Aktivitet 4. Utveckla modell för samarbete och gemensam revision mellan fylke/landsting och primärkommuner eller mellan primärkommuner. 1.
|
|
- Göran Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aktivitet 4 Utveckla modell för samarbete och gemensam revision mellan fylke/landsting och primärkommuner eller mellan primärkommuner 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Denna PM är ett resultat av aktivitet 4 inom ett interregionalt samarbetsprojekt avseende kommunal revision. Aktiviteten avser samverkan mellan kommuner och landsting kring revision. Syftet med projektet beskrivs i ansökan på följande sätt; Klarlägga förutsättningarna för och om möjligt göra försök med ett institutionaliserat samarbete mellan kommuners (inklusive landstings) revisorer för att planera och genomföra gemensamma revisionsprojekt, upphandling och/eller anställning av sakkunniga, genomförande av utbildning och informationsinhämtning etc. I ansökan beskrivs den förväntade nyttan och målen; Öka utbytet av de anslag som medborgarna i respektive kommun genom fullmäktige avsätter för revision av den kommunala verksamheten. Utbytet förväntas öka genom gemensam upphandling/anställning av yrkesrevisorer, att kostnader delas vid samtidig och gemensam granskning av viss verksamhet, t ex äldreomsorg, i de samarbetande kommunerna samt vid andra gemensamt genomförda aktiviteter såsom utbildning, informationsinhämtning etc. Det ökade utbytet torde bli mest pågligt i små och medelstora kommuner där revisionsanslaget beloppsmässigt är förhållandevis litet. De bättre förutsättningar för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av revisionen som skapas genom samarbete mellan deltagande kommuners och landstings revisorer ökar också revisionens förmåga att fungera som ett kommunaldemokratiskt instrument, d v s ökar förmågan att ge kommunens och
2 landstingets medborgare kunskap om hur det demokratiska uppdraget från dem sköts. 1.2 Genomförande Underlagen till denna PM har inhämtats med stöd av intervjuer av ledande tjänstemän verksamma inom den norska distriktsrevisionen samt genom dokumentstudier. Aktivitetsansvarig har varit Bo Basun, revisionschef i Landstinget Västernorrland. Företrädare för kontrollutvalgen i de tre fylken som deltar i projektet har i samband med utbildningar och konferenser bidragit med värdefulla synpunkter och iakttagelser i fråga erfarenheterna av distriktsrevision. År 2004 genomfördes i Sverige en utredning om den kommunala revisionen i syfte att stärka de förtroendevalda revisorernas ställning. En del av utredningen behandlar frågan om kommunernas samverkan kring revision. Med hänvisning till utredningens resultat och övervägande har en kommunalrättslig utredning i denna del inte bedömts vara nödvändig. 2. Behovet av samverkan kring kommunal revision 2.1 Utvecklingen i Norge I Norge har viktiga grunddag i dagens kommunala revision formats av erfarenheterna från krigsårens ockupation 1940-talet då revisionen var statlig och underlagd inrikesdepartementet. Den positiva värderingen av revisionen under denna tid anses bero på att revisionen var helt självständig i förhållande till kommunerna. Ett förslag till lagändring 1946 syftade till en fortsatt stark statligt inflytande men istället kom bestämmelser om distriktsrevision samt en reglering av statens tillsyn över revisionen. Den norska statens inflytande över den kommunala revisionen har fortsättningsvis varit betydande även om kommunrevisionen enligt gällande regelverk är kommunestyrets 1 eget kontrollorgan. Det statliga inflytandet understryks av att statsmakten har förbehållit sig rätten att utforma instruktioner och anvisningar för kommunrevisorns arbete och ansvar. Att välja distriktsrevision som organisationsform var i början särskilt vanligt bland mindre kommuner medan större kommuner och fylken oftare valde att bilda egna revisionskontor. Distriktsrevision är ur den norska kommunallagens perspektiv ett eget rättssubjekt men ses ändå som likvärdig med egenproduktion för de deltagande kommunerna. 1 Kommunestyret motsvaras i Sverige av kommunfullmäktige
3 Det har därför inte ansetts nödvändigt att upphandla revision, d v s utsätta distriktsrevisionen för konkurrens. De vanligaste motiven för bildandet av distriktsrevisioner var följande; små kommuner saknar ekonomiska möjligheter att anställa egna yrkesrevisorer utvecklingen inom kommunerna ställer krav på specialistkompetens det finns stora behov av samverkan Under 1990-talet har ett stort antal distriktsrevisionsenheter slagits samman till större enheter. Det fanns i början av perioden över 200 distriktsrevisioner vilket kan jämföras med ca 85 enheter Enheternas omfattning i fråga om antal ingående kommuner och fylken varierar. Det finns distriktsrevisioner som omfattar upp till 18 kommuner men också enheter som enbart reviderar ett fylke. Antalet anställda inom distriktsrevisionen varierar allt från två anställda upp till ett 80-tal personer. Fram till 2003 fanns ett 80-tal distriktsrevisioner som svarade för revisionen i cirka 450 kommuner och två fylken. Övriga fylkeskommuner och de åtta största kommunerna hade vid samma tidpunkt eget revisionskontor (ca 25 kontor). En orsak till att antalet distriktsrevisioner under 1990-talet minskade i antal och att varje enhet därmed fick ansvar för fler kommuner var en strävan att ge revisionen möjlighet att utvikle expertise og styrke det faglige miljöet. Under perioden fram till 1993 var yrkesrevisorerna antingen som anställda av kommun/fylke eller av en distriktsrevision de som svarade för all kommunal revision. Någon förtroendevalda revisorer fanns inte och kommunerna/fylkena kunde inte anlita privata revisorer (revisionsföretag) annat än i särskilda fall. Efter en förändring i den norska kommunlagen1993 är alla kommuner och fylkeskommuner skyldiga att inrätta kontrollutvalg. Kontrollutvalgen utses av kommunestyret eller fylkestinget. Medlemmarna/ledamöterna i kontrollutvalgen är alltså politiker och kan därmed sägas motsvara de i Sverige förtroendevalda revisorerna. För närvarande finns cirka 500 kontrollutvalg. Kontrollutvalgen och distriktsrevisionen respektive de egna revisionskontoren har mellan 1993 och 2004 varit sidoordnade organ med rätt att genomföra revision av kommuner och fylkeskommuner. Den kommunala revisionen i Norge har jämfört med svenska förhållanden relativt sett mera resurser även om uppgiftssammansättningen i respektive revision inte är helt jämförbar.
