samordna all civil verksamhet i länet och koordinera med den militära verksamheten. Länsstyrelsen tar fram underlag om olika förhållanden som är viktiga att ta hänsyn till när man planerar till exempel byggen och markanvändning. Målet är att skapa goda och trygga levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner och myndigheter kring den kommunala planeringen. Länsstyrelsen ger råd om, granskar och 12

13 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 13 prövar den kommunala planeringen med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, riksintressen, miljökvalitetsnormer samt frågor som rör flera kommuner i länet. Exempel på verksamheter inom verksamhetsgrenen skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, tillsyn över plan- och byggnadsväsendet samt övrig tillsyn är länsstyrelsens arbete med kartläggning av risk- och sårbarhetsscenarios tillsammans med andra aktörer samt granskning av verksamheter ur risk- och miljösynpunkt. En övervägande del av länsstyrelsens uppgifter inom verksamhetsgrenen skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, tillsyn över plan- och byggnadsväsendet samt övrig tillsyn har främst betydelse för målområdena 1, 2, 3, 5 och 9. Verksamhetsområde Ärendehandläggning Omställning av energisystemet Länsstyrelsen beviljar ekonomsikt stöd till energikonvertering. Omställning till förnyelsebar energi och radonbidrag leder till renare luft och minskad risk hälsofarlig radon Exempel på verksamheter inom verksamhetsgrenen omställning av energisystemet är länsstyrelsens ekonomiska stöd för en god hushållning med energi i bebyggelsen, en ökad andel förnyelsebar energi och minskad användning av el och olja för uppvärmning av bostäder. En övervägande del av länsstyrelsens uppgifter inom verksamhetsgrenen omställning av energisystemet har främst betydelse för målområdena 2, 3 och 5. EU-stöd Länsstyrelsen ansvarar för handläggning och beslut om EU-stöd. Exempel på verksamheter inom verksamhetsgrenen EU-stöd är länsstyrelsens handläggning av EU-stöd inom jordbruk, åtgärder inom landbygdsutveckling och kompetensutveckling. En övervägande del av länsstyrelsens uppgifter inom verksamhetsgrenen EU-stöd har främst betydelse för målområdena 2, 3, 5 och 10. Trafikärenden och övrig ärendehantering Länsstyrelsen fattar beslut om att införa hastighetsbegränsningar, stopplikter och andra trafikföreskrifter på vissa vägar. Länsstyrelsen har hand om tillstånd och tillsyn över yrkesmässig trafik så som godstrafik, taxitrafik, busstrafik och yrkesmässig biluthyrning. Vi kontrollerar att trafikföretaget har tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna driva verksamhet och att det uppfyller kraven för att få trafiktillstånd. Yrkesmässig trafik får bara bedrivas av den som har trafiktillstånd. Länsstyrelsen har hand om ansökningar av taxiförarlegitimationer och återkallelser av taxiförarlegitimationer. Exempel på verksamheter inom verksamhetsgrenen trafikärenden och övrig ärendehantering är länsstyrelsens prövning av körkortstillstånd och handledarskap vid privat förarutbildning samt prövning om återkallelse av kortkort vid trafikbrott. En övervägande del av länsstyrelsens uppgifter inom verksamhetsgrenen trafikärenden och övrig ärendehantering har främst betydelse för målområdena 1, 2, 3, 4, 5 och

14 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 14 Länsstyrelsernas uppdragsredovisningar Nedan redovisas ett sammandrag av länsstyrelserna redovisade roll och utvecklingsbehov inom folkhälsoområdet. Redovisningen från 2005 års regleringsbrev grundar sig på en tidigare sammanställning från Statens folkhälsoinstitut, som bifogas i sin helhet som bilaga, men redovisas i korthet nedan. Uppdraget i 2005 års regleringsbrev Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län anser att det finns stora möjligheter att fördjupa och vidareutveckla länsstyrelsens uppdrag till att även omfatta ett mer folkhälsoinriktat perspektiv. Länsstyrelsen bedriver en omfattande samordnings- och tillsynsverksamhet på kommunal och regional nivå, har en god kännedom om