KONTROLLPLAN FÖR LIVSMEDEL ARVIKA KOMMUN

Transkript

1 KONTROLLPLAN FÖR LIVSMEDEL ARVIKA KOMMUN Arvika kommun Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: vx E-post: Org.nr:

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Lagstiftning och vägledning...3 Definitioner och begrepp Inledning...8 Bakgrund...8 Omfattning...8 Planens struktur och innehåll Den offentliga kontrollens uppbyggnad Inledning Livsmedelskontrollens organisation Samarbete mellan myndigheter Livsmedelskontroll i primärproduktionen Kontrollmetoder Riskbaserad och behovsanpassad kontroll Olika typer av kontrollmetoder Rapporter Resurser Inledning Avgiftssystemets uppbyggnad Avgiftssystemets genomförande Förhållanden som påverkar intäkterna Ekonomiska resurser för kontrollen Personalresurser för kontrollen Livsmedelskontrollens mål och syfte Strategiska mål Målens syfte Specifika mål Krav på detaljerade mål Verksamhetsidé Verksamhetsmål Förhållningssätt vid uppfyllande av målen Verksamhetskriterier Gemenskapens krav Revision (21)

3 Lagstiftning och vägledning Lagstiftningen som reglerar den offentliga kontrollens uppbyggnad och mål utgörs dels av EG-förordningar, dels av nationell lagstiftning. Dessutom har Statens Livsmedelsverk gett ut ett antal vägledningar som tolkar EG-förordningarna. De mest aktuella bestämmelserna och vägledningarna är följande: Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd Kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel Livsmedelslag (2006:804) Livsmedelsförordning (2006:813) Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel (LIVSFS:2005:21) Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel Livsmedelsverkets vägledning: Planering av offentlig kontroll Livsmedelsverkets vägledning: Revision av offentlig kontroll Livsmedelsverkets vägledning: Offentlig kontroll av livsmedel 3(21)

4 Livsmedelsverkets vägledning: Godkännande och registrering av livsmedelanläggningar Livsmedelsverkets vägledning: Hygien Livsmedelsverkets vägledning: Offentlig kontroll av mindre förskolor, fritidshem och särskilda boenden m m Livsmedelsverkets vägledning: Livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiologisk bedömning av livsmedel Livsmedelsverkets vägledning: Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter Livsmedelsverkets vägledning: Sanktioner i livsmedelslagstiftningen Livsmedelsverkets vägledning: Dricksvatten Det finns många fler bestämmelser och vägledningar inom livsmedelsområdet vilka reglerar olika livsmedelsfrågor. Dessa berör dock inte kontrollens uppbyggnad och mål och är därmed inte relevanta i den kommunala planen för livsmedelskontroll. 4(21)

5 Definitioner och begrepp Definitioner Behörig myndighet: (artikel 2.4 i förordning (EG) nr 882/2004). Den centrala myndigheten i en medlemsstat som har behörighet att genomföra offentlig kontroll eller varje annan myndighet som tilldelats sådan behörighet. Dokumentkontroll: (artikel 2.17 i förordning (EG) nr 882/2004). Undersökning av handelsdokument och i tillämpliga fall även de med sändningen åtföljande dokument som krävs enligt foder- och livsmedelslagstiftningen. Fysisk kontroll: (artikel 2.19 i förordning (EG) nr 882/2004). Undersökning av foder eller livsmedel, eventuellt även kontroll av transportmedlet, förpackningen, märkningen och temperaturen samt provtagning för analys och laboratorietest och varje annan kontroll som krävs för att kontrollera att livsmedelslagstiftningen efterlevs. Identitetskontroll: (artikel 2.18 i förordning (EG) nr 882/2004). Okulärbesiktning för att kontrollera att de intyg eller andra dokument som åtföljer sändningen överensstämmer med sändningens märkning och innehåll. Inspektion: (artikel 2.7 i förordning (EG) nr 882/2004). Undersökning av varje aspekt av livsmedel för att kontrollera efterlevnaden av de rättsliga kraven i livsmedelslagstiftningen. Kontroll: (artikel 2.2 i förordning (EG) nr 882/2004). Kontroll av om specificerade krav har uppfyllts, genom undersökning och bedömning av sakligt underlag. Kontrollplan: (artikel 2.20 i förordning (EG) nr 882/2004). En av den behöriga myndigheten upprättad beskrivning med allmän information om hur dess offentliga kontrollsystem är uppbyggt och organiserat. Livsmedel: (artikel 2 i förordning (EG) 178/2002). Alla ämnen eller produkter oberoende av om de är bearbetade, delvis bearbetade eller obearbetade, som är avsedda att eller rimligen kan förväntas att förtäras av människor. Inbegriper drycker, tuggummi och alla ämnen, inklusive vatten, som avsiktligt tillförts livsmedlet. Även dricksvatten räknas som livsmedel. Följande varor är undantagna från begreppet livsmedel: foder, levande djur (undantag ostron), växter före skörd, läkemedel, kosmetika, narkotika, främmande ämnen och restsubstanser Livsmedelsföretag: (artikel 3.2 i förordning (EG) nr 178/2002). Varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan av livsmedel. 5(21)