4 2.2 Utvecklingen i Sverige Kommunal revision i Sverige har i många avseende formats av Svenska kommunförbundets organisatoriska föregångare Svenska stadsförbundet och Landskommunernas förbund som i slutet på 1930-talet erbjöd sina medlemmar revisorer och konsulenter för budget, bokslut och revision. Vid denna tid sköttes kommunernas angelägenheter i stort sett av de förtroendevalda som ofta saknade tillgång till egna tjänstemän. Det fanns därför ett behov av kvalificerade tjänster inom ekonomi och revision. Efter olika organisatoriska förändringar bildades Svenska kommunförbundet i slutet av 1960-talet och några år senare en särskild revisionsavdelning. Till skillnad från andra delar av förbundet finansierades revisionsavdelningens verksamhet via direkta avgifter från kommunerna. Kommunförbundets revisionsavdelning verkade i huvudsak i små och medelstora kommuner. De större kommunerna och landstingen hade i allmänhet egna revisionskontor. I början på 90-talet ombildades revisionsavdelningen till ett aktiebolag, Komrev AB, med Svenska kommunförbundet som ägare. Detta företag överläts 1998 till Öhrling, Coopers & Lybrand som är ett privatägt revisionsföretag med motiveringen att förbundet inte skulle driva ett eget företag när det fanns en fungerande marknad för revisionstjänster. Komrev har historiskt sett verkat som en svensk motsvarighet till den norska distriktsrevisionen med skiljer sig organisatoriskt genom att vara ett rikstäckande företag. En annan viktig skillnad jämfört med situationen i Norge har varit att yrkesrevisorer i Sverige arbetar på uppdrag av kommunernas förtroendevalda revisorer som har det formella och faktiska ansvaret för revisionen. Genom förändringarna i den norska kommunallagen så har kontrollutvalgen fr o m ett ansvar som motsvarar de förtroendevalda revisorerna i Sverige. Under de år Komrev ägdes av Svenska kommunförbundet svarade man, tillsammans med företrädare för de större kommunerna och landstingen, för utvecklingen av revisionsarbetet och även för samverkan i olika avseenden. Ett exempel på konkreta resultat av denna samverkan är t ex framtagandet av skriften God revisionssed som första gången publicerades Den goda seden är ett komplement till den svenska lagstiftningen kring kommunal revision. Under den långa tidsperiod när Svenska kommunförbundets revisionsavdelning/komrev svarade för revisionen i flertalet kommuner genomfördes årligen länsvisa konferenser i syfte att medverka till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för förtroendevalda revisorer.
5 Andra exempel på samverkan var att Komrev tog ofta initiativ till gemensamma granskningsuppdrag i näraliggande kommuner. Motivet för detta var både att den medgav intressanta jämförelser men också det innebar ett bättre resursutnyttjande. Dagens samverkan är i stort sett densamma som tidigare. Marknadens revisionsföretag bjuder regelbundet in förtroendevalda revisorer till seminariedagar och länsvisa konferenser. Andra viktiga aktörer är den revisionsenhet som finns inom förbundet Sveriges kommuner och landsting och STAREV. Det finns också flera nätverk som organiserar förtroendevalda revisorer i syfte underlätta gemensam fortbildning men också till konkret samverkan i granskningsarbetet. En svårighet är att små och mindre kommuner har begränsade resurser för revision vilket i kombination med höga krav från lagstiftarens sida innebär att kvaliteten i granskningsarbetet blir lidande. Många kommuner har inte resurser för att granska all verksamhet årligen och än mindre för att genomföra kvalificerad förvaltningsrevision. I Väst-Sverige har fem mindre kommuner genom ett särskilt avtal bildat SAMREV kommuner i revisionssamverkan. Syftet är enligt utredningen att uppnå en ökad effektivitet i revisionsarbetet, att skapa bättre förutsättningar för samverkan i revisionsfrågor, att begränsa kostnaderna för sakkunnigt biträde samt att höja beställarkompetensen. SAMREV innebär också gemensam finansiering av en sakkunnig. Denne är anställd av en av kommunerna men biträder även de förtroendevalda revisorerna i de fyra andra kommuner som avtalat omfattar. 3. Kort beskrivning av norsk distriktsrevision och de interkommunala sällskapen (IKS) Den 1 juli 2004 förändrades förutsättningarna för revisionen av norska kommuner och fylken. Förutom att kontrollutvalgen har fått utökade uppgifter och ett tydligare ansvar för den kommunala revisionen medger det nya regelverket att privata revisorer (revisionsföretag) reviderar kommuner och fylken. Genom att tillåta privata revisionsföretag att verka som yrkesrevisorer/sakkunniga inom kommunsektorn skapas förutsättningar för en konkurrensutsättning av den kommunala revisionen. Kontrollutvalgen har med den nya lagstiftningen fått en beställarroll och är nu det överordnade organet som avgör vad som skall granskas. Yrkesrevisorerna har, oavsett organisationsform, nu en mera begränsad operativ roll. Det är fortsatt yrkesrevisorerna som svarar för den faktiska revisionen. Kommuner och fylken är skyldiga att tillse att kontrollutvalgen har det administrativa stöd de behöver i form av en särskild sekreteriatsfunktion. Denna stödjande funktion kan organiseras på flera sätt och
