Död men inte begraven
|
|
- Jan-Erik Persson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lunds Universitet HOS422 VT 2007 Död men inte begraven - en essä om obegravda benrester från ett koncentrationsläger Sofija Svensson Etik inom osteologi och arkeologi Elisabeth Iregren
2 Innehållsförteckning 1. Förord 3 2. Bakgrund 4 3. Metod och material 4 4. Problemformulering 5 5. Religion Judendomen om döden Judendomen om begravning Judendomen om minnesceremonier 5 6. Stutthof Dåtid under naziregimen Nutid under polska staten 7 7. Argumentation För begravning Mot begravning Sammanfattning av argument Min slutsats Förslag till lösning 12 Källförteckning 13 Bilaga 2
3 1. Förord En tidig, regnig och kall vårdag 2001, åkte jag på studieresa till Polen för att besöka koncentrationslägret Stutthof. Målet med resan var att vi skulle få se levande historia, och lära oss någonting som vi aldrig skulle glömma bort. När vi först kom dit så möttes vi av en angenäm syn. En vacker tegelbyggnad fanns strax vid ingången, och framför den en liten fontän på en grästomt. Guiden berättade för oss, att detta var precis samma syn som fångarna fått möta när de först kom dit. Det gav intrycket av att vara ett trevligt ställe, och inte alls ett dödsläger. Det som fanns kvar att se på var bara en mycket liten del av hela lägret. Nästan alla barackerna var rivna. Det enda som vittnade om att de en gång funnits där, var hundratals husgrunder. I de baracker som fanns kvar hade det gjorts en övergripande utställning om lägrets historia. Det som togs upp var allt ifrån vilka kläder de hade på sig, till hur mycket mat de fick lov att äta varje dag. Jag kommer ihåg att det var kallare i barackerna än var det var utomhus. Det kändes nästan som att alla människor som en gång varit där fortfarande fanns kvar, som om de aldrig riktigt hade lämnat Stutthof. Det satt liksom i väggarna. Känslan av att vara där var underlig, och stämningen var låg. Jag visste inte riktigt vad jag skulle ha för känslor, jag kände mig väldigt tom. Varje synintryck tog jag in och lade på minnet. Precis innan vi gick in i lägret hade vi fått varsin ros som man fick placera på ett valfritt ställe. Jag lade min vid krematoriet, eftersom jag kände att varje människa har rätten att bestämma över vad som skall hända med kroppen efter döden. Efter krematoriet, fick vi titta på gaskammaren. Den var liten. Väggarna var blåfärgade av den giftiga gasen, och man kunde urskilja klösmärken efter fingrar. Sista anhalt på vår rundvandring var ett enormt minnesmonument i sten med uthuggna, plågade ansikten. Där fanns även skelettrester tillhörande fångarna som låg synliga inne i monumentet bakom en ruta av glas. Man kunde klart urskilja delar av kranium och långa rörben. När jag har tänkt tillbaka på mitt besök i Stutthof, har jag ofta återvänt till det ovan nämnda minnesmonumentet. Det gjorde ett otroligt starkt intryck på mig, även om jag inte förstod det just då, när jag var på plats. Nu i efterhand har jag funderat på om man verkligen får visa upp människor på ett sådant sätt. 3
4 2. Bakgrund Jag kom på tanken att skriva denna essä i samband med en föreläsning som handlade om den rättsliga processen omkring utlämnandet av Levin Dombrowsky. Levin Dombrowsky var en ung judisk man som tog livet av sig i Lunds stadshäkte den 25 september Hans kropp tillföll den Anatomiska Institutionen på universitetet, och användes i undervisningssyfte. Senare ingick han i en omfattande anatomisk samling, där man hade kranium med känd ålder, tillhörighet och kön. ( ) visades utställningen Underbara Fasansfulla Människa på Kulturen i Lund, där kranium visades upp från den ovan nämnda skelettsamlingen. Levin Dombrowsky var ett av dessa kranium. Malmös Judiska Församling tog illa vid sig av detta, och begärde att skallen skulle utlämnas till dem och begravas i vigd jord. Anledning till detta, var att det anses vara ovärdigt för en död människa med judisk härkomst att vara obegravd. De paralleller jag drar mellan mitt eget arbete och Levin Dombrowsky, är den etiska aspekten av att skelettmaterial finns obegravt och till allmän beskådan. I mitt fall så handlar det dock inte om ett material som kan eller skall användas i vetenskapligt syfte. Det handlar om benrester utav fångar som kommer från ett koncentrationsläger, och som nu används som en del av en utställning. 