Repetition i Pascal. Exemplen fac. Exemplen fac i Pascal. Exemplen fac motivering. Orginalet
|
|
- Arne Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Repetition Introduktion Repetition i Exemplen fac Orginalet I Scheme använde vi rekursion för all slags repetition. Efterom Scheme är ett funktionellt språk återsänder alla språkkonstruktioner ett värde men i (mellan-)lagras värden i variabler. Man kan alltså ha styrstrukturer som inte kräver rekursion för repetitiva beräkningar. har flera sådana och jag kommer ge exempel på hur de används. Jag använder två olika exempel som vi redan studerat både i Scheme och (define fac (if (= n 0) 1 (* n (fac (- n 1)))))) Svansrekursiv (define fac (define fac-svans (lambda (m res) (if (> m n) res (fac-svans (+ m 1) (* res m))))) (fac-svans 2 1))) DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 Exemplen fac i Exemplen fac motivering Direktkopia av den svansrekursiva Scheme-varianten FUNCTION facsvans(m, res: Integer): Integer; IF m > n THEN facsvans := res ELSE facsvans := facsvans(m + 1, res * m) fac := facsvans(2, 1) Betraktar man en trace på fac-svans eller gör en utskrift från motsvarande -program får man m res Vi ser att resultatet erhålls genom att parametrarna m och res uppdateras för varje anrop och att det som lagrats i parametern res lämnas som resultat då m passerat värdet för n. Det räcker alltså att sätta initalvärden på res och m och uppdatera dem utan extra anrop. I kan man formulera detta direkt utan rekursion. DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20
2 Repetition i while Repetition i while formellt FUNCTION fac(n : Integer) : Integer; VAR m, res : Integer; { variabler för mellanlagring} { ersätter inre funk.param.} m := 2; res := 1; { initialvärden } WHILE m <= n DO { villkoret inverterat } res := res * m; { uppdatera res } { uppdatera m } { slut på slingan } { återsänd resultatet } while (villkors-) uttryck I funktionen fac är satsen en sammansatt sats eftersom jag vill utföra mer än en sak. I WHILE-satsen kollar man om villkoret är uppfyllt innan man gör något. Skulle villkoret inte vara uppfyllt då programmet stöter på WHILE-satsen så utförs ingenting Man måste, som vid rekursion, vara noga med att se till att man kommer till en situation där villkoret inte längre är uppfyllt. Man har ingen kompilatoranalys till hjälp. Man kan tänka sig att man först vill göra något och sedan kolla om man ska göra om. stöder även detta. do sats DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 Repetition i repeat... until Repetition i repeat... until formellt VAR m, res : Integer; m := 1; res := 1; REPEAT res := res * m; UNTIL m > n; repeat sats until ; (villkors-) uttryck Man kan utan sammansatt sats sätta in flera satser mellan REPEAT och UNTIL Man utför alla satser minst en gång Man måste även här vara noga med att slutvillkoret kommer att uppfyllas Eftersom vi vet både start och slutvillkor och dessa är taljämförelser så kan vi ju faktiskt avgöra exakt hur många gånger vi ska utföra modifikationen av variablerna. Det kan vi utnyttja på två sätt: DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20
3 Repetition i for... to/downto Repetition i for... to/downto formellt VAR m, res : Integer; res := 1; FOR m := 2 TO n DO res := res * m; for (variabel-) identifierare := uttryck to downto VAR res : Integer; res := 1; FOR n := n DOWNTO 2 DO res := res * n; uttryck do sats Mindre formellt (och lättare att resonera kring): FOR variabel := startvärde TO / DOWNTO slutvärde DO sats DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 Repetition i for... to/downto formellt Rekursion kontra iteration för- och nackdelar FOR variabel := startvärde TO / DOWNTO slutvärde DO sats I FOR...TO-satsen kontrolleras att startvärdet är mindre än eller lika med slutvärdet, annars utförs