6 kontrollutvalgen kan ha egna anställda eller samverka med andra kommuner och fylken. Det är med andra ord möjligt för kontrollutvalgen att samarbeta kring sekreterarfunktionen genom att bilda interkommunala sällskap (IKS) eller på avtalsbasis i ett s k interkommunalt samarbete. Den kommunala revisionen kan som framgått organiseras på tre olika sätt; eget revisionskontor, interkommunala sällskap (IKS) eller med stöd av privata revisorer (revisionsföretag). Den nya lagstiftningen innebär att kommuner och fylkeskommuner måste ombilda sin distriktsrevision till interkommunala sällskap eller till aktiebolag. Detta skapar en konkurrenssituation vilket resulterat i flera sammanslagningar av distriktsrevisionsenheter. Ungefär hälften av de egna kontoren har redan fusionerats med omgivande distriktsrevisioner och enligt uppgift kan antalet distriktsrevisioner komma att halveras d v s uppgå till mellan 30 och 40 enheter. Distriktsrevisionen kan organiseras antingen som interkommunala sällskap (IKS) eller som aktiebolag. Med IKS menas en sammanslutning där ingående kommuner och fylken bildar ett företag som är en egen juridisk person. Övergången till flera stora interkommunala sällskap sker samtidigt som lagstiftaren medger privata revisionsföretag att revidera kommuner och fylken vilket sannolikt innebär en ökad konkurrens. Det är dock oklart hur gällande regler kring offentlig upphandling respektive förbudet för kommuner att gynna enskilda företag ( t ex IKS) påverkar nuvarande organisation av den kommunala revisionen. Om de interkommunala sällskapen bedöms vara en del av en marknad kan det innebära att kommunerna tvingas upphandla revisionen och därmed utsätta de egna företagen för konkurrens. Ett nyligen framlagt förslag i stortinget innebär att kravet på ombildning av distriktsrevisionsenheter till interkommunala sällskap eller aktiebolag upphävs. Om lagförslaget antas skulle revisionen kunna organiseras på ytterligare ett sätt; som interkommunalt samarbete/egen juridisk person enligt kommunallagens 27. Motivet för föreslagen ändring är att det råder oklarhet om interkommunala sällskap (IKS) skulle kunna stå i strid med förbudet för kommuner att gynna enskilda företag. 4. Utredningen Att pröva och granska ansvar i kommuner och landsting Hösten 2003 tillsatte den svenska regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av den kommunala revisionens förutsättningar och funktionssätt. I uppdraget har bland annat ingått att analysera möjligheterna till samarbete kring revisionen mellan kommuner och landsting.
7 Utredningens betänkande Att pröva och granska ansvar i kommuner och landsting överlämnades till regeringen oktober Följande redovisning av utredningens övervägande baseras på betänkandets kapitel 13 med rubriken Samarbetet i revisionen behöver stärkas. 4.1 De förtroendevalda revisorernas samverkan De förtroendevalda revisorernas samverkan sker på olika sätt. I flera län finns nätverk som tillkommit i syfte att möta behovet av marknadsneutrala mötesplatser för erfarenhetsutbyte och gemensam kompetensutveckling men också för att utveckla god revisionssed. Dessa nätverk har ofta en enkel och informell struktur. Annan samverkan sker i ideella föreningar eller i projektform. Som exempel på föreningar nämner utredningen STAREV som organiserar kommuner och landsting med egna revisionskontor och FFR Föreningen för förtroendevalda revisorer i Mellannorrland. Föreningarnas uppgift är att i stort sett desamma som nätverken anger; att samarbeta kring kvalitetsutveckling, god revisionssed samt att erbjuda utbildning och erfarenhetsutbyte. Samarbete i projektform syftar främst till att granska frågor eller områden som berör både kommuner och landsting, t ex gränslandet mellan landstingets sjukvård och kommunernas äldreomsorg. Andra granskningsområden som utredningen nämner är redovisnings- eller internkontrollfrågor. Denna form av samarbete skiljer sig från de som nämns ovan genom att yrkesrevisorerna är involverade. Utredningen påpekar att projekt ofta förordas av yrkesrevisorerna då det innebär praktiska och ekonomiska fördelar. Utredningens samlade bedömning är att en väl utvecklad samverkan mellan revisorer i kommuner och landsting har många fördelar. Det ger goda möjligheter till ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Det är också ett sätt att få ut mer av begränsade revisionsresurser. 4.2 Samarbete om sakkunniga (yrkesrevisorer) Förtroendevalda revisorer i Sverige är skyldiga att anlita sakkunniga (yrkesrevisorer) för det faktiska granskningsarbetet vilket innebär att man efter ett upphandlingsförfarande anlitar externa revisionsföretag. Större kommuner och hälften av landstingen har egna revisionskontor men även de anlitar extern kompetens i varierande omfattning. I utredningen redogörs för SAMREV (se avsnitt 2.2) och konstaterar att ett samarbete där en sakkunnig är anställd delvis i en kommun och delvis i en annan är möjlig. Däremot sägs att en kommun inte kan ha en sakkunnigresurs som kommunen helt eller delvis erbjuder andra kommuner. Det är enligt utredningen inte tillåtet att bygga upp en permanent överkapacitet som inte främst är avsedd för de egna kommunmedborgarna..