3. Metod och material Jag har till största delen använt mig av information från internet. Jag har hämtat all fakta om lägret hur det ser ut idag från deras hemsida De datum som jag har skrivit är i huvudsak hämtade från nationalencyklopedins hemsida, bortsett från ett, som kommer från en populärvetenskaplig tidskrift. Det jag skriver om Stutthof i nutid har jag inte läst om, utan sett genom att titta på deras hemsida. Jag har skickat frågor ned till museet och bett om svar på dessa senast den 20:e februari, men idag (7:e mars) har jag inte fått något svar. Frågorna som jag har skickat ner har främst handlat om minnesmonumentet (se bilaga). Till kapitlet om religion har jag använt mig av två böcker; Judendomens kärna av Leo Baeck och Praktisk judendom av Kjell Grape. Jag har även använt mig av muntliga uppgifter från Helmer Fischbein från Malmös judiska församling. Dessa uppgifter finns även i min argumentation. 4
5 4. Problemformulering - Har individerna i monumentet blivit objektifierade? 5. Religion 5.1 Judendomen om döden Enligt judendomen är alla lika inför döden. Det görs ingen skillnad på rik eller fattig. Alla kistor ser likadana ut och det finns inga blommor med under ceremonin (muntlig uppgift F:070222). Hela kroppen skall begravas, vilket innebär att kremering inte är tillåten. Människan är skapad till guds avbild, och för judarna står människan högst bland allt som är skapat (Baeck 1982:24f). Det finns ingen himmel och inget helvete. Jordelivet ses som en förgård till resten av livet där döden markerar slutet på jordelivet. Efter det följer det eviga livet, som även betecknas som friden. Det eviga livet, eller friden, är den stora förlikningen av det jordiska, det är fritt från allt ändligt, ofullkomligt och orent (Baeck 1982:29). 5.2 Judendomen om begravning Eftersom alla människor är lika inför döden, anses det ovärdigt att vara obegravd. Det är även en psykisk påfrestning för de anhöriga att behöva vänta på att den avlidne ska jordfästas. En begravning skall helst äga rum inom 24 timmar efter det att dödsfallet inträffat. Ceremonin får dock lov att uppskjutas i vissa fall, t.ex om dödsattest saknas, om rabbinen inte kan komma fram i tid eller om dödsfallet har inträffat precis före eller under en helgdag. Om dödsfallet inträffar sent på en fredag, måste man vänta till söndagen innan en begravning får äga rum. Detta eftersom lördagen, enligt judisk tideräkning, är den sjunde dagen, då man skall vila och inte utföra något arbete (Grape 1979:55, 118f). 5.3 Judendomen om minnesceremonier Det finns två viktiga saker man kan göra för att minnas den döda; läsa en åminnelsebön, Jizkor, och hedra årsdagen för dödsfallet, Jahrzeit. Det sistnämnda inträffar enligt judisk tideräkning (Grape 1979:123). Jizkor är en bön som skall läsas fyra gånger per år i synagogan. Bönen innehåller ett löfte om att ge bidrag till ett välgörande ändamål. Om man inte vill skänka något, vilket 5
6 man inte behöver göra, måste man utelämna den del i bönen där löftet ingår. Bönen läses främst för föräldrar, men även för far- och morföräldrar, äldre, makar, barn och för vänner (Grape 1979:123). Jahrzeit har instiftats för att hålla en anhörigs död i åminnelse. Ett ljus skall tändas i synagogan eller i hemmet, och det skall brinna i 24 timmar, fram till årsdagens slut. Även på denna dagen är det brukligt att ge ett bidrag till välgörande ändamål. Man besöker även graven, och i många hem brukar man läsa några kapitel ur Mishna, en del av Talmud, eller ur Toran (Grape 1979:123). 