ingenting Självklart tvärtom i FOR...DOWNTO-satsen Satsen utförs för varje värde, inklusive start- och slutvärdena Start och slutvärdena ska vara av samma (diskreta typ) Steget är alltid i någon mening 1 Repetition med de nu visade konstruktionerna kallas iteration Vid rekursion behöver man bara tänka på Hur vet man att man är klar? Vad gör man då? Hur tar man ett steg närmare lösningen? Vid iteration måste man tänka på allt samtidigt men Iteration är resurssnålt För att rekursion ska vara resurssnålt måste man använda ett språk som kan eliminera svansrekursion (som Scheme, ML, Haskell eller Miranda) skriva svansrekursiva program (inte alltid enkelt) Vi har nu tre olika loopkonstruktioner: 1. REPEAT... UNTIL villkor; 2. WHILE villkor DO sats; 3. FOR styrvariabel := start TO slut DO s; FOR styrvariabel := start DOWNTO slut DO s; DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20
4 Iteration exempel 2 (fib) i Scheme Iteration exempel 2 (fib) i Scheme... Rekursivt i Scheme: (define fib (if (< n 2) 1 (+ (fib (- n 1)) (fib (- n 2)))))) Svansrekursivt (define fib (define fib-inner (lambda (m f1 f2) (if (> m n) f2 (fib-inner (+ m 1) f2 (+ f1 f2))))) (fib-inner 1 0 1))) Trace av svansrekursiva varianten > (fib 5) (fib-inner 1 0 1) (fib-inner 2 1 1) (fib-inner 3 1 2) (fib-inner 4 2 3) (fib-inner 5 3 5) (fib-inner 6 5 8) 8 8 DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 Iteration exempel 2 (fib) i Iteration exempel 2 (fib) med WHILE FUNCTION inner(m, f1, f2 : Integer) : Integer; IF m > n THEN inner := f2 ELSE inner := inner(m + 1, f2, f1 + f2) fib := inner(1, 0, 1) VAR m, f1, f2, tmp : Integer; m := 1; f1 := 0; f2 := 1; WHILE m <= n DO DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20
5 Iteration exempel 2 (fib) med REPEAT Iteration exempel 2 (fib) med FOR...TO fib := inner(1, 0, 1) m := 1; f1 := 0; f2 := 1; REPEAT UNTIL m > n; VAR m, f1, f2, tmp : Integer; f1 := 0; f2 := 1; FOR m := 1 TO n DO DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 Iteration exempel 2 (fib) med FOR...DOWNTO Iteration exempel 3: iterate i newton-programmet VAR f1, f2, tmp : Integer; f1 := 0; f2 := 1; FOR n := n DOWNTO 1 DO FUNCTION iter(x, eps: Real; FUNCTION next(x:real; FUNCTION f(x:real):real):real; FUNCTION f(x: Real):Real): Real; WHILE abs(x-next(x, f)) >= eps DO x := next(x, f); iter := x DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20 DA2001 (Föreläsning 12) Datalogi 1 Hösten / 20
Repetition i Python 3. Exemplen fac. Exemplen fac motivering. Exemplen fac i Python
Repetition i Python 3 Exemplen fac Orginalet I Scheme använde vi rekursion för all slags repetition. Efterom Scheme är ett funktionellt språk återsänder alla språkkonstruktioner ett värde men i Python
Procedurer och villkor
Procedurer och villkor (define lessorequal (lambda (x y) (or (< x y) (= x y)))) (define between (lambda (x y z) (and (lessorequal x y) (lessorequal y z)))) > (between 3 4 5) #t > (between 3 2 5) #f DA2001
Procedurer och villkor. Rekursiva procedurer. Exempel: n-fakultet
Procedurer och villkor Rekursiva procedurer (define lessorequal (lambda (x y) (or (< x y) (= x y)))) (define between (lambda (x y z) (and (lessorequal x y) (lessorequal y z)))) > (between 3 4 5) #t > (between
DD1361 Programmeringsparadigm. Carina Edlund
DD1361 Programmeringsparadigm Carina Edlund carina@nada.kth.se Funktionell programmering Grundidéen med funktionell programmering är att härma matematiken och dess funktionsbegrepp. Matematiskt funktionsbegrepp
Föreläsning 9 Exempel
Föreläsning 9 Exempel Intervallhalveringsmetoden DA2001 (Föreläsning 9) Datalogi 1 Hösten 2013 1 / 24 Föreläsning 9 Exempel Intervallhalveringsmetoden Newton-Raphsons metod DA2001 (Föreläsning 9) Datalogi
Föreläsning 9 Exempel. Intervallhalveringsmetoden. Intervallhalveringsmetoden... Intervallhalveringsmetoden...