8 4.2 Utredningens överväganden och förslag Utredningen noterar att kommunallagen i sin nuvarande utformning inte innehåller någon närmare reglering av samarbete mellan kommuner och landsting ifråga om revision. En tänkbar väg skulle kunna vara att använda sig möjligheten att bilda kommunalförbund något som utredningen inte förordar med hänvisning till att det blir en alltför komplicerad lösning. En annan möjlighet som berörs är samordnad upphandling men det alternativet har nackdelen att en kommun/landsting inte direkt kan utnyttja personal från annan kommun/landsting. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att kommunallagens revisionskapitel kompletteras med en bestämmelse som innebär att kommuner och landsting får erbjuda varandra tjänster som sakkunniga i revisionsarbetet. Utredningen vill att kommuner och landsting skall få sluta avtal om att tillhandahålla sakkunnigt biträde till varandras revisorer. Den lagtext som föreslås har följande lydelse; Kommuner och landsting får sluta avtal om att tillhandahålla sakkunnigt biträde till varandras revisorer Det som enligt utredningens betänkande kan tala emot föreslagen förändring är att det skulle kunna få effekter för det privata näringslivet. Av de överväganden som görs framgår att dessa effekter bedöms som små eller försumbara. Däremot anser utredningen att eftersom avtal av detta slag innebär ett utbyte av ekonomiska tjänster som skall regleras är lagen om offentlig upphandling tillämplig. Av utredningens författningskommentar framgår att föreslagen bestämmelse innebär att en vidgning av den kommunala kompetensen och att den formellt ger kommuner och landsting möjlighet att tillhandahålla sakkunnigt biträde över hela landet. Syftet är dock främst att närliggande kommuner och landsting skall kunna bistå varandra. 5. Samverkan kring kommunal revision fördelar och nackdelar Samverkan kring kommunal revision kan ske på många nivåer. De föroch nackdelar som redovisas här syftar på en samverkan där berörda kommuner/landsting har en avtalad samverkan med en gemensam resurs som alla deltagare kan nyttja.
9 5.1 Fördelar och möjligheter med samverkan Samnyttjande av kompetens Kommunal verksamhet har med åren blivit alltmer komplex och ofta krävs ingående kunskaper om både speciallagstiftning och det arbete som utförs. Som exempel kan nämnas kommunernas ansvar för omsorgen om äldre och handikappade och för barnomsorg och skola. Andra exempel på komplexa organisationer är hälso- och sjukvården. Men förutom kunskaper om verksamheten i sig behöver de förtroendevalda revisorerna tillgång till olika specialister som kan granska kommunernas ekonomiska förhållanden. Med samutnyttjande av kompetens kan granskningsarbetet genomföras mera effektivt och hög kvalitet. Delade kostnader för revision Med samverkan kan kostnaderna för anlitande av kvalificerade revisorer delas med flera. När anlitade revisorer/specialister genomför sitt uppdrag kan de använda sig av gemensamma underlag och därmed sänka kostnaderna jämfört med en situation där samma uppdrag genomförs för sig i varje kommun. Det finns inneboende stordriftsfördelar med en samtidig granskning av verksamheter i näraliggande kommuner. Jämförelser underlättas/möjliggörs Samverkan med andra kommuner Underlättar jämförelser av olika slag. Det finns i denna del en kvalitativ effekt av samverkan som annars inte är möjlig att uppnå utan tillskott av resurser. Samarbete kring revision i sig utvecklande Med samverkan kan de förtroendevalda revisorerna få en bredare bild av den egna verksamheten och därmed bättre möjligheter att bedöma granskningsresultaten i den egna kommunen. En annan tänkbar effekt är att granskningsuppdragen kan formuleras bättre som ett resultat av gemensamma diskussioner. Resultaten får ökad tyngd/berör flera Resultaten av en granskning som berör flera kommuner får en ökad tyngd och betydelse för berörda kommunledningar eftersom de även innehåller aktuell och jämförbar information från andra näraliggande kommuner. Resultaten av en granskning för flera kommuner kan även vara intressanta ur ett regionalt perspektiv. Säkrad tillgång till kvalificerad kompetens Genom samverkan kan små och mindre kommuner säkra tillgången till kvalificerad kompetens genom att förfrågningsunderlaget blir så pass omfattande att det blir intressant även för revisionsföretag verksamma i
10 storstadsregionerna. Med gemensamma resurser får kommunerna möjlighet att anlita spetskompetens. 5.2 Nackdelar och hinder vid samverkan Tillkommande kostnad för administration (gemensam resurs) En samverkan kring revisionen förutsätter att kommunerna avsätter resurser för olika administrativa uppgifter däribland upphandling av kvalificerade revisorer. Att upphandla revision tar tid. Det är möjligt att samverkan innebär att denna faktor får ökad betydelse. Tid för samordning/planering ökar Att tillsammans med andra förtroendevalda revisorer samordna och planera för revision förutsätter att man kan avsätta tid för möten. Granskningar som omfattar flera kommuner kräver sannolikt viss tillkommande planering vilket berör både de förtroendevalda revisorerna, yrkesrevisorer och berörda förvaltningar. Viss anpassning till andras behov/intressen vid prioritering av granskningar (inte säkert att behoven är desamma) Även om kommunerna bedriver en verksamhet som i många avseenden är likartad behöver det inte innebär att behoven av granskning alltid är desamma. En samverkan kring revision kommer från tid till annan att innebära att de förtroendevalda revisorerna i en enskild kommun får göra avkall på de egna prioriteringarna. Denna nackdel behöver dock inte innebära att granskningsresultaten är ointressanta. Krav på kompetent stöd svårt i praktiken utan sakkunnigstöd (t ex ställs krav på upphandling av yrkesrevisorer) För att kunna uppnå väntade fördelar med samverkan krävs sannolikt tillgång till en särskild sakkunnig som kan bistå de förtroendevalda revisorerna främst vid den sakmässiga värderingen av anbuden. 6. Sammanfattande bedömning och rekommendationer 6.1 Överväganden Det övergripande syftet med aktivitet 4 är att klargöra förutsättningarna för ett mera institutionaliserat samarbete mellan de svenska kommunernas förtroendevalda revisorer med utgångspunkt från de norska erfarenheterna av distriktsrevision. I de föregående avsnitten har kortfattat redogjorts för uppbyggnaden av den kommunala revisionen i Norge och Sverige. Redogörelsen har haft fokus på respektive lands erfarenheter av samarbete och saknar en mera noggrann beskrivning av t ex gällande lagstiftning. Förhoppningsvis har läsaren fått en inblick i de skillnader som finns men också likheter.