6. Stutthof 6.1 Dåtid - under naziregimen Stutthof är ett koncentrationsläger som ligger utanför staden Gdansk i Polen. Det grundades i september 1939, på en noga utvald plats nära kusten omgett av skog och sankmarker ( ). I början var fångarna i lägret inte i huvudsak judar, utan politiska fångar från Polen, Sovjet, Norge och Danmark. Det dröjde ända fram till 1944 innan ett stort antal judar, främst kvinnor, kom till Stutthof från arbetsläger i Baltikum och från Auschwitz ( ). Livet i lägret var svårt, många sjukdomar hemsökte fångarna och svälten var väl utbredd. Även slavlikt arbete, dålig hygien och både psykiskt såväl som fysiskt våld förekom. Förutom dessa livsförödande företeelser, dog en hel del av avrättningar genom beskjutning, hängning, kvävning i gaskammare och fenolinjektioner i hjärtat ( ). Uppskattningsvis fanns det ca människor i lägret. Av dem omkom runt , och deporterades till andra läger. När de ryska trupperna började närma sig Stutthof sändes de flesta fångarna ut på dödsmarscher. De flesta dog eller avrättades under dessa långa vandringar. När lägret slutligen befriades den 9 maj 1945 fanns det endast ett hundratal personer kvar som lyckats överleva. ( ). 6
7 6.2 Nutid under polska staten Idag ägs Stutthof av den polska staten, som har gjort om lägret till ett museum där de tar emot besökare. Man kan boka en guide eller gå själv och titta på utställningen som handlar om lägrets historia, om människorna som har levt där och om deras vardagliga sysslor. Denna utställning finns att beskåda i de baracker som finns bevarade. Många skolklasser från Sverige och andra länder åker dit för att få en levande historielektion. De får då gå runt i lägret tillsammans med en guide, och sedan titta på en film inne i en biosalong som en gång byggts för underhållning av de nazister som arbetet i lägret. Det hålls en rad minnesceremonier för att hedra minnet av en rad händelser, där bland annat gamla lägerfångar deltar. Om det är öppet för allmänheten att delta har jag inga uppgifter om. Ceremonierna som hålls utförs av kristna katolska/ortodoxa präster. De har bland annat årliga julmöten, årliga befrielsemöten, årsmöten för krigets början och årliga septembermöten där det ingår en helig mässa med en biskop närvarande. Vad jag har kunnat utläsa av de bilder som visas upp på hemsidan, så finns det inga ceremonier som hålls av judiska präster. Detta är lite underligt med tanke på att det är bekräftat att det har funnits judar i lägret ( ). Förutom de ovanstående nämnda mötena, hålls det även möten för ungdomar och konferenser för att utbilda historielärare. Överlag så verkar det som att mycket pengar och tid läggs ned på att utbilda allmänheten i någon form ( ). Under somrarna så hålls det något som kallas för summer camp, där människor får vara med och arbeta med underhållandet av lägret. Man rensar bland annat ogräs och restaurerar i viss mån de byggnader och konstruktioner som finns bevarade. Allt detta för att undvika att lägret förfaller och för att hålla det i så gott skick som möjligt ( ). 7. Argumentation 7.1 För begravning Av hänsyn till den religiösa tillhörigheten, oavsett vilken det är, borde benresterna begravas. Av hänsyn till människan i största allmänhet så borde de begravas (muntlig uppgift F:070222). Att individerna som visas upp i monumentet är avlidna har ingen betydelse. De är fortfarande kvar i lägret, och om benresterna inte begravs, kommer de troligtvis alltid att ligga där. Det handlar om människor som en gång har varit fångar i 7
8 Stutthof. Antagligen skulle de, om möjligheten hade funnits, ha flytt från lägret för att söka sig till en säker plats där de kunde fortsatt sina liv som de hade innan de blev berövade sin frihet. Finns det då verkligen någon rättvisa i att de efter sin död tvingas vara kvar i lägret? I den övriga utställningen som finns att beskåda presenteras de människor som en gång har varit fångar i lägret. Det finns kartor som visar vilka länder de kom från, kläder som de en gång har gått klädda i och symboler som visade vilken grupp de tillhörde. Själva lägret i sig självt är representativt för alla de människor som dött där. Man kan besöka en operationssal, matsal, sovsal och toaletter samt badrum. Det behövs inga skelett för att visa att människor faktiskt en gång har haft sina hem där. Detta förstärks av att man på väggar kan se klotter och rivmärken efter naglar. På något ställe kan man till och med se ett stort fotografi av en man som har hängt sig. Människorna är hela tiden närvarande. 8