Föreläsning 9 Intervallhalveringsmetoden Intervallhalveringsmetoden Newton-Raphsons metod Mer om rekursion Tidskomplexitet Procedurabstraktion Representation Bra om ni läst följande avsnitt i AS: Procedures
Deklarationer/definitioner/specifikationer
Deklarationer/definitioner/specifikationer Konstantdefinitioner innebär att ett namn binds och sätts att referera till ett värde som beräknas vid kompileringen/interpreteringen och som under programmets
I dag: Blockstruktur, omgivningar, problemlösning
Förra gången Förra gången: Rekursiva procedurer I dag I dag: Blockstruktur, omgivningar, problemlösning (define add-1 (define add-2 (lambda (a b) (lambda (a b) (if (= a 0) (if (= a 0) b b (+ 1 (add-1 (add-2
Typsystem. Typsystem... Typsystem... Typsystem... 2 *
Typsystem Typsystem finns i alla programmeringsspråk. Avsikten med typsystem är att kontrollera att uttryck är säkra i den bemärkelsen att innebörden i operanderna är klar och inte är motsägelsefull och
Typsystem. DA2001 (Föreläsning 23) Datalogi 1 Hösten / 19
Typsystem Typsystem finns i alla programmeringsspråk. Avsikten med typsystem är att kontrollera att uttryck är säkra i den bemärkelsen att innebörden i operanderna är klar och inte är motsägelsefull och
Pythons standardbibliotek
Pythons standardbibliotek Python 3 skall, enligt standarddokumenten http://docs.python.org/py3k/library/index.html ha stöd för vissa funktioner, typer och datastrukturer Så länge man håller sig till detta
Variabler och konstanter
Variabler och konstanter Deklareras automatisk när man stoppar in data i dem. X = 7 Y = A Z = Kalle Definieras av att de har: ett namn (X) en datatyp (Integer) ett värde (t.ex. 7) Lagras i datorns minne!
FÖRELÄSNING 2, TDDC74, VT2018 BEGREPP PROBLEMLÖSNING MED HJÄLP AV FALLANALYS PROBLEMLÖSNING MED HJÄLP AV REKURSION
FÖRELÄSNING 2, TDDC74, VT2018 Begrepp och definitioner (delvis från föreläsning 1) Fallanalys som problemlösningsmetod Rekursivt fallanalys Rekursiva beskrivningar och processer de kan skapa Rekursiva
Pascal... Pascal. Pascal... Pascal...
... Programspråk uppkallat efter Blaise. Skapat av Nicolaus Wirt. Avsett för undervisning för att lära ut typbegreppet och styrstrukturer. Har fått stor spridning p.g.a. enkelhet och att kompilatorn varken
Pascal. reserverade ord fördefinierade funktioner och procedurer egendefinierade funktioner, procedurer och objekt
Programspråk uppkallat efter Blaise. Skapat av Nicolaus Wirt. Avsett för undervisning för att lära ut typbegreppet och styrstrukturer. Har fått stor spridning p.g.a. enkelhet och att kompilatorn varken
Omgivningar. Omgivningar är viktiga eftersom de avgör vilka namn som är synliga och därmed dessas innebörd och de värden som är förknippade med dem.
Omgivningar Omgivningar är viktiga eftersom de avgör vilka namn som är synliga och därmed dessas innebörd och de värden som är förknippade med dem. (define (sqrroot c) (define (fixpoint guess c eps) (define
Förra gången: Primitiva data
Förra gången: Primitiva data > 30 30 > 45.56 45.56 Variabler: > (define telnr 6000) > telnr 6000 DA2001 (Föreläsning 3) Datalogi 1 Hösten 2013 1 / 24 Förra gången: Procedurapplikation: > (+ 7900000 telnr)
BEGREPP HITTILLS FÖRELÄSNING 2 SAMMANSATTA UTTRYCK - SCHEME DATORSPRÅK
FÖRELÄSNING 2 Viss repetition av Fö1 Rekursivt fallanalys Rekursiva beskrivningar BEGREPP HITTILLS Konstant, Namn, Procedur/Funktion, LAMBDA, Parameter, Argument, Kropp, Villkor/Rekursion, Funktionsanrop,
Python. Python är, som Scheme, ett interpreterat språk men det finns kompilatorer för Python.
är, som Scheme, ett interpreterat språk men det finns kompilatorer för. När man interpreterar ett språk tillhandahåller man en interpretator som läser sats för sats och försöker tolka den. När man kompilerar
Python. Python är, som Scheme, ett interpreterat språk men det finns kompilatorer för Python.