6 Livsmedelsföretagare: (artikel 3.3 i förordning (EG) nr 178/2002). De fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls i de livsmedelsföretag de bedriver. Offentlig kontroll: (artikel 2.1 i förordning (EG) nr 882/2004). Varje form av kontroll som utförs av den behöriga myndigheten i syfte att kontrollera efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen. Primärprodukter: (artikel 2.1 b i förordning (EG) nr 852/2004). Produkter från primärproduktion, däribland produkter från jorden, från boskapsuppfödning, från jakt och fiske. Primärproduktion: (artikel 3.17 i förordning (EG) nr 178/2002). Produktion, uppfödning eller odling av primärprodukter inklusive skörd, mjölkning, och produktion av livsmedelsproducerande djur före slakt. Jakt, fiske och insamling av vilda produkter omfattas också. Provtagning för analys: (artikel 2.11 i förordning (EG) nr 882/2004). Insamling av prover från livsmedel eller något annat ämne (inbegripet från miljön) som är relevant för produktion, bearbetning och distribution av livsmedel för att genom analys kontrollera efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen. Revision: (artikel 2.6 i förordning (EG) nr 882/2004). En systematisk och oberoende undersökning för att avgöra om verksamheter och resultat från dessa överensstämmer med planerade åtgärder och om åtgärderna har genomförts på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå målen. Kommentar: Revision kan användas antingen vid kontroll av myndigheter enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 eller som kontrollmetod vid kontroll av livsmedelsföretagare enligt artikel 10 i denna förordning. Slutkonsument: (artikel 3.18 i förordning (EG) nr 178/2002). Den slutliga konsumenten av ett livsmedel som inte kommer att använda livsmedlet som en del i ett livsmedelsföretags verksamhet. Kommentar: Konsument används vanligen som benämning i ställer för slutkonsument. Säkra livsmedel: (artikel 14 i förordning (EG) nr 178/2002). Livsmedel ska anses som icke säkra om de anses vara a) skadliga för hälsan (omedelbara, kortsiktiga, långsiktiga effekter på hälsan) och/eller b) otjänliga som människoföda (genom förorening, förruttnelse, försämring eller nedbrytning). 6(21)

7 Begrepp Intressenter: Livsmedelsföretagare som kan bli föremål för offentlig kontroll. Redlighet: Ärlighet, rätt och riktigt. Tillsyn: De tidigare använda begreppen tillsyn och tillsynsmyndighet används inte i de nya EG-förordningarna. Där används begreppen kontroll och kontrollmyndighet. Kontroll definieras ovan. I begreppet tillsyn ingår dels de granskande åtgärder som genomförs med stöd av lag (kontroll) och myndighetens möjligheter att besluta om någon form av ingripande, dels andra verksamheter, såsom rådgivning, information och att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter (livsmedelslagen). Motsvarande skyldigheter gäller även enligt förvaltningslagens princip om serviceskyldighet med mera. 7(21)

8 1. Inledning Bakgrund Detta är den tredje kontrollplanen enligt gemensamhetslagstiftningen för livsmedelskontrollen i Arvika kommun och den ska ersätta den för perioden Omfattning Planen omfattar kontroll av livsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen. Förordningen beskriver ett kontrollsystem som möjliggör kontroll genom hela livsmedelskedjan. Den lokala kontrollplanen begränsas dock till kontrollsystemet för livsmedelsföretag. Planen ger en beskrivning av hur den offentliga kontrollen är organiserad i Arvika kommun, hur kontrollen genomförs, vilka strategiska inriktningar som finns för kontrollarbetet och vilka resurser som står till buds. De strategiska inriktningarna grundas på de krav som ställs på kontrollmyndigheten med hänsyn till gemensamhetslagstiftningen och den nationella lagstiftningen, på klarlagda risker i samband med de olika livsmedelsverksamheterna och på tidigare erfarenheter, information och resultat. Planeringen är gjord utifrån de befintliga resurserna inom miljöstaben. Planen gäller i sin grund för tre år, från 1 januari 2013 till och med den 31 december 2015, och i detalj för år Planens struktur och innehåll Planen innehåller de delar som föreslagits i Livsmedelsverkets vägledning om offentlig kontroll av livsmedel, en vägledning som är baserad på Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 882/2004. Den behandlar den offentliga livsmedelskontrollens organisation, samarbete, mål och de lokala resurserna. Den omfattar också de krav som ställs på kontrollmyndigheten i den nationella och gemensamma lagstiftningen. Strukturen på planen liknar i sin grund de hittills framtagna nationella planer för livsmedelskontroll som Statens livsmedelsverk tagit fram. 8(21)