9 Beroende på vilket sätt man väljer att tolka benresterna, får materialet olika innebörd. Det finns en risk för att de döda ses som troféer. Precis som att den duktiga jägaren har ett älghuvud uppsatt på väggen för att visa sin skicklighet, så ligger förintelsens offer väl synliga för allmänheten som en bekräftelse på en otroligt stor bedrift (muntlig uppgift F:070222). Istället för ett bevis på människans grymhet gentemot sina medmänniskor, kan det likväl vara ett bevis på vilken stor man Hitler var. 7.2 Mot begravning Det är viktigt att allmänheten får se svart på vitt vilken grymhet som människan själv är kapabel till. Det är viktigt att benresterna får ligga kvar, så att besökarna påminns om att människan är sin absolut största fiende. Vi måste dessutom ta lärdom av det som har hänt, så att vi aktivt kan förhindra att det någonsin händer igen! Utbildningen av allmänheten är nödvändig, eftersom det är den som i en demokrati väljer vem som skall leda folket. Skelettresterna är representanter för fångarna. De som en gång har försökt överleva, men misslyckats. Det finns idag levande historiekällor som berättar om livet i koncentrationslägrena, och dessa utgör en viktig del av utbildningen av allmänheten. Följaktligen borde det även finnas historiekällor som inte kan tala för sig själva, utan som får den betydelse man tillskriver dem personligen. Eftersom förintelsen ligger så nära vår egen tid, men ändå tillhör historien, så har den en enorm genomslagskraft. Det är lättare att för oss att relatera till något som hände under 1900-talets början, än till något som hände på exempelvis 1700-talet. Effekten av att visa upp människorester är utan tvekan stark. När man står inför monumentet är man tvingad till att bearbeta de känslor som uppkommer inombords. Man tar automatiskt ställning till om man tycker förintelsen är fel eller inte. Här är benresterna otroligt viktiga, eftersom människan är empatisk av naturen. Vi har förmågan att känna det andra människor känner eller en gång har känt. Man kan lättare leva sig in i fångarnas situation om man får se dem. De kan möjligtvis placeras ut på de platser i lägret som man nyligen har besökt. Skeletten ger uppenbarligen liv till lägret, på ett sådant sätt som inte är troligt om de inte fanns. Har man tvivlat på att förintelsen någonsin ägt rum, så gör man måhända inte det längre om man får se de individer som har omkommit i verkligheten, och inte bara på bild. 9
10 Namnen på individerna i monumentet känner man inte till. Inte heller deras nationella tillhörighet, religion, ålder eller kön. Det finns inga anhöriga, vad man vet, som kan ta illa vid sig av att deras släktingar inte är begravda (muntlig uppgift F:070222). Deras anonymitet gör dem till representanter för alla fångar, inte enbart för dem i Stutthof, utan för dem i alla former av läger som har funnits. Deras icke-existerande identitet stämmer väl överens med den som förekom i koncentrationslägrena. Man blev berövad på sina tillhörigheter, sitt namn och med detta även sina släktingar och rötter. Man upphörde att existera som person, istället blev man blev ett nummer i ett register. 7.3 Sammanfattning av argument Som religionen säger så görs det ingen skillnad på människor. Alla är lika inför döden. Är det då rätt att de som har överlevt förintelsen skall begravas enligt traditionen, medan de som inte har överlevt skall föregå som ett exempel på någonting genom att efter sin död exponeras. Om det nu är etiskt rätt att visa upp de individer i monumentet som en påminnelse till allmänheten, varför görs inte detta då i en större utsträckning? Det finns många etniska grupper som har blivit förföljda precis som judarna, varför visas inte deras offer upp på ett liknande sätt? Förutsättningen att det finns en tro på ett liv efter döden är en anledning till varför den avlidnes rätt till sin kropp bör respekteras (Petersson 1995:15). Som jag nämnt tidigare så 10