är, som Scheme, ett interpreterat språk men det finns kompilatorer för. När man interpreterar ett språk tillhandahåller man en interpretator som läser sats för sats och försöker tolka den. När man kompilerar
Datalogi, grundkurs 1. Lösningsförslag till tentamen
Datalogi, grundkurs 1 Lösningsförslag till tentamen 10 december 2008 1. a. Man testar med typiska värden, gränsvärden och värden utanför specificerad indatavärdemängd. Helst med alla permutationer av
Sista delen av kursen
Sista delen av kursen handlar om hur program, delprogram och datatyper deklareras och vad det man åstadkommit egentligen betyder. Innehåll Syntaktisk (hur ser det ut) och semantisk (vad betyder det) beskrivning
Programspråkslingvistik. Sista delen av kursen. Ett programspråk
Sista delen av kursen Programspråkslingvistik handlar om hur program, delprogram och datatyper deklareras och vad det man åstadkommit egentligen betyder. Innehåll Syntaktisk (hur ser det ut) och semantisk
GOTO och lägen. Några saker till och lite om snabbare sortering. GOTO och lägen (3) GOTO och lägen (2)
Några saker till och lite om snabbare sortering GOTO och lägen GOTO hemskt eller ett måste? CASE enkla val över diskreta värdemängder Snabb sortering principer Snabb sortering i Scheme och Pascal QuickSort
Sista delen av kursen
Sista delen av kursen handlar om hur program, delprogram och datatyper deklareras och vad det man åstadkommit egentligen betyder. Innehåll Syntaktisk (hur ser det ut) och semantisk (vad betyder det) beskrivning
Några saker till och lite om snabbare sortering
Några saker till och lite om snabbare sortering GOTO hemskt eller ett måste? CASE enkla val över diskreta värdemängder Snabb sortering principer Snabb sortering i Scheme och Pascal QuickSort (dela städat
Exempel på ett litet Ada-program
Exempel på ett litet Ada-program -- En kommentar som beskriver något. with Ada.Text_IO; procedure Mini is -- Deklarationer. K : constant Integer := 5; X, Y : Integer; -- Körbar kod. Ada.Text_IO.Put( Utskrift
Abstraktion. Abstraktion... Abstraktion... Abstraktion...
Abstraktion Inom programmeringstekniken används två former av abstraktion dataabstraktion och programabstraktion. Dataabstraktion handlar om aggregat för att gruppera samhörande data. Programabstraktion
MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB
MMA132: Laboration 2 Matriser i MATLAB Introduktion I den här labben skall vi lära oss hur man använder matriser och vektorer i MATLAB. Det är rekommerad att du ser till att ha laborationshandledningen
Abstraktion. procedurabstraktion. DA2001 (Föreläsning 26) Datalogi 1 Hösten / 27
Abstraktion Inom programmeringstekniken används två former av abstraktion dataabstraktion och programabstraktion. Dataabstraktion handlar om aggregat för att gruppera samhörande data. Programabstraktion
Funktioner, Procedurer och Parametrar. Funktioner, Procedurer och Parametrar... Funktioner, Procedurer och Parametrar procedurspecifikation
Funktioner, Procedurer och Parametrar I delar vi upp underprogram i två grupper : Funktioner: lämnar alltid ett värde som resultat Funktionsnamnet får ett värde i funktionen genom: funktionsnamn := expr;
Multipel tilldelning. Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 6: Iteration. while-satsen. Kom ihåg. Snurror kontra rekursion
Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 6: Iteration Multipel tilldelning Helt ok att tilldela en variabel flera gånger: bruce = bruce, bruce = 7 bruce Output: 7 Som tillståndsdiagram: bruce
Imperativ programmering. Föreläsning 2
Imperativ programmering 1DL126 3p Föreläsning 2 Imperativ programmering Kännetecken för imperativa språk: Programmet består av en serie instruktioner. Olika språk har olika uppsättningar av instruktioner.
Våra enkla funktioner eller procedurer
Föreläsning 3 Våra enkla funktioner eller procedurer Programmönster 1. Repetition 2. Högre-ordningens procedurer/programmönster - Procedurer som argument - Procedurer som returnerade värden 3. Scope och
Funktionell programmering DD1361
Funktionell programmering DD1361 Tupler Två eller fler (men ändligt) antal element. Elementen kan vara av olika typer. Ex: (1,2) :: (Integer, Integer) (( 2, hejsan ), True) ::? Tupel med två element ->
Inledande matematik för I1. MVE011 läsperiod Matlab vecka 2 övningsuppgifter
Inledande matematik för I1 MVE011 läsperiod 1 010 Matlab vecka övningsuppgifter Linjära ekvationssystem Matlab har många kraftfulla redskap för att hantera matriser och därmed också linjära ekvationssystem.