9 2. Den offentliga kontrollens uppbyggnad 2.1 Inledning Den offentliga kontrollen i Sverige är inte uppbyggd på samma sätt som i de flesta andra länder inom gemenskapen. I vårt land är det kommunala självstyret en tradition i den byråkratiska strukturen medan det i de flesta andra länder finns en större möjlighet för de centrala myndigheterna att direkt, istället för indirekt, styra och leda kontrollarbetet. För ytterligare information hänvisas till den nationella planen för livsmedelskontroll. I detta kapitel redovisas behöriga myndigheter och deras samarbete samt hur detta påverkar Arvika kommun. 2.2 Livsmedelskontrollens organisation Den centrala kontrollmyndigheten i Sverige är statens livsmedelsverk. Regional kontrollmyndighet är länsstyrelsen och på kommunal nivå ska finnas en nämnd som bevakar frågor inom miljö- och hälsoskyddsområdet där livsmedelskontrollen ingår. Förutom att Livsmedelsverket ska ha den nationella bevakningen i livsmedelsfrågor åvilar det också verket att ha kontroll över vissa anläggningar. Det gäller då framförallt de större livsmedelsindustrierna och särskilt då de veterinära anläggningarna (mejerier, slakterier, styckningsanläggningar med flera.) Någon sådan verksamhet finns för närvarande inte i Arvika kommun. Länsstyrelsen har genom länsveterinären ansvaret för kontroll inom primärproduktionen. När det gäller anläggningar i övrigt har Livsmedelsverket i vissa fall gett länsveterinären uppdrag att utföra kontroll på större livsmedelsverksamheter som annars skulle kontrolleras av tjänstemän från livsmedelsverket. Länsstyrelsen har en samordnande funktion inom länet samtidigt som den också är överprövande myndighet i överklagade livsmedelsärenden. I livsmedelskedjan från jord till bord ingår också djurskydd. Sedan den 1 januari 2009 har länsstyrelserna också ansvaret för kontroll av djurskyddet. Enligt 2 st 11 Livsmedelslagen ska den nämnd som inom en kommun fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet vara behörig kontrollmyndighet på lokal nivå inom livsmedelsområdet. I Arvika kommun har Myndighetsnämnden detta ansvar. 9(21)

10 2.3 Samarbete mellan myndigheter Den nationella planen för kontroll av livsmedel från jord till bord omfattar flera olika kontrollområden och kontrollmyndigheter. För alla parter är därför en samverkan mellan olika centrala myndigheter av stor betydelse för att få kontrollen att ske smidigt och kostnadseffektivt. Detta är också ett krav i gemenskapens livsmedelslagstiftning. Samarbete ska enligt denna genomsyra hela den offentliga kontrollen och måste därför också omsättas i praktiken på alla nivåer. Samarbete med Statens Livsmedelsverk Eftersom Livsmedelsverket inte har kontrollansvaret på någon anläggning inom Arvika kommun sker inget samarbete avseende direkt kontroll vid någon specifik verksamhet. De möjligheter som finns för samarbete är framförallt genom de nationella projekt inom olika branscher som Livsmedelsverket genomför. Livsmedelsverkets avdelning Kommunstöd har utsett ett antal kontaktpersoner för de olika länen. För Värmlands del är det två personer som utgör denna kontakt mellan den centrala myndigheten och den regionala. Indirekt blir detta också en länk till kommunerna eftersom de någon gång varje år brukar medverka vid livsmedelsträffarna på länsstyrelsen. Miljöstaben medverkar i mån av resurser i det riksprojekt som varje år anordnas av livsmedelsverket och som för de lokala kontrollmyndigheternas del brukar omfatta provtagning inom vissa tillsynsområden och finansiering av analyskostnaderna. Samarbete med länsstyrelsen I Värmlands län finns sedan många år ett strukturerat och gott samarbete mellan kommunerna och länsveterinärfunktionen på länsstyrelsen. Minst två gånger per år sker gemensamma möten på länsstyrelsen då olika livsmedelsfrågor diskuteras och där planering av för länet gemensamma projekt (PIK-projekt) sker. Vid dessa möten medverkar ibland också någon av de två kontaktpersoner som Livsmedelsverket utsett för Värmlands län. Arvika kommun ingår i samarbetet Miljösamverkan Värmland. Dess syfte är att främja sambarbete och utnyttja kompetens bland kommunerna i Värmland inom Miljöbalkens tillsynsområde. Det finns dock även önskemål och vissa planer att livsmedelsfrågor ska ingå i detta samarbete. Miljösamverkan Värmland finansieras av Region Värmland, Länsstyrelsen samt av Värmlands kommuner. Samarbete på lokal nivå Inte minst på lokal nivå är det betydelsefullt med samverkan av olika slag. Det är av vikt att samverkan sker i så stor utsträckning som det är möjligt mellan olika instanser inom den egna kommunorganisationen. Det kan exempelvis gälla ärenden hos alkoholmyndigheten, räddningstjänsten eller vid prövning av bygglov eller bygganmälan. 10(21)