11 ser judarna jordelivet som en förgård till det eviga livet, som infinner sig först efter döden. En sak som dock talar emot att en begravning borde ske, är regeln om att judarna inte får lov att kremeras. Efter att jag har studerat fotot av benresterna, kan jag konstatera att ungefär hälften av de ben som visas upp är brända. Döden innebär rent vetenskapligt att medvetandet och alla kroppsliga funktioner upphör. Detta betyder att människoresterna inte har någon vilja som man kan begära respekt för (Petersson 1995:14). Detta omkullkastar religionens sätt att se på människans andliga liv. Beroende på vilken utgångspunkt man har så är det ett faktum att man kommer fram till två olika slutsatser. Frågan är vilken som är korrekt. Om man ser till det lidande som individerna har utsatts för, så är det mer etiskt rätt att gå enligt den religiösa aspekten. Om man ser till värdet av utbildning och påminnelse för allmänheten, så är det den vetenskapliga aspekten som är viktig. 8. Min slutsats Efter att ha arbetat med detta i en månad, anser jag att benresterna utan tvekan är objektifierade. Detta, eftersom de är en del av en utställning på ett museum, där allting har blivit ett objekt. Att benresterna ingår i ett minnesmonument har ingen betydelse. De ligger väl synliga för allmänheten att beskåda, och man kan klart och tydligt se att de är rester av människor. Det är inte rättvist mot varken de individer som benresterna tillhör, eller mot alla de som har överlevt att låta dem exponeras. Enligt min mening så finns det ingen anledning att på detta sätt påminna människor om förintelsen och dess offer. Kanske är det så i detta fallet att den konstnärliga friheten har fått gå före människans frid i graven? Låt de som berättar om sina upplevelser i koncentrationsläger få vara de som har överlevt. Det är viktigt att de får möjligheten att berätta, eftersom de är sina egna röster. Skelettdelarna har inga röster, och det finns ingen som kan berätta åt dem. De får den betydelse som vi själva ger dem, det är upp till var och en att göra sin egen tolkning. Detta behöver dock inte vara något negativt, men det passar sig bättre när det gäller text eller bild. Något man inte får glömma bort här, är att de en gång har varit människor med känslor. 11
12 9. Förslag till lösning Mitt förslag på en lösning till detta problem som jag har diskuterat, är att benresterna skall begravas. Ge dem den värdiga begravning under mark som de förtjänar, och låt istället minnesmonumentet i sig självt få bli en representant för de avlidna. Med detta förslag så följer det dock ytterligare ett problem; enligt vilken religion skall man begrava dem? Detta kan inte jag svara på, men om man samarbetar från olika håll, måste det komma fram en bra lösning på även detta. Som jag har nämnt tidigare så vet man inte vilka individerna i monumentet var. Deras nära och kära har kanske överlevt, men man vet tyvärr inte vilka de är. Dessa människor kommer någon gång också att kallas till livet efter detta, och varför då inte låta dem förenas där? Detta kräver dock att benresterna är begravda. 12
13 Källförteckning Internet , Litteratur Baeck, Leo Judendomens kärna, Hillelförlaget, Stockholm Grape, Kjell Praktisk judendom, Hillelförlaget, Stockholm Petersson, Björn Forskningstillgänglighet kontra pietet: Etiska problem i samband med undersökningar av uppgrävda människoben, I Adams Barn, Red. Iregren, Elisabeth & Redin, Lars. Institute of Archaeology Report Series no.55.. Lund Samtal Helmer Fischbein, Malmös judiska församling
14 Bilaga Frågor till muséet - vem är ansvarig för utställningen - varför vill man bevara Stutthof - vem är ansvarig för monumentet var har man hittat benen hur kom man på idén med att göra monumentet är det en viktig del av utställningen - varför begraver/begravde man inte benen istället - har monumentet väckt någon debatt om ja, berätta lite om nej, varför inte - kan monumentet i sig självt ses som en begravningsplats/minneslund - vad har reaktionerna på besökare varit som har sett monumentet - vilket syfte har benresterna har de blivit objektifierade vad representerar de 14
De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.