Imperativ programmering. Imperativ programmering konstruktioner i Lisp. Datastrukturer (kap ) arraystruktur poststruktur
Imperativ programmering konstruktioner i Lisp Imperativ programmering I den imperativa programmeringen skriver vi program satsvist. Datastrukturer (kap.-.) aystruktur poststruktur Iterativa uttryck (avs.)
Datalogi, grundkurs 1. Lösningsförslag till tentamen
Datalogi, grundkurs 1 Lösningsförslag till tentamen 6 maj 2000 1. För att proceduren sortera ska fungera som tänkt kan den se ut på följande sätt: const min = 1; max = 3; type tal = integer; index = min..max;
SCB :-0. Uno Holmer, Chalmers, höger 2 Ex. Induktiv definition av lista. // Basfall
Rekursiva funktioner Föreläsning 10 (Weiss kap. 7) Induktion och rekursion Rekursiva funktioner och processer Weiss 7.1-3 (7.4, 7.5.3 utgår) Fibonaccital (7.3.4) Exempel: Balansering av mobil (kod se lab
Föreläsning 6: Introduktion av listor
Föreläsning 6: Introduktion av listor Med hjälp av pekare kan man bygga upp datastrukturer på olika sätt. Bland annat kan man bygga upp listor bestående av någon typ av data. Begreppet lista bör förklaras.
Datalogi, grundkurs 1
Datalogi, grundkurs 1 Tentamen 10 december 2008 konverterad till Python Hjälpmedel: Kommer att finnas i skrivsalarna, bl.a. Revised 6 Report on the Algorithmic Language Scheme och två olika s.k. Cheat
1 Iteration. 1.1 for-satsen
1 Iteration Iteration innebär en upprepning, repetition av satser. Vi har nu sett hur en villkorssats kan välja att utföra ett satsblock beroende på om ett villkor är uppfyllt, selektion. För selektion
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära
Föreläsning 3. Iteration while-satsen
Föreläsning 3 Iteration while-satsen Datatypen double I en dator kan man inte lagra hur stora eller hur små tal som helst. De enkla datatyperna, som används för att lagra tal (t.ex. int och double), har
Sökning och sortering. Sökning och sortering - definitioner. Sökning i oordnad lista. Sökning med vaktpost i oordnad lista
Sökning och sortering Sökning och sortering - definitioner Att söka efter data man lagrat undan för senare användning är vanligt Egentligen har man ingen annan anledning för att lagra undan data Har man
Datalogi, grundkurs 1
Datalogi, grundkurs 1 Fiktiv Tentamen Lösningsförslag och kommentarer 1. Lösningsförslaget nedan förutsätter ingenting om filens innehåll och är alltså mer generell än nödvändigt: alfa= ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
Sökning och sortering
Sökning och sortering Att söka efter data man lagrat undan för senare användning är vanligt Egentligen har man ingen annan anledning för att lagra undan data Har man mycket data och många sökningar måste
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället
Iteration while-satsen
Datatypen double TDA143 I1 Programmerade system Föreläsning 3 (OH-bilder 3) Iteration while-satsen Christer Carlsson I en dator kan man inte lagra hur stora eller hur små tal som helst. De enkla datatyperna,
Programmering i C, 7,5 hp
Programmering i C, 7,5 hp Föreläsning 4 VÄLKOMNA! 31 switch-satsen Antag att vi har en heltalsvariabel a som skall styra programflödet Antag vidare att a kan anta tex 5 olika värden 1,2,3,4,5 printf( Mata
Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1
Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut
Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Rekursion i C Implementation av rekursion Svansrekursion En till övning...
Föreläsning 15 Rekursion TDDD86: DALP Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer, algoritmer och programmeringsparadigm 2 november 2015 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 15.1 Innehåll
2.4. Teckensträngar och logiska uttryck
2.4. Teckensträngar och logiska uttryck I Fortran sparar man text i variabler av typen CHARACTER. För varje tecken reserveras normalt 1 byte i minnet. För att deklarera en teckenvariabel TEXT och samtidigt
Algoritmanalys. Genomsnittligen behövs n/2 jämförelser vilket är proportionellt mot n, vi säger att vi har en O(n) algoritm.
Algoritmanalys Analys av algoritmer används för att uppskatta effektivitet. Om vi t. ex. har n stycken tal lagrat i en array och vi vill linjärsöka i denna. Det betyder att vi måste leta i arrayen tills
Komponentvisa operationer,.-notation Multiplikation (*), division (/) och upphöj till (ˆ) av vektorer följer vanliga vektoralgebraiska
Matlab-föreläsning 3 (4), 17 september, 2015 Innehåll Sekvenser (från förra föreläsningen) Upprepning med for-slingor och while-slingor Villkorssatser med if - then -else - Logik Sekvenser - repetion från
Twincat: PLC Control
Dokument Förklaring Dat. Revision KI-221-003-003 Kom igång med trukturerad Text 080402 1.0 Twincat: PLC Control Kom igång med Strukturerad Text (ST) programmering 1. Kod exempel. a. Exemplen som demonstreras
Föreläsning 10 Datalogi 1 DA2001. Utskrift på skärmen. Syntax. print( Hej ) Hur är det? Hej. print( Hej,end= ) print( Hur är det? ) HejHur är det?
Föreläsning 10 Datalogi 1 DA2001 python introduktion Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer av typer Reserverade ord logiska operatorer If-sats kommentarer på skärmen print( Hej ) print( Hur är det?
Användarhandledning Version 1.2
Användarhandledning Version 1.2 Innehåll Bakgrund... 2 Börja programmera i Xtat... 3 Allmänna tips... 3 Grunderna... 3 Kommentarer i språket... 4 Variabler... 4 Matematik... 5 Arrayer... 5 på skärmen...
GPT föreläsning 8. Förra veckan: Man kan ta tiden på en sorterad teckensträng Förra gången: Problemlösning på lägre nivå kan sortera funktioner
GPT föreläsning 8 Förra veckan: Man kan ta tiden på en sorterad teckensträng Förra gången: Problemlösning på lägre nivå kan sortera funktioner Denna gång Reflektioner kring OU1 Funktioner Reflektioner
Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python
Hösten 2009 Dagens lektion Ett programmeringsspråks byggstenar Några inbyggda datatyper Styra instruktionsflödet Modulen sys 2 Ett programmeringsspråks byggstenar 3 ETT PROGRAMMERINGSSPRÅKS BYGGSTENAR
Outline. For. I istället för att följa det normala ordningen, man ändra den. I i Java får man inte göra hopp hur som helst
Outline Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning IV: while, for, do while, switch, arrayer Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 Ordning Villkorliga hopp I Normalt sett så
Tekniska Högskolan i Linköping Institutionen för Datavetenskap (IDA) Torbjörn Jonsson Plot och rekursion
Tekniska Högskolan i Linköping Institutionen för Datavetenskap (IDA) Torbjörn Jonsson 2010-11-19 Plot och rekursion I denna laboration skall du lära dig lite om hur plot i MatLab fungerar samt använda
Mer källkod. Styrstrukturer Val Slingor Operatorer Källkodsexempel med minne. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada
Mer källkod Styrstrukturer Val Slingor Operatorer Källkodsexempel med minne Erik Forslin efo@nada.kth.se Rum 1445, plan 4 på Nada 08-7909690 1 Styrstrukturer i Java En styrstruktur är något som påverkar
Idag: Dataabstraktion
Idag: Dataabstraktion Hur använder vi det vi hittills kan om Scheme för att realisera (implementera) sammansatta data? DA2001 (Föreläsning 7) Datalogi 1 Hösten 2013 1 / 16 Idag: Dataabstraktion Hur använder
Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Mikael Djurfeldt
Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316 Mikael Djurfeldt Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C Python introduktion Utskrift Inläsning Variabler Datatyp Aritmetiska operatorer Omvandling
Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp
1 Linköpings tekniska högskola Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson Tentamen i TDDC67 Funktionell programmering och Lisp och äldre kurser TDDC57 Programmering, Lisp och funktionell programmering
Deklarativ programmering
Deklarativ programmering TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 7 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2014-03-03 Deklarativ programmering Program skrivet i ett deklarativt språk logikspråk,
Deklarativ programmering
Kursens mål Deklarativ programmering Peter Dalenius petda@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 2008-02-26 redogöra för och använda reguljära uttryck använda XML för att definera
Standardfilerna Input och Output
Standardfilerna Input och Output Standardfilerna Input och Output är textfiler av typen TEXT (som bara finns för filer). Innehållet är av typen Char och filerna är strukturerade i form av rader. En sådan
Standardfilerna Input och Output. Filer... Filer... vanlig utbyggnad för ökad dynamik. Filer... filtyper
Standardfilerna Input och Output... Standardfilerna Input och Output är textfiler av typen TEXT (som bara finns för filer). Innehållet är av typen Char och filerna är strukturerade i form av rader. En
Imperativ och Funktionell Programmering i Python #TDDD73. Fredrik Heintz,
Imperativ och Funktionell Programmering i Python #TDDD73 Fredrik Heintz, IDA fredrik.heintz@liu.se @FredrikHeintz Översikt Repetition: Satser och uttryck Variabler, datatyper, synlighet och skuggning Upprepning,
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Grundläggande satser och uttryck Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 5 augusti 2014 Översikt Uttryck Litteraler Operatorer Satser Villkor Upprepning Teckenhantering
Datalogi, grundkurs 1 Övningsuppgifter i Scheme. Serafim Dahl, Carina Edlund, m.fl.