11 Samverkan på den lokala nivån sker oftast som en självklar del i det dagliga arbetet. En utvecklad samverkan kan bidra till en hög skyddsnivå för människors hälsa och konsumenternas intressen samtidigt som den kan innebära en förenkling för intressenten som är föremål för kontrollen. 2.4 Livsmedelskontroll i primärproduktionen Efter att gemenskapens livsmedelslagstiftning infördes i medlemsländerna år 2006 genomfördes även i Sverige en viss omstrukturering inom kontrollens uppbyggnad. Då fick länsstyrelserna uppdraget att ansvara för den offentliga kontrollen av primärproduktion och dess produkter. 2.5 Administrativa förändringar för företagen Livsmedelsverket har, liksom flera andra centrala myndigheter, fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag på hur företagens administrativa kostnader ska kunna minskas, målet var en minskning med minst 25 % innan 2010 års utgång. Med detta som utgångspunkt har flera förändringar skett. Något som på den lokala nivån påverkar livsmedelskontrollen mycket är att ett livsmedelsföretag inom detaljhandeln inte längre behöver söka godkännande innan det startar en verksamhet utan endast behöver lämna in en anmälan om registrering. Det medför att förhandsgranskning på nya livsmedelslokaler och livsmedelsverksamheter inte längre får förekomma vilket i sin tur innebär att dialog inte sker mellan livsmedelsföretagaren och kontrollmyndigheten innan en anläggning inreds och öppnas samt att endast allmän information får lämnas av kontrollmyndigheten. I övrigt ska kontrollmyndigheten hänvisa till olika branschorganisationer. Ungefär samtidigt har Plan- och bygglagstiftningen ändrats i motsatt riktning där man istället säger att besiktningar ska ske under byggtiden och genom det främjar en dialog innan en lokal färdigställs. För den enskilde företagaren kan detta lätt bli förvirrande. 3. Kontrollmetoder 3.1 Riskbaserad och behovsanpassad kontroll Offentlig livsmedelskontroll ska vara riskbaserad, utföras regelbundet och kontrollfrekvensen ska stå i proportion till riskerna i aktuell verksamhet. Hänsyn ska också tas till resultaten av livsmedelsföretagarens egenkontroll. Detta är krav enligt Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) 882/2004 och finns närmare förklarat i livsmedelsverkets vägledning om offentlig kontroll vilken är baserad på den nämnda EG-förordningen. 11(21)

12 3.2 Olika typer av kontrollmetoder EG-förordningen föreskriver att uppgifter i samband med offentlig kontroll i allmänhet ska utföras med användning av lämpliga metoder såsom till exempel: Kartläggning och övervakning Revision och inspektion Provtagning och analys Vidare ska offentlig kontroll genomföras utan förvarning, utom vid revision och liknande fall. Myndigheten ska genom ett register som regelbundet uppdateras ha övervakning och kartläggning av livsmedelsföretagen i kommunen. Revision innebär i samband med livsmedelskontroll att kontrollmyndigheten undersöker att företagen har en egenkontroll och att denna genomförs på ett metodiskt och meningsfullt sätt. Som kontrollpersonal ställer man sig frågorna: - Finns rutiner? Har livsmedelsföretagaren planerade åtgärder för att uppfylla kraven? - Följs rutinerna? Är de effektiva? - Är rutinerna ändamålsenliga? Uppfylls lagstiftningen? Vid inspektioner kontrolleras en eller flera aspekter i livsmedelskedjan för att undersöka efterlevnaden av kraven i livsmedelslagstiftningen. Det kan gälla dokumentkontroll, fysisk kontroll eller identitetskontroll. Mer detaljerat uttryckt innebär det kontroll av: - anläggningar inklusive omgivning, kontor, utrustning, maskiner, transporter, - foder och livsmedel samt av - råvaror, ingredienser, halvfabrikat, processhjälpmedel, tillsatser - material och föremål avsedda att komma i kontakt med livsmedel - rengöringsmedel, bekämpningsmedel - kontroll av märkning och presentation - avläsning av företagets mätinstrument - egna mätningar - provtagning För att erhålla en tillfredsställande livsmedelskontroll av alla delar av livsmedelskedjan bör de olika kontrollmetoderna tillämpas på varje objekt, det är dock inte alls nödvändigt att utföra dem vid samma tillfälle. 3.3 Rapporter Den behöriga myndigheten ska upprätta rapporter om den offentliga tillsynen som den har utfört. 12(21)