De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer
Livets slut. Begravning
Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut
Mitt arbetshäfte om religion.
Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
Judendom introduktion
Judendom introduktion Film! Judendomen Judendomen är en monoteistisk, abrahamitisk religion och räknas som en av världens äldsta religioner. Judendomen ligger som grund för både kristendomen och islam.
Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam
Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de
Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.
Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan
Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män
Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.
Man kan sjunga t.ex. en av följande psalmer: 240, 242, 244, 521 eller 522. Inledande välsignelse och växelhälsning
C. Gravläggning Detta formulär kan användas när gravläggningen inte sker på samma ort som jordfästningen. ormuläret kan användas också vid nedläggning av urna och i tillämpliga delar då man har en välsignelse
E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.
E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.
Repatriering på gott och ont : debatt om utlämning av benmaterial Berggren, Åsa Fornvännen 2005(100):4, s. [281]-283
Repatriering på gott och ont : debatt om utlämning av benmaterial Berggren, Åsa Fornvännen 2005(100):4, s. [281]-283 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2005_281 Ingår i: samla.raa.se Debatt Repatriering
Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Bilaga 2. Vigselordning
. Vigselordning I denna bilaga visas hur vigselordningen i praktiken utformas i enlighet med de föreslagna anvisningarna enligt bilaga 1. Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan
Judendom - lektionsuppgift
GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.
DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11
DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens
Judendomen. Abraham judarnas stamfader
Klagomuren eller Västra muren i Jerusalem är judendomens viktigaste plats. Muren är det enda som återstår av det gamla templet som förstördes av romarna 70.e.Kr. Abraham judarnas stamfader Judarnas historia
November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28
1 Tunadalskyrkan 14 09 07 Friheten i Kristus Mark 2:23-28 I en av våra psalmer sjunger vi om att Friheten sträcker ut sin hand, Och för att beskriva friheten används många olika ord: kärlek, att komma
Gud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen
Gud rör vid oss Dop och nattvard Nr 8 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet Dop och nattvard är heliga handlingar och synliga tecken på att Gud kommer oss till mötes och rör vid oss. DOPET Både barn
Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna,
Westlings Begravningsbyrå, Fondkistan i Eskilstuna kan göra döds och tackannonser i alla de större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt. Ni kan där
Ordning för dopgudstjänst
Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att
ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Se, jag gör allting nytt.
Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.
Dopgudstjänst SAMLING
Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att
A. När en närstående har dött
A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit
Om livet, Jesus och gemenskap
#Lärjunge Om livet, Jesus och gemenskap Barnhäfte Frälsningsarméns Programkontor 2018 #Lärjunge En lärjunge är en person som tror på Jesus och vill ha honom som sin förebild. Du kan vara en lärjunge till
1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning
D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt
STUDIEBESÖK TILL AUSCHWITZ. Något väldigt hemskt. Grått, kallt och blött. Större förståelse. Det finns inte ett ordförråd
Tankar och funderingar innan besöket STUDIEBESÖK TILL AUSCHWITZ Texten har författats av Terese Ekfors Alla bilder har tagits av Antti Laato Studiebesök 31.8. 2004 Jag finner det svdrt att föreställa mig
8. Att åldras i Sverige
Foto: Colourbox 8. Att åldras i Sverige Innehåll Åldrande Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 167 Åldrande Människor lever länge i
Bikt och bot Anvisningar
Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.
Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen
1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta
Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.
DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. Syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
Att ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
att lämna svåra besked
att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom
Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.
Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet
När någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna.
När någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna. Vad händer nu? När en människa dör på ett sjukhus ska en läkare besöka den som dött, för att bekräfta dödsfallet. Personalen gör sedan
Ett andligt liv i frihet.
Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. År 2013 Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. Foto: Tobias Lindberg Eva Söderström Konstnär, Religionsvetare Kulturvetare Mobil +46 (0)70-686
16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus
16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över
LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.
Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. 2 Skriv och berätta om vad du kan, vad du vill och om annat som finns i ditt inre rum. Jag är rädd (sidan 4) 1 Läs sidan 4.
Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.
Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.
BORGERLIG BEGRAVNING HELT EFTER DINA PERSONLIGA ÖNSKEMÅL
BORGERLIG BEGRAVNING HELT EFTER DINA PERSONLIGA ÖNSKEMÅL BEGRAVNINGEN ÄR DET SISTA AVSKEDET Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en borgerlig
Lille prinsen ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSEFRÅGOR: ANTOINE DE SAINT-EXUPÉRY ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Y VILJA ORDLISTA filosofiskt lagd (förordet) tänka mycket, vilja förstå saker perspektiv (förordet) här: se saker på ett nytt/annat sätt byte (s 10, rad 2) djur som vilda djur
AVTRYCK. Tid, ting, minne
AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
B. På årsdagen av dopet
B. På årsdagen av dopet På årsdagen av dopet kan man hålla andakt. Detta formulär kan i tillämpad form användas också i sådana situationer, där dopets betydelse betonas, t.ex. på läger vid andra församlingstillställningar.
Vargens rätt i samhället
Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,
Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!
Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi
1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.
Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen
Byggt på Löften Av: Johannes Djerf
Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett
Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ
Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska Publikationer från Evangelisk-lutherska
21 e trefaldighet. Psalmer ur reformationshäftet: 18, 1, 20, 24, 19 Texter: 5 Mos 24:17-22, Jak 2:1-8, Luk 6:27-36
1/5 21 e trefaldighet Dagens bön: Käre Fader, påminn oss om vårt ansvar i samhället och världen. Ge oss vilja och förmåga att verka för bröd och arbete åt alla, för rättvisa, frihet och fred. I Jesu namn.
BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet
6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att
5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17
1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld
Döden är något naturligt.
Döden är något naturligt. För en buddhist är döden något naturligt.om man förstår att allting förändras och att förändringen tillhör livet. Ja då blir livet mycket lättare. Det finns många meditations
Önskelistan. Namn. Personnummer
Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn
Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling
Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING Vigselgudstjänst i Grytnäs församling Några ord på vägen Vi gläds mer er i era vigselplaner och vi tycker det är särskilt roligt att ni planerar att gifta er i Grytnäs
Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt
697 Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30
Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt
Religiösa byggnader i Malmö
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Religiösa byggnader i Malmö Malmö Synagoga Övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Judiska Församlingen
Min sista vilja. Följande önskemål gäller mig och jag önskar att Ni respekterar det i sin helhet
Min sista vilja Följande önskemål gäller mig och jag önskar att Ni respekterar det i sin helhet Samtliga förnamn Efternamn Tilltalsnamn Personnummer Folbokföringsadress Postnummer Ort Medlem i Svenska
Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål
Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Begravningen är det sista avskedet. Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en
Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR
Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem
11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2
1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket
ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê=
Stadsmuseiförvaltningen ==páç=n=erf OMMSJMQJMS ëí~çëãìëéáñ êî~äíåáåöéåë= êáâíäáåàéê=ñ ê=íáääî~ê~j í~ö~åçé=~î=ã åëâäáö~= âî~êäéîçê= Bakgrund Frågan om hur mänskliga kvarlevor som framkommit i samband med
Extramaterial till Boken om SO 1-3
EXTRAMATERIAL Extramaterial till Boken om SO 1-3 Det här extramaterialet innehåller korsord som tränar samhällsvetenskapliga begrepp. Materialet består av korsord med begrepp kopplade till kapitlen i grundboken
HIP2BERLINRESA 7 april 2011
7 april 2011 Mellan den 29 mars och den 1 april reste HiP2 till Berlin. Medföljande lärare var Bengt Nilson och Håkan Danielsson. Henrik Rosengren, som är hipparnas lärare på universitetet, var också med
Till mitt minne. En vägledning till mina efterlevande. Rörsjöstadens begravningsbyrå 040-230043
Till mitt minne En vägledning till mina efterlevande Mina önskemål Att fylla i detta dokument är kanske i första hand en omtanke om dina anhöriga. För att inte lämna dem i osäkerhet den dag då du inte
Andra eukaristiska bönen 633
Andra eukaristiska bönen 633 att vi som får del av Kristi kropp och blod må församlas till ett av den helige Ande. Herre, kom ihåg din kyrka som är utbredd över hela jorden, och fullkomna henne i kärleken
Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla
Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus
4 texter om Dopet. Gudstjänster 27 maj-17 juni. Equmeniakyrkan Fiskebäck
4 texter om Dopet Gudstjänster 27 maj-17 juni Equmeniakyrkan Fiskebäck Söndag 27 maj Vattnet som skiljer och förenar Predikan: Peter Baric Text: Mark 16:15-16 Apg 16:25-34 Han sade till dem: Gå ut överallt
Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof
Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.