Datalogi, grundkurs 1 Övningsuppgifter i Scheme Serafim Dahl, Carina Edlund, m.fl. Hösten 2004 Datalogi, grundkurs 1, hösten 2002 1 1. Vad blir det för resultat vid beräkningen av följande Scheme-uttryck.
Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner
Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 5: Fruktbara funktioner 1 Retur-värden Funktioner kan både orsaka en effekt och returnera ett resultat. Hittills har vi ej definierat några egna funktioner
TENTAMEN TDDB53. Programmering i Ada för MI (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010
Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010 Tentamen TDDB53 TENTAMEN TDDB53 (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl 8 12 Jour: Emil Nielsen, tel 070 499 89 88 Hjälpmedel:
Lambdas. (och fler design patterns) Objekt-orienterad programmering och design (DIT952) Niklas Broberg, 2017
Lambdas (och fler design patterns) Objekt-orienterad programmering och design (DIT952) Niklas Broberg, 2017 Funktioner En funktion (i programmeringstermer) är en operation som tar ett eller flera argument,
Välkommen till. Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion. eller DOA
Välkommen till Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion eller DOA Jag: Christer Labbassar: Caroline: Johan: Agenda, före lunch Inledning om DOA-kursen Backspegel Mål Syfte Examination Om lärande
Visual Basic, en snabbgenomgång
Visual Basic, en snabbgenomgång Variabler och Datatyper En variabel är som en behållare. Olika behållare passar bra till olika saker. I Visual Basic(härefter VB) finns olika typer av behållare för olika
En villkorssats är den konstruktion som finns i C++ för att göra en selektion av två alternativa sekvenser. Formen för if satsen är
1 Villkor och styrsatser I de program vi sett tidigare har programkörning inneburit att sats efter sats utförts i den ordning de skrivits i källkoden. Vi har inte kunna ändra programmets uppförande beroende
732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Muddy cards. Slingor
732G11 Linköpings universitet 2011-02-01 1 2 3 Strukturdiagram Strukturdiagram används för att visa hur ett program fungerar. Man kan se alla val och upprepningar som sker i programmet. Består av tre (!)