11 Finns det då en möjlighet att införa norsk distriktsrevision i Sverige? Ur ett kommunalrättsligt perspektiv är det fullt möjligt för intresserade kommuner att bilda ett kommunalförbund med uppgift att svara för revisionen för förbundets medlemmar. Som redovisats i avsnitt 4 har utredningen Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting funnit det alternativet som alltför komplicerat men det är uppenbart en framkomlig väg. Bortsett från att det ur ett kommunalrättsligt perspektiv är möjligt återstår frågan ändå om det är en realistiskt med tanke på den marknadssituation som råder inom kommunal revision i Sverige. Den norska modellen baseras på att det stora flertalet av yrkesrevisorerna är verksamma inom distriktsrevisionen eller vid kommunernas egna revisionskontor. I Sverige är merparten av yrkesrevisorerna anställda vid något av de privatägda revisionsföretagen. Den institution d v s Komrev som via sin dåvarande ägare Svenska kommunförbundet i viss mån svarade för samverkan motsvarande den som finns i Norge är numera privatägt. En mera intressant diskussion är att analysera om de norska erfarenheterna av samverkan kring revision kan tillämpas i Sverige trots olikheter i organisation och miljö (konkurrens). Det finns uppenbarligen många fördelar med den samverkan som sker inom norsk kommunal revision. De främsta argumenten för samverkan är att kostnaderna kan delas med andra och att även små och medelstora kommuner kan säkerställa tillgången till högt kvalificerad revision. Andra fördelar med samverkan är att den bidra till att utveckla revisionen, att granskningsresultaten får en ökad tyngd och att intressanta jämförelser blir möjliga. De hinder som finns för samverkan är att den ställer krav på tid och resurser samt att förtroendevalda revisorer från ett antal kommuner måste komma överens om att samverka. Ett sådant ställningstagande innebär en omedelbar kostnad som först på sikt resulterar i intäkter i form av flera revisionsrapporter. Det är sannolikt även så att det finns en ovana att samarbete vilket i sig skapar hinder ( så brukar vi inte göra ). En icke oväsentlig faktor är att de förtroendevalda revisorerna är fritidspolitiker med låg ersättning och därmed kanske ser svårigheter i att etablera nya arbetsformer som dessutom kan innebära krav på att de själva får avsätta mer tid. En väsentlig frågeställning är om samverkan på detta sätt skulle stå i konflikt med gällande regelverk t ex lagen om offentlig upphandling. Frågan berörs i utredningen Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting men utmynnar endast i ett konstaterande att lagen om
12 offentlig upphandling gäller. Vad detta konkret innebär förefaller fortsatt vara oklart. Eftersom kommunal revision i Sverige i stora delar sker med stöd av upphandlad kompetens från privatägda revisionsföretag innebär en etablering av samverkan på ovan angivet sätt att företagens förutsättningar förändras. Vad detta kan få för inverkan är svårt att bedöma men det är inte orimligt att tänka sig att det finns ett visst motstånd mot att de förtroendevalda revisorerna genom samverkan skapar nya förutsättningar för den kommunala revisionen. Det kan dock också vara så att de större uppdrag som skapas genom samverkan blir intressantare för revisionsmarknadens aktörer. Det är ur marknadens perspektiv mera intressant med ett uppdrag som har en stor volym än fem mindre revisionsuppdrag eftersom det begränsar de administrativa kostnaderna. 6.2 Slutsatser och rekommendationer En slutsats som kan dras efter ovanstående genomgången av möjligheter och hinder ifråga om samverkan kring revision är att det finns många tydliga fördelar med samverkan. Den norska modellen är i modifierat skick tänkbar även i Sverige men det förutsätter i så fall att man bildar ett kommunalförbund. En enklare väg att uppnå de fördelar som den norska modellen medger är sannolikt att etablera en samverkan kring revisionen som kan komma att vara möjlig med det förslag som lämnats av utredningen Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting. Vår rekommendation är att deltagarna i Interregprojektet aktivt sprider information om fördelarna med en etablerad samverkan. Vidare rekommenderas att de i projektet deltagande svenska landstingen genom informationsspridning (t ex till Sveriges kommuner och landsting/revisionsenheter och andra) arbetar vidare för att på sikt få till stånd en sådan samverkan.
Att jämföra äpplen och päron? En internationell utblick på kommunal och regional revision. Anna Eklöf Sveriges kommuner och landsting
Att jämföra äpplen och päron? En internationell utblick på kommunal och regional revision Anna Eklöf Sveriges kommuner och landsting Vad gör SKL inom detta område? Bevakar den kommunala revisionen i andra
Läs merI dokumentet finns korta fakta om några revisionsnätverk. Vi bygger gärna på med uppgifter om fler nätnätverk.