vad är buddhismen? MEMENTO
Vad är buddhismen? För cirka 2500 år sedan i Indien nådde Siddharta Gautama under djup meditation upplysning och blev en Buddha. Det var grunden för buddhismen. Till skillnad från andra världsreligioner
MÖTET. Världens döttrar
Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.
Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim.
ISLAM Historia Muslim Den som tillhör islam kallas för muslim. Koranen Helig bok inom islam. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-ouran som betyder läsning. Koranens kapitel kallas suror. Det
UPPSTÅNDELSEN & LIVET
UPPSTÅNDELSEN & LIVET JESUS SADE: JAG ÄR UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET. DEN SOM TROR PÅ MIG SKALL LEVA OM HAN ÄN DÖR, OCH VAR OCH EN SOM LEVER OCH TROR PÅ MIG SKALL ALDRIG NÅGONSIN DÖ. TROR DU DETTA? JOH. 11:25-26
Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf
Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade
GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.
Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh
Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material
Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige
Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan
Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT
Religiösa byggnader i Malmö
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Religiösa byggnader i Malmö Västra Skrävlinge kyrka Övningar för elever Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Västra Skrävlinge kyrka
MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA
MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som
Bibeln för barn presenterar. Berättelse 54 av 60
Bibeln för barn presenterar Den första påsken Skriven av: Edward Hughes Illustrerad av: Janie Forest Översatt av: Christian Lingua Bearbetad av: Lyn Doerksen Berättelse 54 av 60 Svenska Licens: Du har
Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se
10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Syfte Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Uppsala universitet VT17, grundlärarprogrammet f-3, religion. Lektionsplanering Ämne: Religion Årskurs: 3 Lgr 11 Syfte Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
Jesus är sannerligen uppstånden! Tre argument för att Jesus lever idag
Jesus är sannerligen uppstånden! Tre argument för att Jesus lever idag 1 Kor. 15:12-22 Men om det nu förkunnas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er säga att det inte finns någon
GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N
GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,
Hur kom det sig att folket litade på Hitler?
Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,
omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet
DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.
På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.
Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...
LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars!
19 OKTOBER 2012 LARS ENARSON 60 VAR MED OCH GE LARS EN SKRIVAR- STUGA! Lars blir äldre - han fyller 60 inom kort, men arbetar fortfarande intensivt. Han reser, predikar och undervisar, själavårdar, gör
Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.
DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma
Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om
Min önskan Att fylla i dokumentet är kanske i första hand en omtanke om anhöriga och vänner. Att inte lämna dem i osäkerhet den dag då du inte längre kan ge uttryck för din önskan själv. I vissa frågor
Nya vänner ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARIA BURMAN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA BURMAN ORDFÖRSTÅELSE halt (s 3, rad 1), isigt, lätt att glida och ramla mellanmål (s 5, rad 7), något lätt att äta, frukt till exempel stukat (s 7, rad 9), gått snett med,
Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.
DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror