Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, och Luk 16:10-15

Transkript

1 Nionde söndagen efter trefaldighet Upplyft era hjärta till Gud och ta emot det heliga evangeliet. Så skriver evangelisten sankt Lukas: Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är ohederlig i smått är också ohederlig i stort. Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederlige mammon, vem vill då anförtro er den sanna rikedomen? Och om ni inte varit trogna i fråga om det som tillhör en annan, vem vill då ge er vad som tillhör er? Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon." Allt detta hörde fariseerna, som älskade pengar, och de hånade honom. Då sade han: "Ni hör till dem som vill framstå som rättfärdiga inför människor, men Gud känner era hjärtan. Ty det som är högt i människors ögon är avskyvärt inför Gud. L: Så lyder det heliga evangeliet F: Lovad vare du Kristus! Låt oss så, högt och gemensamt, bekänna vår Kristna tro. Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror ock på den helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv. Amen Psalm: 595

2 I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn, Amen! Nåd var med er och frid från Gud, Vår Fader, och Herren Jesus Kristus. "Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre." Evangelietexten är efterspelet till liknelsen om den ohederlige förvaltare. Udden i den liknelsen är riktad mot fariseérna som med det judiska folket hade en stor gåva att förvalta: lagen och löftet. Lagen att de skulle vara ett heligt folk av kungar, präster och profeter och löftet att Messias skulle födas bland dem. Han som i sin tur skulle ge alla människor möjligheten att bli en del av Guds folk. Det förvaltarskapet hade de förspillt genom att tro att löftet gällde deras egen förträfflighet genom lagen. Skillnaden mellan Jesus och fariséerna är ytterst sett deras människosyn. Fariseérna menade att man var andligt fria, vilket ledde till andligt övermod och hyckleri. Jesus var inte ensam i sin samtid att anklaga dem för att hyckla. Men han var ensam om att inte bara skärpa lagens bud utan också uppfylla löftet och lagen. Jesus lovar alla trogna den sanna rikedomen - att genom honom - vara ett heligt folk, ett konungsligt prästerskap av profeter. Därför ska vi idag stanna upp inför ämnet: En trogen förvaltare av Guds nåd är kung, präst och profet i Jesu riken Människan är skapad till Guds avbild men har varit en otrogen förvaltare "Och om ni inte varit trogna i fråga om det som tillhör en annan, vem vill då ge er vad som tillhör er?" Jesus anklagar fariseérna för att ha missbrukat lagen och löftet genom att älska en annan herre vid sidan av Gud. Kärleken till den egna fromheten hade blivit ett fall för dem. Genom den hade kärleken till framgång inför andra människor lett till en kärlek till pengar. Man hade varit otrogen mot löftet och lagen som tillhörde Gud men förvaltades av gudsfolket. Och de hade varit otrogna när det gäller det jordiska goda som tillhör Gud men som de gjort till en avgud - en pengagud - mammon. Men det andra ledet i det Jesus säger är mer svårtytt: vem vill då ger er vad som tillhör er? Det enda som egentligen tillhör oss är våra kroppar: vår mänsklighet. Och den har vi förlorat på ett så genomgripande sätt att vi inte kan få den tillbaka. Att vara människa är att vara skapad till Guds avbild. Vi har förlorat den Gudslikheten som gör oss till människor. Det kan tyckas märkligt men vi människor är inte mänskliga utan omänskliga. Vad är det för en egenskap och hur gick det till?

3 Det skulle ligga nära till hands att tro att det var kraft som vi förlorat. Vad är väl en människa jämfört med Gud? Det sägs ibland om den rena evangeliska läran har en låg syn på vad människan förmår. Att människan ingenting kan och ingenting förmår. Men det är inte sant. Skriften lär oss att människan har en förmåga som övergår alla varelsers förutom Guds. Ja till och med änglar är svagare än människor. Det tydligaste exemplet är hur hela skapelsen föll i synd genom ett mänskligt ögonblicksverk. Att djävulen behövde människans hjälp! Genom ett enda människopar uppstod död och lidande. Det är alltså inte på grund av att människan saknar kraft som vi talar om människan som omänsklig. Kanske är det då så att människan har blivit ond av naturen efter fallet? Nej tvärtom fördömer skriften den villfarelsen. Vi lär istället att det ännu efter Adam och Evas fall är så att människans substans, natur, väsen, kropp och själ är något som Gud skapat och skapar på nytt i varje generation. Han skapar inget ont eller syndigt. Ofta säger vi att det är mänskligt att fela. Men det är inte sant. Då får vi istället säga: det är omänskligt att fela för människan är skapad till att förvalta Guds skapelse i fullkomlighet och helighet såsom vår Himmelske Fader skapar oss. Vår Gudslikhet består alltså i att vi är heliga. Precis som Adam som var kung, präst och profet i skapelsen har vi förvaltat Guds avbild i otro. En otro som är en sjukdom, en sexuellt överförbar sjukdom som vandrar mellan släktled till släktled. Det är vår andra herres märke som vi bär. Ett förvaltarskap som inte är att tjäna Herren. För jämsides med all vår kraft och alla våra förmågor finns en dödlig och smittsam blodpest. Därför får vi också erkänna det som fariséerna hade så svårt för: människan är en otrogen förvaltare av vår gudslikhet. Adam och Eva är inte bara dåliga exempel utan deras synd har skadat vårt släkt så att varje människa har förlorat sin mänskliga helighet och jag behöver därför hjälp att återfå det som tillhör mig. Genom tron på den trogna förvaltaren får vi tillbaka vår Gudslikhet "Och om ni inte varit trogna i fråga om det som tillhör en annan, vem vill då ge er vad som tillhör er?" Svaret på den frågan är Jesus. Han vill ge oss vår mänskliga gudslikhet tillbaka. Efter sin mänskliga natur är han en ny skapelse - en ny Adam. Också den andre Adam är kung, präst och profet. Han är kung i maktens rike - i skapelsen - precis som Adam. Han ska förvalta skapelsen och genom honom ska en ny skapelse ske i nådens rike - i kyrkan - där han härskar med kraften att ge oss vår rättfärdiga mänsklighet tillbaka. Själva begreppet synd och rättfärdighet illustreras i dess rätta språkliga kontext i dagens gammaltestamentliga text. Det finns bara ett mått som är rättfärdigt: det mått som mäter rätt. Varje avvikelse är ett orättfärdigt mått - ett

4 syndigt mått. För oss människor är det måttet Jesus själv och varje litet avsteg är synd. Jesus har förvaltat löftet och lagen som överstepräst genom att vara ett perfekt offer till försoning i vårt ställe. Det är ett verk som räddar med samma kraft och omfattning som den förste Adams svek gav oss döden. Som Adam var den förste i ett dödens släkte är den andre Adam den första i ett odödlighetens släkte när han ger oss del av sin mänsklighet. Den återställer vår mänsklighet och det är vad vi kallar rättfärdiggörelse. När vi bekänner oss som fattiga syndiga människor bekänner vi samtidigt vår förnedring genom synden och vår mänskliga Gudslikhet genom syndernas förlåtelse. Samtidigt syndare och rättfärdig människa. Den är möjlig eftersom vi genom dopet delar Jesu mänskliga natur. Paulus skriver: Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet." Den skapelsen är ett verk av anden och ordet och därför ska vi för det tredje och sista stanna upp inför att Genom troget bevarande av ordet och sakramenten är vi kungar, präster och profeter i Jesu rike Den som döpts och förvaltar sitt dop troget - alltså i tro - den ska inte dö men vinna evigt liv. Betyder det att vi är klara nu? Är vi heliga och goda förvaltare? Ja inför Gud - coram Deo - är vi helig och rättfärdiga. Vi är medkungar i nådens, maktens och härlighetens riken. Därför skriver Petrus: Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget fol, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar. Men inför människor - coram hominibus - har vi en rättfärdighet att vinna med troget förvaltarskap. Det sker i maktens rike. Där vi skickas som tjänare till våra medmänniskor. Hur ska vi göra det? Dagens evangelietext verkar ställa en skarp skiljelinje mellan att förvalta Guds nåd och förvalta världens goda. Men det är en felaktig läsning. Är vi kungar över det skapade då tjänar allt skapat oss. Mammon har ingen makt över oss. Vi kan synda varje dag men vi tjänar ändå Herren. Vi kan, men vi vill inte. Nej, av tacksamhet vill vi tjäna vår medkonung Jesus genom att vara god medmänniskor och tjäna våra medmänniskor med glädje. Allt som Mammon fått människor att missbruka kan vi använda i den tjänsten så länge vi håller oss till Ordets vägledning och sakramentens bruk. Då är vi trogna förvaltare till Guds mäktiga nåd. I nådens rike är de härliga gärningarna vi ska förkunna Ordet och sakramenten som han har lagt i kyrkans händer att förvalta. Vi har alla del i kyrkans löften och Jesu prästerskap. Varje sakrament är ett Guds ord och löfte som möter ett element: vatten, vin och bröd. Fastän vi inte kan se det med vårt förnuft vet vi att det har en mäktig verkan. Vi ser det i våra egna liv. Men ordets kraft att övertyga är också ett Andens verk. Tänk på fariséerna och deras efterkommande som läst om Herren lidande tjänare i Jesaja 53 kapitel utan att känna igen honom i Jesus. Miljontals

5 timmar av bibelstudier där man ingenting förstått! Dock samtidigt med omedelbar kraft övertygar Anden i Ordet oss om att hela Skriften talar om Kristus. Det är ett profetiskt ämbete som anden skänker oss med varje skrivet bibelord. Därtill verkar Ordet och anden med oss i nattvarden och dopet och övertygar oss om dess kraft genom att skänka oss tröst och frid och intyga: Kristus har gjort dig till sin. Genom att själv vara en trogen förvaltare av den sanna mänskligheten och genom att förvalta den genom att ge oss av den i ordet och sakramenten så att vi inte ska vara världens slavar utan medkungar, medpräster och medprofeter med Kristus som förkunnar hans härliga verk i kärlek. Därför är det sant som vi satt ill ämne för dagens predikan att: En trogen förvaltare av Guds nåd är kung, präst och profet i Jesu riken eftersom han fått sin mänsklighet återställd genom att ikläda dig den nya människan av den nya Adams släkt. En ny människa som är skapad till likhet med Gud, i kärlek, sann rättfärdighet och helighet. Må den kärleken sprida sig från nådens till maktens rike genom den tro som är verksam i kärlek. Amen! Låt oss be: Lovad vare Gud och välsignad i evighet, som genom sitt ord tröstar, lär, förmanar och varnar oss. Hans helige Ande må stadfästa Ordet i våra hjärtan, så att vi inte blir glömska hörare, utan dagligen växer till i tro, hopp, kärlek och tålamod intill änden, och blir saliga genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

6 Amos 8:4-6 Hör detta, ni som står efter den fattiges liv och vill göra slut på de olyckliga i landet, ni som säger: "När är nymånadsdagen förbi så att vi får sälja säd, och sabbaten så att vi får öppna vårt sädesförråd? Då skall vi göra efa-måttet mindre och höja priset och förfalska vågen så att den visar orätt vikt. Då skall vi köpa de utblottade för pengar och den fattige för ett par skor. Och spillsäden skall vi då sälja som säd." Ef 4:20,22-28 Ni däremot har verkligen lärt känna Kristus sådan han är. Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som går under, bedragen av sina begär, och ni förnyas nu till ande och sinne. Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet. Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra, vi är ju varandras lemmar. Grips ni av vrede, så synda inte.* Låt inte solen gå ner över er vrede och ge inte djävulen något tillfälle. Tjuven skall sluta stjäla och i stället arbeta och uträtta något nyttigt med sina händer, så att han har något att dela med sig åt den som behöver. Låt inget oanständigt tal komma över era läppar, tala bara det som är gott och blir till välsignelse där sådan behövs, så att det blir till glädje för dem som hör på. Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för förlossningens dag. Lägg bort all bitterhet, häftighet och vrede, allt skrikande och smädande och all annan ondska. Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, liksom Gud i Kristus har förlåtit er. Luk 16:10-15 Jag säger er: Skaffa er vänner med hjälp av den orättfärdige mammon,* för att de skall ta emot er i de eviga boningarna, när världslig rikedom har tagit slut. Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är ohederlig i smått är också ohederlig i stort. Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederlige mammon, vem vill då anförtro er den sanna rikedomen? Och om ni inte varit trogna i fråga om det som tillhör en annan, vem vill då ge er vad som tillhör er? Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon."

7 Allt detta hörde fariseerna, som älskade pengar, och de hånade honom. Då sade han: "Ni hör till dem som vill framstå som rättfärdiga inför människor, men Gud känner era hjärtan. Ty det som är högt i människors ögon är avskyvärt inför Gud. Ingångspsalm: 291 Lovpsalm: 697:6 Psaltarpsalm 656 Gradualpsalm: 595 Psalm före predikan: 243 Psalm efter predikan: 364:6-9 Offertoriepsalm 387 Slutpsalm: 555