13 Rapporten ska innehålla uppgifter om: Kontrollens syfte Kontrollmetoder som tillämpats Resultat från kontrollen Eventuella åtgärder som företagaren ska vidta Detta sker fortlöpande i miljöstabens datahanteringssystem, Ecos. Alla kontakter med livsmedelsföretagen skrivs in fortlöpande. Åtminstone vid bristande efterlevnad ska den behöriga myndigheten lämna en kopia av denna rapport till den berörda företagaren. Miljöstaben utfärdar som regel alltid rapporter i samband med revisioner eller inspektioner av livsmedelsverksamheterna. 4. Resurser 4.1 Inledning Enligt artikel 27 punkt 1, förordning (EG) 882/2004 får medlemsländerna ta ut avgifter eller pålagor för att täcka kostnaderna för offentlig kontroll. Detta är också den metod till finansiering av kontrollen som Sverige har valt. Man bör i detta sammanhang notera att det handlar om kontroll. När det gäller rådgivning och information, som inbegrips i det vidare begreppet tillsyn och som finns krav på enligt bland annat förvaltningslagen, föreligger ingen laglig möjlighet att ta ut avgifter. Detta innebär att livsmedelstillsynen inte kan bli självfinansierande och att den delen av verksamheten som handlar om information måste finansieras via skatter. 4.2 Avgiftssystemets uppbyggnad Den lagstiftning som reglerar avgiftssystemet på nationell nivå är förordning (2006:1166) om avgift för offentlig kontroll av livsmedel. Denna förordning gäller avgifter som ska betalas för statliga myndigheters och kommunernas kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt livsmedelslagstiftningen. I denna föreskrivs att en kontrollmyndighets kostnader för offentlig kontroll enligt 11 livsmedelslagen, ska täckas av en årlig avgift. Avgiften ska betalas av livsmedelsföretagare vars verksamhet är föremål för kontroll. Avgiften ska betalas efter särskilt beslut av kontrollmyndigheten och om denna myndighet är en kommun ska avgiften fastställas av den kommunala nämnd som utför kontrollen. Grunden för beslutet ska vara en taxa fastställd av kommunfullmäktige. En sådan taxa fastställdes av kommunfullmäktige i Arvika kommun den 14 december 2009 under 288 och ändrades den 28 mars 2011 under 42. Artikel 27 punkterna 4 och 5 i Förordning (EG) 882/2004 föreskriver följande: 13(21)

14 - avgifterna får inte vara högre än de behöriga myndigheternas kostnader för kontrollen - avgiften får fastställas som schablonbelopp - avgiften ska vara riskbaserad - storleken på företagets produktion ska påverka besluten om avgifter - undantag från avgiften ska kunna göras för verksamheter som har traditionell produktion, bearbetning eller distribution - hänsyn ska tas till företag som är lokaliserade till regioner med särskilda geografiska begränsningar 4.3 Avgiftssystemets genomförande För att underlätta för kommunerna i framtagandet av taxa och beslut om avgifter för livsmedelskontroll har Livsmedelsverket utarbetat en vägledning Riskklassificering av anläggningar och beräkning av kontrolltider. Avsikten är också att vägledningen ska ge likartade avgifter för livsmedelskontroll i alla kommuner i Sverige. Den första vägledningen i detta avseende kom Vägledningen tar hänsyn till de krav som finns i EG-förordningen 882/2004 och som är redovisade under 4.2. Vidare är vägledningen uppbyggd på så sätt att livsmedelsföretagaren själv i viss mån ska kunna påverka storleken på den årliga avgiften. Den som har en väl fungerande egenkontroll och som vid myndighetens kontroll högst har ett fåtal, icke allvarliga anmärkningar, kan placeras i lägsta avgiftsgrupp. Den taxa som nu gäller i Arvika kommun omfattar dels formella bestämmelser om handläggningen och i vilka fall avgift ska tas ut, dels beslut om en timtaxa vilken fastställdes till 806 kronor. Den formella delen grundar sig på livsmedelsverkets vägledning och det förslag till taxa som lämnades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Kommunfullmäktige i Arvika har sedan beslutat att timavgiften ska indexregleras och den uppgår år 2012 till 822 kronor. I samband med registrering av en livsmedelsanläggning lämnar företagaren de uppgifter som behövs för riskklassificering av verksamheten. Dessa ligger sedan till grund för det beslut om inplacering som tas i varje enskilt fall. Besluten sker genom delegationsbeslut av handläggare. 4.4 Förhållanden som påverkar intäkterna Livsmedelsanläggningar ska enligt lagstiftningen endera godkännas eller registreras. Sedan den 1 december 2009 är det endast så kallade animaliska anläggningar (exempelvis mejerier, slakterier och charkanläggningar) som ska godkännas. För alla andra livsmedelsverksamheter gäller att de ska registreras hos kontrollmyndigheten. Vid beslut om registrering av nya anläggningar är avgiften för handläggningen kostnaden för en timmas arbete. 14(21)