FÖRELÄSNING 1 PERSONAL TDDC74 PROGRAMMERING: ABSTRAKTION OCH MODELLERING VT 2017 SYFTE EXAMINATION ORGANISATION
TDDC74 PROGRAMMERING: ABSTRAKTION OCH MODELLERING VT 2017 Jalal Maleki Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet jalal.maleki@liu.se FÖRELÄSNING 1 Introduktion till kursen Schemespråkets grunder
Föreläsning 7 Innehåll. Rekursion. Rekursiv problemlösning. Rekursiv problemlösning Mönster för rekursiv algoritm. Rekursion. Rekursivt tänkande:
Föreläsning 7 Innehåll Rekursion Rekursivt tänkande: Hur många år fyller du? Ett år mer än förra året! Rekursion Rekursiv problemlösning Binärsökning Generiska metoder Rekursiv problemlösning: Dela upp
Föreläsning 13. Rekursion
Föreläsning 13 Rekursion Rekursion En rekursiv metod är en metod som anropar sig själv. Rekursion används som alternativ till iteration. Det finns programspråk som stödjer - enbart iteration (FORTRAN)
Metodanrop - primitiva typer. Föreläsning 4. Metodanrop - referenstyper. Metodanrop - primitiva typer
Föreläsning 4 Metodanrop switch-slingor Rekursiva metoder Repetition av de första föreläsningarna Inför seminariet Nästa föreläsning Metodanrop - primitiva typer Vid metodanrop kopieras värdet av en variabel
KOMPLETTERANDE HEMTENTAMEN TDDB53
Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2003 Tentamen TDDB53 KOMPLETTERANDE HEMTENTAMEN TDDB53 Programmering i Ada för MI (MI-ADA) i mars 2003 Tentan lämnas ut 24/3
JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm
JavaScript del 3 If, Operatorer och Confirm Under förra uppgiften så kollade vi på hur användaren kan ge oss information via promt(), vi använde den informationen både för att skriva ut den och för att
Lösningsförslag. TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering. Dugga 3 (provkod TEN1), Tid: kl 14-16, Datum:
Dugga 3 (provkod TEN1), Tid: kl 14-16, Datum: 2013-03-12 Lösningsförslag Dugga 3 (provkod TEN1), Tid: kl 14-16, Datum: 2013-03- 12 Läs alla frågorna först och bestäm dig för den ordning som passar dig
TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering. Tentamen
AID-nummer: Datum: 2011-06-10 1 Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering Tentamen Fredag 10 juni
Föreläsning 5. Rekursion
Föreläsning 5 Rekursion Föreläsning 5 Algoritm Rekursion Rekursionsträd Funktionsanrop på stacken Binär sökning Problemlösning (möjliga vägar) Algoritm En algoritm är ett begränsat antal instruktioner/steg
Idag: Par och listor. Symboler. Symboler används för att uttrycka icke-numeriska data såsom namn, adress, bilregisternummer, boktitel, osv.
Idag: Par och listor Symboler Hur hanterar man icke-numeriska problem? Hur hanterar man en samling av data? Hur konstruerar man sammansatta datastrukturer? Bra om du har läst följande avsnitt i AS: Pair
F4. programmeringsteknik och Matlab
Programmeringsspråk Föreläsning 4 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer 1 Ett program är en eller flera instruktioner
Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 2: Variabler, uttryck och satser
Introduktion till programmering Föreläsning 2: Variabler, uttryck och satser 1 1 Värden De grundläggande saker som en dator manipulerar resultaten av beräkningar kallas värden Värden vi stött på: 2 och
Föreläsning 11: Rekursion
TDA 545: Objektorienterad programmering Föreläsning 11: Rekursion Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2015-2016 Idag Läsanvisning: kap 19, men bara t.o.m. sida 812 rekursion fakulteten exponentiering
Planering av ett större program, del 2 - for och listor. Linda Mannila
Planering av ett större program, del 2 - for och listor Linda Mannila 9.10.2007 Vad kan vi nu? Primitiva datatyper Tal, strängar, booleska värden Utskrift Indata Felhantering Funktioner och moduler (grunder)
Planering Programmering grundkurs HI1024 HT TIDAA
Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2016 - TIDAA Föreläsning V35 Föreläsning 1 Programmering Kurs-PM Programmeringsmiljö Hello World! Variabler printf scanf Föreläsning 2 Operatorer Tilldelning
Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering för P1, VT2014
Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering för P1, VT2014 Föreläsning 2: Styrstrukturer & Programmeringsstrategi (Kap. 3 4 i MATLAB Programming for Engineers, S. Chapman) January 21, 2014 Innehåll:
Grundkurs Programmering
HI124 Grundkurs Programmering F7b: Funktioner på djupet! A. Cajander, STH 6 1 5 42 3.14f a float char short circuit order of subexp eval. Dagens fokus = + - * / % ++ -- + - * / % & ^ > ==!= > < >=
Några inbyggda funktioner (med resultat!) Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 4: Villkor och rekursion. Modulus-operatorn.
Några inbyggda funktioner (med resultat!) Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 4: Villkor och rekursion Konverterar mellan de grundläggande typerna: >>> int("") >>> int(.999) >>> float().0
Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 4: Villkor och rekursion
Introduktion till programmering Föreläsning 4: Villkor och rekursion 1 1 Några inbyggda funktioner (med resultat!) Konverterar mellan de grundläggande typerna: >>> int("32") 32 >>> int(3.999) 3 >>> float(32)