länet och är involverad i det mesta av det offentliga samhällets insatser. Möjligheterna att bedriva en mer aktivt folkhälsoinriktad verksamhet bedöms därför som goda. Länsstyrelsen framlyfter sin roll inom kommunikation och kunskapsspridning och myndighetens kommunbesök som viktiga uppgifter för att driva folkhälsofrågorna i länet. Länsstyrelsen ser viktiga utvecklingsområden inom konsekvensanalyser, uppföljning, förebyggande arbete mot droger och alkohol och efterlyser tydligare mål och mer resurser för ett effektivare folkhälsoarbete på regional nivå. Länsstyrelsen anser att folkhälsoperspektivet bör införas inom miljökonsekvensbeskrivningar, att länsstyrelsen bör få ett utökat regionalt ansvar för förebyggande arbete med droger och alkohol och att uppföljning av hållbarhetsredovisningar på regional nivå bör eftersträvas. Vidare bör aktörer i länet arbeta med samhällsekonomiska beräkningar för att påvisa att folkhälsa lönar sig. Tydliga mål och resurser för folkhälsoarbetet behövs. En förutsättning för att utveckla länsstyrelsens folkhälsoarbete är ett uppdrag för myndigheten att arbeta med folkhälsomålen. Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmars län tillämpar en modell i planeringsprocessen som innebär att myndigheten vid fastställandet av verksamhetsplan med mål och delmål för olika verksamhetsgrenar tar ställning till nio tvärsektoriella hållbarhetsaspekter. Dessa aspekter är jämställdhet, integration, funktionshinder (tillgänglighet), barnperspektiv, folkhälsa, miljömål, kulturarv, regional utveckling och kris och beredskap. Länsstyrelsen samverkar med främst landstingets Folkhälsocentrum att utveckla både folkhälsans bestämningsfaktorer och bedömningsfaktorer. Man vill veta både vad som bidrar till ökad ohälsa och hur länsstyrelsen kan mäta och kvalitetssäkra data samt följa upp vad som händer med folkhälsan. Implementeringen av folkhälsomålen i myndighetens ordinarie arbete är av största betydelse för måluppfyllelse. Här kan erfarenheterna från länsstyrelsens miljömålsarbete med integrering av miljömål i verksamheterna tjäna som modell. Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län anser att myndigheten sammantaget gör en rad insatser som har betydelse för folkhälsans utveckling. Länsstyrelsen har genom sin organisation, sina många kontaktytor med olika aktörer i länet och genom sin samlade breda kompetens inom en rad sakområden de bästa förutsättningar för att inta en samordnande roll i arbetet med att omsätta regeringens folkhälsomål. Länsstyrelsen trycker särskilt på att myndigheten samordnings- 14

15 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 15 ansvar på regional nivå för att verka för hållbar utveckling med nära koppling till det lokala perspektivet är viktiga för att omsätta folkhälsopolitikens mål. Kunskaps- och metodutveckling är viktigt för ett effektivt arbete. Länsstyrelsen i Skåne län nämner att hälsokonsekvensbeskrivningar kan vara en viktig metod. Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Värmlands län pekar på länsstyrelsens roll att samordna och verka för en hållbar utveckling utgör en grund där arbetet med folkhälsomål kan integreras på liknande sätt som miljömålen. Länsstyrelsen anger att myndigheten kulle kunna ha en tydligare roll i länets folkhälsoarbete och där arbetet förslagsvis kan ske genom en länssamverkansgrupp med länets aktörer och länsstyrelsen som sammankallande. Länsstyrelsen i Värmlands län säger vidare att den lägger stora resurser på bevarande av naturmiljöer orörda, ostörda och i ekologisk balans samt bevarande av kulturmiljöer och kulturlandskapet. Värdet av tillgången till detta har inte fångats upp i bestämningsfaktorer och indikatorer. Positiva folkhälsoeffekter av djur som stimulansfaktor är ytterligare ett sådant område som i dag inte beskrivs. Inom miljö- och planlagstiftningen används begreppen miljö samt hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen ser gärna att en diskussion kring tillämpning av det vidare begreppet folkhälsa initieras på nationell nivå. Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Dalarnas län identifierar att myndigheten bedriver en rad arbetsuppgifter på de olika enheterna som är nära kopplat till folkhälsoområdet. Miljövårdsenhet bedriver verksamheter som berör friluftsliv i tätortsnära områden, tätorters luftkvalitet och miljöskydd. Näringslivsenheten ser möjligheter att utveckla arbetet kopplat till folkhälsa genom att folkhälsomålen beaktas inom stödhanteringen av projektmedel och företagsstöd och genom att främja lokalproducerad mat och ekologiskt odlad mat samt genom att på olika sätt vidareutveckla det påbörjade arbetet för ökad delaktighet och inflytande i samhället för kvinnor och män samt invandrare och även på olika sätt arbeta för att synliggöra diskriminerande inkomstskillnader. Plan- och beredskapsenheten bedriver bland annat analys av arbetsplaner och andra insatser där folkhälsoperspektivet kan beaktas och utvecklas under verksamhetsåren. Den sociala enheten bedriver tillsyn, råd och stöd samt tillståndsgivning. Därutöver fördelar enheten statsbidrag och bedriver för närvarande också ett projekt för att samordna och motivera kommunerna att arbeta alkohol- och drogförebyggande. Särskilda grupper som har svårare att påverka sin situation som ekonomiskt fattiga, barn och ungdomar, missbrukare, äldre och funktionshindrade är de grupper enhetens verksamhet tar sin utgångspunkt ifrån. Tillsynsvägledning inom alkohol och narkotika är särskilt angelägna områden för folkhälsan. Alkoholpolitiken håller på att hitta nya former och nya verktyg. Ett bra lokalt förebyggande arbete kommer att ha en avgörande betydelse i framtiden. Kommunerna har tillsynen över tobaks- och folkölsförsäljningen. Serveringstillstånden beslutas i kommunen. Det är viktigt att den regionala samordningen för denna verksamhet hittar bra former för att ge det stöd som politiker och tjänstemän behöver för att klara detta arbete. Fördelning av statsbidrag till våldsutsatta familjer, alkohol- och drogförebyggande arbete samt projektet Kontrakt för livet har stor bäring på målområde 11 och både kan och behöver utvecklas framöver. Fördelning av statsbidrag måste kopplas ihop med det förebyggande arbetet i kommunerna och förstärka kommunernas egna satsningar. Länsstyrelsens kännedom om lokala förhållanden och förmåga att styra rätt är en viktig förutsättning för att statsbidragen skall få en så god effekt som möjligt. Länsstyrelsens rättsenhet kan vidareutveckla bättre stöd till kommunerna i livsmedelstillsynen, mera informationsinsatser om vad som är god livsmedelskvalitet, ytterligare förbättrad beredskap i 15

16 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 16 samarbete med smittskyddsläkare mot allmänfarliga smittosamma sjukdomar och påverkan mot en mera miljömässigt inriktad jordbrukspolitik inom EU. Länsstyrelsens ekonomi- och personalenheten kan utveckla arbetet mot en ökad inriktning mot folkhälsoområdet genom årliga uppföljningar och revideringar av policys och handlingsplaner ges möjligheter att utveckla arbetet kopplat till folkhälsan. Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västernorrland anser att myndigheten erbjuder en unik regional, multisektoriell arena och har närhet till ledande aktörer i regionen och att det innebär en stor potential för påverkan. Redan i dag ingår i länsstyrelsens uppdrag samordnings- och tillsynsarbete som direkt och indirekt påverkar befolkningens hälsa. Länsstyrelsen Västernorrland har tagit en del egna initiativ som har stor betydelse för folkhälsoarbetet som regelbundna mätningar av livsmiljön i länet och satsningar på Miljölänet Västernorrland. Ambitionen är att än närmare knyta mätning och uppföljning av livsmiljön med målen för folkhälsa. Arbetet med återkommande livsmiljöbokslut kommer att fortsätta och utvecklas. Inom ramen för sitt samordningsansvar kommer länsstyrelsen att ta initiativ till samordning av livsmiljöfrågor över statliga sektorsgränser. I länet finns god kompetens inom folkhälsoområdet men denna kompetens måste synliggöras och samordnas. Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att det behövs ett uppdrag i länsstyrelsens regleringsbrev att arbeta med folkhälsofrågorna. Folkhälsomålen bör bli tydligare och få delmål. För att länsstyrelsen ska ha möjlighet att arbeta med folkhälsomålen krävs resurser och kompetensutveckling. Länsstyrelsen anser att hälsokonsekvensbedömning är ett planeringsverktyg som kan användas för att få bättre beslutsunderlag på olika nivåer i ett tidigt skede i en process. Länsstyrelsen bör uppmuntra kommuner att genomföra hälsokonsekvensbedömningar inför komplicerade processer. En möjlighet att vidareutveckla folkhälsoarbetet inom miljömålsverksamheten är att i samband med den revidering av de regionala miljömålen som inletts under 2005 särskilt instruera arbetsgrupperna att beakta folkhälsoaspekter när reviderade mål och åtgärder formuleras. Ytterligare en möjlighet är att stärka samverkan med Landstinget på området, och undersöka möjligheten att få till stånd en årlig pott för folkhälsorelaterade miljömålsåtgärder. Miljöskyddsfunktionens arbete är i stor utsträckning reglerad av Miljöbalken och därtill kopplade förordningar och föreskrifter. De beslut som fattas måste ha stöd i lagstiftningen. För att utveckla det folkhälsorelaterade arbetet vid miljöskyddsfunktionen, behöver också andra bestämningsfaktorer för folkhälsan få en lika stark lagstadgad ställning som miljökvalitetsnormerna för luft och vatten. Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län ställer sig positivt till att utveckla arbetet inom folkhälsoområdet med bäring mot majoriteten av de 11 nationella folkhälsomålen. Samtliga verksamheter inom länsstyrelsen berör målområden i högre eller lägre utsträckning. När det gäller det fortsatta arbetet inom verksamhetsgrenen miljömålsarbete handlar det i första hand om att utveckla den hälsorelaterade miljöövervakningen. Det bör övervägas om uppföljning av miljömål och folkhälsomål kan samordnas på något sätt. Inom verksamhetsgrenen miljötillsyn kan det folkhälsorelaterade arbetet utvecklas bland annat genom ökad samverkan med kommuner och landsting. 16

17 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 17 Uppdraget i 2006 års regleringsbrev Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län konstaterar att i stort sätt samtliga verksamheter på länsstyrelsen har betydelse för folkhälsan och länsstyrelsens verksamhetsområden samverkar med samtliga folkhälsomål förutom målområde 6. Länsstyrelsens insatser påverkar folkhälsan genom bland annat beslut, tillsyn och information avseende verksamheter i samhället. Länsstyrelsens verksamhetsområden berör miljöfrågor, natur- och kulturmiljöer, jämställdhets- och integrationsarbete, en levande landsbygd, hållbar bebyggelse, ett tryggt samhälle, drog- och alkoholförebyggande arbete och en bevakning av utsatta gruppers rättigheter. De direkta och omedelbara effekterna på folkhälsa av länsstyrelsens insatser bedöms vara långsiktiga, då exempel förbättrad miljösituation eller människors ändrade beteenden ofta tar lång tid. Länsstyrelsen i Västmanland bedömer att staten behöver ett mer samlat ansvar och en bredare kompetens inom folkhälsoområdet på regional nivå. Länsstyrelsen ser positivt på möjligheten att få ett ökat ansvar inom detta område, inte minst mot länsstyrelsens skiftande verksamheter inom ett stort antal områden samt breda regionala kontaktnät. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län konstaterar att folkhälsoarbetet kräver tvärsektoriella insatser. En viktig utgångspunkt för länsstyrelsens folkhälsoarbete är en helhetssyn i form av en ökad tvärsektoriell samsyn för en hållbar utveckling. De instrument länsstyrelsen har till sitt förfogande i folkhälsoarbetet är i första hand miljöbalken, plan- och bygglagen, miljökvalitetsmålen, miljökvalitetsnormer samt folkhälsomålen. Länsstyrelsen har till uppgift att samordna all statlig verksamhet på regional nivå. Länsstyrelsen i Västra Götalands län bifogade som en följd av detta en redovisning av de regionala myndigheternas roll inom folkhälsoområdet i sin redovisning till regeringen. En matris över myndigheternas roll inom folkhälsoområdet och folkhälsopolitikens målområden är bifogad i denna rapport (bilaga 3). Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län har genomfört en organisationsöversyn och som en följd av detta ska en strategisk beredning tillsättas där bland annat folkhälsofrågor ska beredas. En folkhälsosamordnare har utsetts och myndigheten kommer att inleda samverkan med landstinget kring folkhälsofrågor. Myndigheten ser en intern och extern dimension i sitt arbete med folkhälsoarbetet. Det interna arbetet omfattar integrering av tvärsektoriella perspektiv, exempel miljöfrågor och jämställdhetsfrågor. Den externa dimensionen omfattar i första hand samverkan med landstinget. Länsstyrelsens verksamhet omfattar folkhälsoperspektiv då folkhälsopolitiken är tvärsektoriell. En systematisk integrering av folkhälsoperspektivet i länsstyrelsens verksamhet kräver en översyn av de olika perspektiv som ska genomsyra verksamheten. Länsstyrelsen har till uppgift att företräda regeringen och vara statens samordningsorgan i länet, varför en samordning och kunskapsstöd vad beträffar folkhälsopolitiken och frågor som rör denna kan vara aktuell. 17

18 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 18 Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att mot bakgrund av myndighetens omfattande arbete att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling, att många av myndighetens arbetsuppgifter direkt eller indirekt påverkar förutsättningarna för en god folkhälsa. Ett utvidgat ansvar för att nå det nationella målet ligger i linje med länsstyrelsens samordnande, sektorsövergripande och kunskapsuppbyggande roll i länet och är en naturlig utvidgning av myndighetens övriga uppdrag att bidra till hållbar utveckling. Länsstyrelsen i Jönköping län är beredd att åta sig ett ökat ansvar inom folkhälsoområdet. Det erfordras ett tydligt uppdrag i lag, förordning eller regleringsbrev och avsatta resurser för ett sådant arbete. Länsstyrelsen har till uppgift att samordna all statlig verksamhet på regional nivå. Länsstyrelsen i Jönköpings län bifogade som en följd av detta en redovisning av de regionala myndigheternas roll inom folkhälsoområdet i sin redovisning till regeringen. Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gotlands län anser att myndighetens verksamhet har bäring på flera av folkhälsomålen. Sedan 1998 besitter Gotlands län utökad samordnad länsförvaltning med AMS och Skogsstyrelsen, med tillhörande politikområden som knyter an till viktiga frågor rörande arbetsmarknad och hållbar utveckling, vilket är strategiskt viktiga folkhälsofrågor. Länsstyrelsen finner stora möjligheter att främja folkhälsan genom att föra samman sakområden, inte minst myndighetens tidigare uppgifter med de arbetsmarknadspolitiska uppgifterna, inom myndighetens verksamhet. Generellt påverkar arbetsmarknadspolitiken målområdena 1, 2, 3 och 4, medan målområdena 5, 6 och 9 påverkas indirekt. Den skogliga verksamheten på länsstyrelsen utförs inom ramen för den nationella skogspolitiken, som i sin tur påverkar målområdena 2, 3, 4, 5 och 9. Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Blekinge län finner att myndighetens verksamhet påverkar folkhälsomålen direkt eller indirekt. Myndigheten roll är både proaktiv och reaktiv och utövar tillståndsgivning, prövning, tillsyn men är också en kunskapsorganisation. Myndighets arbete med skydd av natur och tillvaratagande av naturens resurser, genom bland annat miljöövervakning och naturvård, och bidrar till människors hälsa. Länsveterinärens arbete bidrar till djurens välmående och god livsmedelshantering, vilket har betydelse för människors hälsa. Utsatta grupper i samhället får stöd genom myndighetens arbete med social omvårdnad. Plan- och bostadsfunktionen beaktar människors hälsa vid handläggande av boendemiljö och social miljö. Arbetet med kulturmiljön bidrar till människors identitet. Lantbruksfunktionen handlägger bidrag till landsbygdsutveckling och alternativ försörjning på landsbygden. Inom regional utveckling fördelar myndigheten ut företagsstöd. Sedan fyra år tillbaka