15 En livsmedelsanläggning ska, från och med det år den registreras, betala en årlig avgift för livsmedelskontroll. Avgiften erläggs av den livsmedelsföretagare som var registrerad som ägare den 1 januari. Eftersom livsmedelsföretagaren genom att uppfylla livsmedelslagstiftningens krav kan få en lägre årsavgift, är det troligt att intäkterna från den årliga kontrollavgiften kommer att minska för varje år. Syftet är att varje enskild livsmedelsföretagare åtminstone inom en treårsperiod ska kunna få minst en inspektion och därmed valuta för de pengar som betalats för den årliga kontrollen. Om så inte sker ska avgiften sänkas. Livsmedelsverkets vägledning när det gäller kontrollavgifter ändrades från och med den 1 januari Då trädde en ny i kraft vilken fick stor betydelse för kommunernas tillsynsavgifter. Genom att det enligt vägledningen skulle debiteras färre antal kontrolltimmar för i stort sett alla objekt minskade i vissa kommuner intäkterna för kontrollen med upp emot 50 %. Även Arvika kommun har påverkats av detta genom att kontrollavgifterna blivit lägre. 4.5 Ekonomiska resurser för kontrollen Tidigare år har de sammanlagda intäkterna för den årliga kontrollen varit cirka kronor, för år 2013 kommer den att bli knappt kronor. Detta beror på den radikala minskning av antalet tilldelade kontrolltimmar som den nya vägledningen från Livsmedelsverket medförde. Intäkter i övrigt är avgifter för registrering av anläggningar och för uppföljande kontroller. Uppföljande kontroller ska alltid debiteras företagaren oavsett om den årliga avgiften för den enskilda verksamheten förbrukats eller inte. Ekonomiskt sett kan det därför betyda att vissa företag får högre avgifter och kontrollmyndigheten mer inkomster. Dessa har för den extra kontrollen under senaste året uppgått till knappt kronor vilket inte kompenserar de minskade intäkterna för den årliga kontrollen. 4.6 Personalresurser för kontrollen Antalet inspektörer på miljöstaben kommer år 2013 att vara 7,0 årsarbetare. Av det totala antalet avsätts 2,0 årsarbetare för livsmedelskontroll under Totalt finns i Arvika kommun cirka 250 livsmedelsanläggningar vilket innebär att det per årsarbetskraft är 125 tillsynsobjekt. De olika arbetsmoment som ingår i livsmedelstillsynen framgår av nedanstående tabell. Den visar det antal arbetstimmar som beräknas åtgå för kontrollen under år (21)

16 Tabell 1. AKTIVITET ANTAL TIMMAR Årliga kontroller ca 250 objekt (200x8 h) Uppföljande kontroller (inspektioner, provtagningar) (75x2,5 h) 187 Registrering av nya anläggningar (30x1 h) 30 Registrering av anmälan i samband med ägarbyte (10x1 h) 10 Registrering av anläggningar som enligt den förra livsmedelslagstiftningen inte omfattades av offentlig livsmedelskontroll 10 st (10x2 h) 20 Riskklassificering, nya eller ändrade verksamheter (50x2) 100 Riskklassificering enligt erfarenhetsmodulen, alla verksamheter (250x1) 250 Framställning av fakturaunderlag för årlig 24 och för extra kontrollavgift 1) Kontroll av festivaler, marknader och liknande tillställningar 65 Rådgivning och information 300 Yttranden exempelvis till polismyndigheten, alkoholmyndigheten 56 Sammanträden och planering avseende 150 livsmedelsfrågor. Registerhållning mm. Kompetensutveckling av kontrollpersonal 360 Matförgiftningar och klagomål 100 Förelägganden och förbud + första insp+ 430 uppföljande inspektioner på föreläggande [(30+10)x10h+30 h övrigt] SUMMA TIMMAR ) Endast livsmedelskontrollpersonalens tid. Övrig administration i samband med fakturering är inte medräknad. 16(21)