1 Några fakta om Revisionsnätverk I dokumentet finns korta fakta om några revisionsnätverk. Vi bygger gärna på med uppgifter om fler nätnätverk. Varje nätverk presenteras under rubrikerna Form, Ålder/bildande,
Läs merREVISIONENS ARBETSORDNING VERSION 20 FEBRUARI 2015
REVISIONENS ARBETSORDNING VERSION 20 FEBRUARI 2015 Revisionens formella reglering återfinns i lagstiftningen och i det av landstingsfullmäktige beslutade revisionsreglementet. Enligt god revisionssed i
Läs merFÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER
1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument
Läs merREGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER
Författning 1.6 Antagen av kommunstyrelsen 6/17 REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument
Läs merRevisionsstrategi 2015-2018
1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i
Läs merREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD
REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt
Läs merRevisionsstrategi
1 Inledning I enlighet med god revisionssed föreslås en strategi för kommunrevisionens långsiktiga revisionsarbete under den pågående fyraårsperioden. Revisionsstrategin ska fungera som en vägledning i
Läs merReglemente för kommunens revisorer
Styrande dokument Senast ändrad 2018-10-16 Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Dokumentnamn Reglemente för kommuns revisorer Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 263 2018-10-16
Läs merReglemente för Älvsbyns kommuns revisorer
Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska
Läs merOffentlig revision i ett europeiskt perspektiv
Offentlig revision i ett europeiskt perspektiv Internationell utblick Revision i andra europeiska länder Flera faktorer påverkar Samhällsstrukturen Nivåer, ansvarsfördelning, historisk utveckling Kommunens
Läs merReglemente för revisorerna i Hylte kommun
Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för att granska och kontrollera
Läs merYttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående
Läs merLandstinget Dalarnas revisorer
Landstinget Dalarnas revisorer fr o m 2019-01-01 Region Dalarnas revisorer Kjell Johansson Revisionschef Grundläggande ansvarssystem Beslutande organ Verkställande organ Granskande organ 2018-11-14 2 Det
Läs merReglemente för revisorerna
Kommunstyrelseförvaltningen Monica Ekman, 0611-34 80 05 monica.ekman@harnosand.se REGLEMENTE Reglemente för revisorerna Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för
Läs merReglemente för revisorerna i Vingåkers kommun
VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 3.17 Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun, rev 2015.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 3.17 Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27, 127 Gäller
Läs merReglemente för revisorerna i Grums kommun
REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRUMS KOMMUN Datum Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad datum Paragraf 14 1(5) Reglemente för revisorerna i Grums kommun 2(5) Reglemente för revisorerna i Grums kommun Revisionens
Läs merReglemente för revisorerna i Kumla kommun
Reglemente för revisorerna i Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 20 november 2006, 114 1 Revisionens roll Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas
Läs merReglemente för kommunrevisionen
Styrande dokument Senast ändrad 2017-06-13 Reglemente för kommunrevisionen Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentnamn Reglemente för kommunrevisionen Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 227 2017-06-13
Läs merRevisorerna i Skurups kommun. Revisionsstrategi. November 2011 Anmäld kommunfullmäktige 2011-12-12 290
Revisorerna i Skurups kommun Revisionsstrategi November 2011 Anmäld kommunfullmäktige 2011-12-12 290 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 REVISORERNAS UPPGIFTER ENLIGT LAGSTIFTNINGEN... 3 ARBETSFORMER...
Läs merReglemente för revisorerna i Hylte kommun
Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll
Läs merFördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna
Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Göteborg den 24 mars 2015 Attensum AB Jur.kand. Joakim Eriksson Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Iakttagelser och
Läs merREVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MILJÖ-FÖRBUNDET BLEKINGE VÄST
U T G I V E N A V K O M M U N K A N S L I E T Nr 3.21 Sid 1 (5) Dnr Gäller fr. o. m. Antagen 397/2006/003 2007-01-01 2006-12-18 179 REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MILJÖ-FÖRBUNDET BLEKINGE VÄST Nr
Läs merREGLEMENTE FÖR REVISORERNA
Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och
Läs merRevisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16
Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5
Läs merRevisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14
Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam
Läs merRevisions- reglemente
Revisions- reglemente Antagen av kommunfullmäktige 2018-11-21 145 Innehållsförteckning Revisionens roll... 1 Revisionsuppgiften... 1 Formell reglering för revisionsverksamheten... 1 Organisation... 2 Uppdragstid...
Läs merRevisionsreglemente för revisorerna i Surahammars kommun
REGLEMENTE 1 (5) Revisionsreglemente för revisorerna i Surahammars kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-11 88 Dnr 2006.200.003 Gäller fr. o m 2007-01-01 Revisionens roll 1 och lekmannarevisorerna
Läs merGRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN
Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges
Läs merRevisonsreglemente för Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2001:2-007 Revisonsreglemente för Flens kommun Antagen av KF 2001-04-26 31 Reviderat av KF 2006-12-14 117 1 Revisionsreglemente för Flens kommun Revisionens roll 1 Revisorerna
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 06:1 Kf 19/2006 Dnr Ks 2012/135 Dnr Ks/K 2006.10322 REVISIONSREGLEMENTE Gäller från den 1 januari 2007. Revisorernas roll 1 Revisorernas uppgift är att
Läs merArbetsordning
Arbetsordning 2015-2018 för Linköpings Kommuns Revisorer Fastställd 14 december 2015 2 ARBETSORDNINGEN OMFATTAR FÖLJANDE AVSNITT INLEDNING... 3 ORDFÖRANDENS ARBETSFORMER... 3 REVISORERNAS ARBETSFORMER...
Läs merRevisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2
1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den
Läs merKommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente
Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: 2006-11-27 Reviderad senast: 2016-10-31 FÖRFATTNINGSSAMLING Revisionsreglemente 2/8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionens roll...
Läs merRevisionsreglemente för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad när: 2016-03-21 48 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2015:674-003 Ersätter: Revisionsreglemente beslutad av kommunfullmäktige 17, 2006-11-27 (reviderad 211, 2011-09-26) Revisionen
Läs merReglemente för revisorerna i Tingsryds kommun
Dokumenttyp Reglemente Version 2 Dokumentansvarig Kanslichef Senast reviderad 2015-01-26 Fastställd KF 2008-02-28 Diarienummer 2015/31 003 Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Antaget av kommunfullmäktige
Läs merFör revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.
Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens
Läs mer2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.
REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.
Läs merLänsförbunden Kommunalförbunden. Samverkan mellan kommuner underlättas och stimuleras
Cirkulärnr: 1996:140 Diarienr: 1996/2646 Handläggare: Sektion/Enhet: Ingegärd Hilborn Datum: 1996-10-04 Mottagare: Rubrik: Kommunalrättssektionen Kommunstyrelsen Länsförbunden Kommunalförbunden Bilagor:
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Titel REVISIONSREGLEMENTE FÖR MELLERUDS KOMMUN
Ersätter KF 11/96 Utbytt den Sign 1:5 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av
Läs merAntaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.
1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige
Läs merRevisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer
1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,
Läs merFörbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.
BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars
Läs merOmvärldsspaning kommuner med eget revisionskontor
www.pwc.se Omvärldsspaning kommuner med eget revisionskontor Anders Haglund Torsten Sjöström Utredningsuppdrag ü att genom en omvärldsbevakning beskriva situationen i Sveriges kommuner med egna revisionskontor
Läs merReglemente för landstingets revisorer
Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER
Läs merREGLEMENTE FÖR HÄRRYDA KOMMUNS REVISORER
REGLEMENTE FÖR HÄRRYDA KOMMUNS REVISORER Gällande från den 26 februari 2018 Fastställt av kommunfullmäktige den 26 februari 2018, 34 REGLEMENTE FÖR HÄRRYDA KOMMUNS REVISORER Revisionens formella reglering
Läs merReglemente för revisionen
Reglemente för revisionen Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-11-23 Ansvarig för revidering: Kommunfullmäktige Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: KS 15-648 Regler 2 (6) Innehållsförteckning
Läs merFör revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.
1 Antaget av kommunfullmäktige 2000-09-13, 182, Dnr: 68/00.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-12-06, 55, Dnr 117/06.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-10-24, 218, Dnr 67/12.003 Reglemente för
Läs merRevisorernas arbetsordning
1 PM 2011-03-08 1 (9) Avdelningen för ekonomi och styrning Revisorernas arbetsordning Denna PM belyser vad revisorernas arbetsordning är och ger underlag för att arbeta fram eller revidera en sådan. Vad
Läs merKommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling för Falköpings kommun KS 2016/093 003 KFS 2016:12 Reglemente för kommunrevisionen Antagen av kommunfullmäktige den 21 mars 2016 Gäller från och med 1 april 2016 Innehåll Allmänt
Läs merRevisionsreglemente Tyresö kommun
Datum 2006-08-09 Kommunkansliet Antagen av kommunfullmäktige 06-10-12 57 Revisionsreglemente Tyresö kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst
Läs merLUDVIKA KOMMUN 1 (5) Kommunal författningssamling Revisionsreglemente. Revisionens roll
LUDVIKA KOMMUN 1 (5) Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.
Läs merRevisionsstrategi Linköpings Kommuns Revisorer
Revisionsstrategi 2015-2018 Linköpings Kommuns Revisorer Fastställd 12 november 2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING REVISIONSIDÉ... 2 REVISIONSSTRATEGI... 2 FORMELL REGLERING... 3 REVISORERNAS UPPDRAG... 3 OBEROENDE
Läs merRegionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning
Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Antagen av regionens revisorer 2015-01-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Ordförandes roll och arbetssätt... 2 3 Informell arbetsuppdelning
Läs merReglemente för revisorerna i Askersunds kommun
Reglemente för revisorerna i Askersunds kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll
Läs merRevisionsreglemente POLICY. Kommunledningskontoret, kanslienheten Sara Alberg, 0531-526014 sara.alberg@bengtsfors.se. Sida 1(5) Datum 2011-07-08
Kommunledningskontoret, kanslienheten Sara Alberg, 0531-526014 sara.alberg@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 1(5) Revisionsreglemente 2 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna
Läs merFör revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.
Författningssamling BKFS 2010:1 Revisionsreglemente Antaget av kommunfullmäktige 2006-10-16, 87 Reviderat 2010-11-15, 120 Träder i kraft 2010-12-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna
Läs merREGLEMENTE FÖR REGION GOTLANDS REVISORER
REGLEMENTE FÖR REGION GOTLANDS REVISORER Antaget av Region Gotland (dåvarande kommunfullmäktige) 1992-05-11. Ändrat 1996-09-16 och 2006-10-16. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen)
Läs merRegler. Revisionsreglemente
Regler Revisionsreglemente 1 Styrdokument Handlingstyp: 2006-12-11 Diarienummer: KS/2006:313 Beslutas av: Fastställelsedatum: 2006-12-11 Dokumentansvarig: Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Kommunfullmäktige
Läs merReglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241
Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun 2013-09-16 Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Revisionens roll... 2 Revisionens formella reglering... 2 Revisorernas antal... 3 Uppdragstid...
Läs merRevisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2
Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som
Läs merKommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun
Kommunal författningssamling för Östra Göinge kommun Nr 58 Dnr KL 2006/273.003 Antaget av KF 2006-11-16, 6 REVISIONSREGLEMENTE Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges
Läs merÄndringar i revisorernas reglemente
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2017-09-21 KS 2017/0824 50044 Rev 2017-10-25 Kommunfullmäktige Ändringar i revisorernas reglemente Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merReglemente för Vallentuna kommuns revisorer
Reglemente för Vallentuna kommuns revisorer Fastställd av kommunfullmäktige 2006-12-18 82 Reviderad 2003-06-17 80 Reviderad 2018-05-14 68 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen)
Läs merRevisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer
Revisionsreglemente för Varbergs kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2011 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders,
Läs merREGLEMENTE FÖR. Revisionen. Antaget KF
REGLEMENTE FÖR Revisionen Antaget av Kommunfullmäktige Antaget KF 2019-05-06 74 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills vidare Kansli- och kvalitetschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer KS
Läs merReglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län
Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska
Läs merHandling 2017 nr 92. Revisionsberättelse över granskning av verksamheten för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen för år 2016
Handling 2017 nr 92 Revisionsberättelse över granskning av verksamheten för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen för år 2016 Till Göteborgs kommunfullmäktige Stadsrevisionen har till Göteborgs kommunfullmäktige
Läs merReglemente för revisorerna i Vimmerby kommun
Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-26 86 Gäller från och med år 2011 Vimmerby kommun Kommunens revisorer Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Gäller
Läs merProgram med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden
STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén 2016-06-20 1 (5) Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden 2015 2018 Bakgrund
Läs merReglemente för Kommunrevisionen
Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-30 14 Reglemente för Kommunrevisionen Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars
Läs merRevisionsreglemente för Piteå kommun
Revisionsreglemente för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Revisionsreglemente för Piteå kommun Reglemente 2006-11-20 178 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Läs merREGLEMENTE REVISIONEN
1 REGLEMENTE REVISIONEN Antaget av Kommunfullmäktige 2010-11-24 Vårgårda kommun 447 80 VÅRGÅRDA Tel.vx: 0322-600 600 Telefax: 0322-600 960 PG: 99 33-3 Besöksadress: Kungsgatan 45 E-post: kommunen@vargarda.se
Läs merFör revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.
Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll
Läs merReglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer
Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller
Läs merReglemente för revisionen
Reglemente för revisionen Typ av dokument Reglemente Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-19, 42 Diarienummer 0922/11 Dokumentägare Administration/kansliet Giltighetstid Framtagen av Kansliet
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2001:06 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr 07:06 2007:16 REVISIONSREGLEMENTE Reglemente för revisorerna i Höganäs kommun Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år
Läs merReglemente för revisorerna i Finspångs kommun
2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens
Läs merRevisionsreglemente för Falkenbergs kommuns revisorer
REVISIONSREGLEMENTE FÖR FALKENBERGS KOMMUNS REVISORER fastställt av kommunfullmäktige 200 6-11-30 154 Gäller fr o m 2007-01-01 Dnr: 2006:294 Revisionsreglemente för Falkenbergs kommuns revisorer Revisionens
Läs merLaholms kommuns författningssamling 3.7
Laholms kommuns författningssamling 3.7 Reglemente för revisorerna i Laholms kommun; antaget av kommunfullmäktige den 26 oktober 2006, 135 1, med ändring den 16 december 2014, 201 2. Revisionens roll 1
Läs merREGLEMENTE FÖR REVISORERNA. Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m
1 LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Antagen av Kf 146/2006 Gäller fr.o.m. 2007-01-01 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs
Läs merReglemente för Umeå kommuns revisorer
Reglemente för Umeå kommuns revisorer Dokumenttyp: Reglemente Dokumentansvarig: Kommunledningsstaben Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2016-12-19 DNR: KS-2016/00834 Revisionens roll Revisorerna
Läs merREVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN
1 REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN KF 2006-12-18 196 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars
Läs merKOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014
43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som
Läs merRevisionsreglemente för Marks kommun
Revisionsreglemente för Marks kommun Revisionens roll och uppdrag 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och
Läs merRevisorerna , 76 Rev , 71
1 ÅNGE KOMMUN Antaget av fullmäktige Revisorerna 2006-11-27, 76 Rev 2010-12-20, 71 REVISIONSREGLEMENTE Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska
Läs merProgram för uppföljning av privata utförare samt egen regi
Program för uppföljning av privata utförare samt egen regi Titel: Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn Diarienummer: KS17-1612 Styrdokumentet beslutades av: Kommunfullmäktige Datum för
Läs merREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige , 127
REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-09, 127 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna, i bolagen, (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas
Läs merUppsiktsplikt och ägarstyrning
www.pwc.se Revisionsrapport Uppsiktsplikt och ägarstyrning Margareta Irenaeus Cert. kommunal revisor Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Uppdrag... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga...
Läs merGranskning av verksamhetsavtal mellan Region Jönköpings län och länets kommuner Region Jönköpings län Revisorerna
Granskning av verksamhetsavtal mellan Region Jönköpings län och länets kommuner Region Jönköpings län Revisorerna Göteborg den 24 mars 2015 Attensum AB Jur.kand. Joakim Eriksson Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merSOLNA STAD Revisorerna. Solna stad. Revisorerna
SOLNA STAD Revisorerna Solna stad Revisorerna Revisionsplan 2009 Innehållsförteckning REVISIONENS ÖVERGRIPANDE INRIKTNING OCH ARBETSSÄTT...3 UTGÅNGSPUNKTER...3 REVISIONSUPPGIFTEN...3 REVISIONSPROCESSEN...4
Läs merREGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER
1 REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER Fastställt av kommunfullmäktige 2013-03-25 93 Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta
Läs merFörfattningssamling. Reglemente för revisorerna i Nässjö kommun
Författningssamling Dokumenttyp Reglemente Beslutsinstans Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2006-11-30 22 Dokumentansvarig Handläggare för parlamentariska nämnden Kommundirektören Gäller för Nässjö kommuns
Läs merTROSA KOMMUNS STYRDOKUMENT
TROSA KOMMUNS STYRDOKUMENT Reglemente för revisorerna i Trosa kommun Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-22, 72, Dnr 2006/675 1 Revisionens roll Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet
Läs merHKF 9100 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (1) Antagen av kommunfullmäktige 2006 12 11, 237, med ändring 2017 12 11, 17 Reglemente för Huddinge kommuns revisorer 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders,
Läs merReglemente för Upplands Väsby kommuns revisorer antaget av kommunfullmäktige den 23 september 2013
1 Reglemente för Upplands Väsby kommuns revisorer antaget av kommunfullmäktige den 23 september 2013 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas
Läs merDemokratidagen Revision av och i samverkan
Demokratidagen Revision av och i samverkan Så här kan det se ut Styrelsen Fullmäktige Valnämnd Revision Fullmäktigeberedning Fullmäktigeberedning Fullmäktigeberedning Kommunalförbund Nämnder Bolag Stiftelser
Läs merProgram med anvisningar för uppföljning av privata utförare i Vellinge kommun
1 (7) Program med anvisningar för uppföljning av privata utförare i Vellinge kommun Ikraftträdande 2017-01-01 Bakgrund Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen och nämnderna inom sitt verksamhetsområde
Läs merSödertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29
Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.
Läs merRegionens uppföljning av externa utförare inom primärvården
Regionens uppföljning av externa utförare inom primärvården Dnr: Rev 34-2011 Genomförd av: Revisionsenheten Vilhelm Rundquist Behandlad av Revisorskollegiet den 14 december 2011 Regionens uppföljning av
Läs mer