har länsstyrelsen i Blekinge län en alkoholsamordnare som samverkar med landstinget och kommunerna i länet. Folkhälsoperspektivet kommer att integreras i myndighetens arbete med de tre dimensionerna inom hållbar utveckling. Hälsokonsekvensbedömningar genomförs outtalad inom vissa funktioner på myndigheten, exempelvis riskbedömningar vid förorenade områden eller trafikärendehantering som har betydelse för människors hälsa. Samtidigt anger flera funktioner att en rutin för hälsokonsekvensbedömningar inte behövs. Några funktioner menar att de inte kan göra fler bedömningar än de som tillåts i lagen, exempelvis Plan- och bygglagen. Länsstyrelsen efterlyser stöd av lag för att genomföra hälsokonsekvensbedömningar. Länsstyrelsen i Blekinge län bedömer att myndighetens har en viktig roll inom folkhälsoarbetet genom sin roll som sektorsamordnande myndighet på regional nivå samt 18

19 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 19 införliva folkhälsomålen i samtliga av myndighetens verksamheter. En effektiv samordningsfunktion utifrån alla de perspektiv som ska genomsyra länsstyrelsens verksamhet, däribland folkhälsa, fordrar en synkronisering i regleringsbrevet och att det ges ekonomiska möjligheter i rambudget. Länsstyrelsen i Blekinge län bifogade myndighetens beviljande av statsbidrag för år 2006 samt en uppföljning av redovisade statsbidrag för åren i sin redovisning. Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Gävleborgs län identifierar ett antal arbetsuppgifter som bidrar till genomförandet av de folkhälsopolitiska målen. Detta arbete är integrerat inom många olika politikområden. Arbetet med folkhälsofrågor ska även i fortsättningen hanteras på detta sätt. Det tvärsektoriella arbetet är prioriterat, varför myndigheten förutsättningar för en framgångsrik hantering av folkhälsofrågor är goda. Viktiga utvecklingsområden för framgångsrik tvärsektoriell samordning vad beträffar folkhälsa är bland annat medborgarnas delaktighet i myndighetens beslut, kunskap och kommunikation om sambanden mellan folkhälsa och exempelvis kulturmiljöns betydelse för människors hälsa. Ett annat utvecklingsområde rör metodutveckling för att mäta effekterna på folkhälsan vid exempelvis fysisk planering. Att utveckla indikatorer som beskriver den sociala dimensionen av hållbar utveckling är också viktigt. Samarbetet mellan länsstyrelsen och kommuner och landsting kan utvecklas genom bland annat deltagandet i regionala utvecklingsprogram (RUP). Länsstyrelsen bedriver ett treårigt projekt Social hållbarhet som bland annat har bäring på folkhälsa och som syftar till att öka kunskapen på området social hållbarhet med särskild inriktning på social sammanhållning, utanförskap, trygghet, kultur, barns och ungdomars delaktighet i samhällslivet, integration och jämställdhet. Kunskaperna skall sedan användas för att kunna integrera det sociala perspektivet i länets arbete med regional utveckling. Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län anser att folkhälsa är en av de viktigaste grundfaktorerna för hela samhällets välfärd och ytterst den ekonomiska tillväxten. En god folkhälsa uppstår inte av sig själv utan kräver en bred samverkan mellan dem som arbetar hälsofrämjande. Region Halland och Landstinget Halland har i samverkan med Länsstyrelsen i Hallands län har lämnat synpunkter på länsstyrelsens roll i folkhälsoarbetet och vill att myndigheten ska verka som en katalysator i folkhälsoarbetet, inhämta och sprida information om folkhälsofrågor mellan nationell och regional/lokal nivå. Länsstyrelsen ska också, enligt önskemål, fördela statsbidrag till folkhälsoarbete. I det fortsatta arbetet skall länsstyrelsen i Hallands län integrera folkhälsomålen i myndighetens verksamhetsgrenar. Länsstyrelsen vill stärka sektorssamordningen. Flera sektorsövergripande politikområden tjänar tillsammans med folkhälsomålen samma syfte. Detta gäller inte minst målen för jämställdhetspolitiken, integrationspolitiken, miljöpolitiken med flera Myndigheten vill också ytterligare förstärka folkhälsans roll i det regionala utvecklingsarbetet genom bland annat regionala utvecklingsmedel, Landsbygdsprogrammet samt EU: s strukturfonder. Folkhälsoperspektivet i tillsynsarbetet och ärendehanteringen ska förstärkas genom metodutveckling och ökad integrering av barnperspektivet och ökad jämställdhet. Samordning med andra tillsynsmyndigheter ska stärkas. 19