17 5. Livsmedelskontrollens mål och syfte 5.1 Strategiska mål De strategiska målen är gemensamma för livsmedelskontrollen i Sverige. De är av visionär karaktär och därför inte mätbara. Mål: Konsumenterna ska ha säkra livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för valet av produkt. Intressenterna ska ha tilltro till kontrollen och uppleva den som meningsfull. Kontrollverksamheten ska vara riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Myndigheterna ska ha optimal samverkan och förtroende för varandras arbete inom respektive kompetensområde. 5.2 Målens syfte Konsumenterna får säkra livsmedel och blir inte lurade. De känner trygghet i att livsmedlet är producerat på ett för dem acceptabelt sätt och de upplever att informationen om livsmedlen är tillräcklig och enkel att förstå. Intressenterna får en likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. Detta bidrar till att stärka förtroendet för deras produkter. Kontrollmyndigheten tar ett ansvar för kontroll i hela livsmedelskedjan, utnyttjar kompetenser och resurser på ett optimalt sätt samt är effektiv och professionell. Den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenter, media och företag som trovärdig. 5.3 Specifika mål Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: Livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell, Livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt, Den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig. 5.4 Krav på detaljerade mål Enligt livsmedelsverkets vägledning om offentlig kontroll bör upprättandet av en kontrollplan grundas på klarlagda risker i samband med livsmedelsverksamheten enligt modell för riskklassificering, på erfarenheter, information och 17(21)

18 tidigare resultat av livsmedelsföretagarens efterlevnad av livsmedelslagstiftningen samt på befintliga resurser för livsmedelskontroll inom verksamheten. Planens detaljnivå bör: - ange vilka revisioner, inspektioner och kontrollområden som är planerade, - ange antal prover som är planerade att analyseras, - ge varje livsmedelsföretagare möjlighet att konstatera på vilken nivå den offentliga kontrollen lagts avseende frekvens och omfattning i den grupp av verksamheter som företaget ingår. EG-förordningen 882/2004 anger att allmänheten ska ha tillgång till den behöriga myndighetens kontrollverksamhet och dess effektivitet. 5.5 Verksamhetsidé När det gäller livsmedelstillsyn har miljöstaben i Arvika kommun i uppgift att fullgöra det som åläggs kommunen enligt EG-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen inom området. Detta innebär att de strategiska och specifika målen enligt 5.1 och 5.3 även ska omsättas i Arvika kommun. Ytterst är det en fråga om att skydda människors hälsa och att främja redligheten i handeln med livsmedel. 5.6 Verksamhetsmål Detaljplanering för livsmedelskontroll: Miljöstaben har sedan många år tillbaka en årlig detaljplan som innefattar samtliga registrerade livsmedelsanläggningar i kommunen och som visar den planering av antalet revisioner, inspektioner och prover som avses för varje anläggning det aktuella året. Rutinkontroller på livsmedelsanläggningar: Utgångspunkten bör vara att samtliga livsmedelsanläggningar som betalar en årlig avgift för livsmedelskontroll ska få kontroller utförda av miljöstaben, kontroller som motsvarar den årliga avgiften. De anläggningar som betalar de högsta avgifterna bör kontrolleras först. Revisioner föranmäls men inspektioner sker som regel utan förvarning. Provtagning för analys: Prover bör tas hos livsmedelsföretag med egen beredning, bearbetning eller behandling av livsmedel för att verifiera verksamhetens egenkontroll. Minst 60 prover bör uttas för analys under år 2013, av dessa bör 40 vara livsmedelsprov och 20 vattenprov. Samtliga vatten- och livsmedelsprover som uttas i den offentliga kontrollen skickas för undersökning till laboratoriet ALcontrol i Karlstad. Övrigt: verksamhetsmål för livsmedelskontrollen i Arvika kommun i övrigt kan utläsas av tabell 1 i kapitlet (21)

19 5.7 Förhållningssätt vid uppfyllande av målen De ledord som ska utmärka all verksamhet inom Arvika kommun genomförs som ett förhållningssätt vid arbetet med att uppfylla målen. Ledorden är medborgarfokus, stolthet, resultatinriktning, öppenhet och förnyelse. Nedan anges hur implementeringen av dessa ledord kan ske vid arbete med livsmedelstillsyn. Medborgarfokus åstadkoms genom att verksamheten inriktas på att konsumenterna får säkra livsmedel och blir inte lurade. Att de känner trygghet i att livsmedlet är producerat på ett för dem acceptabelt sätt och de upplever att informationen om livsmedlen är tillräcklig och enkel att förstå. Alla klagomål på livsmedelsverksamheter som inkommer till miljöstaben följs upp genom kontroller. Ledordet uppnås också genom att intressenterna får en likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. Stolthet vinnläggs genom en god kompetensutveckling hos personal som utför offentlig kontroll samt medelst erforderliga resurser så att ett tillfredsställande arbete kan utföras. Resultatinriktning åstadkoms när alla medarbetare har en förståelse för samtliga mål och för syftet med dessa mål. Målen bör därför tas fram gemensamt med kontrollpersonalen. Gemensamma möten med all kontrollpersonal inom livsmedelområdet sker därför varje månad. Öppenhet är ett krav enligt lagstiftningen och präglar därmed livsmedelskontrollen starkt. Regler om detta finns, när det gäller allmänhetens insyn, både i artikel 7 i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) 882/2004 samt i 2 kap 1 Tryckfrihetsförordningen. Avseende parts rätt att ta del av handlingar finns krav i 16 förvaltningslagen. Förnyelse en strävan till förnyelse utvecklas liksom stolthet med hjälp av kompetensutveckling, vilket också är infört i verksamhetsplaneringen, samt genom en god resurstilldelning och en positiv inställning till arbetet. 19(21)