20 LÄNSSTYRELSERNAS ROLL INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET 20 Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs läns övergripande mål för Kronobergs långsiktiga utveckling sammanfaller med de nationella folkhälsomålen. Ett mål för länet är att utveckla folkhälsoarbetet. Myndigheten anser att folkhälsoarbetet har nära anknytning till arbetet med hållbar utveckling. Vidare anser myndigheten att folkhälsoinsatser är nödvändiga för att bibehålla och vidareutveckla välfärden i länet utifrån de sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensionerna. Myndigheten uppfattar sin egen roll i folkhälsoarbetet som bred och anser att myndigheten kan bidra till en god folkhälsa genom stärkt folkhälsoperspektiv inom myndigheten och ökat systematiskt och tvärsektoriellt arbetssätt. Externt kan Länsstyrelsen i Kronobergs län främja en god folkhälsa genom att stödja arbetet i sina kontakter inom länet. Myndigheten efterlyser tvärsektoriella uppdrag på regional nivå för att vidareutveckla myndighetens folkhälsoarbete. Myndigheten finner att dess traditionella samverkansroll utgör en god förutsättning för att realisera regeringens folkhälsomål. Det nybildade regionförbundet i länet, bestående av Landstinget Kronoberg och Södra Smålands Kommuner och Landsting (SSKL) väntas förstärka samverkan ytterligare i länet. Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Södermanlands län anser att de myndighetens arbete bidrar till det övergripande folkhälsomålet samt till tio av de elva målområdena. Tillsyn och vägledningsverksamhetens arbete är tydligast kopplat till folkhälsomålen. Myndighetens sektorsövergripande arbete har också koppling till folkhälsomålen, om än mer indirekt. Målområde 1, 2, 3, 5 och 7 framträder tydligast i myndighetens arbete. Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Uppsala län anser att myndigheten har en roll inom folkhälsoområdet och att deras verksamhet har betydelse för samtliga målområden inom politikområdet folkhälsa, förutom målområde 6. Beredskaps-, miljö-, landsbygds- samt veterinärenheterna jobbar aktivt med målområdena 5, 7, och 10, medan social- och jämställdhetsenheten jobbar aktivt med målområdena 1-4 samt Myndigheten är osäker på hur arbetet ska vidareutvecklas, om arbetet ska koncentreras kring primär, sekundär eller tertiär prevention. Länsstyrelsen i Uppsala län anser att arbetet utifrån ett folkhälsoperspektiv kan fördjupas genom ökad kunskap och medvetenhet om verksamhetens betydelse för folkhälsan. Detta kan ske i ökad utsträckning genom hälsokonsekvensbedömningar och ökad uppföljning och återrapportering till regeringen, förslagsvis genom livsmiljö- eller välfärdsbokslut. Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att samtliga av myndighetens verksamheter har betydelse för folkhälsoområdet. Samtliga av myndighetens verksamhetsgrenar har en eller flera kopplingar till folkhälsopolitikens elva målområden. Myndigheten identifierar utvecklingsbehov för att driva på folkhälsoarbetet på regional nivå. Kunskapen om folkhälsans betydelse för regional utveckling bör öka. Roll- och ansvarsfördelning mellan regionala aktörer bör också öka. Den verksamhet som har betydelse för folkhälsan kan förtydligas på myndigheten genom att beaktas på samma sätt som andra horisontella mål i planeringen av vår verksamhet. Länsstyrelsens tillsyn och tillsynsvägledning verkar för delmålen i målområde 5, Sunda och säkra produkter. Genom att fortsätta arbetet med miljökvalitetsmålen och hållbar utveckling bidrar myndigheten med att uppnå flera mål inom folkhälsopolitiken. Miljökvalitetsmålen har en styrande roll för länsstyrelsens myndighetsutövning, vilket folkhälsopolitiken inte har. Länsstyrelsen i Västerbotten påpekar att 20