20 6. Verksamhetskriterier 6.1 Gemenskapens krav I de skäl som anges till Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen finns under (11) att läsa: De myndigheter som är behöriga att utföra offentlig kontroll bör uppfylla ett antal verksamhetskriterier som garanterar deras opartiskhet och effektivitet. De bör ha tillgång till tillräckligt stor, för ändamålet väl kvalificerad och erfaren personal, och lämpliga utrymmen för och lämplig utrustning för att kunna utföra sina uppgifter ordentligt. Detta har utvecklats under artikel 4 punkt 2 i förordningen. De behöriga myndigheterna ska se till: att det är en effektiv kontroll i alla led att det inte föreligger någon intressekonflikt för den personal som utför den offentliga kontrollen att de har tillgång till lämplig laboratoriekapacitet att de har tillräckligt stor och för ändamålet väl kvalificerad och erfaren personal att de har lämpliga och väl underhållna utrymmen och utrustning att de har de juridiska befogenheter som krävs att de har beredskapsplaner och är beredda att genomföra sådana planer i nödsituationer att genomföra sin del av den nationella kontrollplanen Verksamhetskriterierna fortsätter i artikelns fjärde punkt där det föreskrivs att de berörda myndigheterna ska säkerställa den offentliga kontrollens opartiskhet, kvalitet och enhetlighet på alla nivåer. De kriterier som är förtecknade i punkt 2 måste fullt ut respekteras av varje myndighet som tilldelats befogenhet att genomföra offentliga kontroller. Att kontrollen är effektiv säkerställs i Arvika kommun genom årlig planering vilken fastställs av myndighetsnämnden. Därefter sker månatliga uppföljningar på kontorsnivå samt tertiära och årliga uppföljningar till myndighetsnämnden. Vikten av att det inte ska föreligga någon intressekonflikt inom kontrollfunktioner kan inte nog poängteras. På tjänstemannanivå överlåts alltid kontroll av anläggningar till den som inte har privata kontakter, släktskap eller konflikter med en specifik anläggning, företagare eller liknande. I myndighetsnämnden finns varken ordinarie ledamöter eller ersättare som i sin profession bedriver någon form av livsmedelsverksamhet inom nämndens ansvarsområde. Om någon tjänstgörande ledamot på något sätt ändå skulle 20(21)

21 kunna vara partisk finns uttalat att denne ska gå ut ur sammanträdesrummet under både diskussion och beslut av det aktuella ärendet. För professionell laboratoriekapacitet inom livsmedelsområdet (inklusive dricksvatten) har kommunen avtal med ALcontrol i Karlstad. Kontrollpersonalen i Arvika kommun har alla lång erfarenhet av kontroll och relevant utbildning inom livsmedelsområdet. Livsmedelskontrollens personal i Arvika har ändamålsenliga utrymmen i Arvika stadshus tillsammans med övrig personal inom miljö- och hälsoskydd. Kontoret har avtal för egen leasingbil och det finns även möjlighet att hyra bil för tjänsteärenden genom den bilpool som finns för kommunens tjänstemän och politiker. Avtal finns med Wito Frys AB för tillfälliga behov av större fryskapacitet om myndighetsnämnden skulle besluta om beslag av livsmedel. Rutiner finns för kalibrering av termometrar. Kontrollpersonalen har väl utvecklad delegeringsordning som ger tjänstemännen möjlighet att enkelt fatta beslut i rutinärenden och i vissa fall vid behov av akuta åtgärder. En beredskapsplan har färdigställts och kommer under 2013 att handläggas för fastställande. Den lokala kontrollplanen är uppbyggd på den nationella samt på de vägledningar som Livsmedelsverket har gett ut. 6.2 Revision Förutom den revision som krävs enligt 9 kapitlet i Kommunallagen finns krav i artikel 4.6 kontrollförordningen (EG 882/2004) att de behöriga myndigheterna ska utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner av livsmedelskontrollen. Den behöriga myndigheten ska med beaktande av resultaten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de uppfyller målen i kontrollförordningen. Statens Livsmedelsverk har till länsstyrelsen delegerat uppgiften att revidera kommunernas livsmedelskontroll. Dessa revisioner kallas kommuninspektioner och utförs normalt med en tidsintervall på mellan 3-5 år. Arvika kommun blev föremål för sådan kommuninspektion under år 2008 och det är sannolikt att en sådan revision kommer att ske under den period som denna kontrollplan gäller. MYNDIGHETSSTABEN Miljöstaben Anders Jonasson Miljöchef Catarina Bernau Bitr. miljöchef 21(21)